liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
12 51 - 65 of 65
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Sköld, Birgitta
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Business Administration. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Competence Centre.
    Kvinnors företagande i landsbygdskommuner med fokus på Östergötland: En kvantitativ kartläggning inom ramen för forskningsprojektet "Kvinnors företagande för en levande landsbygd"2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Goda möjligheter till företagande och arbetstillfällen är nödvändiga för att landsbygden ska vara livskraftig, med en bibehållen lokal service och välfärd. Företagandet är dock inte jämställt, och tidigare forskning pekar på att kvinnors företagande sker utifrån andra villkor än mäns. Syftet med rapporten är att utveckla kunskap om kvinnors företagande på landsbygden, som kan ligga till grund för bland annat att stimulera landsbygdsutveckling, jämställdhet och vidare forskning, exempelvis genom kvalitativa metoder.

    I rapporten studeras kvinnors företagande på landsbygden i Sverige och i Östergötland. Med hjälp av registerdata genomförs en kvantitativ kartläggning av omfattningen och karaktären av företagandet, där även jämförelser görs mellan kvinnor födda i Sverige och kvinnor födda utomlands samt mellan kvinnor och män.

    Resultaten visar att företagandet är mer omfattande bland både kvinnor och män på lands-bygden än i tätorten, dock finns det i tätorten en större andel företagande kvinnor i relation till män än på landsbygden. Skillnaderna i andel företagare per sysselsatta kvinnor mellan olika landsbygdskommuntyper i Sverige är i genomsnitt små. Företagandet är något mer omfattande i kommuner nära en större stad än i den mest avlägset belägna kommuntypen. I Östergötland är dock skillnaderna mellan kommuntyperna de motsatta. Företagandet är mindre omfattande i landsbygdskommuner belägna nära en större stad. De motsägelsefulla resultaten indikerar att det snarare är företagskaraktär och traditioner i kommunen, än närheten till en större stad som har betydelse för omfattningen av kvinnors företagande på landsbygden.

    Skogsförvaltning och Blandat jordbruk är de mest vanliga näringsgrenarna för både kvinnors och mäns företagande på landsbygden, men i övrigt upprätthålls traditionella könsmönster avseende både arbets- och resursfördelning. Kvinnor bedriver sina företag inom näringsgrenarna Hårvård, Restaurangverksamhet, Redovisning och bokföring, Kroppsvård samt Konsultverksamhet avseende företags organisation medan mäns företagande är relaterat till lantbruk, mjölkproduktion och uppfödning av nötkreatur samt bygg- och transportnäringar.

    Kvinnor på landsbygden i Sverige är mer benägna att vara företagare än anställda om de är gifta, har hemmavarande barn eller en utbildningsnivå lägre än den eftergymnasiala. Det kan tolkas som att företagandet är en lösning för att kombinera arbetsliv med ansvar för hem och barn. De företagande kvinnornas disponibla inkomster är i genomsnitt lägre än för kvinnor med anställning, för män som är företagare och för män med anställning. Att vara gift innebär för kvinnor en lägre disponibel inkomst, men för män en högre disponibel inkomst jämfört med att inte vara gift.  Resultaten visar dock att det inte är de individrelaterade faktorerna som mest bidrar till skillnader i disponibel inkomst, utan, näringsgren och antalet sysselsatta. Manligt könskodade näringsgrenar och stora företag ger högre inkomst. Den övergripande slutsatsen är att företagandet på landsbygden är traditionellt könssegregerat och hierarkiserat, i fråga om resursfördelning.

  • 52.
    Sköld, Birgitta
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Business Administration. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Competence Centre.
    Tillmar, Malin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Business Administration. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Competence Centre. Institutionen för organisation och entreprenörskap, Linnéuniversitetet.
    Ahl, Helene
    Avdelningen för psykologi och pedagogik , Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University.
    Berglund, Karin
    Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet.
    Pettersson, Katarina
    Institutionen för stad och land, Avdelningen för landsbygdsutveckling, Lantbruksuniversitet, Uppsala.
    Kvinnors företagande i landsbygdskommuner med fokus på Småland och Öland: En kvantitativ kartläggning inom ramen för forskningsprojektet ”Kvinnors företagande för en levande landsbygd”2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En livskraftig landsbygd med tillgång till arbetskraft, arbetstillfällen och välfärdsservice är en aktuell samhällsfråga. Företagandets omfattning på landsbygden är en aspekt som kan ha betydelse för landsbygdskommunernas sårbarhet. Syftet med rapporten är att utveckla kunskap om kvinnors entreprenörskap på landsbygden, som kan ligga till grund för att stimulera landsbygdsutveckling, jämställdhet och vidare forskning, exempelvis genom kvalitativa forskningsmetoder.

    Med hjälp av en databasstudie beskrivs och analyseras omfattningen och karaktären av kvinnors företagande på landsbygden. Till viss del studeras också likheter och skillnader i företagandet mellan kvinnor födda i Sverige och kvinnor födda utomlands, samt mellan kvinnor och män.

    Företagandet är mer omfattande bland de sysselsatta kvinnorna på landsbygden än bland de sysselsatta kvinnorna i tätorterna. Skillnaderna i omfattningen av kvinnors företagande är små mellan olika typer av landsbygdskommuner – de som är avlägset belägna, mycket avlägset belägna eller belägna nära en större stad. Resultaten indikerar snarare att det är kommunernas företagskaraktär eller tradition av företagande som avgör andelen företagare per sysselsatta. Kartläggningen pekar mot att arbetslöshet kan vara ett incitament för företagande – något starkare för de utlandsfödda kvinnorna än för kvinnorna födda i Sverige. Skogsförvaltning och blandat jordbruk är bland de vanligaste näringsgrenarna för både kvinnor och män på landsbygden. I övrigt är dock företagandet mycket könssegregerat med avseende på bransch. De tio vanligaste näringsgrenarna för kvinnor och män skiljer sig markant åt. Kvinnors företag är mest representerade i Hår- och kroppsvård, Restaurangverksamhet, Redovisning och bokföring, Konsultverksamhet avseende företags organisation, Fysioterapeutisk verksamhet samt Litterärt och konstnärligt skapande. Mäns vanligaste näringsgrenar är mer relaterade till landsbygdens kontext av mark- och naturresurser. Kvinnors företag är små, 76 procent är soloföretag och lönsamheten varierar stort. De näringsgrenar där kvinnors företag redovisar högst lönsamhet är i de numerärt mansdominerade näringsgrenarna inom tillverkningsindustrin. Resultaten indikerar därmed könssegregering och hierarki med avseende på arbets- och resursfördelning.

    Kvinnor på landsbygden är mer benägna att vara företagare än anställda om de är gifta, har hemmavarande barn eller en utbildningsnivå lägre än den eftergymnasiala. Det kan tolkas som att företagandet är en lösning för att kombinera arbetsliv med ansvar för hem och barn. De företagande kvinnornas disponibla inkomster är i genomsnitt lägre än för kvinnor med anställning, för män som är företagare och för män med anställning. Att vara gift innebär för kvinnor en lägre disponibel inkomst, men för män en högre disponibel inkomst jämfört med att att inte vara gift. Resultaten visar dock att det inte är de individrelaterade faktorerna som mest bidrar till skillnader i disponibel inkomst, utan, näringsgren och antalet sysselsatta. Manligt könskodade näringsgrenar och stora företag ger högre inkomst. Den övergripande slutsatsen är att företagandet på landsbygden är traditionellt könssegregerat och hierarkiserat, i fråga om resursfördelning.

  • 53.
    Snyder, Hannah
    et al.
    BI, Norway.
    Witell, Lars
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Business Administration. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Karlstad Univ, Sweden.
    Elg, Mattias
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Logistics & Quality Management. Linköping University, Faculty of Science & Engineering. Linköping University, HELIX Competence Centre.
    McColl-Kennedy, Janet R.
    Univ Queensland, Australia.
    The influence of place on health-care customer creativity2019In: European Journal of Marketing, ISSN 0309-0566, E-ISSN 1758-7123, Vol. 53, no 7, p. 1400-1422Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose When using a service, customers often develop their own solutions by integrating resources to solve problems and co-create value. Drawing on innovation and creativity literature, this paper aims to investigate the influence of place (the service setting and the customer setting) on customer creativity in a health-care context. Design/methodology/approach In a field study using customer diaries, 200 ideas from orthopedic surgery patients were collected and evaluated by an expert panel using the consensual assessment technique (CAT). Findings Results suggest that place influences customer creativity. In the customer setting, customers generate novel ideas that may improve their clinical health. In the service setting, customers generate ideas that may improve the user value of the service and enhance the customer experience. Customer creativity is influenced by the role the customer adopts in a specific place. In the customer setting customers were more likely to develop ideas involving active customer roles. Interestingly, while health-care customers provided ideas in both settings, contrary to expectation, ideas scored higher on user value in the service setting than in the customer setting. Research limitations/implications - This study shows that customer creativity differs in terms of originality, user value and clinical value depending on the place (service setting or customer setting), albeit in one country in a standardized care process. Practical implications - The present research puts customer creativity in relation to health-care practices building on an active patient role, suggesting that patients can contribute to the further development of health-care services. Originality/value As the first field study to test the influence of place on customer creativity, this research makes a novel contribution to the growing body of work in customer creativity, showing that different places are more/less favorable for different dimensions of creativity. It also relates customer creativity to health-care practices and highlights that patients are an untapped source of creativity with first-hand knowledge and insights, importantly demonstrating how customers can contribute to the further development of health-care services.

  • 54.
    Strindlund, Lena
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Ståhl, Christian
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, HELIX Competence Centre.
    Employers’ views on disability, employability, and labor market inclusion: A phenomenographic study2018In: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    PURPOSE: 

    This study aims to increase our understanding of employers' views on the employability of people with disabilities. Despite employers' significant role in labor market inclusion for people with disabilities, research is scarce on how employers view employability for this group.

    METHODS: 

    This was a qualitative empirical study with a phenomenographic approach using semi-structured interviews with 27 Swedish employers from a variety of settings and with varied experience of working with people with disabilities.

    RESULTS: 

    The characteristics of employers' views on the employability of people with disabilities can be described as multifaceted. Different understandings of the interplay between underlying individual-, workplace-, and authority-related aspects form three qualitatively different views of employability, namely as constrained by disability, independent of disability, and conditional. These views are also characterized on a meta-level through their association with the cross-cutting themes: trust, contribution, and support.

    CONCLUSIONS: 

    The study presents a framework for understanding employers' different views of employability for people with disabilities as a complex internal relationship between conceived individual-, workplace-, and authority-related aspects. Knowledge of the variation in conceptions of employability for people with disability may facilitate for rehabilitation professionals to tailor their support for building trustful partnerships with employers, which may enhance the inclusion of people with disabilities on the labor market. Implications for rehabilitation Employers' views on employing people with disabilities vary with respect to individual-, workplace-, and authority-related aspects in relation to trust, contribution and support. Knowledge of the employers' views on the employability of people with disabilities can support professionals in authorities and in vocational rehabilitation. The findings illustrate the importance of analyzing what type of support employers need as a starting point for building trustful partnerships between authority actors and employers. The findings offer a vocabulary that can be used by professionals in authorities and in vocational rehabilitation in tailoring employer-oriented support to increase labor market inclusion of people with disabilities.

  • 55.
    Ståhl, Christian
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, HELIX Competence Centre.
    Arbetets estetik2019In: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 25, no 2, p. 67-87Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Denna essä undersöker hur arbete har visualiserats och presenterats i bildkonst, musik och litteratur. I texten ges exempel från historien, samtiden och framtiden. Från exemplen kan två teman identifieras. Det första berör hur estetiska uttryck förmedlar bakomliggande kulturella, politiska eller ideologiska idéer om arbete, exempelvis genom propagandakonst eller skildringar av prekära arbetsförhållanden. Det andra berör relationen mellan arbete och resten av livet – här ser vi en sammansmältning av arbete och identitet, illustrerat av influerare och livsstilsbutiker, där arbete endast särskiljs från andra aktiviteter genom dess kommersialisering – och hur detta i sin tur ändrar aktivitetens karaktär.

  • 56.
    Ståhl, Christian
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences. Linköping University, HELIX Competence Centre.
    Det paradoxala arbetsförmågebegreppet: Recensionsessä2019In: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 56, no 2, p. 181-188Article in journal (Refereed)
  • 57.
    Ståhl, Christian
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences. Linköping University, HELIX Competence Centre.
    Costa-Black, Katia
    c School of Health Systems and Public Health, Faculty of Health Sciences , University of Pretoria , Pretoria, Republic of South Africa.
    Loisel, Patrick
    d Dalla Lana School of Public Health, University of Toronto , Toronto , Canada; e Canadian Memorial Chiropractic College , Toronto , Canada.
    Applying theories to better understand socio-political challenges in implementing evidence-based work disability prevention strategies2018In: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 40, no 8, p. 952-959Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose: This article explores and applies theories for analyzing socio-political aspects of implementation of work disability prevention (WDP) strategies.

    Method: For the analysis, theories from political science are explained and discussed in relation to case examples from three jurisdictions (Sweden, Brazil and Québec).

    Results: Implementation of WDP strategies may be studied through a conceptual framework that targets: (1) the institutional system in which policy-makers and other stakeholders reside; (2) the ambiguity and conflicts regarding what to do and how to do it; (3) the bounded rationality, path dependency and social systems of different stakeholders; and (4) coalitions formed by different stakeholders and power relations between them. In the case examples, the design of social insurance systems, the access to and infrastructure of healthcare systems, labor market policies, employers’ level of responsibility, the regulatory environment, and the general knowledge of WDP issues among stakeholders played different roles in the implementation of policies based on scientific evidence.

    Conclusions: Future research may involve participatory approaches focusing on building coalitions and communities of practice with policy-makers and stakeholders, in order to build trust, facilitate cooperation, and to better promote evidence utilization.

    • Implications for Rehabilitation
    • Implementation of work disability prevention policies are subject to contextual influences from the socio-political setting and from relationships between stakeholders

    • Stakeholders involved in implementing strategies are bound to act based on their interests and previous courses of action

    • To promote research uptake on the policy level, stakeholders and researchers need to engage in collaboration and translational activities

    • Political stakeholders at the government and community levels need to be more directly involved as partners in the production and utilization of evidence

  • 58.
    Ståhl, Christian
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences. Linköping University, HELIX Competence Centre.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Competence Centre.
    Introducing motivational interviewing in a sickness insurance context: Translation and implementation challenges2018In: Journal of occupational rehabilitation, ISSN 1053-0487, E-ISSN 1573-3688, Vol. 28, no 2, p. 357-364Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Motivational interviewing (MI) is a conversational method to support clients in need of behavioral change. In an organizational reform, most Swedish sickness insurance officials were trained in MI to promote clients’ return to work (RTW) after sick leave. The aim of this article is to investigate experiences of introducing MI as a tool to promote clients’ RTW within a sickness insurance context, with a special focus on the translation and implementation of the method. Methods A qualitative approach, comprising 69 interviews with officials, managers, and regional coordinators on two occasions. The material was analyzed through qualitative content analysis. Results Officials were positive about MI, but the application was limited to using certain tools with extensive individual variation. Officials struggled with translating MI into a sickness insurance context, where the implementation strategy largely failed to o er adequate support, due to low managerial priority, competing initiatives, and a high workload. Results of the educational intervention could therefore be seen on an individual but not an organizational level. Conclusions In order to translate MI into a sickness insurance context, training needs to be supported by organizational approaches that promote collective learning and sharing of experiences among officials. The results also illustrate how a method cannot be assumed to be implemented simply because training has been provided. Consequently, the application of the method needs to be carefully monitored in studies of interventions where MI is claimed to be used, in order to measure its effectiveness. 

  • 59.
    Tillmar, Malin
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Business Administration. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Competence Centre.
    Högberg, Lena
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Business Administration. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Rosell, Erik
    Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning, Linnéuniversitetet.
    Svensson, Louise
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sektorsöverskridande samverkan: En studie av organisering för välfärd mellan olika samhällssektorer2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport fokuserar på organisering och samverkan över sektorsgränser mellan det offentliga, det privata och civilsamhället. Den samverkan som studeras sker för att hantera välfärdsutmaningar. Sektorerna fyller olika funktioner i vårt samhälle, men samhällskontraktet är statt i förändring. Allt fler tjänster inom välfärdsområdet har under de senaste decennierna utförts av privata företag. Nu vänder sig allt fler till civilsamhället för att hitta lösningar för att hantera välfärdsutmaningarna. Samverkan över sektorsgränser för att lösa utmaningarna kan ses om en del i en större förändringsprocess som rör samhällskontraktet.

    I den här rapporten diskuteras processer och förutsättningar som främjar respektive hindrar sådan samverkan i praktiken. Vi fokuserar på följande frågeställningar:

    • Hur beskriver och uppfattar de involverade aktörerna organisering och samverkan mellan de tre sektorerna?
    • Vilka förutsättningar främjar respektive hindrar samverkan mellan sektorerna?
    • Vilka organisatoriska utmaningar finns vid samverkan mellan sektorer; och hur hanteras utmaningar?

    Frågorna belyses och diskuteras med hjälp av tre fallstudier, kallade Kooperativet, Projektet och Partnerskapet. Forskningen har en så kallad explorativ fallstudiedesign, och vi har genomfört individuella intervjuer och dialoger med aktörer från de tre sektorerna – det offentliga, företagen och civilsamhällets organisationer i de tre fallen. Totalt har cirka 30 intervjuer och ett antal informella dialoger genomförts. Vi har också studerat dokument, och genomfört återföringsdialoger med representanter för de tre samverkansinitiativen.

    De studerade fallen speglar en tid då den offentliga sektorn i landet är i omvandling. Den här rapporten har dokumenterat välfärdsorganisering där nätverkande och marknadslika relationer snarare än byråkratiska principer är avgörande för den verksamhet som sker. Samtliga fall illustrerar betydelsen av nyckelpersoner med förankring i flera sektorer, så kallade gränsgångare. Dessa personer behöver också besitta det vi kallar intersektoriell kompetens, det vill säga kunskaper om och erfarenheter av andra sektorer, samt nätverkskompetens. Sådan kompetens kräver tid och resurser att bygga och utveckla – tidshorisonten för samverkan behöver därför vara lång. Själva samverkan är också tids- och resurskrävande samt förknippad med en hög grad av komplexitet. Våra studier ger genom framförallt i två av fallen visst stöd till de varnande röster som lyfter fram risken att privat sektorslogik tenderar att bli alltmer styrande på samhällets alla områden. Samtidigt ser vi att fruktbar sektorsöverskridande samverkan är möjlig under vissa förutsättningar, vilka vi sammanfattar i termer av fem K:

    • Kompetens – Det krävs drivande gränsgångare som har det vi vill kalla för ”intersektoriell kompetens” och ett starkt engagemang för målgruppen (gränsobjektet).
    • Kontakt – Gränsgångarna måste ha kontakt med andra gränsgångare, med politiker, (andra) tjänstemän samt med gränsobjektet (målgruppen och den samhällsfråga de är en del av).
    • Kapital – Det krävs finansiellt kapital, även från det offentliga. Privat kapital och ideellt arbete kan bidra, men förslår inte i de studerade fallen.
    • Kontinuitet – När förändringar inom organisationerna eller i de externa förutsättningarna blir omfattande, tappar samverkan fart eller blir en omöjlig uppgift. Det behövs en lång tidshorisont.
    • Kontext – Olika organisatoriska lösningar för samverkan fungerar olika bra i olika sammanhang och under olika finansiella förutsättningar. Valet beror av sammanhanget.

    Från de tre studerade fallen kan också lärdomar dras för samverkande aktörer från samtliga tre sektorer. Ett framgångskoncept för alla förefaller vara – att hitta personer i en annan sektor som har samma eller liknande inställning till den aktuella samhällsfrågan och/eller målgruppen – att vara öppen för att lära sig mer om hur de andra sektorerna fungerar – att i möjligaste mån försöka anpassa tempo och rytm till andra samverkande organisationer.

  • 60.
    Volkmann, Christine
    et al.
    University of Wuppertal, Wuppertal, Germany.
    Fichter, Klaus
    Carl von Ossietzky University of Oldenburg, Oldenburg, Germany.
    Klofsten, Magnus
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Project Innovations and Entrepreneurship. Linköping University, Faculty of Science & Engineering. Linköping University, HELIX Competence Centre.
    Audretsch, David B.
    Indiana University Bloomington, Bloomington, USA.
    Sustainable entrepreneurial ecosystems: an emerging field of research2019In: Small Business Economics, ISSN 0921-898X, E-ISSN 1573-0913, p. 1-9Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    While the concept of entrepreneurial ecosystems is now a prominent topic and an important stream in entrepreneurship research, the question of how ecosystems can specifically promote sustainable entrepreneurship and contribute to the Sustainable Development Goals (SDGs) set by the United Nations is a neglected issue. With the papers in this special issue, we address this research gap, serving as a catalyst sparking more research at the nexus of contextualization of entrepreneurship and sustainability. This research has, since the 1990s, developed in three waves; the explicit linkage to SDGs and the investigation of impacts of entrepreneurship and entrepreneurial ecosystems in achieving societal and environmental goals might be considered as the “fourth wave.” We first introduce relevant research streams and concepts for investigating sustainable entrepreneurial ecosystems. Then, we explain why this special issue and its articles represent a fourth wave in entrepreneurial research (“sustainability”). Thereafter, we provide an overview of the papers of this special issue and then end with a brief consideration of future research demands.

    The full text will be freely available from 2020-09-04 08:00
  • 61.
    Wallo, Andreas
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, HELIX Competence Centre.
    Kock, Henrik
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, HELIX Competence Centre.
    HR outsourcing in small and medium-sized enterprises: Exploring the role of human resource intermediaries2018In: Personnel review, ISSN 0048-3486, E-ISSN 1758-6933, Vol. 47, no 5, p. 1008-1023Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose

    Small and medium-sized enterprises (SMEs) are increasingly outsourcing human resource (HR) activities to outside labour market intermediaries. In this paper, the focus is on a specific type of labour market intermediary, the HR intermediary (HRI). The purpose of this paper is to describe and discuss SME outsourcing of HR services to membership-based HRIs, and potential problems and benefits that may arise in this process.

    Design/methodology/approach

    The empirical foundation comprises case studies of three Swedish HRIs and 12 of their SME clients. The data were collected through semi-structured interviews and a document study.

    Findings

    The findings show that social aspects such as trust, shared values, communication and commitment are crucial characteristics of the cooperation between HRIs and SMEs. These social aspects are a result of the owner/membership structure, and a distinguishing feature of the studied HRIs in comparison to other types of labour market intermediaries.

    Research limitations/implications

    The results of the study underline the need for increased research related to the intermediary concept and its meanings in different contexts. There is also a need for more empirical research on HRIs, e.g. comparisons between different types of HRIs, and studies of the emergence of virtual intermediaries. Future studies should focus on the role of LMIs and HRIs in regional development processes.

    Practical implications

    Companies that interact with HRIs should reflect on the different pros and cons that this cooperation may result in, both in the short term and in the longer term.

    Originality/value

    The study provides an enhanced understanding regarding the relations between SMEs and HRIs, based on the two broad types of SMEs (with low/high internal HR skills) and two types of HRIs (with short/long-term orientation).

  • 62.
    Wallo, Andreas
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Competence Centre.
    Kock, Henrik
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Competence Centre.
    Lundqvist, Daniel
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Competence Centre.
    Utvärdering och mätning av kompetensutveckling och lärande i organisationer: En kunskapsöversikt2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En central fråga inom HR-området idag är hur olika HR-processer bidrar till organisationers målsättningar, strategier och utvecklingsarbete. I denna rapport presenteras resultaten av en delstudie i ett HELIX-projekt som fokuserar värdeskapande HR-arbete i praktiken. Denna delstudie riktar sig specifikt mot att förstå vad som kännetecknar HR-medarbetares arbete med att mäta och följa upp kompetensutvecklings- och lärandeprocesser. Delstudien har utvecklats tillsammans med ett stort industriföretag som har ett stort intresse för frågor om hur man säkerställer att satsningar på kompetensutveckling och lärande leder till önskat resultat. Syftet med rapporten är att bidra med ökad kunskap om HR-funktionens arbete med att mäta och utvärdera satsningar på kompetensutveckling och lärande samt att diskutera hur detta arbete påverkar legitimiteten och statusen för HR som yrke. Mer precist är avsikten att presentera, analysera och diskutera teorier, tidigare forskning och det empiriska material som samlats in i projektet.

    Projektet har bedrivits utifrån en interaktiv forskningsansats vilket innebär att identifiering av forskningsproblem och design av empiriska studier bygger på nära samverkan mellan forskare och representanter för den studerade verksamheten. Den övergripande designen utgår från fallstudiemetodologi på så sätt att vi genom metodtriangulering sökt skapa en bred förståelse för projektets forskningsfrågor. Underlaget i rapporten består av 1) en litteraturöversikt som omfattade såväl teorier och begrepp som tidigare empirisk forskning inom området, 2) ”benchlearning” med andra organisationer i syfte att hitta verksamheter som har innovativa synsätt på hur resultat och effekter av kompetensutveckling kan mätas och/eller utvärderas, 3) intervjuer med HR-medarbetare för att skapa en bild av hur dessa olika kategorier av anställda ser på och pratar om frågor om kompetensutveckling och lärande, 4) granskning av företagets medarbetarundersökning i syfte att skapa en bild av vilken information som samlas in i organisationen rörande lärmiljö och lärandemöjligheter och hur denna information kan användas i organisationens fortsatta arbete med dessa frågor, 5) en workshop genomförd tillsammans med representanter för företaget där resultaten av projektet analyserades.

    Resultaten av litteraturöversikten visar att området kompetensutveckling och lärande är relativt välbeforskat och att det finns en samlad bild över vad lärande innebär samt under vilka organisatoriska förutsättningar som lärande kan befrämjas. Det som däremot ännu inte är speciellt utforskat är hur kompetensutveckling och lärande kan mätas och utvärderas. Här står fortfarande teorier som utvecklades i slutet på 1950-talet i en särställning. Vidare finns det ett begränsat antal empiriska studier med fokus på mätning och utvärdering av kompetensutveckling och lärande i en arbetslivskontext. De studier som granskats i litteraturöversikten visar dock att det finns flera intressanta vetenskapligt grundade mätinstrument och nyckeltal som organisationer kan inspireras av. Däremot finns det ingen modell, teori eller instrument som enkelt går att plocka in i en organisation, utan snarare krävs det anpassningar till lokala förutsättningar såsom organisationsstrukturer och kulturer.

    Resultaten av benchlearningen visar en stor spridning mellan de fyra organisationer som jämförts. Några organisationer har en mycket begränsad användning av nyckeltal för lärande och kompetensutveckling och en av organisation har en omfattande uppsättning av nyckeltal som används på flera olika sätt. Jämförelsen visar att det verkar finnas en slags basal nivå där många organisationer har nyckeltal relaterade till arbetsmiljö (t.ex. sjuktal) eller olika typer av kostnader (t.ex. för kurser) medan nyckeltal kopplade till resultat och effekter av kompetensutveckling och lärande är betydligt mer ovanliga. Utifrån de uppföljningsintervjuer som genomfördes i de fyra organisationerna angavs flera skäl för varför organisationerna inte i någon högre utsträckning använder nyckeltal för kompetensutveckling och lärande. Här nämndes bland annat att ledningen inte känner behov av nyckeltal, att ledningen saknar kunskap om att det finns nyckeltal, att HR-medarbetare saknar kompetens och motivation för att använda nyckeltal samt att det är mycket komplicerat att mäta förändrade ”beteenden” och ”resultat” av lärande och kompetensutveckling.

    Resultatet av intervjuerna visar att kompetensutveckling och lärande ses som viktigt inom organisationen. Vidare beskrivs i resultatkapitlet att de metoder som främst används för att utvärdera och följa upp kompetensutvecklingsprocesser är utvecklingssamtal, kursutvärderingar samt till viss del även medarbetarenkäten. I övrigt lyfts även andra metoder där användningen av dessa varierar i form och utsträckning. Det är i huvudsak kompetensmatriser som används för att kartlägga kompetenser och identifiera kompetensgap och ett nytt kurshanteringssystem som ska användas för att kartlägga kompetenser, kompetensbehov samt visa på kurser och utvecklingsvägar. Resultatet visar också utvecklingsbehov när det kommer till strukturen för uppföljning och utvärdering inom organisationen. Det finns ingen tydlighet i vem som bestämmer vad som ska utvärderas, vad syftet med utvärderingen är eller vad den ska användas till. Det leder till att genomförandet skiftar mycket i kvalitet mellan olika chefer och kursansvariga. Ibland genomförs den inte alls om det inte prioriteras av de inblandade. Något som lyfts är att det saknas en efterfrågan från ledning när det gäller uppföljning vilket bidrar till att frågan inte prioriteras på en övergripande nivå.

    Resultatet av granskningen av företagets medarbetarundersökning visar att frågorna generellt har medelstarka samband med varandra. Vidare tycks dessa frågor fånga fem olika dimensioner. En av dessa dimensioner handlar om den lärmiljö som organisationen erbjuder och hur klimatet för lärande ser ut. Även ledarskap framkommer som en egen dimension. Medarbetarundersökningen skulle därmed kunna användas initialt för att mäta och inventera lärmiljön i organisationen, men kan även användas för att undersöka hur denna är relaterad till andra typer av fenomen. Som exempel analyseras relationen mellan ledarskap, lärandeklimat och arbetslagets produktivitet, liksom sambanden mellan enkätens empirigenerade dimensioner och arbetslagets produktivitet. Eftersom materialet är insamlat vid samma tillfälle är det dock omöjligt att uttala sig om orsak och verkan, men om möjlighet finns kan organisationen använda tidigare insamlade och framtida medarbetarundersökningar för att studera hur lärmiljön förändras över tid och hur olika fenomen är relaterade till dessa förändringar.

    Utifrån det insamlade materialet kan ett antal slutsatser dras. För det första ser vi för HR-funktionen en stor potential i att använda mätningar och utvärderingar för att visa på värdet av tänkta eller genomförda satsningar på lärande och kompetensutveckling. Kunskaper om mätning och utvärdering kan således betraktas som en viktig pusselbit i HR-funktionens arbete med att skapa värde i organisationen. Denna potential är dock inte fullt ut realiserade i de organisationer som medverkade i studien. Ytterligare en slutsats är att användande av mätningar och utvärderingar inte är en fråga som enbart ska ligga på HR-funktionens bord. Snarare visar resultaten på vikten av att involvera ledningen för att få mandat, resurser och styrning. Utan ledningens engagemang blir det också svårt att se nyttan på organisationsnivå. I rapporten presenteras flera exempel på nyckeltal och verktyg som HR-medarbetare skulle kunna använda. Det finns dock inte någon ”best practice”, utan det krävs lokala anpassningar.

    Vad gäller fortsatt forskning finns behov av fler kvalitativa, longitudinella studier av HR-arbete i praktiken samt studier som involverar ”kunden/mottagaren”, det vill säga att studera vilka behov chefer i linjen har av information som kan erhållas genom mätningar och utvärderingar. Ytterligare en möjlighet till fortsatt forskning är att utveckla en skala för att studera organisationers lärmiljöer.

    Förhoppningsvis kan rapporten bidra med kunskaper både för HR-medarbetare och chefer i organisationer när det gäller framgångsfaktorer och hinder för arbetet med att mäta och utvärdera lärande och kompetensutveckling. För HR-medarbetare tycks det också finnas ett behov av kompetensutveckling inom området. Detta är en relevant uppgift för universitet och högskolor och för utbildningskonsulter inom HR-området.

  • 63.
    Wallo, Andreas
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, HELIX Competence Centre. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kock, Henrik
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, HELIX Competence Centre. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lundqvist, Daniel
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, HELIX Competence Centre. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Coetzer, Alan
    Edith Cowan University, Australia.
    Assessing the Effects of Competence Development and Learning Activities: An Increasingly Important Task for HR Professionals?2019Conference paper (Other academic)
  • 64.
    Wallo, Andreas
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, HELIX Competence Centre. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Löfgren-Markör, Lotta
    Linköping University, University Services.
    Forsyth, Heather
    Linköping University, University Services.
    Ledarskap, chefskap och medarbetarskap vid LiU: Erfarenheter från utvecklingsarbetet MedLed2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport presenteras resultaten av utvecklingsarbetet MedLed. Syftet med MedLed har varit att skapa tydlighet och enkelhet i hur Linköpings universitet (LiU) ser på och hanterar frågor om ledarskap, chefskap och medarbetarskap för att medverka till ökad hållbarhet hos chefer/ledare och medarbetare. Upprinnelsen till MedLed är fyra utmaningar som identifierats av LiU:s ledning, HR-enheten och forskare vid HELIX Competence Centre. Övergripande handlar dessa utmaningar om att möta förändrade krav på chefer, ledare (t.ex. forskningsledare, utbildningsledare, programansvariga, studierektorer) och medarbetare. Fyra målsättningar har guidat arbetet i MedLed:

    • · Bidra till en långsiktigt minskad stressnivå och ett ökat välbefinnande hos LiU:s anställda.
    • · Skapa en tydlig bild av vad som förväntas av chefer, ledare och medarbetare vid LiU.
    • · Utveckla ett evidensbaserat och LiU-gemensamt synsätt på ledarskap, chefskap och medarbetarskap som kan användas i utbildning, rekrytering och karriärutveckling.
    • · Erbjuda stöd till organisationen för bearbetning och reflektion kring det utvecklade synsättet på ledarskap, chefskap och medarbetarskap.

     

    Som underlag för föreliggande rapport har flera olika typer av data samlats in och analyserats. En litteraturöversikt med inriktning mot att sammanställa teorier och tidigare forskning inom området genomfördes för att skapa en god vetenskaplig förankring. För att hitta verksamheter som har innovativa synsätt på hur chefs-, ledar- och medarbetarskap kan utvecklas och integreras har ”benchlearning” genomförts med 13 externa organisationer. Vidare utgörs en central del i materialet av intervjuer med ledningsrepresentanter, chefer, ledare, medarbetare och HR-specialister inom LiU. Syftet med intervjuerna var att skapa en bild av hur dessa olika kategorier av anställda ser på och pratar om ledarskap, chefskap och medarbetarskap. Vidare har också data samlats in genom en dokumentstudie med syfte att kartlägga i vilka dokument som förväntningar kommuniceras samt att ge förslag på hur dessa skulle kunna renodlas och förenklas.

    Resultaten från benchlearningen visade att det i samtliga studerade organisationer finns en syn på framtida utmaningar för chefer, ledare och medarbetare som matchar dem som identifierats för LiU. Vidare framträdde också bilden av att medarbetarna i högre utsträckning än tidigare ses som ledare i betydelsen att de förväntas ta ansvar både för egna arbetsuppgifter, men också för organisationens i stort. Detta ansvar kommuniceras i flera av organisationerna genom olika typer av värdeord. När det gäller mer konkreta arbetssätt som kan vara intressanta för LiU kan nämnas ett fokus på olika typer av arbetsplatsbaserat lärande som metoder för att generera och sprida kunskaper om behov och utmaningar för ledare, chefer och medarbetare. Vidare förekommer det i organisationerna också ett större fokus på medarbetarnas kompetensutveckling vad gäller medarbetarrollen än vad som idag finns på LiU.

    I resultaten av intervjuerna framkom att de identifierade utmaningarna för LiU känns igen av medarbetarna. Vidare framträdde också en mer fördjupad bild av hur utmaningarna kommer till uttryck i det dagliga arbetet. Resultaten visade också att synen på chefs- och ledarskap ser olika ut beroende på vilken del av organisationen som tillfrågades, men att det finns viss samsyn vad gäller önskvärda beteenden hos chefer och ledare. Gällande medarbetarskapet pekade resultaten på att detta för de flesta är ett positivt laddat begrepp, men det förekom också mer kritiska utsagor i materialet. Tack vare stor frihet i arbetet ansåg respondenterna att det finns goda möjligheter till ansvarstagande, men här pekade resultaten också på motsättningar mellan tydlighet och flexibilitet, konkurrens och samarbete samt mellan individualism och kollektivism. I intervjuerna framkom också synpunkter på universitetsledningen. Bland annat lyftes att ledningen bör agera transparent och inkluderande, att det behövs uttalade mål för helheten samt att medarbetarens del i relation till mål och visioner bör tydliggöras.

    Utifrån dokumentstudien konstaterades att många dokument vid LiU är äldre och i behov av att uppdateras eller tas bort. Vidare gör det stora antal totala dokument, och olikheterna i deras innehåll när det kommer till krav och förväntningar på chefer, ledare och medarbetare vid LiU, att det uppstår en otydlighet. Sammantaget ansågs listorna över vad som förväntades av ledare, chefer och medarbetare vid LiU också innehålla väldigt många punkter. Vidare visade studien också att det är oklart hur dokumenthierarkin ser ut, vilken terminologi som ska gälla och hur olika begrepp ska definieras. Det framkom också att dokumenten till stor del fokuserar på formell ledning, såsom chefskap eller medarbetarskap. Däremot saknas centrala dokument som tydligt lyfter fram andra positioner vid LiU där ledarskap är viktigt, såsom exempelvis forskningsledare.

    I rapportens avslutande kapitel diskuteras studiens resultat. Här argumenteras för att resultaten illustrerar att det inom LiU som organisation inryms flera olika logiker och styrformer som påverkar hur vi ser på chefer, ledare och medarbetare. Den formella linjeorganisationen består t.ex. både av byråkrati och management, medan det i mer gränsöverskridande miljöer finns både management och kollegialitet. Det egna vetenskapliga fältet styrs till stor del av de kollegiala idealen. Viss byråkrati återfinns naturligtvis även här, men ofta kan själva forskningen snarare liknas vid en ”adhokratisk” organisering. Det är också viktigt att uppmärksamma att de olika logikerna i rummen och styrformerna ibland riskerar att ”krocka” med varandra. En ökad grad av medvetenhet om de fyra rummens och styrformernas särdrag och syften kan underlätta för medarbetare att kunna förhålla sig till och hantera olikheterna. Vidare konstateras att detaljerade instruktioner för ledarskap, chefskap och medarbetarskap inte tycks vara möjliga, eller lämpliga att formulera centralt vid LiU, men att det går att urskilja några mer övergripande och förenande punkter som sammanfattar LiU:s syn på ledarskap, chefskap och medarbetarskap.

  • 65.
    Åhlfeldt, Emanuel
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Competence Centre. Nestor FoU-center, Handen.
    Hållbart utvecklingsarbete i organisationer - användbart begrepp eller meningslös floskel?: En kunskapsöversikt och begreppsanalys2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hållbarhetsbegreppet är vida spritt, men definieras och används på många olika sätt. Populariseringen av begreppet tog fart i slutet av 1980-talet i och med den så kallade Brundtlandrapporten, där hållbar utveckling sågs som en sammanvägning av ekologiska, sociala och ekonomiska värden. Något decennium senare fick begreppet även fäste i projektforskning, implementeringsforskning och organisationsforskning, för att rikta uppmärksamhet mot långsiktiga effekter från organisatoriska utvecklingsprocesser. I dessa fall frikopplades dock begreppet ofta från den initiala diskussionen om ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Det gör att det finns två olika hållbarhetsbegrepp separerade från varandra i olika forskningsfält. (I denna rapport benämns det senare av dessa begrepp som hållbart utvecklingsarbete. Begreppet används alltså för att särskilja forskning om långsiktiga effekter från den forskning som springer ur Brundtlandrapporten.)

    Syftet med denna litteraturstudie är att ringa in och kritiskt granska olika definitioner och dimensioner av hållbar utveckling i organisationer, för att därigenom skapa en struktur där de olika begreppen kan särskiljas teoretiskt och tydliggöras i relation till varandra. Den första delen av rapporten ägnas åt arvet från Brundtlandrapporten och hur begrepp som hållbar organisation, hållbar innovation och hållbart entreprenörskap vuxit fram inom denna forskningstradition. Den andra delen av rapporten ringar in hållbart utvecklingsarbete som ett vetenskapligt begrepp i studier av långsiktiga effekter från organisatoriska utvecklingsprocesser.

    Med utgångspunkt i litteraturstudien definieras hållbart utvecklingsarbete som ett begrepp på tre ben. (1) För det första är rutinisering en central komponent, vilket innebär att resultat och nya kunskaper integreras som naturliga delar i en eller flera organisationers strukturer och processer. (2) För det andra är hållbart utvecklingsarbete ett dynamiskt begrepp. Det betyder att resultat och nya kunskaper inte ska cementeras i verksamheten, utan kunna vidareutvecklas i takt med andra förändringar i organisationen och omvärlden. (3) För det tredje inkluderar begreppet en normativ eller värderande komponent för att skilja agnarna från vetet. Det är förändringar som ger värde och fördelar för verksamheten, målgruppen eller andra intressenter som ska tillvaratas långsiktigt.

    I rapporten föreslås en syntes där de två hållbarhetsbegreppen länkas samman med hjälp av en diskussion om ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet som värderingskriterier i organisatoriskt utvecklingsarbete. Det vill säga den tredje komponenten i definitionen av hållbart utvecklingsarbete vidgas bortom värderingskriterier som intern måluppfyllelse och värde för organisationen eller företaget, dess ägare, anställda, målgrupp och kunder. Det föranleder även en diskussion om konflikter och spänningar mellan olika intressen. I rapporten redogörs därför för forskning om motsättningar och möjliga synergier mellan satsningar på hållbarhet och enskilda organisationers och företags innovationsförmåga, effektivitet och lönsamhet.

    En fråga som är svår att komma runt är huruvida populära begrepp som hållbarhet, hållbar utveckling och hållbart utvecklingsarbete är användbara och meningsfulla eller om de snarare är tomma floskler. Frågan ställs på sin spets när det gäller begreppet hållbart utvecklingsarbete, eftersom det utgår från ordstammen ”hållbar” trots att det ofta används frikopplat från det mer etablerade hållbarhetsbegreppet från Brundtlandrapporten. I den avslutande diskussionen argumenteras för att hållbart utvecklingsarbete likväl är ett användbart begrepp, då det tillför dynamiska, normativa och institutionella perspektiv, som inte är lika tydliga i alternativa begrepp som rutinisering, implementering, integrering eller organisatoriskt lärande. Men om begreppet inte också inkluderar ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet som värderingskriterier, finns en betydande risk för missförstånd och sammanblandning med det mer etablerade hållbarhetsbegreppet.

12 51 - 65 of 65
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf