liu.seSearch for publications in DiVA
Endre søk
Begrens søket
123 51 - 100 of 122
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Inledning2005Inngår i: Från psykiskt sjuk till psykiskt funktionshindrad / [ed] Lars-Christer Hydén, Lund: Studentlitteratur , 2005, 1, s. -229Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Från psykiskt sjuk till psykiskt funktionshindrad belyser de förändrin gar som ägt rum inom den svenska psykiatrin sedan början av 1990-talet , med speciell tyngdpunkt på psykiatrireformen 1994 och dess konsekven ser. Denna reform har bland annat lett till att den kommunala socialtj änsten fått ett allt större ansvar för omsorgen om personer med långva riga och svåra psykiska funktionshinder. Teman som lyfts fram är försk jutningen från begreppet ?psykisk sjukdom? till ?psykiskt funktionshin der?, vår kunskap kring psykiska funktionshinder och hur drabbade pers oner hanterar dessa i sin vardag. Vidare diskuteras de nya roller som anhöriga och frivilligorganisationer fått efter avvecklingen av de gam la mentalsjukhusen; de krav på delaktighet och inflytande över det egn a livet som psykiskt funktionshindrade ställer, något som också föränd rar villkoren för dem som arbetar med dessa frågor. Boken vänder sig s peciellt till personer som utbildar sig inom vård och omsorg

  • 52.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Intersubjektivitetens elementära former: Erkännandets fragilitet2000Inngår i: Creative Crossroads - Electronic Honorary Publication Dedicated to Yvonne Wærn on Her Retirement, Linköping: Tema Kommunikation, Linköpings universitet , 2000Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 53.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Introduction: The Field of Illness Narratives2008Inngår i: Health, Culture and Illness: Broken Narratives / [ed] Lars-Christer Hydén and Jens Brockmeier, New York: Routledge , 2008, s. 196-Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This collection of essays examines the interrelations between illness, disability, health, society, and culture. The contributors examine how "narratives" have emerged and been utilized within these areas to help those who have experienced d injury, disability, dementia, pain, grief, or psychological trauma to express their stories. Encompassing clinical case studies, ethnographic field studies and autobiographical case studies, Health, Illness and Culture offers a broad overview and critical analysis of the present state of "illness narratives" within the fields of health and social welfare.

  • 54.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Kampen om berättelserna2006Inngår i: Det vanställda ordet: om den svåra konsten att värna sin integritet / [ed] Martin Kylhammar och Jean-François Battail, Stockholm: Carlsson , 2006, 1, s. 286-305Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Boken handlar om den svåra konsten att värna sin personliga integritet i förhållande till modernitetens centrala maktinstitutioner: masskomm unikation, vetenskap och politik. Boken diskuterar och analyserar vår utsatthet i det moderna. Ytterst gäller denna diskussion den moderna d emokratins grundfrågor. En rad framstående forskare medverkar

  • 55.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Konversationskulturen inom AA. Recension av I. Arminens avhandling, Therapeutic Interaction1999Inngår i: Nordic Studies on Alcohol and Drugs, ISSN 1455-0725, E-ISSN 1458-6126, Vol. 16, s. 377-380Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 56.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Institutionen för tema. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kroppens berättelser2005Inngår i: Kropp, livslopp och åldrande: Några samhällsvetenskapliga perspektiv / [ed] Jeppsson Grassman, E. & Hydén, L-Ch., Lund: Studentlitteratur, 2005, 1, s. 147-166Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Intresset för kroppens subjektiva, sociala och kulturella innebörder har ökat inom den samhälls- och kulturvetenskapliga forskningen under de senaste decennierna. Studier av kroppen har också kommit att bli ett självklart inslag i utbildningar inom vård, social omsorg och socialt arbete. I Kropp, livslopp och åldrande introducerar fem författare olika sätt att se på och uppfatta kroppen ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Med utgångspunkt i livsloppet förstås kroppen inom ramarna för hela livscykeln och åldrandet ses som en livslång process. Samspelet mellan individens kroppsliga utveckling och förändring i mötet med samhälleliga och kulturella normer och tekniker belyses. Livsloppsperspektivet innebär också att de innebörder som kropp och kroppslighet får för individens biografi tas upp till diskussion. Genom att författarna tar utgångspunkt i delvis olika livsfaser för sina analyser av kroppen ger boken en mångdimensionell bild av kropp, åldrande, förändring och tid. Boken riktar sig till universitets- och högskolestuderande vid vård-, sociala omsorgs-, socionom- och arbetsterapeututbildningar liksom till yrkesverksamma inom dessa områden. Även andra som är intresserade av kroppen och dess sociala betydelser kan ha glädje av boken

  • 57.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Letting Stories Breathe: A Socio-narratology2012Inngår i: Sociology of Health and Illness, ISSN 0141-9889, E-ISSN 1467-9566, Vol. 34, nr 1, s. 159-160Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    n/a

  • 58.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Lev Vygotskij - den nödvändige klassikern1998Inngår i: Nordisk Psykologi: teori, forskning, praksis, ISSN 0029-1463, Vol. 50, s. 236-238Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 59.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Mademoiselle d'Aubrions näsa. En essä om normalitetens olikheter2006Inngår i: Normalitetens förhandling och förvandling. En antologi om barn, skola och föräldraskap / [ed] Judith Lind, Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion , 2006, s. 257-278Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

       

    Vad innebär det egentligen att vara ett alldeles vanligt barn? Är det detsamma som att vara normal eller att ha önskvärda egenskaper? Vilka är i så fall önskvärda egenskaper och vem definierar dem?

    Detta är några av frågorna som angrips i antologin Normalitetens förhandling och förvandling där bidragen utgår från såväl vetenskapliga diskussioner som vardagliga sammanhang. Det handlar om allt från den dagliga verksamheten i en högstadieklass, barn med läs- och skrivsvårigheter, specialklasser för begåvade barn till gymnasieklasser för ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom. Författarna spårar på olika sätt de processer som bidrar till att skapa och upprätthålla, men även ifrågasätta, förhandla och förändra normalitet.

  • 60.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Medicine and narrative2005Inngår i: Routledge Encyclopedia of Narrative Theory / [ed] David Herman, Manfred Jahn and Marie-Laure Ryan, New York: Routledge , 2005, 1, s. 345-345Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The increasing interest in narrative theory as a focus of inquiry across multiple disciplines makes it imperative for scholars, teachers, and students to have access to an in-depth reference that cuts across disciplinary specializations to provide information about the core concepts, categories, distinctions, and technical nomenclatures that have grown up around the study of narrative in all of its guises. The Routledge Encyclopedia of Narrative Theory answers that need, providing a comprehensive and authoritative resource for students and researchers in the many disciplines drawing on concepts of storytelling and using methods of narrative analysis.

    In addition to providing ample coverage of structuralist models and of the frameworks developed for the study of literary narratives, this reference also seeks to give a broad overview of paradigms for analyzing stories across a variety of media and genres – from film, television, opera, and digital environments, to gossip, sports broadcasts, comics and graphic novels, obituaries, and many more. The entries cover the history of the field, key terms and concepts, various schools and approaches, important debates, and a wide range of disciplinary contexts related to the field.

    Featuring extensive cross-references and suggestions for further reading, this Encyclopedia is invaluable for students and researchers in many fields, from literary studies, gender studies, and philosophy, to cognitive and social psychology, media studies, Artificial Intelligence, and the study of organizations, medicine, jurisprudence, and history.

    Key features include:

    * comprehensive and truly interdisciplinary coverage, examining narrative issues across disciplines, media, genres, and cultural contexts

    * written by an international team of over 200 experts in from all over the world

    * extensively cross-referenced and indexed

    * authoritative and up-to-date bibliographies and suggestions for further reading.

  • 61.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Narrative collaboration and scaffolding in dementia2011Inngår i: Journal of Aging Studies, ISSN 0890-4065, E-ISSN 1879-193X, Vol. 25, nr 4, s. 339-347Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 62.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Narrative Collaboration and Scaffolding in Dementia2011Inngår i: Journal of Aging Studies, ISSN 0890-4065, E-ISSN 1879-193X, Vol. 25, nr 4, s. 339-347Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    n/a

  • 63.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Hälsa och samhälle.
    Narrative in illness: A methodological note2008Inngår i: Qualitative sociology review, ISSN 1733-8077, Vol. 4, nr 3, s. 49-58Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 64.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Narrative Matters in Medical Contexts across Disciplines2018Inngår i: Biography, ISSN 0162-4962, E-ISSN 1529-1456, Vol. 41, nr 1, s. 152-154Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    n/a

  • 65.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Non-verbal vocalizations, dementia and social interaction2011Inngår i: Communication & Medicine: An Interdisciplinary Journal of Healthcare, Ethics and Society, ISSN 1612-1783, E-ISSN 1613-3625, Vol. 8, nr 2, s. 135-144Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In later stages of Alzheimer’s disease many people will engage in noise-making (screaming and other kinds of sounds), often experienced as interruptive by others. A problem with the noise-making is the difficulty in understanding the meaning of the noise. This study addresses two questions: to what extent is noise-making responsive to the ongoing interac- tion and is noise-making regarded as meaningless behavior by other participants? The analysis of selec- tive examples shows that noises may be fitted into the conversational interaction to a certain degree and in some instances is also responsive to interac- tion. The co-participants tend to treat the noises as meaningful. A general conclusion is that if utteranc- es and responses in interaction are treated as if they are meaningful, they will become meaningful in their consequences for all participants. 

  • 66.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Pain and Communicative creativity2005Inngår i: Narrative, Pain, and Suffering / [ed] Daniel B. Carr, John D. Loeser, David B. Morris, Seattle: IASP Press , 2005, s. 263-267Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Studies of pain narrative focus not simply on engrossing tales, but on complex and subtle processes rooted in the neurobiology of self-representation, emotion, and social interaction. These processes shape how individuals and cultures experience and report pain. Studies of narrative in its broadest sense not only deepen our understanding of pain and suffering, but also teach us about meaning, motivation, and discourse as represented in the biomedical, human, and social sciences.This book embodies the path-breaking multidisciplinary perspective that was created when leading contributors in neurobiology, integrative physiology, anthropology, psychology, sociology, and clinical research joined with clinicians, writers, and journalists from developed and developing countries. Together they have produced a unique volume that speaks to core issues integral to emerging pain research and humane health care in the 21st century.

  • 67.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Prolog2000Inngår i: Från rösthörarnas värld : brev med berättelser, Stockholm: Riksförbundet för social och mental hälsa , 2000Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 68.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Samtal, hälsa, kultur. Några utgångspunkter för ett forskningsprogram2000Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 69.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Sjukdomarna, lidandet och kommunikationen2004Inngår i: När människan möter medicinen.: Livsvärldens och berättelsens betydelse för förståelsen av sjukdom och medicinsk teknologi / [ed] Sonja Olin Lauritzen, Fredrik Svenaeus & Ann-Christine Jonsson, Stockholm: Carlssons , 2004, 1, s. 91-111Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    När möter människan medicinen? Det sker varje gång en individ söker sig till hälso- och sjukvården för att få hjälp med sina besvär. Denna antologi fokuserar på kommunikationer mellan människor och mellan olika kunskapstraditioner i vården, patientens förståelse av diagnosen, och på den nya medicinska teknologins konsekvenser för människor i deras dagliga liv .

  • 70.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Storytelling in dementia: Embodiment as a resource2013Inngår i: Dementia, ISSN 1471-3012, E-ISSN 1741-2684, Vol. 12, nr 3, s. 359-367Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In narrative research about persons with dementia, much research focuses on individual storytellers and their stories often stressing the discursive or textual aspects of stories. As persons with Alzheimer’s disease generally have difficulties in telling stories according to often implicit narrative norms, they may appear to be less competent and agentive than what is actually the case. In the article, I argue for a change of focus from the textual aspects of narratives and the story as a product, to a focus on performative aspects and the embodied aspects of storytelling. A focus on the storytelling activity implies a change from the individual storyteller to the interaction with other participants in the storytelling situation. Drawing on two particular cases of storytelling, I stress the collaborative and embodied aspects of storytelling and argue that embodiment is less an individual expressive phenomenon than it is an interactive resource. 

  • 71.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Suffering, Hope and Diagnosis: On the Negotiation of Chronic Fatigue Syndrome1998Inngår i: Health, ISSN 1363-4593, E-ISSN 1461-7196, Vol. 2, s. 175-193Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 72.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Talk about money. Studying the interaction between social worker and client1999Inngår i: International Journal of Social Welfare, ISSN 1369-6866, E-ISSN 1468-2397, Vol. 8, s. 143-154Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 73.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Institutionen för tema. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The Institutional Narrative as Drama1997Inngår i: The Construction of Professional Discourse / [ed] Britt-Louise Gunnarsson, Per Linell and Bengt Nordberg, London: Longman , 1997, s. 245-264Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 74.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Towards an Embodied Theory of Narrative and Storytelling2013Inngår i: The Travelling Concept of Narrative / [ed] Matti Hyvärinen, Mari Hatavara, Lars-Christer Hydén, Amsterdam: John Benjamins Publishing Company, 2013, 1, s. 227-244Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Narrative is a pioneer concept in our trans-disciplinary age. For decades, it has been one of the most successful catchwords in literature, history, cultural studies, philosophy, and health studies. While the expansion of narrative studies has led to significant advances across a number of fields, the travels for the concept itself have been a somewhat more complex. Has the concept of narrative passed intact from literature to sociology, from structuralism to therapeutic practice or to the study of everyday storytelling? In this volume, philosophers, psychologists, literary theorists, sociolinguists, and sociologists use methodologically challenging test cases to scrutinize the types, transformations, and trajectories of the concept and theory of narrative. The book powerfully argues that narrative concepts are profoundly relevant in the understanding of life, experience, and literary texts. Nonetheless, it emphasizes the vast contextual differences and contradictions in the use of the concept

  • 75.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Undran inför den andre2000Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 76.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Who!? Identity in Institutional Contexts2001Inngår i: Who Identity in Institutional Contexts, Aldershot: Ashgate , 2001, s. 213-240Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 77.
    Hydén, Lars-Christer
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Antelius, Eleonor
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Communicative disability and stories: Towards an embodied conception of narratives2011Inngår i: Health, ISSN 1363-4593, E-ISSN 1461-7196, Vol. 15, nr 6, s. 588-603Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this article we show that persons with communicative disabilities are often involved in storytelling that does not necessarily conform to the conventional expectations of what constitutes a narrative. By analyzing the relationship between story and storytelling event, and the relation between what could be called the primary storyteller and the vicarious storyteller, we show that storytellers with communicative disabilities are often quite inventive in finding ways of presenting themselves as competent storytellers even though they may have certain problems vocally animating a coherent, structured story. This lead us to conclude a necessary redefinition of what a narrative is – that it could be performed as well as it could be told – and that such a redefinition stresses methodological issues: in order to be able to study the life stories of people with communicative disabilities we need to use both narrative and ethnographic research methods.

  • 78.
    Hydén, Lars-Christer
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Baggens, Christina
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Joint working relationships: Children, parents and child healthcare nurses at work.2004Inngår i: Communication & Medicine, ISSN 1612-1783, Vol. 1, nr 1, s. 71-83Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    In child healthcare children's development is examined and assessed. The main aim of this article is to explore the different ways in which a child health nurse establishes joint working relationships with children and parents. Few studies in child healthcare include nonverbal interaction. It was found that a child often responds to the actions of the nurse and the parent by physical and bodily actions and by the direction of his/her gaze. The nurse has to be able to shift between several different interactional modes using various nonverbal communicative means. She uses her body to shift positions together with shifts in gaze in order to establish an interactional focus and a relationship with the child. The nurse also uses different artifacts in the room as well as the child's spontaneous activities during the assessment of the child's development. In addition, she uses the parents' relationships with their children in order to gain their support and to encourage their children in performing tasks. An important methodological consequence of this study is that it is necessary to use video-recorded data when interactions of this kind are analyzed.

  • 79.
    Hydén, Lars-Christer
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Brockmeier, JensUniversity of Manitoba.
    Health, Culture and Illness: Broken Narratives2008Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This collection of essays examines the interrelations between illness, disability, health, society, and culture. The contributors examine how "narratives" have emerged and been utilized within these areas to help those who have experienced d injury, disability, dementia, pain, grief, or psychological trauma to express their stories. Encompassing clinical case studies, ethnographic field studies and autobiographical case studies, Health, Illness and Culture offers a broad overview and critical analysis of the present state of "illness narratives" within the fields of health and social welfare.

  • 80.
    Hydén, Lars-Christer
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Bülow, Pia
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    Tidens väv: om sjukdomsberättelser2004Inngår i: TFL : tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 0282-7913, Vol. 33, nr 3-4, s. 70-83Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 81.
    Hydén, Lars-Christer
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Bülow, Pia
    Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Who's Talking: Drawing Conclusions from Focus Groups - Some Methodological Considerations2003Inngår i: International Journal of Social Research Methodology, ISSN 1364-5579, E-ISSN 1464-5300, Vol. 6, s. 305-321Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 82.
    Hydén, Lars-Christer
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Forsblad, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Collaborative Remembering in Dementia: A Focus on Joint Activities2017Inngår i: Collaborative Remembering: Theories, Research, and Applications / [ed] Michelle L. Meade, Celia B. Harris, Penny Van Bergen, John Sutton, and Amanda J. Barnier, Oxford University Press, 2017, s. 436-455Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this chapter we consider collaborative remembering and joint activates in everyday life in the case of people living with dementia.

    First, we review past research of practices that scaffolds the participation of persons with dementia in everyday chores under different stages of dementia diseases. We do so by suggesting three analytical types of scaffolding: when the scaffolding practices (i) frame the activity, (ii) guide actions, or (iii) are part of repair activities. Second, we review two aspects of collaborative remembering that are especially important in the case of dementia: training of scaffolding practices, and the sustaining and presentation of identities through collaborative storytelling. Finally, theoretical and methodological tendencies of the research field are summarized and future research needs are formulated.

  • 83.
    Hydén, Lars-Christer
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hydén, MargaretaLinköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att studera berättelser. Samhällsvetenskapliga och medicinska perspektiv1997Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att studera berättelser är en bok om narrativ teori och metod inom samhällsvetenskap och medicin. Boken är den första på svenska om berättelseforskning. Här medverkar bl.a. forskare som E.G. Mishler, C.K. Riessman och V. Adelswärd. Från olika utgångspunkter beskriver författarna hur människors berättelser kan analyseras och därmed bidra till att vidga och fördjupa kommunikationen mellan läkare och patient, mellan socialarbetare och klient.

    Berättelsen är en del av vårt kulturarv och en del av vår vardag. Boken ger stoff och kunskap åt alla som på ett eller annat sätt intresserar sig för människors tal och samtal. Författarna vänder sig till såväl yrkesverksammainom vård och omsorg som studerande och forskare inom samhälls- och vårdvetenskaperna.

  • 84.
    Hydén, Lars-Christer
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kullberg, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för tema. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vägar, val och överväganden2004Inngår i: Perspektiv på komplementär medicin: medicinsk pluralism i mångvetenskaplig belysning / [ed] Motzi Eklöf, Lund: Studentlitteratur , 2004, s. 117-132Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Många människor väljer idag att söka alternativ och komplementär vård och behandling. I denna bok presenteras bakgrund, betydelse och tänkbara konsekvenser av den mångfald behandlingsmetoder och terapeuter som finns inom hälso- och sjukvårdens område. Forskare från folkhälso- och vårdvetenskap, humaniora, samhällsvetenskap och medicin diskuterar den medicinska pluralismen utifrån aktuell forskning. Några av de behandlade frågeställningarna är:• Hur ser den medicinska marknaden ut idag och i ett historiskt perspektiv?• Hur har gränser för hälso- och sjukvårdens område skapats och förändrats?• Hur används i olika sammanhang begrepp som traditionell, alternativ eller komplementär medicin, kvacksalveri eller vetenskap?• Vilka föreställningar har människor om hälsa och sjukdom?• Hur väljer patienter bland utbudet av terapeuter och behandlingsmetoder?• Vilken betydelse har en vetenskaplig legitimering av en medicinsk verksamhet?• Hur kan en komplementär medicin utvärderas och värderas?• Hur beskrivs komplementär medicin i massmedia?• Vilka tänkbara framtidsscenarier finns för hälso- och sjukvården i Sverige och internationellt?    Antologin vänder sig till högskole- och universitetsstuderande samt yrkesverksamma med intresse för komplementär medicin.    Boken är den första som på svenska presenterar ämnet komplementär medicin i sitt samhälleliga sammanhang utifrån en mångvetenskaplig belysning. Samtliga författare har egen erfarenhet av forskning om eller i komplementär medicin.

  • 85.
    Hydén, Lars-Christer
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Lindemann, HildeMichigan State University, USA.Brockmeier, JensThe American University in Paris, France.
    Beyond loss: dementia, identity, personhood2014Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]
    • Focuses on what people with progressive dementias still have, largely because of their connections with others, is new and important.
    • Collects interdisciplinary essays by internationally established scholars
    • Provides new ways of understanding and dealing with dementia

    Coming to terms with dementia is one of the great challenges of our time. This volume of new interdisciplinary essays by internationally established scholars offers new ways of understanding and dealing with it. It explores views of dementia that go beyond the idea of loss, and rather envisions it as multilayered transformation and change of personhood and identity, and as development that mostly is socially shared with others. The studies collected here identify new empirical, theoretical, and methodological areas that will be crucial to future research and clinical practice concerned with age-related dementia. Three general themes are singled out as of particular importance and interest: persons and personhood, identity and agency, and the social and the communal.

    Readership: Students and researchers in: nursing, medicine, psychology, social work, gerontology, bioethics, memory research; people engaged in dementia organizations, caregivers, social workers.

  • 86.
    Hydén, Lars-Christer
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Lumma, Antje
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    Learning to talk and talking about talk: professional identity and communicative technology2007Inngår i: Medical Technologies and the Life World: The Social Construction of Normality / [ed] Sonja Olin-Lauritzen & Lars-Christer Hydén, London: Routledge , 2007, s. 18-39Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Although the use of new health technologies in healthcare and medicine is generally seen as beneficial, there has been little analysis of the impact of such technologies on people's lives and understandings of health and illness. This book explores how new technologies not only provide hope for cure and well-being, but also introduce new ethical dilemmas and raise questions about the "natural" body. Focusing on the ways new health technologies intervene into our lives and affect our ideas about normalcy, the body and identity, New Health Technologies explores: how new health technologies are understood by lay people and patients how the outcomes of these technologies are communicated in various clinical settings how these technologies can alter our notions of health and illness and create "new illness." Written by authors with differing backgrounds in phenomenology, social psychology, social anthropology, communication studies and the nursing sciences, this book is essential reading for students andacademics of medical sociology, health and allied studies, and anyone with an interest in new health technologies.

  • 87.
    Hydén, Lars-Christer
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Mishler, E.
    Harvard Medical School.
    Medicine and LANGUAGE1999Inngår i: Annual Review of Applied Linguistics, ISSN 0267-1905, E-ISSN 1471-6356, Vol. 19, s. 174-192Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 88.
    Hydén, Lars-Christer
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Nilholm, Claes
    Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Karlsson, Kristina
    Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    När olikhet blir problem: handikappforskning, kontext och social interaktion2003Inngår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 10, s. 319-333Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 89.
    Hydén, Lars-Christer
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nilsson, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Couples with dementia: Positioning the ‘we’ 2015Inngår i: Dementia, ISSN 1471-3012, E-ISSN 1741-2684, Vol. 14, nr 6, s. 716-733Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to investigate how spouses in couples with dementia position themselves in relation to each other by analysing their use of pronouns, especially the we. The study uses joint interviews with 11 couples. Based on a quantitative analysis of pronoun use, it is argued that the pronoun we is used by all the spouses; however, it is used less frequently by the spouses with dementia in comparison with healthy spouses. A qualitative analysis of the use of the pronoun we shows that the spouses position, experience and consider themselves as a couple and that they position and experience themselves as individuals in relation to the couple. One of the challenges for couples with dementia is to be able to retain a we in face of the progression of the dementia disease. By positioning themselves in various ways, the spouses establish and negotiate quite a complex and emotionally charged web of relationships. 

  • 90.
    Hydén, Lars-Christer
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Peolsson, Michael
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Pain Gestures: The Orchestration of Talk and Body Gestures2002Inngår i: Health, ISSN 1363-4593, E-ISSN 1461-7196, Vol. 6, nr 3, s. 325-345Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article is about the use and function of gestures in pain communication. More specifically how we can communicate an internal bodily experience like pain with the help of gestures. This is of great importance both in everyday situations and in medical consultations of various types. Our focus in this article is on the issues of the gesture as a communicative resource, how verbal and nonverbal communicative resources are related to each other and in what way gestures contribute to the structure of different types of pain. Thirty-seven patients have been interviewed about their pain experiences and the main result is that several communicative modalities are interwoven in the pain accounts. Three different functions of gestures were identified: the pointing, iconic and symbolic functions. The clinical relevance of this approach to gestures in pain communication is to take note of the intricate interplay of different communicative resources used in the pain description, and to emphasize both verbal and nonverbal interaction in the clinical conversation as a resource in the care situation.

  • 91.
    Hydén, Lars-Christer
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Plejert, Charlotta
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för språk och kultur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Samuelsson, Christina
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neurovetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Örulv, Linda
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Feedback and common ground in conversational storytelling involvning people with Alzheimer's disease2012Inngår i: Journal of Interactional Research in Communication Disorders/Equinox, ISSN 2040-5111, E-ISSN 2040-512X, Vol. 4, nr 2, s. 211-247Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The present article focuses on feedback in storytelling involving people with Alzheimer’s disease (AD), and how feedback is related to the ways participants establish a common ground (Clark 1996) in interaction. The establishment of common ground is important in all kinds of interaction and becomes an especially intricate process if participants have AD, since the achievement of common ground requires the ability to draw from knowledge and experiences relating to past as well as present events; an ability that is often hampered by the disease. Analyses show that other aspects than the actual content of the conversation are important for the participants – for instance being together, supporting the positive identities both presented in the story and embodied in the socially rewarding activity that they manage to engage in, implying that the participants create and sustain a common ground not so much about the story-layer as of the storytelling activity.

  • 92.
    Hydén, Lars-Christer
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Samuelsson, Christina
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för Logopedi, Audiologi och Otorhinolaryngologi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    So they are not alive?2019Inngår i: Dementia, ISSN 1471-3012, E-ISSN 1741-2684, Vol. 18, nr 7-8, s. 2662-2678Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In some conversations involving persons with Alzheimers disease, the participants may have to deal with the difficulty that they do not share a common ground in terms of not only who is alive or dead, but even more, who could possibly be alive. It is as if the participants face a reality disjunction. There are very few empirical studies of this difficulty in conversations involving persons with Alzheimers disease or other kinds of dementia diagnoses. Often studies of confabulation have a focus on the behavior and experience of the healthy participants, but rarely on the interaction and the collaborative contributions made by the person with dementia. In the present article, we discuss various strategies used by all participants in an everyday conversation. The material consists of an hour long everyday conversation between a woman with Alzheimers disease and two healthy participants (relatives). This conversation is analyzed by looking at the organization of the interaction with an emphasis on how the participants deal with instances of reality disjunctions. The result from the analysis demonstrates that both the healthy participants as well as the person with dementia together skillfully avoid the face threats posed by reality disjunctive contributions by not pursuing argumentative lines that in the end might jeopardize both the collaborative and the personal relations.

  • 93.
    Hydén, Lars-Christer
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Örulv, Linda
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Interaction and narrative structure in dementia2010Inngår i: Telling Stories: Language, Narrative, and Social Life / [ed] Schiffrin, D. De Fina, A. Nylund, A., Washington, DC: Georgetown University Press , 2010, s. 149-160Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 94.
    Hydén, Lars-Christer
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Örulv, Linda
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Narrative and identity in Alzheimer’s disease: a case study2009Inngår i: Journal of Aging Studies, ISSN 0890-4065, E-ISSN 1879-193X, Vol. 23, nr 4, s. 205-214Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this case study, focus is on how persons with AD use their remaining linguistic and cognitive resources, together with non-verbal aspects of the storytelling event, as resources in communicating and negotiating their identities in everyday encounters. The results of the analysis, focusing on the telling of the stories, indicate that other aspects than the temporal and referential organization of the narratives has become important resources for the teller in establishing and negotiating identity. The telling of temporally discontinuous narratives does not appear to affect or disrupt the teller's experience of some sort of a continuous sense of self and identity but are probably more a problem to persons without this kind of diagnosis. Being afflicted by AD most likely leads persons to try to invent and use alternative communicative recourses in order to sustain factors like their senses of self and identities. For researchers this makes it important to try to base their analysis on the actual organization of the talk and to focus on the functions of various responses and utterances in the interaction.

  • 95.
    Hydén, Margareta
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Samtal om den nya familjen och det eviga föräldraskapet2002 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hur undviker man att bråka om barnen även om man inte är sams efter skilsmässan? En skilsmässa föregås ofta av konflikter. Att då, i samband med separationen, hitta de bästa lösningarna för barnens vårdnad och umgänge ställer så stora krav på förhandlingsförmåga att de är övermäktiga för flertalet. För barnen är det av största betydelse att föräldrarna kommer överens. Över 50 000 barn och ungdomar i Sverige berörs varje år av en skilsmässa. Enligt svensk lag har barn rätt att behålla kontakten med bägge sina föräldrar, även om föräldrarna tycker illa om varandra eller befinner sig i någon form av konflikt. Sedan 1991 är kommunen skyldig att ställa upp med så kallade samarbetssamtal för dem som vill. Allt fler par, ungefär en fjärdedel av samtliga som separerar, tillvaratar den möjligheten. Det är alltså inte fråga om familjerådgivning, utan det uttalade målet är att hitta en överenskommelse mellan föräldrarna om barnens vårdnad och umgänge efter separationen. Vanligen är det socionomer inom familjerättsenheten som ansvarar för dessa samtal. Den första delen av boken är skriven utifrån ett familjesociologiskt perspektiv och diskuterar de förändrade familjeformerna i dagens samhälle. Den andra delen behandlar samarbetssamtal ur ett kommunikativt perspektiv, dvs hur man kan föra samarbetssamtal som leder fram till att parterna kan träffa en överenskommelse om barnens framtid. Boken tar upp frågor om hur man samtalar, hur man bryter mönster av anklagelser och försvar, hur man trots kanske låsta konflikter kan förhandla, vad man pratar om och vad man inte pratar om. Denna bok riktar sig till utbildningen i socialt arbete och för vidareutbildning av socionomer inom individ- och familjeomsorg, familjerätt och familjerådgivning. Den kan även läsas av par under separation som önskar hitta lösningar på vårdnad och umgänge för sina barns bästa.

  • 96.
    Hyvärinen, Matty
    et al.
    Tampere University, Finland.
    Hatavara, MariTampere University, Finland.Hydén, Lars-ChristerLinköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The Travelling Concepts of Narrative2013Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Narrative is a pioneer concept in our trans-disciplinary age. For decades, it has been one of the most successful catchwords in literature, history, cultural studies, philosophy, and health studies. While the expansion of narrative studies has led to significant advances across a number of fields, the travels for the concept itself have been a somewhat more complex. Has the concept of narrative passed intact from literature to sociology, from structuralism to therapeutic practice or to the study of everyday storytelling? In this volume, philosophers, psychologists, literary theorists, sociolinguists, and sociologists use methodologically challenging test cases to scrutinize the types, transformations, and trajectories of the concept and theory of narrative. The book powerfully argues that narrative concepts are profoundly relevant in the understanding of life, experience, and literary texts. Nonetheless, it emphasizes the vast contextual differences and contradictions in the use of the concept.

  • 97.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hydén, Lars-ChristerLinköpings universitet, Institutionen för tema. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kropp, livslopp och åldrande. Några samhällsvetenskapliga perspektiv2005Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Intresset för kroppens subjektiva, sociala och kulturella innebörder har ökat inom den samhälls- och kulturvetenskapliga forskningen under de senaste decennierna. Studier av kroppen har också kommit att bli ett självklart inslag i utbildningar inom vård, social omsorg och socialt arbete. I Kropp, livslopp och åldrande introducerar fem författare olika sätt att se på och uppfatta kroppen ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Med utgångspunkt i livsloppet förstås kroppen inom ramarna för hela livscykeln och åldrandet ses som en livslång process. Samspelet mellan individens kroppsliga utveckling och förändring i mötet med samhälleliga och kulturella normer och tekniker belyses. Livsloppsperspektivet innebär också att de innebörder som kropp och kroppslighet får för individens biografi tas upp till diskussion. Genom att författarna tar utgångspunkt i delvis olika livsfaser för sina analyser av kroppen ger boken en mångdimensionell bild av kropp, åldrande, förändring och tid. Boken riktar sig till universitets- och högskolestuderande vid vård-, sociala omsorgs-, socionom- och arbetsterapeututbildningar liksom till yrkesverksamma inom dessa områden. Även andra som är intresserade av kroppen och dess sociala betydelser kan ha glädje av boken.

  • 98.
    Karlsson, Kristina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Democracy in talk: Dominance in ”usercentered” team meetings2007Inngår i: Scandinavian Journal of Disability Research, ISSN 1501-7419, Vol. 9, nr 2, s. 91-111Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim is to examine the discursive organization of “user-centred” team meetings in the Swedish rehabilitation sector. The “users” are aged between 4 and 30 and have been ascribed different kinds of impairments. The teams consist of one user and/or her/his relatives and different professionals. The analysis is primarily based on transcriptions of 18 audiotaped team meetings held by 10 different teams and focuses on two dimensions of dominance in interaction: the amount of talk and topic control. The findings point to professional dominance, but parents also have a great influence on the topic control. The degree of participation and the control of topics of the users who participate in the meetings vary, but most of the users become involved primarily by responding to the questions and suggestions of professionals and parents. In order to increase the users' control of the interactions the participants need to continuously discuss the organization of the conversations. The findings are related to complicating aspects of the conversations, including institutionalization, representation difficulties, varying communicative abilities, and expectations of expertise and adult liabilities.

  • 99.
    Kiwi, Mahin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Antelius, Eleonor
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Deciding upon Transition to Residential Care for Persons Living with Dementia: why Do Iranian Family Caregivers Living in Sweden Cease Caregiving at Home?2018Inngår i: Journal of Cross-Cultural Gerontology, ISSN 0169-3816, E-ISSN 1573-0719, Vol. 33, nr 1, s. 21-42Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Previous research has shown how filial piety is strong among people of Iranian background and that traditional Iranian culture result in most families’ preferring to care for their elderly (and sick) family members at home. While acknowledging this, this article highlights what living in diaspora could mean in terms of cultural adaption and changing family values. By interviewing people with Iranian background living in Sweden (n = 20), whom all have been former primary caregivers to a relative living with dementia, we are able to show how the decision to cease caregiving at home is taken, and what underlying factors form the basis for such decision. Results indicate that although the existence of a Persian profiled dementia care facility is crucial in the making of the decision, it is the feeling of ‘sheer exhaustion’ that is the main factor for ceasing care at home. And, we argue, the ability to make such a decision based upon ‘being too tired’ must be understood in relation to transition processes and changes in lifestyle having an affect upon cultural values in relation to filial piety. Because, at the same time the changes on cultural values might not change accordingly among the elderly who are the ones moving into residential care, resulting in them quite often being left out of the actual decision.

  • 100.
    Liden, Eva
    et al.
    University of Gothenburg.
    Ohlen, Joakim
    University of Gothenburg.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Friberg, Febe
    University of Gothenburg.
    Ways of talking about illness and prognosis in palliative cancer care consultations-two interactional frames2010Inngår i: SUPPORTIVE CARE IN CANCER, ISSN 0941-4355, Vol. 18, nr 4, s. 399-408Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of the study was to describe how interaction about changes in illness and prognosis was shaped by participants in outpatient palliative cancer care consultations. The data collection involved six video-recorded consultations at an outpatient oncology unit at a university hospital in Sweden. The interactions were studied by means of discourse analysis. Inclusion criteria for the patients were gastro-intestinal cancer and receiving palliative care. The sample included three men and three women, aged 54-70, with various metastasised gastro-intestinal tumours. Significant others (SOs) were included where patients brought one to the consultation. Three male consultants aged 55-59 participated. In palliative care consultations, the person-to-person and the patient-professional conversation frames were found to be in use as patients, SOs and physicians talked about the patients illness and prognosis. Within the patient-professional frame, three interactional patterns were found: the patient emphasising emotional experiences of illness or well-being and the physicians responding by toning down strategies, patients asking direct questions and getting straight answers and finally interaction marked by cautiousness and avoidances. Within the person-person frame, the interactions were described as: playful talk, collegial talk and existential talk. When patients shared their personal interpretations of illness and prognosis, their narrative was more enhanced by the person-to-person frame than the patient-professional frame. Finding out if and how patients and SOs want to express their worries and finding a balance between the interactional patterns that occur are ethical challenges which health professionals must face. Since patients and SOs may restrain their emotional experiences, investigating grounded ways of overcoming these difficulties is imperative.

123 51 - 100 of 122
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf