liu.seSearch for publications in DiVA
Endre søk
Begrens søket
123 51 - 100 of 112
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Larsson, Ingbeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Sexual behaviour in Swedish preschool children, as observed by their parents2001Inngår i: Acta Paediatrica, ISSN 0803-5253, E-ISSN 1651-2227, Vol. 90, nr 4, s. 436-444Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Issues of what constitutes normal and healthy childhood sexual behaviour have acquired new implications in the light of child sexual abuse. Increased knowledge in this area is therefore of vital importance and studies in different countries are needed. In the present study parents of 231 children aged 3–6 y were asked to answer questionnaires about their child's behaviour at home. The questionnaire consisted of four sections: demographic data, a general behaviour checklist, a sexual behaviour inventory, and attitudinal questions to the parents. The results showed that children in Sweden exhibit a wide range of sexual behaviour, most of them developmentally related. Some behaviour appeared to be very rare in a normative sample of preschool children and included behaviours usually referred to as sexualized and problematic. Reports on sexual behaviour in the children were also related to general behaviour reports, the parent's socio-economic level, parental attitudes towards child sexuality and the openness of family habits.

  • 52.
    Larsson, Ingbeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Sexual experiences in childhood: Young adults' recollections2002Inngår i: Archives of Sexual Behavior, ISSN 0004-0002, E-ISSN 1573-2800, Vol. 31, nr 3, s. 263-273Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Childhood sexuality and children’s sexual experiences have become increasingly important to study because our knowledge on the impact of sexually abusive experiences on children’s developing sexuality has increased. The main aim of this paper was to study aspects of young adults’ recollections of their sexual experiences before the age of 13, solitary and shared, mutual as well as coercive. Anonymous questionnaires were answered by 269 final year, senior high-school students, mean age 18.6 years; 82.9% of the students reported solitary sexual experiences and 82.5% had mutual experiences together with another child. Most of the children had their experiences together with a same-age friend. Girls had more same-sex experiences than boys did. Thirteen percent reported coercive experiences where they had been tricked, bribed, threatened, or physically forced into participation. Some children, 8.2%, had coerced another child into participation in sexual activities. The majority thought of their childhood experiences as normal. There were also 6.3% of the respondents who had had inappropriate sexual experiences with someone at least 5 years older, the majority being girls. Gender differences were evident in several respects: girls were more often coerced, they felt more guilt, and they had far less experience of masturbation, whereas boys were somewhat more active in explorative activities on their own as well as with peers. Some kind of coercive sexual experiences appears to be part of growing up for quite a few children, although in general the years before puberty seem to be years of frequent mutual sexual exploration and experimentation.

  • 53.
    Larsson, Ingbeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Teachers’ and parents’ reports on 3- to 6-year-old children’s sexual behavior: a comparison2002Inngår i: International Journal of Child Abuse & Neglect, ISSN 0145-2134, E-ISSN 1873-7757, Vol. 26, nr 3, s. 247-266Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives: The main purpose of the study was to compare observed range and frequency of sexual behavior in 3- to 6-year-olds in two different environments: the home and the daycare center. The study also aimed to investigate parental and staff opinions on child sexual behavior.

    Methods: Parents and daycare teachers of 185 preschool children, from different socio-economic housing areas, answered extensive questionnaires about each child’s sexual and general behavior. They were also asked about their own opinions on child sexual behavior.

    Results: Parents observed significantly more sexual behavior in their children at home compared to teachers’ observations at the daycare centers in all age groups, while teachers reported more general behavior problems. Significant gender differences on sexual behavior were displayed at the daycare centers but not at home. Rare behaviors at home were also very unusual at the daycare center. Parental and staff attitudes toward child sexuality were quite open, although 67% of the parents and 41% of the teachers never spoke to the children on sexual matters. One fifth of the adults used no term for genitals at all, and even fewer had a name for girls’ genitals.

    Conclusions: The findings indicate that young children explore their sexuality more at home than in settings with groups of children where the daily activities may be more structured and monitored. It enhances the importance of looking at the context in which the sexual behavior is taking place when investigating problematic sexual behavior.

  • 54.
    Larsson, Ingbeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Friedrich, William
    Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Differences and similarities in sexual behaviour among pre-schoolers in Sweden and USA2000Inngår i: Nordic Journal of Psychiatry, ISSN 0803-9488, E-ISSN 1502-4725, Vol. 54, nr 4, s. 251-257Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Studies of childhood sexual behaviour in a cross-cultural perspective are important in that they increase our knowledge of normative behaviour in general and enhance our understanding of cultural influences on child sexual development. Two studies, one from Sweden (n=185) and one from Minnesota, USA (n=467) of 3-6 year old children, were assessed with a 25-item scale derived from the Child Sexual Behaviour Inventory. Both studies were screened for the absence of sexual abuse. The Swedish parents completed the questionnaire about their child's behaviour at home and the US parents typically completed the questionnaire in the waiting room of a paediatric clinic. Pre-school children in Sweden exhibited more sexual behaviour than American children of the same age according to parental reports. These differences were most pronounced in boys. In both studies exhibitionistic or voyeuristic behaviour and touching behaviour was most frequent. Both intrusive and sexually explicit behaviour was very unusual. The results reflect how cultural context influences which behaviour is permitted in young children, and consequently what adults think constitutes normal and problematic childhood sexual behaviour.

  • 55.
    Lindell, Charlotta
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    A descriptive study of mental health services provided for physically abused children in Sweden: A four-year follow-up of child and adolescent psychiatric chartsManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Since there has been a considerable increase in the number of police reports on physical child abuse in Sweden since the mid 1980s, there should be an increased number of children in need of trauma-focused mental health treatment. During 1986-1996 there were 126 children reported as being physically abused by a parent or equivalent and reported to the police in a police district in Sweden. Fifty-seven of these children (45%) had been the objects of interventions from Child and Adolescent Psychiatric Services. The aim of this study was to investigate the extent and content of this. Questions addressed were: What interventions were provided prior to, at the acute situation, and during the 4 years after the physical abuse incident? This group of children was referred to (CAPS) for different reasons, but few for physical abuse. Only 35 out of 122 referrals were made under the label of child physical abuse. Overall, interventions were almost exclusively directed toward the parents. Six out of 126 physically abused children received individual therapy. Abuse was not mentioned in the charts for 23 of the children, even though 8 of them had been referred due to  abuse. The results of this study indicate that physically abused children often have been in contact with mental health services prior to the abuse for different reasons. Individual interventions for physically abused children were rare due to for instance CAPS workloads, poor motivation among parents and children, and maybe due to professionals’ lack of knowledge regarding effective treatment.

  • 56.
    Lindell, Charlotta
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    A four-year follow-up study of help provided by the Social services for physically abused childrenManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Even though the number of child physical abuse cases reported to the police has been increasing, little research has been performed to investigate whether interventions directed towards physically abused children are working or not. This paper examines contacts that physically abused children have with the social services 4 years after the physical abuse incidents were reported to the police. This is done in an effort to investigate the characteristics of child and parent that determine whether or not abused children are still receiving help from the social services 4 years after the abuse incidents. All physically abused children whose perpetrators had been reported to a Swedish police district between 1986-1996, were followed through the files (n = 113) of the social services. Four years later 69 children were still receiving interventions from the department. Intervention by the social services prior to a reported abuse incident increased the odds 18.7 times that a child would still receive interventions 4 years after the incident, and the presence of a mentally ill mother increased the odds 11.8 times.

  • 57.
    Lindell, Charlotta
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Barn- och ungdomspsykiatri.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    A qualitative view of physical child abuse intervention: Five Swedish mothers’ stories2004Manuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    There has been an increase in the number of child abuse cases reported to the police since mid 1980s. This has put increased pressure on institutions dealing with the abused children. In this paper, we describe how 5 biological mothers of physically abused children perceive interventions. The interviews concerned interventions from the police department, social services, and mental health services. The mothers narrated similar stories where their statements focused on a process dealing with restrictions, significant others, and living conditions. As previous studies have indicated and as the mothers of the physically abused children also narrated, there is a general acceptance of the police department and mental health services, while many are highly critical towards social services. The common conclusion in the mothers’ narratives is that representatives from the investigated authorities should be encouraged to cooperate and to be clear when explaining the process that awaits each family. In addition to listen and recognize cries for help and learn how to handle people in a crisis situation.

  • 58.
    Lindell, Charlotta
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri.
    Social services provided for physically abused children: A four-year follow-up study in Sweden2006Inngår i: Child and Adolescent Social Work Journal, ISSN 0738-0151, E-ISSN 1573-2797, Vol. 23, nr 5-6, s. 597-616Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper examines contacts that Swedish physically abused children have with the Department of Social Services (DSS) 4 years after a physical abuse incident has been reported to the police. The children's files have been investigated in an effort to evaluate which child and parent characteristics led DSS to make interventions for the 69 children still in need of assistance, 4 years after the original abuse incident. Intervention by the DSS prior to the reported abuse incident increased the odds 18 times that a child would still receive interventions 4 years after the incident, and the presence of a mentally ill mother increased the odds 11 times. © Springer Science+Business Media, LLC 2006.

  • 59.
    Lundqvist, Gunilla
    et al.
    Faculty of Health and Society , Malmö University , Malmö, Sweden.
    Hansson, Kjell
    School of Social Work , Lund University , Lund, Sweden.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Group Therapy for Women Sexually Abused asChildren: Social Interaction, Adjustment, andRelationships Before and After Group Therapy2009Inngår i: Psychoanalytic Social Work, ISSN 1522-8878, E-ISSN 1522-9033, Vol. 16, nr 2, s. 158-175Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Forty-five female outpatients sexually abused in childhood were offered a two-year-long trauma-focused group therapy. Questionnaires were given before and after treatment concerning social interaction (ISSI), social adjustment (SAS-SR), perceived family climate (Family Climate Test, Questions of Family Members). Both the level of social interaction and social adjustment were significantly improved after treatment. There were no significant changes in family climate except for the expressed emotion subscale perceived criticism in relation to the partner that showed a reduction. We conclude that trauma-focused group therapy seems to be useful in improving the relationships and social life of women who were sexually abused as children.

  • 60.
    Mejstad, Lena
    et al.
    Lund University.
    Heiling, Kerstin
    Lund University.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    MENTAL HEALTH AND SELF-IMAGE AMONG DEAF AND HARD OF HEARING CHILDREN2008Inngår i: AMERICAN ANNALS OF THE DEAF, ISSN 0002-726X, Vol. 153, nr 5, s. 504-515Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    MENTAL HEALTH and self-image among deaf and hard of hearing children (ages 11-18 years) in southern Sweden was investigated. The children (N = 111) attended special schools for the deaf (n = 28), special schools for the hard of hearing (n = 23), and regular schools where hard of hearing children were mainstreamed (n = 60). The Strengths and Difficulties Questionnaire (Goodman, 1997) was used to screen mental health and the "I Think I Am" questionnaire Ouvinen-Birgerstam (1982, 1984) to measure self-esteem. The study shows that hard of hearing children seem to do as well, as a group, as other children in Swedish society Mean SDQ and ITIA scores indicated that the mainstreamed students and the students in special schools for the hard of hearing had higher levels of rated mental health and self-image than the students in schools for the deaf.

  • 61.
    Nilsson, Doris
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Svedin, Carl Göran
    Department of Child and Adolescent Psychiatry, Lund University, Lund, Sweden.
    Dissociation among Swedish Adolescents and the connection to trauma: An Evaluation of the Swedish version of Adolescent Dissociative Experience Scale2006Inngår i: Journal of Nervous and Mental Disease, ISSN 0022-3018, Vol. 194, nr 9, s. 684-689Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to investigate the psychometric properties of the Swedish version of Adolescent Dissociative Experience Scale (A-DES), dissociative symptoms among Swedish adolescents, and dissociative symptoms connected to trauma and sexual and physical abuse. A normative group of 400 adolescents aged 12 to 19 years and a clinical group of 20 adolescents with known experienced trauma were given A-DES. A test-retest procedure was conducted with 90 subjects from the normative group. The results showed good reliability, internal consistency and test-retest. Factor analysis in the normative sample (N = 400) resulted in a one factor solution. Correlation between A-DES and other measures of dissociation was high (r = .86). Significant differences for the total sum of A-DES were found in the normative group between adolescents with and without self-reported trauma and between the normative group and the clinical group with known experienced trauma. The Swedish version of A-DES was shown to be a screening instrument with satisfactory psychometric qualities and the capability of capturing dissociative symptoms in adolescents with self-reported trauma as well as clinical cases with identified trauma.

  • 62.
    Nilsson, Doris
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Dahlström, Örjan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Handikappvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Pribe, Gisela
    Linnaeus Univ, Dept Psychol, SE-35195 Vaxjo, Sweden.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för kliniska vetenskaper. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.
    Polytraumatization in an adult national sample and its association with psychological distress and self-esteem2015Inngår i: Brain and Behavior, ISSN 2162-3279, E-ISSN 2162-3279, Vol. 5, nr 1, s. 62-74Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AbstractObjective

    The objective of this study was to examine the prevalence of self-reported experiences of potential childhood traumas and polytraumatization, and to find cut-off values for different kinds of potential traumatic events in a national representative sample of adults in Sweden. In addition, to analyse the association between polytraumatization and both psychological distress and global self-esteem.

    Method

    A web-based survey - containing SCL-25 and Rosenberg Self-Esteem Scale, and Linköping Difficult Life Events Scale - Adult - was sent out to a nationally reprative sample and 5062 people chose to participate in the study.

    Results

    Results showed that almost everyone (97%) has experienced at least one potential traumatic event and that polytraumatization (the 10% of the participants with most reported traumas) was significantly (Z = 12.57, P < 0.001, r = 0.18) associated with psychological distress and global self-esteem. Gender differences were significant (Z = 8.44, P < 0.001, r = 0.12), in that men experience more noninterpersonal traumas but women report more symptoms. The effect sizes regarding the impact of potential trauma on self-esteem were largest for women with experience of polytraumatization in the age group 18–25 (r = 0.48). There was almost linear increase in psychological distress and linear decrease in self-esteem with increasing number of traumatic events experienced.

    Conclusion

    Experience of polytrauma can be considered an important factor to take into account in psychiatric settings as well.

  • 63.
    Nilsson, Doris
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.
    Green, Sara
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barnafrid. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.
    Dahlström, Örjan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutet för handikappvetenskap (IHV).
    Psychoform and somatoform dissociation among children and adolescents: An evaluation of a new short screening instrument for dissociation, DSQ-122019Inngår i: European journal of trauma and dissociation, ISSN 2468-7499, s. 1-8Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction

    Today's assessment instruments for dissociation among adolescents are either relatively extensive or are specifically designed to identify either psychoform or somatoform dissociation.

    Objective

    A questionnaire that is shorter than any of the existing questionnaires and is concerned with both forms of dissociation would be helpful for both clinicians and researchers.

    Method

    Existing data from 462 adolescents who had answered Dis-Q Sweden and SDQ-20 were used to create a new questionnaire consisting of 12 items. A pilot study with 42 participants 15-19 years old, was carried out to test this new instrument, Dissociation Screening Questionnaire 12 (DSQ-12). DSQ-12 was then tested on 451 adolescents 10 to 20 years old. A matched clinical group of 25 adolescents in the same age range was used, in order to test the classification performance of DSQ-12.

    Results

    Results showed good reliability, convergent and construct validity was satisfactory, and dissociation differed between age groups as well as between genders.

    Conclusions

    Conclusions are that the developed DSQ-12 performed well psychometrically, was reliable and valid. DSQ-12 is easy to answer and is suitable for clinical screening purposes and future research.

  • 64.
    Nilsson, Doris
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.
    Gustafsson, Per. E
    Hälsa och familje medicin Umeå.
    Larsson, Jessica
    Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i östra Östergötland, Barn- och ungdomshabiliteringen.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Evaluation of the Linköping Youth Life experience Scale2010Inngår i: Journal of Nervous and Mental Disease, ISSN 0022-3018, E-ISSN 1539-736X, Vol. 198, nr 10, s. 768-774Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The objective of this study was to investigate the psychometric properties of a newly developed instrument for potentially traumatic life events, the Linköping Youth Life Experience Scale (LYLES), and determine the benefits of including adverse childhood circumstances (ACCs) as factors in the evaluation. In addition, we wanted to investigate the difference between interpersonal and noninterpersonal traumatic events, the impact of ACCs, and the cumulative effects of these events on self-reported symptoms of dissociation, depression, and anxiety. Adolescents from the normative population (n = 188) answered the questionnaire LYLES and also the Dissociation-Questionnaire-Sweden and Hospital Anxiety and Depression Scale. The results showed that LYLES was stable, with test-retest r = 0.79 and kappa item per item ranging between k = 0.44 and 1.0. ACCs contributed independently to the explanation of symptoms explaining them better than potentially traumatic events alone, particularly for boys where the impact of ACCs exceeded the impact of events. The conclusions are that LYLES displayed satisfactory psychometric properties and that ACCs seem to be a valuable addition to an instrument to evaluate potentially traumatic events.

  • 65.
    Nilsson, Doris
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.
    Gustafsson, Per E
    Umeå University, Sweden .
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Lifetime Polytraumatization in Adolescence and Being a Victim of Bullying2012Inngår i: Journal of Nervous and Mental Disease, ISSN 0022-3018, E-ISSN 1539-736X, Vol. 200, nr 11, s. 954-961Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purposes of this study were to examine the mental health consequences of having been a victim of bullying and to investigate whether the impact of bullying was dependent on the co-occurrence of other potentially traumatic events, noninterpersonal traumas, interpersonal traumas, as well as adverse childhood circumstances. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanA community sample of participants (n = 462; 216 males and 246 females) aged 15 to 20 years completed the self-administered Linkopings Youth Life Experience Scale about lifetime exposure to a range of traumatic and other adverse events and circumstances and the Trauma Symptom Checklist for Children (TSCC). The results showed that those who reported being a victim of bullying reported significantly higher scores on all TSCC clinical scales as well as significantly more other traumatic and adverse family exposures. Multiple linear regression analyses indicated that the impact of bullying on mental health was explained, to a considerable degree, by the accumulation of other adverse and traumatic exposures, particularly in the females.

  • 66.
    Nilsson, Doris
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.
    Gustafsson, Per, E
    Umeå University.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Polytraumatization and Trauma Symptoms in Adolescent Boys and Girls: Interpersonal and Noninterpersonal Events and Moderating Effects of Adverse Family Circumstances2012Inngår i: Journal of Interpersonal Violence, ISSN 0886-2605, E-ISSN 1552-6518, Vol. 27, nr 13, s. 2645-2664Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The objective of this study was to investigate the cumulative effect of interpersonal and noninterpersonal traumatic life events (IPEs and nIPEs, respectively) on the mental health of adolescents and to determine if the adverse impacts of trauma were moderated by adverse family circumstances (AFC). Adolescents (mean age 16.7 years) from the normative population (n = 462) completed the questionnaire, the Linköping Youth Life Experience Scale (LYLES), together with Trauma Symptom Checklist for Children (TSCC). The lifetime accumulation of interpersonal, noninterpersonal, and AFC was independently related to trauma-related symptoms in both boys and girls. The number of AFCs moderated the mental health impact of both IPEs and nIPEs in boys but not in girls. Cumulative exposure to both interpersonal and noninterpersonal traumatic events is important for the mental health of adolescents, and, at least for boys, family circumstances seem to be relevant for the impact of trauma. Our results suggest that broader approaches to the study, prevention, and treatment of trauma, including consideration of cumulative exposure, different types of trauma, and additional social risk factors, could be fruitful.

  • 67.
    Nilsson, Doris
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.
    Gustafsson, Per E.
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Family Medicine, Umeå University.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    The psychometric properties of the Trauma Symptom Checklist for Young Children in a sample of Swedish children2012Inngår i: European Journal of Psychotraumatology, ISSN 2000-8066, E-ISSN 2000-8066, Vol. 3, artikkel-id 18505Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: To evaluate the psychometric properties of the Swedish version of Trauma Symptom Checklist for Young Children (TSCYC).

    Method: The study was composed of a total of 629 children - 296 girls and 333 boys - aged 311, from a nonclinical population who were rated by their caretakers (26 of whom performed a re-test after 2 weeks) in addition to 59 children from a clinical population with known experience of sexual and/or physical abuse. The caretakers from the normal population completed the TSCYC and Lifetime Incidence of Traumatic Events Scale-parent scale (LITE-P) and the clinical-sample caretakers completed TSCYC. The psychometric properties of the TSCYC were examined, including reliability and validity.

    Results: The reliability (Cronbach’s alpha) of the TSCYC, total scale, was α=0.93 (normative group) and α=0.96 (clinical group). For the clinical scales, this ranged between α=0.550.88 and 0.770.93, respectively. Test-retest for the total scale was r0.77. Regarding criterion-related validity, the clinical groups scored significantly higher than the normative group, and within the normative group significant relationships were found between exposure to traumatic events and TSCYC scores. Confirmatory factor analysis testing of the construction of the TSCYC indicated significant loadings on the original scales.

    Conclusion: The Swedish version of TSCYC appears to be a screening instrument with satisfactory psychometric qualities for identifying symptoms after trauma in young children. The instrument can also be recommended to clinicians for screening purposes in a European context.

  • 68.
    Nilsson, Doris
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.
    Lejonclou, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neuro- och inflammationsvetenskap. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.
    Jonsson, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för kliniska vetenskaper. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.
    Holmqvist, Rolf
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Somatoform dissociation among Swedish adolescents and young adults: The psychometric properties of the Swedish versions of the SDQ-20 and SDQ-52015Inngår i: Nordic Journal of Psychiatry, ISSN 0803-9488, E-ISSN 1502-4725, Vol. 69, nr 2, s. 152-160Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Somatoform dissociation is supposed to be a vital aspect of the general concept of dissociation. The Somatoform Dissociation Questionnaire-20 (SDQ-20) and the brief version SDQ-5 are self-report instruments constructed to identify somatic dissociation. Aim: In the present study, the psychometric qualities of the Swedish version of the SDQ-20 and its brief version, the SDQ-5, were examined among adolescents and young adults. Reliability and concurrent validity were investigated. Methods: A total of 512 adolescents and young adults participated in the study: 461 adolescents from a non-clinical sample and 50 adolescents and young adults from a clinical eating disorder outpatient unit. They completed the self-report instruments the SDQ-20, the SDQ-5 (part of SDQ-20), the Linköping Youth Life Experience Scale (LYLES, a trauma history scale) and the Dissociation Questionnaire-Sweden (Dis-Q-Sweden). Results: Both internal consistency and test-retest reliability of the Swedish version of SDQ-20 were good in both the non-clinical (α = 0.83) and the clinical groups (α = 0.84); the reliability for the SDQ-5 was, however, lower (non-clinical α = 0.50, clinical α = 0.64). Significant differences were found between the clinical and non-clinical groups on both somatoform and psychoform dissociation. Correlations between the Dis-Q-Sweden, SDQ-20 and SDQ-5 were generally high. The criterion and convergent validity was acceptable for both scales but somewhat better for SDQ-20 than for SDQ-5. Conclusion: The advantage with both the SDQ-20 and the SDQ-5 is that they are short questionnaires, but the results suggests that SDQ-20 is preferable based on the higher-quality psychometric properties of the SDQ-20.

  • 69.
    Nilsson, Doris
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nordenstam, Carin
    Uppsala Univ, Natl Ctr Disaster Psychiat, Akad Sjukhuset, SE-75185 Uppsala, Sweden.
    Green, Sara
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wetterhall, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lundin, Tom
    Uppsala Univ, Natl Ctr Disaster Psychiat, Akad Sjukhuset, SE-75185 Uppsala, Sweden.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för kliniska vetenskaper. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i östra Östergötland, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken NSÖ.
    Acute stress among adloescents and female rape victims measured by ASC-Kids: A pilot study2015Inngår i: Nordic Journal of Psychiatry, ISSN 0803-9488, E-ISSN 1502-4725, Vol. 69, nr 7, s. 539-545Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Rape is considered a stressful trauma and often with durable consequences. How the aftermath of rape is for young adolescents' girls considering acute stress is an overlooked field and remains to be studied. Aims: In this study, we wanted to investigate acute stress among adolescent victims of rape and the psychometric properties of the Acute Stress Checklist for Children (ASC-Kids). Methods: A clinical sample (n = 79) of raped girls, 13-17 years old who had turned to a special rape victim unit for treatment, answered the ASC-Kids. ASC-Kids was also given to a group of minor stressed, non-raped adolescents in the same age range (n = 154) together with the University of California at Los Angeles Post-traumatic Stress Disorder Reaction Index (UCLA PTSD RI), and the Sense of Coherence Scale 13 (SOC-13). Results: The scores from the groups were compared and showed significant differences in mean values on all the diagnostic criteria of acute stress disorder. In the clinical group, 36.7% obtained full ASD criteria. ASC-Kids could discriminate well between groups. Cronbach's alpha was found to be excellent, and the correlation between the UCLA PTSD RI and ASC-Kids found to be good; both ASC-Kids and UCLA PTSD RI had a good and moderate negative correlation with SOC-13. Conclusion: Adolescent female rape victims were shown to have a very high level of acute stress, and the ASC-Kids was found to have sound psychometrics and can be a valuable screening instrument to support clinicians in their assessments of an indication of adolescents after potentially stressful events such as rape.

  • 70.
    Nilsson, Doris
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.
    Nordås, Elvira
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Priebe, Gisela
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barnafrid. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Department of Psychology, Lund University, Lund, Sweden.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barnafrid. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.
    Child physical abuse: High school students’ mental health and parental relations depending on who perpetrated the abuse2017Inngår i: International Journal of Child Abuse & Neglect, ISSN 0145-2134, E-ISSN 1873-7757, Vol. 70, s. 28-38Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to contribute to the research of child physical abuse (CPA) by examining if there were any differences in high school students’ mental health (in this study symptoms of depression and anxiety, self-esteem and sense of coherence) and/or, in how they perceive their parents, depending on whether or not they had been subjected to CPA during childhood. In addition, if high school students reported different mental health and/or, relationships with their parents, depending on if their mother, father or both parents were the perpetrators of CPA.

    A representative national sample of high school students (N = 3288, data collected 2009) participated in the study. Participants completed the following: questions about CPA and alleged perpetrators, the Hopkins Symptom Checklist, Rosenberg Self-Esteem Scale, the Sense of Coherence Scale and Parental Bonding Instrument.

    The results showed students who reported experiences of CPA were more likely to report symptoms of mental illness and negative perceptions of their parents’ parenting. However, there were no mental health differences depending on whether their mother, father or both parents were the perpetrators of CPA. Still, there were differences in perceived parenting indicating that mothers’ parenting was perceived as more negative when mothers only or both parents were perpetrators of the abuse than when only fathers were perpetrators.

  • 71.
    Nilsson, Doris
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Svedin, Carl Göran
    Department of Child and Adolescent Psychiatry, Lund University, Lund, Sweden.
    Evaluation of the Swedish version of Dissociation Questionnaire (DIS-Q), Dis-Q-Sweden, Among Adolescents2006Inngår i: Journal of Trauma & Dissociation, ISSN 1529-9732, Vol. 7, nr 3, s. 65-89Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to investigate the psychometric properties of the Swedish version of the Dissociation Questionnaire in a normative adolescent population and also to investigate dissociative symptoms associated with trauma including sexual and physical abuse. A normative sample of 449 adolescents between the ages of 12 and 19 and a clinical group of 74 adolescents with known experiences of trauma, sexual and/or physical abuse was given Dis-Q-Sweden. A mixed group of 22 abused and non-abused adolescents who answered Dis-Q-Sweden was also interviewed by using the Structural Clinical Interview for DSM-IV Dissociative Disorders (SCID-D). A test-retest procedure was conducted with 90 subjects from the normative group. The results showed good reliability concerning both internal consistency and test-retest stability. Validity was tested in several ways (criterion, predictive, construct and concurrent) and found to be satisfactory. Significant differences for the total sum scores of Dis-Q-Sweden were found between the normative group and the clinical group with known sexual abuse (p < 0.001). The prevalence of dissociative symptoms (cut-off score > 2.5) was 2.3% in the normative group and 50% in the clinical group. Dis-Q-Sweden has proven to be a screening instrument with good psychometric properties and has proven to be able to capture dissociative symptoms in adolescents with self-reported trauma and known trauma (sexual abuse).

  • 72.
    Nilsson, Doris
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barnafrid. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.
    Kunskapsöversikt om stöd och behandling för barn som utsatts för sexuella övergrepp och fysisk misshandel2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna översikt är inte vad man brukar kalla en systematisk litteraturöversikt utan en översikt i huvudsak baserad på tidigare kunskapsöversikter och metaanalyser. Det innebar att enstaka artiklar och studier kan ha förbisetts beroende på de sökord som har använts i de olika översiktsartiklarna och metaanalyserna. Vi har dock så långt det är möjligt letat i andra sammanställningar och organisationers hemsidor för att minimera risken för att viktiga instrument och evidensbaserade interventioner missats.

    Det som framkommit i denna kunskapsöversikt är att när något barn eller ungdom varit utsatt för ett trauma så är det viktigt att det tidigt finns ett gott omhändertagande för att lindra och om möjligt förhindra en negativ utveckling av den psykiska hälsan som följd av att ha varit utsatt för ett potentiellt trauma. I vissa fall och kanske framförallt när det gäller potentiella trauman som inte innehåller våld eller sexuella övergrepp kan det kanske räcka med en kortare men evidensbaserad tidig intervention. Forskning visar att det för ungefär hälften av de traumatiserade barnen sker en spontanläkning de första tre månaderna av posttraumatisk stress, för att sedan plana ut, men att det efter 6 månader inte längre är troligt att symtomen försvinner utan intervention (Hiller et al., 2016).

    Genom screening och annan bedömning bör man kunna avgöra om barnet eller ungdomen behöver någon ytterligare behandling, förslagsvis då en av de evidensbaserade behandlingar som finns, och vid mer komplex traumatisering en behandling anpassad för detta ändamål.

    Det är dock viktigt att betona att en del barn och ungdomar kan behöva behandling omedelbart, till exempel när allvarliga symtom utvecklas snabbt. Observera också att tidsintervallet inom 4 veckor avser tid efter traumahändelsen, inte tid efter avslöjande eller anmälan. Våld och sexuella övergrepp består inte sällan av många händelser över tid. Utsatta barn berättar ofta att de utsatts en lång tid efteråt. Vid avslöjandet kan de redan ha utvecklat symtom som kräver behandling direkt.

    För att kunna ge rätt insats/behandling, både tidigt och senare, efter ett eller flera potentiella trauman, är det viktigt med validerade mätinstrument för screening av traumaerfarenheter och symtom, men även för bedömning av mer allvarlig problematik/diagnoser. Detta är något som framkommit mycket tydligt under arbetet med denna kunskapsöversikt. Då det många gånger är psykologiska begrepp och symtom som inte så lätt låter sig identifieras, operationaliserar man det man vill mäta med frågor som besvaras av den som berörs. Man försöker identifiera hur en person mår, vilka symtom den har etc. genom ett frågeformulär som används regelbundet bland t.ex. barn och ungdomar. Efter att ha studerat formulärets kvaliteter (att det mäter vad det utger sig för att mäta och att det är stabilt över tid) har man utvecklat ett standardiserat instrument för att mäta ett visst symtom. Det är i detta sammanhang också viktigt att påpeka att de mätinstrument man använder även är undersökta i det land de används.

    Sammanfattning av Bedömningsinstrument

    I denna översikt finns såväl skattnings- och bedömningsinstrument som mäter förekomsten av trauma som instrument som mäter symtom och beteendeproblem som kan förknippas med traumatiska händelser. Instrumenten kan vara i form av intervjuer, mer eller mindre kliniska/diagnostiska eller utformade som självsvarsformulär.

    Barn och unga är givetvis en viktig källa då det gäller information omkring deras egna erfarenheter och posttraumatiska reaktioner och de rapporterar sina erfarenheter (Bernstein et al., 1997) och sina symtom tillförlitligt (Hamby, Finkelhor, Ormod & Turner, 2005). Dessutom rapporterar de mer symtom än vad andra gör å deras vägnar (Nader, 2008). Då det gäller överensstämmelsen mellan hur olika informanter rapporterar barns erfarenhet av potentiellt traumatiska händelser så har den visat sig inte vara särskilt god (Tingskull, Svedin, Agnafors, deKeyser, Sydsjö & Nilsson, 2013) varför vi med ledning av ovanstående rekommenderar att använda självsvarsformulär för de barn och ungdomar som själva kan hantera dessa.

    När det gäller att screena för erfarenheter av potentiellt traumatiska händelser traumaformulär så kan man välja att använda kortare formulär som på så sätt tidsmässigt är lättare att administrera (LITE, LYLES) eller längre och mer omfattande formulär som JVQ som ger en mer allsidig bild av barnets utsatthet. För mindre barn finns då föräldraversioner av såväl LITE som LYLES.

    Symtomformulär finns med olika inriktning och i huvudsak ser vi översatta formulär som mäter akut stress, symtom relaterade till traumaupplevelser, som posttraumatiskt stressyndrom samt formulär som mäter dissociativa symtom. Här finns flera att välja på men det som är mest allsidigt och mest använt i Sverige är TSCC och TSCYC vars nackdelar är att de inte är fria att användas utan kostnad och behörighet. För akut stress finns ASC-kids. Beträffande dissociation så finns flera formulär att välja på men tre som är relativt lättadministrerade är Dis-Q-Sweden (självsvar), CDC (föräldrasvar) samt SDQ-20 vid misstanke om somatoform dissociation.

    Vid behov av vidare diagnostik finns en rad kliniska standardiserade intervjuer men där kanske K-SADS-PL eller M.I.N.I. KID är de mest använda i klinisk praxis med barn och ungdomar.

    För forskning så är det också angeläget att använda internationellt erkända formulär om man vill jämföra traumaförekomst eller symtom efter potentiellt traumatiska upplevelser med undersökningar från andra länder.

    För framtiden ser vi behov av att fler instrument översätts till andra språk då Sverige idag är ett multikulturellt samhälle med stort inflöde av unga människor med annan språklig bakgrund, traumatiska erfarenheter samt traumarelaterade symtom. Det finns också behov av att översätta eller utveckla ett kortare kombinerat instrument för screening av såväl traumahistoria som symtom.

    Sammanfattning av tidig intervention

    Att tidigt kunna ge stöd och hjälp vid upplevda potentiella trauman såväl naturkatastrofer, trafikolyckor som vid våld och sexuella övergrepp måste anses som viktigt.

    Att kunna identifiera barn som riskerar att utveckla posttraumatisk stress kan spela en viktig roll när det gäller att minska risken för att utveckla kvarstående svårigheter efter potentiellt traumatiska händelser. Detta är något som framkommer i alla dessa studier. Ingen studie rapporterar skadlig inverkan vid de tidiga interventionerna. Således hittar man positiva tendenser även om inte man inte alltid får signifikanta symtomreduktioner när det gäller posttraumatisk stress. De flesta av studierna har interventioner som bara är en gång, vissa 1–2 och ibland endast en information via webben och en broschyr. Den intervention som framstår som den mest välgjorda studien var metoden Child and Family Traumatic Stress Intervention (CFTSI) (metoden beskrivs i kapitlet om tidig intervention) som visade på bäst resultat med signifikant symtomreduktion på flera utfallsmått och även posttraumatisk stress efter 4 sessioner. Denna metod har även i en icke randomiserad studie (n=114, 5-8 sessioner) vid för- och eftermätning visat på signifikanta resultat och metoden är också bedömd av CEBC som ha ett lovande vetenskapligt stöd (nivå 3).

    Det som i denna kunskapsöversikt samstämmigt framkommit i alla studierna är att screena för risk samt ge psykoedukation om trauma och hur man kan reagera efter en traumatisk händelse samt information om vad som kommer att ske.

    De svagheter vi kan se är att i stort sett inga interventioner vänder sig till barn under 6–7 års ålder samt att de flesta interventioner vänder sig till barn som varit utsatt för kroppsligt trauma såsom bilolyckor. Få vänder sig till barn som upplevt interpersonella trauman.

    För framtiden ser vi ett behov av att i Sverige utvärdera och implementera såväl CFTSI som den modell ”Efter barnförhöret” som utvecklats av Elfström, Landberg och Olofsson (2017).

    Sammanfattning av Behandling

    Det framkommer tydligt från studierna i denna kunskapsöversikt att psykologiska behandlingar för barn och ungdom som exponerats för potentiella trauman hjälper. De hjälper för barn och ungdomar som varit utsatt för våld och eller sexuella övergrepp. Det finns också flera studier som visar att det är viktigt att också välja behandling utefter barnets erfarenheter, behov och förutsättningar såsom ålder, typ av övergrepp/trauma, vad man söker för och vilket problem man tycker att man har. De komponenter som förkommer i alla de behandlingar som visar på stark evidens är: Psykoedukation om trauma och prevalens, och vad trauma kan få för inverkan (impact) och om behandlingen; träning i känsloregleringsstrategier (t.ex. avslappning, identifikation av känslor, kognitiv koping, imaginär exponering, in vivo exponering, kognitivt processande och problemlösning).

    Av den ovanstående genomgången blir det tydligt att det också finns mer evidens för vissa behandlingar än andra ibland beroende på att det finns fler studier av en viss sorts behandling och färre eller mycket små av en annan typ.

    Det finns i dagsläget ett mycket starkt stöd för TF-KBT baserat på minst 17 randomiserade studier som styrker TF-KBT:s effektivitet. Behandlingen har kortfattat beskrivits i detta dokument. Dock ska man beakta att TF-KBT vänder sig till barn som fyllt 6 år och som har ett bättre utvecklat språk och har större kognitiva förmågor än yngre barn. När det gäller yngre barn (under 6 år) så bör leken få en större plats. Child and Parent Psychotherapy (CPP) är en behandling som visat sig vara troligen effektiv. Även denna behandling är kortfattat beskriven i detta dokument och rekommenderas till mindre barn som bevittnat våld. Även EMDR kan ges till mycket små barn Kognitiv integrerad behandling vid Barnmisshandel (KIBB) är ytterligare en behandling för barn 6 år och äldre och där det beslutats att barnet ska fortsättta leva med den som utövat våldet. KIBB har de ingredienser som de väletablerade behandlingarna har men har fortfarande för få och för små studier.

    Således är det TF-KBT som kan sägas vara den behandling som bör rekommenderas i första hand när det gäller sexuella övergrepp. Vid fysisk misshandel rekommenderas KIBB om barnet ska fortsätta leva med den som utsatt barnet, i annat fall TF-KBT. För yngre barn rekommenderas CPP och EMDR.

    För ungdomar som uppvisar mer komplex traumatisering rekommenderas IITCT som innehåller alla plus fler ingredienser som de väletablerade behandlingarna gör.

    Det är viktigt att se var i vårdkedjan de olika behandlingarna kommer in alltifrån exponering av ett potentiellt trauma, screening/risk, bedömning, behandling som sätts in efter ca 4 veckor eller om det behövs mer komplexbehandling. För de svenska Barnahusen syns det som en viktig uppgift att till alla barn erbjuda screening av trauma och symtom samt tidig intervention. Även bedömning för fortsatt terapi är en viktig uppgift samt tillförsäkra och ha rutiner för att de barn som bedöms ha ett behov av fortsatt behandling också erhåller detta allt i enlighet med FN’s konvention om barns rättigheter.

    Det visar sig således att vi idag har en god kunskap om vad som är effektivt när det gäller arbete med barn och trauma men inför framtiden ser vi ett behov av att denna kunskap implementeras samt att barn oavsett var man bor i Sverige får ett likartat bemötande baserad på forskning (evidens) och beprövad erfarenhet (framtida evidens).

    Vi har i denna genomgång inte hittat terapiformer som anpassats eller utvecklats för barn med olika typer av funktionsnedsättningar.

  • 73.
    Nilsson, Doris
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för klinisk och socialpsykologi (CS). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Trauma Symptom Checklist for Children: Manualsupplement2010Annet (Annet vitenskapelig)
  • 74.
    Nilsson, Doris
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.
    Wadsby, Marie
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri.
    The psychometric properties of the Trauma Symptom Checklist For Children (TSCC) in a sample of Swedish children2008Inngår i: International Journal of Child Abuse & Neglect, ISSN 0145-2134, E-ISSN 1873-7757, Vol. 32, nr 6, s. 627-636Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: To evaluate the psychometric properties of the Swedish version of the Trauma Symptom Checklist for Children (TSCC) and to study traumatic symptoms in a normative group of Swedish children and adolescents. Method: A normative group of 728 children and adolescents age 10-17 and a clinical group of 91 children and adolescents known to have experienced sexual abuse participated in the study. A test-retest procedure was conducted with 79 participants from the normative group. Results: Good reliability such as internal consistency (Cronbach's alpha) for the total scale .94 (ranging in the clinical scales .78-.83) and test-retest for the total scale r = .81 (ranging in the clinical scales .67-.81) were found. The confirmatory 6-factor analysis explained 50.7% of the variance. Other validity measures such as concurrent validity and criterion related validity were also shown to be satisfactory. The normative sample of Swedish children and adolescents showed lower means on the subscales than has been reported in previous studies from a number of other countries. Conclusion: The Swedish version of TSCC has been shown to be a screening instrument with satisfactory psychometric qualities that is capable to identify trauma symptoms among children and adolescents who have themselves self-reported experiencing trauma or for whom clinicians have identified traumatic experiences. © 2008 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 75.
    Priebe, G.
    et al.
    Lund University.
    Svedin , Carl Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Prevalence, characteristics, and associations of sexual abuse with sociodemographics and consensual sex in a population-based sample of Swedish adolescents2009Inngår i: Journal of Child Sexual Abuse, ISSN 1053-8712, Vol. 18, nr 1, s. 19-39Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to investigate lifetime prevalence and characteristics of self-reported child sexual abuse and associations between child sexual abuse, gender, sociodemographic data, and consensual sexual experiences. A questionnaire was completed by 4,339 Swedish high school seniors. Three categories of child sexual abuse were studied: noncontact, contact without penetration, and penetrating child sexual abuse. Penetrating child sexual abuse was correlated with the most severe abuse characteristics. Students reporting child sexual abuse, especially penetrating child sexual abuse, were more likely to not be living with both parents, to have parents with lower socioeconomic status, and to have their first consensual intercourse at a young age. The study showed that distinct categories of child sexual abuse must be employed since each category shows a specific pattern concerning abuse characteristics, sociodemographics, and consensual sex.

  • 76.
    Priebe, Gisela
    et al.
    Lund University.
    Hansson, Kjell
    Lund University.
    Göran Svedin, Carl
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Sexual abuse and associations with psychosocial aspects of health. A population-based study with Swedish adolescents2010Inngår i: Nordic Journal of Psychiatry, ISSN 0803-9488, E-ISSN 1502-4725, Vol. 64, nr 1, s. 40-48Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Few population-based Nordic studies with adolescents investigate the associations between sexual abuse (SA) and psychosocial health. Aim: Associations between adolescents self-reported experiences of SA different severity and aspects of psychosocial health such as emotional and behavioral problems, sense of coherence and self-esteem were investigated. Methods: A school-based study with 1107 Swedish high school seniors was conducted. The students completed the Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ), the Sense of Coherence Scale (SOC), I think I am and a self-report survey that included questions about SA, socio-demographic variables and family variables. Results: SA was related to more emotional and behavioral problems, weaker SOC and lower self- esteem when compared with non-abuse. There was also a dose-response effect insofar as more severe abuse was related to poorer psychosocial health. When adjusted for socio-demographic and family-related variables, the associations between penetrating SA and most of the health variables weakened or disappeared. SOC was associated with penetrating SA even after adjustment. Conclusions: This population-based study suggests that SA should not be regarded as an isolated factor in relation to psychosocial health as the associations at a group level may be smaller than expected. Among a number of covariates, family variables such as parental bonding showed to be especially important. Sense of Coherence may be of special interest in further research and clinical treatment.

  • 77.
    Priebe, Gisela
    et al.
    Lund University.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri.
    Child sexual abuse is largely hidden from the adult society An epidemiological study of adolescents disclosures2008Inngår i: Child Abuse and Neglect, ISSN 0145-2134 , Vol. 32, nr 12, s. 1095-1108Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives: The aim of this study was to investigate disclosure rates and disclosure patterns and to examine predictors of non-disclosure in a sample of male and female adolescents with self-reported experiences of sexual abuse.

    Method: A sample of 4,339 high school seniors (2,324 girls, 2,015 boys) was examined with a questionnaire concerning sexual experiences in this study with a focus on disclosure of sexual abuse (non-contact, contact or penetrating abuse, and including peer abuse).

    Results: Of the sample, 1,505 girls (65%) and 457 boys (23%) reported experience of sexual abuse. The disclosure rate was 81% (girls) and 69% (boys). Girls and boys disclosed most often to a friend of their own age. Few had disclosed to professionals. Even fewer said that the incident had been reported to the authorities. Logistic regression showed that it was less likely for girls to disclose if they had experienced contact sexual abuse with or without penetration, abuse by a family member, only a single abuse occasion or if they had perceived their parents as non-caring. Boys were less likely to disclose if they studied a vocational program, lived with both parents or had perceived their parents as either caring and overprotective or non-caring and not overprotective.

    Conclusions: Disclosing sexual abuse is a complex process. Much is hidden from the adult society, especially from professionals and the legal system. Since peers are the most common receivers of abuse information, programs for supporting peers ought to be developed. Differences in disclosure patterns for girls and boys indicate that a gender perspective is helpful when developing guidelines for professionals.

    Practice implications: Professionals, especially in the school system, need to be more aware of the finding that few sexually abused children seek help from professionals or other adults and that support offers should be directly addressed not only to the vulnerable young persons themselves but also to peers who wish to help a friend.

  • 78.
    Priebe, Gisela
    et al.
    Lund University, Sweden .
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Online or off-line victimisation and psychological well-being: a comparison of sexual-minority and heterosexual youth2012Inngår i: European Child and Adolescent Psychiatry, ISSN 1018-8827, E-ISSN 1435-165X, Vol. 21, nr 10, s. 569-582Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to compare sexual-minority and heterosexual youths exposure to sexual abuse off-line, problematic sexual meetings off-line with person/s met online and online harassment with regard to prevalence, psychological well-being and support seeking. A nationally representative sample of 3,432 Swedish high school seniors completed an anonymous school-based survey about sexuality, health, sexual abuse and online-related sexual victimisation or harassment. Sexual-minority adolescents reported a greater rate of sexual abuse, problematic sexual meetings off-line with person/s met online and online harassment, compared to heterosexual youth. When compared to non-victimised heterosexual adolescents, victimised heterosexual adolescents and non-victimised and victimised sexual-minority adolescents reported more psychiatric symptoms, lower self-esteem and a weaker sense of coherence. Same-sex sexual orientation was related to more psychiatric symptoms, lower self-esteem and a weaker sense of coherence even when controlled for victimisation and gender. Compared to victimised heterosexual adolescents, victimised sexual-minority adolescents were more likely to seek support because of sexual abuse (females) or Internet-related problems (males and females). Results for sexual-minority youth were basically the same whether sexual orientation was assessed as sexual identity or as sexual or emotional attraction. Health care providers are challenged to not only provide the same care to sexual-minority youth who seek counselling or psychiatric treatment for mental health problems or problems related to victimisation that all adolescents should receive but also to find ways to address topics like prevention of sexual abuse and risk-taking behaviour online or off-line.

  • 79.
    Priebe, Gisela
    et al.
    Lund University, Sweden .
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för kliniska vetenskaper. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Operationalization of Three Dimensions of Sexual Orientation in a National Survey of Late Adolescents2013Inngår i: Journal of Sex Research, ISSN 0022-4499, E-ISSN 1559-8519, Vol. 50, nr 8, s. 727-738Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study investigated three dimensions of sexual orientationidentity, attraction, and behaviorin a national survey of late adolescents. Prevalence rates and the diversity of dimensions of sexual orientation when combined were studied. A representative sample of 3,432 Swedish high school seniors completed an anonymous school-based self-report survey about sexuality, Internet use, and health. Four measures of sexual orientation were includedone for sexual identity, two for attraction (emotional or sexual attraction, romantic attraction), and one for sexual behavior. Prevalence rates of sexual minority orientation varied between 4.3% for sexual behavior (males 2.9%, females 5.6%) and 29.4% for emotional or sexual attraction (males 17.7%, females 39.5%). Different measures of sexual orientation were significantly associated with one another. Bisexual or homosexual orientation was reported by 1.5% of the participants in all four measures and by 17.6% in at least one measure. Researchers need to carefully choose, depending on the research questions under investigation, which dimensions of sexual orientation and which measures they wish to include in their survey. Recommendations based on findings from the study are given.

  • 80.
    Priebe, Gisela
    et al.
    Institutionen för kliniska vetenskaper, Barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Sälja och köpa sex i Sverige 2011. Förekomst, hälsa och attityder: Delrapport 1 ur Prostitution i Sverige – Kartläggning och utvärdering av prostitutionsgruppernas insatser samt erfarenheter och attityder i befolkningen2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att belysa i vilken omfattning köp och försäljning av sexuella tjänster förekommer i befolkningen år 2011, om det har skett förändringar över tid och hur dessa erfarenheter är relaterade till sexualitet i övrigt, hälsa och sociodemografiska variabler. Vidare undersöks befolkningens attityder till prostitution och åsikter om sexköpslagen. Dessutom undersöks om personer som har köpt eller sålt sexuella tjänster upplever att de har påverkats av sexköpslagen och vad som i förekommande fall har bidragit till att sluta köpa eller sälja sex.

    Metod. Undersökningen genomfördes under tiden maj till juni 2011 som webbenkät i ett stratifierat urval bland medlemmar i en webbpanel. Sammanlagd deltog 5071 personer i åldern 18 till 65 år. Svarsfrekvensen var 50,7 procent. Den ligger i linje med tidigare befolkningsstudier i ämnet (Kuosmanen, 2008; Lewin, 1998). Att relativt många som ingick i urvalet valde att inte delta, ökar resultatens osäkerhet i studierna.

    Resultat. En majoritet av deltagarna instämde i påståendet att försäljning av sex uppstår ur sociala och ekonomiska problem, medan färre instämde i att försäljning av sex borde ses som ett vanligt arbete. Män intog mer positiva attityder till prostitution än kvinnor. En stor del av deltagarna (49,8 % av männen och 80,1 % av kvinnorna) ville behålla sexköpslagen, men få trodde att antalet sexsäljare eller sexköpare hade minskat till följd av lagen. Drygt hälften av deltagarna (37 % av männen och 65 % av kvinnorna) menade att försäljning av sex borde förbjudas i lag.

    Bland deltagarna i undersökningen uppgav 5,0 procent att de någon gång i sitt liv har betalat för att sexuellt vara tillsammans med någon (10,2 % bland männen och 0,1 % bland kvinnorna). Det motsvarar en andel av mellan 260 000 och 330 000 personer i befolkningen. Vidare uppgav 0,7 procent att de någon gång i sitt liv hade tagit emot ersättning som betalning för att vara sexuellt tillsammans med någon (0,8 % bland männen och 0,6 % bland kvinnorna), motsvarande mellan 30 000 och 53 000 personer i befolkningen. En majoritet bland dem som köpt sex har gjort det mellan en och tre gånger och drygt en tiondel har köpt sex fler än tio gånger. Knappt hälften av dem som sålt sex hade gjort det mellan en och tre gånger, en tredjedel hade gjort det mellan fyra och tio gånger och drygt 20 procent hade sålt sex fler än tio gånger.

    Samtidigt som Internet och mobiltelefoni utgör viktiga kontaktarenor i samband med sexköp har olika uteställen fortfarande stor betydelse. Åttio procent av dem som köpt sex, ungefär lika många som i tidigare undersökningar, uppgav att senaste sexköpet hade skett utomlands. En tredjedel av de senaste sexköpen hade skett i samband med arbets- eller tjänsteresor antingen i Sverige eller utomlands. Användning av kondom vid senaste sexköpstillfället rapporterades av 78 procent av dem som köpt sex, men endast av 43 procent av dem som sålt sex. Få män som köpt sex uppgav att de senast hade köpt sex av en man. Samtidigt uppgav fler män än kvinnor att de hade sålt sex och av dessa hade cirka hälften senast sålt sex till en man. Få bland dem som köpt sex och ingen av dem som sålt sex uppgav att sexköpslagen hade påverkat deras beteende. De som hade slutat köpa eller sälja sex uppgav att de inte hade haft något problem med att sluta och endast enstaka personer nämnde att de hade fått informellt eller formellt stöd.

    Vid tidpunkten för undersökningen skilde sig män som köpt sex inte från män som inte köpt sex när det gäller de flesta sociodemografiska faktorerna, men också psykiska symptom och självkänsla. Samtidigt rapporterade män som köpt sex en förhöjd alkohol- eller drogkonsumtion, fler traumatiska händelser under uppväxten och förekomst av våld i pågående eller tidigare parrelationer. De levde ofta ett aktivt sexuellt liv med många samlagspartners, ett aktivt användande av Internet i kärleks- och sexuella syften, men även en förhöjd förekomst av ett tvångsmässigt sexuellt beteende.

    Det framkom också relativt få skillnader mellan män och kvinnor som någon gång i sitt liv sålt sex och de som aldrig sålt sex när det gäller sociodemografiska faktorer, psykiska symptom och självkänsla vid tidpunkten för undersökningen. Män och kvinnor som sålt sex uppgav oftare att de använde droger vid tidpunkten för undersökningen; kvinnor som sålt sex rapporterade också en högre generell alkoholkonsumtion. Kvinnor som sålt sex uppgav fler psykiska symptom och oftare våld i en parrelation än kvinnor som inte sålt sex. Män, dock inte kvinnor, som sålt sex uppgav oftare att de hade utsatts för sexuella handlingar mot sin vilja under uppväxten. Män och i något mindre utsträckning kvinnor som sålt sex hade ofta en aktiv sexuell livsstil med många samlagspartners, men även en förhöjd förekomst av ett tvångsmässigt sexuellt beteende.

    Sammanfattning och rekommendationer. Personer som köper eller säljer sexuella tjänster utgör mycket heterogena grupper. Befolkningsstudien visar att många som köpt eller sålt sex har gjort det ett fåtal gånger och att de som vill sluta med det i regel gör det utan att behöva särskilda insatser. De personer som har kontakt med prostitutionsenheterna har ofta ett tydligare hjälpbehov och framför allt de som har sålt sex har ofta en stor belastning i form av missbruk och psykosociala problem.

    Det är angeläget att insatser för prevention och minskning av prostitution svarar mot att situationen för dem som köper eller säljer sex är mångfacetterad. Även enstaka sexköp innebär ett brott mot lagen och talar för att det finns ett behov av prevention samtidigt som personer med tyngre belastning där köp eller försäljning är en del av en mer omfattande problematik är i behov av individinriktade insatser.

    Med utgångspunkt i resultaten från befolkningsstudien och mot bakgrund av övriga delar av utvärderingen vill vi lyfta fram ett antal punkter av betydelse för det framtida arbetet för att minska prostitutionen. Några av dessa punkter bekräftar de prioriteringar som redan görs medan andra kan behöva uppmärksammas mer än vad som är fallet nu.

    • Många som någon gång i sitt liv köpt eller sålt sex har gjort det enstaka gånger. De slutar utan att behöva något stöd och lever sedan ett vanligt liv. De insatser som kan bli aktuella för denna grupp kan handla om fortsatt och förstärkt information och attitydpåverkan via t.ex. frivilligorganisationer, media och Internet.
    • En stor del av sexköpen sker utomlands eller i samband med arbets- eller tjänsteresor. Vi rekommenderar också en fortsatt uppföljning och utveckling av arbetet med etiska riktlinjer och uppförandekoder inom statsförvaltningen samt en initiering och uppföljning av liknande insatser inom det privata näringslivet inte minst bland olika aktörer inom resebranschen.

    En samordnad satsning för prevention och minskning av prostitution som omfattar ett brett spektrum av insatser i samarbete mellan olika aktörer genomförs och utvärderas i ett av storstadsområdena som exempel på detta kan vara

    • En förstärkning av prostitutionsenheternas arbete med anhöriga till personer som köper sex eller har ett problematiskt sexuellt beteende.
    • En förstärkning av prostitutionsenheternas uppsökande verksamhet i samarbete med hotell- och restaurangbranschen.
    • En förstärkning av prostitutionsenheternas skadereducerande åtgärder i form av kondomutdelning.
    • Utbildning av familjehem och institutioner som tar emot unga i risk att sälja sex.

    Det finns ett samband mellan köp och i viss mån försäljning av sex och ett mycket aktivt sexliv som kan inkludera ett tvångsmässigt sexuellt beteende.

    • Ökade insatser för personer som söker stöd för problematiskt sexuellt beteende kan bidra till att minska prostitutionen även om köp eller försäljning inte står i direkt fokus för insatsen. Detta arbete bedrivs redan idag på prostitutionsenheterna, men behöver även förstärkas i andra sammanhang som till exempel sex- och samlevnadsrådgivning.

    Vi menar att en samtidig och framförallt samordnad satsning kan ge bättre resultat än ett flertal parallella insatser. Resultat från denna befolkningsstudie kan användas som basuppgifter vid uppföljningen av den samordnade satsningen. Vi vill också understryka betydelsen av ett uthålligt och långsiktigt arbete med dessa frågor.

  • 81. Priebe, Gisela
    et al.
    Åkerman, Ingrid
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Barn- och ungdomspsykiatri.
    High-frequency consumers of pornography - A Swedish study.2007Inngår i: Generation P? Youth, Gender and Pornography / [ed] Susanne V. Knudsen, Lotta Löfgren Mårtenson and Sven-Axel Månsson, Köpenhamn: Danish School of Education Press , 2007, s. 133-148Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This volume provides insight into the young generation's relationship and experiences with pornography. Generation P? is based on a unique and comprehensive study giving voice to the words and opinions of the young people themselves. Never before have pornography and sexualized material been so readily available and pervasive in young people's everyday life. TV programmes, advertising, and the music industry exploit and play with pornographic codes and scenarios. The sex industry launches and promotes its products via youth channels and websites. How do young people navigate through this pornographic landscape? Does the omnipresence of pornography breed curiosity or resistance? How does pornography challenge the role of parents and teachers? Generation P? provides answers to these questions and presents a unique body of new research on youth, gender and pornography. The study shows that the vast majority of young people in the Nordic countries have seen porn. But young people do not swallow the pornographic messages without resistance, and some are very critical of or actively opposed to them. It is very seldom that the voices of young people are heard in the public debate on pornography. In Generation P? , focus is set on the voices, definitions and experiences with pornography of young people themselves. The book contains contributions from leading researchers from different academic fields: sociology, psychology, media research, social work and public health.

  • 82.
    Proczkowska-Björklund, Marie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Gustafsson, Per A.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Children's play after anaesthesia and surgery: background factors and associations to behaviour during anaesthetic induction2010Inngår i: Journal of Child Health Care, ISSN 1367-4935, E-ISSN 1741-2889, Vol. 14, nr 2, s. 170-178Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Children can experience anaesthetic induction as fearful and frightening and this can lead to postoperative behaviour changes and symptoms of high anxiety. A fearful experience can also lead to avoidant reactions due to raised negative emotions in situations similar to that, which evoked the fear. To analyse children’s reactions after anaesthesia to anaesthetic play equipment, 49 children (three—six years old) were video-filmed during play with anaesthetic equipment 14 days after anaesthesia and surgery. The risk that the child avoided playing with anaesthetic equipment was increased if the child took the premedication unwillingly and if the child was younger. The risk for not telling about the experience was increased if the child took the premedication unwillingly and if the child showed signs of shyness. The risk for telling mostly unspecific memories increased if the child was younger and if the child showed signs of shyness. Avoidant reactions could bee seen in 50 percent of the children. It is important to be aware of the characteristics of a vulnerable child (age, shyness) and to meet the child without raising negative emotions in any part of the anaesthetic process, in order to avoid negative reactions in future encounters.

  • 83.
    Proczkowska-Björklund, Marie
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri.
    Runeson, I.
    Department of Health and Behaviour Sciences, University of Kalmar, Kalmar, Sweden.
    Gustafsson, Per A.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri.
    Decision making about pre-medication to children.2008Inngår i: Child Care Health and Development, ISSN 0305-1862, E-ISSN 1365-2214, Vol. 34, nr 6, s. 713-720Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Inviting the child to participate in medical decisions regarding common medical procedures might influence the child's behaviour during the procedures. We wanted to study nurse decision-making communication regarding pre-medication before ear, nose and throat (ENT) surgery.

    Method: In total, 102 children (3-6 years) signed for ENT surgery were video-filmed during the pre-medication process. The nurse decision-making communication was identified, transcribed and grouped in six main categories dependent on the level of participation (self-determination, compromise, negotiation, questioning, information, lack of communication). Associations between child factors (age, gender, verbal communication and non-verbal communication) and different nurse decision-making communication were studied. Associations between the decision-making communication and verbal hesitation and/or the child's compliance in taking pre-medication were also studied.

    Results: Totally, information was the most frequently used category of decision making communication followed by negotiation and questioning. To the children showing signs of shyness, the nurse used more negotiation, questions and self-determination communication and less information. The nurse used more compromise, negotiation and gave less information to children with less compliance. No specific type of nurse decision-making communication was associated with verbal hesitation. The most important predictors for verbal hesitation were none or hesitant eye contact with nurse (OR = 4.5) and placement nearby or in parent's lap (OR = 4.7). Predictors for less compliance in taking pre-medication were verbal hesitation from the child (OR = 22.7) and children who did not give any verbal answer to nurse initial questions (OR = 5.5).

    Conclusion: Decision-making communication could not predict the child's compliance during pre-medication. Although negotiation, questioning and self-determination communication were associated with more unwillingness to take pre-medication. More knowledge is needed about communication to children in medical settings and how it influences the child's behaviours.

  • 84.
    Proczkowska-Björklund, Marie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Runeson, Ingrid
    Department of Health and Behaviour Sciences, University of Kalmar, Kalmar, Sweden.
    Gustafsson, Per A
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Communication and child behaviour associated with unwillingness to take premedication.2008Inngår i: Acta Paediatrica, ISSN 0803-5253, E-ISSN 1651-2227, Vol. 97, nr 9, s. 1238-1242Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: To see how dominance in adult communication and child behaviour during premedication affects the child's unwillingness to take premedication.

    Method: Ninety-five children scheduled for ENT surgery were video-filmed during premedication. All communication was translated verbatim and the communication was grouped according to; if the parent or nurse directed their communication towards the child or not, or; if they talked about nonprocedural matters or procedural matters.

    Results: Unwillingness to take premedication was associated with more parent communication and less anaesthetic nurse communication compared to willingness to take premedication. There was a heighten risk that the child took their premedication unwillingly if their parent talked more directly to the child (OR = 4.9, p < or = 0.01), the child gave hesitant eye contact with the anaesthetic nurse (OR = 4.5, p < or = 0.05), the child had experienced an earlier traumatic medical procedure (OR = 4.1. p < or = 0.001) or if the child placed her/himself nearby their parent (OR = 4.0, p < or = 0.001).

    Conclusion: Together with behaviour that could be signs of shyness and earlier medical traumatic experience, parents that are actively communicating with their child before premedication may heighten the risk that the child will take the premedication unwillingly.

  • 85.
    Proczkowska-Björklund, Marie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Anestesiologi med intensivvård. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Child related background factors affecting compliance with induction of anaesthesia.2004Inngår i: Pediatric Anaesthesia, ISSN 1155-5645, E-ISSN 1460-9592, Vol. 14, nr 3, s. 225-234Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Factors such as age, sex, behaviour problems, fears, earlier traumatic hospital events and reactions to vaccination were assessed together with behaviour observed before premedication in order to evaluate their importance in predicting response to the anaesthetic process. The anaesthetic process was divided into four endpoints; compliance when given premedication, sedation, compliance during needle insertion or when an anaesthetic mask was put in place and behaviour when put to sleep.

    METHODS: A total of 102 children who were undergoing day-stay surgery and overnight stay surgery were video-filmed during premedication and anaesthetic induction. Before premedication the children and parents answered questionnaires about behaviour [Preschool Behaviour Check List (PBCL)] and fears [Fears Survey Schedule for Children-Revised (FSSC-R)]. The films were analysed to assess behaviour before and after premedication and during induction of anaesthesia. A semistructured interview was conducted with the parents during the time the children were asleep. '

    RESULTS: There was a significantly higher odds ratio for noncompliant behaviour during premedication if the child placed itself in the parent's lap or near the parent or had previously experienced traumatic hospital events. The odds ratio for not being sedated by premedication was higher if compliance was low when premedication was given or the child had experienced a traumatic hospital event in the past. A high odds ratio for noncompliant behaviour during venous access or placement of an anaesthetic mask was seen if the child was not sedated or the child had had a negative reaction when vaccinated. The odds ratio for falling asleep in an anxious or upset state was higher if the child had shown noncompliant behaviour during premedication, had not been sedated or had shown noncompliant behaviour during venous access or facemask placement.

    CONCLUSIONS: The overall most important factor that predicts noncompliant behaviour and a distressed state in the child during the anaesthetic process was the experience of earlier traumatic hospital events including negative reaction to vaccination. All elements of the process are important in determining what will happen and all steps will influence how the child reacts when put to sleep.

  • 86.
    Seto, MC
    et al.
    Royal Ottawa Hlth Care Grp, Integrated Forens Program, Brockville, ON Canada.
    Kjellgren, C
    Lund Univ, Dept Child & Adolescent Psychiat, S-22100 Lund, Sweden.
    Priebe, G
    Lund Univ, Dept Child & Adolescent Psychiat, S-22100 Lund, Sweden.
    Mossige, S
    Norwegian Social Res, Oslo, Norway.
    Svedin, Carl-Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Långström, N
    Karolinska Inst, Ctr Violence Prevent, Stockholm, Sweden.
    Sexual Coercion Experience and Sexually Coercive Behavior:: A Population Study of Swedish and Norwegian Male Youth2010Inngår i: Child Maltreatment, ISSN 1077-5595, E-ISSN 1552-6119, Vol. 15, nr 3, s. 219-228Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The authors tested the hypothesis that experiencing sexual coercion and engaging in sexually coercive behavior are positively associated in a representative sample totaling almost 4,000 Swedish or Norwegian male high school students (estimated response rate 80%). In both surveys, youths who had experienced sexual coercion were approximately three times more likely to engage in sexually coercive behavior than those without such experience (10%-12% vs. 4%). The association between sexual coercion experience and sexually coercive behavior was attenuated but remained significant and moderately strong in both surveys when controlling for nonsexual antisocial behavior, substance use, and noncoercive sexual behavior in multivariate logistic regression models. The population attributable fraction (proportion of sexually coercive behavior that can be explained by sexual coercion experience) was 18%-25%. The findings support a robust link between having been sexually coerced and engaging in coercive sexual behavior in the general population

  • 87.
    Seto, Michael C.
    et al.
    Royal Ottawa Health Care Grp, Canada.
    Hermann, Chantal A.
    Carleton University, Canada.
    Kjellgren, Cecilia
    Linnaeus University, Sweden.
    Priebe, Gisela
    Linnaeus University, Sweden; Lund University, Sweden.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för kliniska vetenskaper. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.
    Langstrom, Niklas
    Karolinska Institute, Sweden.
    Viewing Child Pornography: Prevalence and Correlates in a Representative Community Sample of Young Swedish Men2015Inngår i: Archives of Sexual Behavior, ISSN 0004-0002, E-ISSN 1573-2800, Vol. 44, nr 1, s. 67-79Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Most research on child pornography use has been based on selected clinical or criminal justice samples; risk factors for child pornography use in the general population remain largely unexplored. In this study, we examined prevalence, risk factors, and correlates of viewing depictions of adult-child sex in a population-representative sample of 1,978 young Swedish men (17-20 years, Mdn = 18 years, overall response rate, 77 %). In an anonymous, school-based survey, participants self-reported sexual coercion experiences, attitudes and beliefs about sex, perceived peer attitudes, and sexual interests and behaviors; including pornography use, sexual interest in children, and sexually coercive behavior. A total of 84 (4.2 %) young men reported they had ever viewed child pornography. Most theory-based variables were moderately and significantly associated with child pornography viewing and were consistent with models of sexual offending implicating both antisociality and sexual deviance. In multivariate logistic regression analysis, 7 of 15 tested factors independently predicted child pornography viewing and explained 42 % of the variance: ever had sex with a male, likely to have sex with a child aged 12-14, likely to have sex with a child 12 or less, perception of children as seductive, having friends who have watched child pornography, frequent pornography use, and ever viewed violent pornography. From these, a 6-item Child Pornography Correlates Scale was constructed and then cross-validated in a similar but independent Norwegian sample.

  • 88.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri.
    Lost childhoods. The plight of the parentified child2000Inngår i: International Journal of Child Abuse & Neglect, ISSN 0145-2134, E-ISSN 1873-7757, Vol. 24, nr 2, s. 306-306Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 89.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Barn- och ungdomspsykiatri.
    The Baltic sea regional study on adolescents' sexuality.2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring.    

  • 90.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Unga sex och internet2009Inngår i: Se mig - Unga om sex och internet, Ungdomsstyrelsen , 2009, s. 32-147Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 91.
    Svedin, Carl Göran
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Jonsson, Linda
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kjellgren, Cecilia
    Barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet.
    Priebe, Gisela
    Barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet.
    Åkerman, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Prostitution i Sverige. Huvudrapport: Kartläggning och utvärdering av prostitutionsgruppernas insatser samt erfarenheter och attityder i befolkningen2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är huvudrapporten ”Prostitution i Sverige – Kartläggning och utvärdering av prostitutionsgruppernas insatser samt erfarenheter och attityder i befolkningen” och den kan läsas separat som en sammanfattning. Vill man ha mer detaljerad information hänvisas till respektive delrapport. I den första delrapporten ”Sälja och köpa sex i Sverige 2011. Förekomst, hälsa och attityder” redovisas en webbaserad epidemiologisk undersökning vars avsikt var att kartlägga erfarenheter av att köpa och sälja sex i befolkningen 18-65 år. I rapporten läggs en bakgrund till det kontext i vilket prostitutionsgruppernas arbete bedrivs. I del 2-4 beskrivs prostitutionsgruppernas organisation och arbetssätt ”Kartläggning av insatser mot prostitutionen i Stockholm, Göteborg och Malmö” (delrapport 2) samt de klienter verksamheterna mött under ett år inom programmen för Försäljare av Sexuella Tjänster (FAST) ”Ett års kontakter med prostitutionsenheterna och beskrivning av insatser till personer med prostitutionserfarenhet (FAST)”(delrapport 3) och Köpare av Sexuella Tjänster (KAST) ”Ett års kontakter med prostitutionsenheterna. En beskrivning av insatser till personer med erfarenhet av att köpa sex/problematiskt sexuellt beteende (KAST)” (delrapport 4). Det centrala fokus för regeringens och Socialstyrelsens uppdrag har varit att göra en utvärdering av det behandlingsarbete som bedrivs av prostitutionsgrupperna för stöd och hjälp till försäljare av sexuella tjänster och köpare av sexuella tjänster. Dessa studier ”Utvärdering av samtalsbehandling med försäljare av sexuella tjänster (FAST)” och ”Utvärdering av samtalsbehandling med köpare av sexuella tjänster (KAST)” kompletteras med en kvalitativ studie om tidigare klienters erfarenhet av given behandling ”Intervjuer med personer som tidigare fått behandling vid FAST”.  Rapporten avslutas med en intervjustudie med 11 unga kvinnor som sålt sex via Internet, ”Online är jag någon annan…….Unga kvinnor med erfarenhet av att sälja sexuella tjänster online”.

    Rapporten inleds med en övergripande sammanfattning av de olika delrapporterna därefter ett antal övergripande tema samt avslutningsvis forskargruppens rekommendationer. För mer detaljerad information hänvisas till delrapport, 1-8. Dessa kan laddas ned från Linköpings universitets hemsida:

    Delrapport 1: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-75340

    Delrapport 2: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-75362

    Delrapport 3: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-75366

    Delrapport 4: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-75369

    Delrapport 5: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-75371

    Delrapport 6: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-75377

    Delrapport 7: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-75378

    Delrapport 8: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-75380

  • 92.
    Svedin, Carl Göran
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Nilsson, Doris
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.
    Lindell, Charlotta
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Traumatic experiences and dissociative symptoms among Swedish adolescents: A pilot study using Dis-Q-Sweden2004Inngår i: Nordic Journal of Psychiatry, ISSN 0803-9488, Vol. 58, nr 5, s. 349-355Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore the occurrence of dissociative symptoms in relation to reported traumatic experiences among adolescents. A normative sample of 216 adolescents and a clinical sample of 30 cases with a history of traumatization were given the Swedish translation of Dissociation Questionnaire, DIS-Q. The results showed that 8.8% of the adolescents reported scores above the cut-off score of 2.5 on the Dis-Q-Sweden, with a female-male ratio of 2.6:1. In the normative sample, 53 (24.5%) of the adolescents reported one or more trauma experiences. The adolescents who self-reported trauma experiences in the normative sample scored higher on the total Dis-Q-Sweden scores and on three of the four subscales compared to the adolescents with no such experiences. The clinical group exhibited significantly higher Dis-Q-Sweden scores than the normative sample on every scale, with 60% above the cut-off score. The study confirms the results from earlier studies that adolescents with a history of trauma exhibit more dissociative symptoms in this study according to Dis-Q-Sweden. The impact of trauma qualities and background factors on the development of dissociative symptoms need to be studied further.

  • 93.
    Svedin, Carl Göran
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Barn- och ungdomspsykiatri.
    Priebe, Gisela
    Selling sex in a population-based study of high school seniors in Sweden: Demographic and psychosocial correlates2007Inngår i: Archives of Sexual Behavior, ISSN 0004-0002, E-ISSN 1573-2800, Vol. 36, nr 1, s. 21-32Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Adolescents reporting selling sex for payment were studied with respect to socioeconomic background, perceived mental health and health behavior, antisocial behavior, sexual experiences, including sexual abuse and abusive behaviors, and the use of pornography. The sample consisted of a representative sample of 4,339 students (response rate, 77.2%) from the third year of upper secondary schools in five Swedish cities. Of the participating adolescents, 1.8% of the boys and 1.0% of the girls indicated that they had sold sex for money or other reimbursements. Selling sex was associated with having an immigrant background, higher level of unemployment in the family, and studying a practical/vocational program. Adolescents with the experience of selling sex had an increased risk for different psychosocial problems, such as poorer mental health, weekly use of alcohol, and antisocial behaviors. The adolescents selling sex were also characterized by having had a greater number of sexual experiences, a greater preoccupation with sex, relatively early sexual debut, and experience with sexual abuse as victim and/or perpetrator. The index group students watched pornography more frequently than the majority and they also watched more deviant forms of pornography. The significance of the higher frequency among boys and the gray zone between normal sexual exploration and prostitution are discussed. © 2006 Springer Science+Business Media, Inc.

  • 94.
    Svedin, Carl Göran
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri.
    Priebe, Gisela
    Barn och Ungdomspsykiatri Lunds Universitet.
    The strengths and difficulties questionnaire as a screening instrument in a community sample of high school seniors in Sweden2008Inngår i: Nordic Journal of Psychiatry, ISSN 0803-9488, E-ISSN 1502-4725, Vol. 62, nr 3, s. 225-232Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) has been used among Swedish children since 1996, usually the parent or the teacher version. The self-report version was originally developed for children aged 11-16 years. The aim of this study was to investigate the application of the Swedish self-report version to a representative sample of 1015 senior high school students aged 17-19 years. Girls reported more emotional symptoms and scored higher on prosocial items than boys. Boys on the other hand scored higher on both conduct and peer problems. The means were similar to means in two Nordic studies that have included subjects of this age group. A confirmatory five-factor analyses explained 44.5% of the variance with a good fit for all subjects and boys but somewhat weaker for girls. The item-subscale correlation (ISC) ranged from moderate to high (r = 0.47-0.76) and the Cronbach's alpha was 0.74 (ranging in the five subscales 0.50-0.70). The SDQ seems to be useful even in this older age group. The psychometric qualities were acceptable but can probably be improved by changing the oppositely worded questions and by considering development of different questionnaires for boys and girls at least in late adolescence.

  • 95.
    Svedin, Carl Göran
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neuro- och inflammationsvetenskap. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.
    Priebe, Gisela
    Institutionen för psykologi, Lunds universitet.
    Wadsby, Marie
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för kliniska vetenskaper. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Jonsson, Linda
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neuro- och inflammationsvetenskap. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.
    Fredlund, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neuro- och inflammationsvetenskap. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Unga sex och Internet – i en föränderlig värld2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Avdelningen för barn och ungdomspsykiatri vid Linköpings universitet fick i uppdrag av Stiftelsen Allmänna Barnhuset att tillsammans med Statistiska Centralbyrån (SCB) genomföra en kvantitativ studie bland unga i gymnasieskolans år 3. Avtalets huvudfokus var att samla in kunskap om ungdomars sexualitet, erfarenheter av övergrepp, sexuell exponering, sexuell exponering via digitala medier i enlighet med Regeringsbeslut S2013/8825/FST. Inom ramen för uppdraget skulle samråd med Ungdomsstyrelsen och Folkhälsomyndigheten tas och undersökningen skulle ske i samarbete med Lunds Universitet.

    Samtidigt med detta gavs ett uppdrag från socialförvaltnings utvecklingsenhet i Stockholms stad, om en komplettering genom en vidgad datainsamling i Stockholms stad. Detta uppdrag skulle framför allt fokusera på barn och ungdomar i sexhandel/prostitution samt de som skadar sig själva med sex. Då de två studierna använt en identisk enkät och det i analyserna av materialet visat sig vara väldigt små skillnader mellan de två dataseten så redovisas i denna rapport det sammanlagda materialet.

    Detta är den tredje stora nationella studien på området om ungdomars sexualitet och utsatthet för sexuella övergrepp och sexuell exploatering. Den första studien Ungdomars sexualitet –attityder och erfarenheter (Svedin &Priebe, 2004) var ett uppdrag inom ramen för den statliga utredningen Sexuell exploatering av barn i Sverige (SOU, 2004:71). Den andra undersökningen Unga, sex och internet (Svedin & Priebe, 2009) genomfördes på uppdrag av Ungdomsstyrelsen i avsikt att genomföra en kvantitativ studie bland unga i gymnasieskolans år 3 samt bland Riksförbundet för homosexuella, bisexuella och transpersoners rättigheters (RFSL) medlemmar i relevant ålder. Dessa två studier, vars vetenskapliga publikationer presenteras i bilaga 1, har inom centrala områden använt samma enkät vilket möjliggör en jämförelse med den aktuella studien men också att studera trender över tid. Att just kunna jämföra olika undersökningar med varandra och över tid är tämligen unikt vilket ofta rekommenderas från olika håll. Samtidigt som centrala frågeområden som t.ex. sexuella övergrepp och sexuell exploatering behållits så har andra områden bytts ut. I denna rapport är områden som själskadebeteende, sex som självskadebeteende, människohandel för sexuella syften samt mobbing nya (enkäten bilaga 2).

  • 96.
    Svedin, Carl Göran
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för kliniska vetenskaper. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.
    Warby, Marie
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kunskapsöversikt beträffande interventioner mot prostitution. : En uppdatering.2014Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för Socialstyrelsens uppdrag R30088-1 gavs Linköpings universitet uppdraget att genomföra en uppdaterad kunskapsöversikt kring interventioner mot prostitution. Mer preciserat önskades en kunskapsöversikt över vad det finns för dokumentation av vilka insatser som görs för att få sexsäljare att sluta sälja sex, och en dokumentation av vilka insatser som görs för att förebygga att personer börjar sälja sex. Vidare önskades få en översikt över vilka insatser som görs för att få sexköpare att sluta köpa sex, och vad det görs för insatser för att förhindra att personer börjar köpa sex.

  • 97.
    Svedin, Carl Göran
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Åkerman, Ingrid
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri.
    Priebe, Gisela
    Department of Child and Adolescent Psychiatry, Lund University, Lund.
    Frequent users of pornography. A population based epidemiological study of Swedish male adolescents2011Inngår i: Journal of Adolescence, ISSN 0140-1971, E-ISSN 1095-9254, Vol. 34, nr 4, s. 779-788Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Frequent use of pornography has not been sufficiently studied before. In a Swedish survey 2015 male students aged 18 years participated. A group of frequent users of pornography (N = 200, 10.5%) were studied with respect to background and psychosocial correlates. The frequent users had a more positive attitude to pornography, were more often "turned on" viewing pornography and viewed more often advanced forms of pornography. Frequent use was also associated with many problem behaviours. A multiple logistic regression analysis showed that frequent users of pornography were more likely to be living in a large city, consuming alcohol more often, having greater sexual desire and had more often sold sex than other boys of the same age. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanHigh frequent viewing of pornography may be seen as a problematic behaviour that needs more attention from both parents and teachers and also to be addressed in clinical interviews.

  • 98.
    Svensson, Frida
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Fredlund, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Priebe, Gisela
    Lunds universitet.
    Wadsby, Marie
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Adolescents selling sex: Exposure to abuse, mental health, self-harm behaviour and the need for help and support - a study of a Swedish national sample2013Inngår i: Nordic Journal of Psychiatry, ISSN 0803-9488, E-ISSN 1502-4725, Vol. 67, nr 2, s. 81-88Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Selling sex is not uncommon among adolescents and we need to increase our knowledge of how this affects them. The aim of this study was to investigate adolescents who sell sex regarding sexual, mental and physical abuse, mental health as estimated by using the Hopkins Symptom Check List-25 (HSCL-25), self-harm behaviour and the adolescents' experience of receiving help and support. The study was carried out on a national representative sample of adolescents (mean age 18.3 years) in Swedish high schools in the final year of their 3-year programme. The study had 3498 participants and a response rate of 60.4%. Of the adolescents, 1.5% stated that they had sold sexual services. The selling of sex was associated with a history of sexual, mental and physical abuse. Poorer mental health and a higher degree of self-harm behaviour were reported among the adolescents who had sold sex. Help and support was sought to a greater extent by adolescents who had sold sex but these adolescents were not as satisfied with this help and support as the other adolescents. Adolescents that sell sex are a group especially exposed to sexual, mental and physical abuse. They have poorer metnal health and engage in more self-harm behaviour than other adolescents. They are in need of more help and support than other adolescents ant it is reasonable to assert that more resources, research and attention should be directed to this group to provide better help and support in the future.

  • 99.
    Sydsjö, Gunilla
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Obstetrik och gynekologi. Östergötlands Läns Landsting, Barn- och kvinnocentrum, Kvinnokliniken i Linköping.
    Wadsby, Marie
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Barn- och ungdomspsykiatri.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Barn- och ungdomspsykiatri.
    Life development for 20 pairs of children with and without psychosocial problems - A 16-year-long study with follow-up2007Inngår i: Nordic Journal of Psychiatry, ISSN 0803-9488, E-ISSN 1502-4725, Vol. 61, nr 1, s. 19-26Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The objective of the study was to describe 20 matched pairs of children born to psychosocial risk mothers who have been followed from early pregnancy through their first 16 years of life. Interviews and standardized behavior measurements with a focus on the children's development were used. When considering the overall data from the different measurements done over the 16-year study period, the study group has significantly more negative results. Nine of the families in the study group had been investigated for abuse, neglect and inadequate parenting during the 16 years. In the rest of the 11 families from the study group, two siblings had been placed in foster care because of maltreatment. The study group mothers' characteristics from the start had a significantly negative impact on the children's behavior and mental health throughout their lives and when they reached 16 years.

  • 100.
    Thulin, Johanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Växjö, Sweden.
    Nilsson, Doris
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.
    Svedin, Carl Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barnafrid. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.
    Kjellgren, Ceclia
    Linnéuniversitetet, Växjö, Sweden.
    Outcomes of CPC-CBT in Sweden Concerning Psychosocial Well-Being and Parenting Practice: Children’s Perspectives2019Inngår i: Research on social work practice, ISSN 1049-7315, E-ISSN 1552-7581, s. 1-9Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose:

    This study explores the outcome of the intervention combined parent child–cognitive behavioral therapy (CPC-CBT) for physically abused children.

    Method:

    This study includes a clinical sample of children (n = 62) referred to Child Welfare Service due to reports of child physical abuse who completed CPC-CBT. A pretest/posttest design was applied to assess changes on the Trauma Symptom Checklist for Children (TSCC) after treatment and was compared with normative values. In addition, the occurrence of corporal punishment from pre to posttest was explored.

    Results:

    Children reported a significant decrease in parental use of corporal punishment after treatment and a significant reduction in symptoms associated with trauma (decreased to normal values for TSCC). The positive changes remained at the 6-month follow-up.

    Conclusions:

    The CPC-CBT intervention seemed to decrease parental use of corporal punishment and increase the well-being of children. Clinical implications are discussed.

123 51 - 100 of 112
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf