liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 51 - 100 av 218
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Gustafsson, Joachim
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Skattemässig neutralitet - till vilket pris?: En analys av Finansdepartementets promemoria Nya regler för företagssektorn gällande ränteavdragsbegränsningar i svensk skattelagstiftning2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under ett flertal år har det såväl på nationell som internationell nivå pågått en omfattande diskussion gällande den skattemässiga hanteringen av räntor. OECD har lämnat rekommendationer som behandlar internationell skatteplanering med ränteavdrag och EU-kommissionen har presenterat ett direktiv mot skatteundandragande med hjälp av ränteavdrag. Ett direktiv som föranlett en lagstiftningsprocess och Finansdepartementets promemoria Nya skatteregler för företagssektorn. I promemorian föreslås bland annat en insnävning av nuvarande reglering och två olika förslag på hur nya ränteavdragsbegränsningsregler kan komma att utformas i svensk skattelagstiftning. Lagstiftningen föreslås dels eftersom EU:s medlemsstater ska införa en lik-värdig reglering enligt direktivet och att Finansdepartementet vill öka den skattemässiga neut-raliteten mellan finansiering med eget och lånat kapital. I den här framställningen har jag tagit del av promemorian och analyserat huruvida förslagen är förenliga med vad näringslivet kan förvänta sig av en god skattelagstiftning samt hur förslagen skulle kunna justeras för att bidra till en ökad rättssäkerhet och ett konkurrenskraftigt och dynamiskt företagsklimat.

    I stora drag är en förändring av regelverket välkommen och direktivet öppnar upp för en möjlighet för Sverige att anpassa sig efter internationella standarder. Att Finansdepartementet i sin promemoria föreslår regler med syftet att öka neutraliteten mellan finansiering med eget och lånat kapital är i sig önskvärt. Finansdepartementet bör dock ställa sig frågan: till vilket pris bör den skattemässiga neutraliteten öka? Direktivet förespråkar jämlika regler för medlemsstaterna, men Finansdepartementet föreslår i sin promemoria en förhållandevis hård reglering jämfört med direktivet och andra länder som tillämpar direktivet. Skattelagstiftningen ska bidra till skattemässig neutralitet, men inte i den mån att konkurrenskraften hos de svenska bolagen avsevärt försämras jämfört med internationella bolag. Förslagen i promemorian bör således ses över och enligt den här framställningens resultat bör strävan efter skattemässig neutralitet reduceras till förmån för den internationella konkurrenskraften. Vidare bör den föreslagna ändringen av den nuvarande regleringen i fråga om riktade ränteavdragsbegränsningar inom intressegemenskap utformas utan oklara rekvisit som ger utrymme för egna tolkningar och godtycke. Att önska sig av en justerad reglering är att den ska tillrättaställa de faktiska problem som 2013 års reglering gett upphov till samt att skattelagstiftningen bör öka förutsebarheten och därmed rättssäkerheten.

  • 52.
    Gustavsson, Josefin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Modern Slavery Act 2015: om Modern Slavery Act 2015 och dess innebörd för berörda svenska företags hållbarhetsarbete2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Modernt slaveri är ett samlingsbegrepp innefattande människohandel, tvångsarbete och

    slavliknande metoder och utgör ett globalt problem av mycket allvarlig karaktär. Även i

    industriländer såsom Sverige och Storbritannien förekommer offer för modernt slaveri.

    Förekomsten av modernt slaveri är dock som störst i utvecklingsländer, framförallt i Asien, där

    många multinationella företag har sina leverantörer. I oktober år 2015 trädde brittiska Modern

    Slavery Act 2015 i kraft, som omfattar företag verksamma i Storbritannien med en omsättning

    över 36 miljoner pund. Det medför att även stora svenska företag såsom H & M, Sandvik, IKEA

    och Saab omfattas av lagen. Lagen innebär att berörda företag måste publicera ett uttalande för

    varje räkenskapsår avseende de faktiska steg företaget tagit för att säkerställa att modernt slaveri

    varken förekommer inom den egna organisationen eller i dess leverantörskedjor. Har inga

    sådana aktiviteter företagits, måste företaget likväl enligt lagen publicera ett uttalande som i

    sådant fall redovisar just detta. Det ställer krav på företagen och deras hållbarhetsarbete, både

    ur aspekten att det blir enklare för konsumenter att jämföra företag sinsemellan men också

    genom en ökad press på företagen att kunna redovisa faktiska åtgärder.

    I uppsatsen undersöks hur två stora svenska företag, IKEA och Saab, arbetar med socialt

    hållbarhetsarbete idag, i syfte att analysera de troliga konsekvenserna för berörda svenska

    företag av Modern Slavery Act 2015. Vidare besvaras i uppsatsens analys frågan om Sverige

    bör införa motsvarande lagstiftning i syfte att utvidga svenska företags sociala ansvarstagande.

    Slutsatsen är att Modern Slavery Act 2015 kommer innebära att berörda svenska företag är

    tvungna att se över sitt hållbarhetsarbete. Hur stora konsekvenserna blir beror på vilken bransch

    företaget verkar i, vilken förväntan samhället har på företaget sedan tidigare samt hur

    omfattande företagets befintliga hållbarhetsarbete är. Det torde vara en fördel för Sverige att

    införa liknande lagstiftning, framförallt ur aspekten att problemet med modernt slaveri

    konkretiseras, uppmärksammas och uppmuntrar företagen till att vidta faktiska åtgärder.

  • 53.
    Hadzic, Ajdin
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Fastighetspaketering: En analys av förfarande fastighetspaketering och de problem som kan uppkomma2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att grundläggande beskriva förfarandet paketering av fastigheter med efterföljande skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar. Problemen med förfarandet kom under 2011 när förvaltningsrätten och skatterättsnämnden underkände två paketeringar.

    Innan år 2003 var vinster på näringsbetingade andelar inte skattefria. Däremot rådde skattefrihet på liknande andelar i andra länder inom EU. Exempelvis kunde ett svenskt moderbolag starta ett holdingbolag med säte i Nederländerna, som i sin tur skapade ett dotterbolag med säte i Sverige. Moderbolag som av olika skäl ville avyttra en fastighet hade två val. Det ena var att avyttra fastigheten genom direkt försäljning av fastigheten. Det andra var att avyttra fastigheten genom att paketera den i ett bolag och sedan sälja av andelarna skattefritt genom det nederländska holdingbolaget. Förfarandet innefattar två transaktioner. Den första är att moderbolag genom en underprisöverlåtelse avyttrar fastigheten till det av holdingbolaget nyskapade dotterbolaget. Den andra transaktionen var sedan att det nederländska holdingbolaget sålde andelarna i det svenska dotterbolaget till ett pris som motsvarade den förpackade fastighetens marknadsvärde. Genom det förfarande kunde moderbolaget sälja fastigheten skattefritt.

    Eftersom svenska bolag utförde dessa transaktioner i utlandet ansåg lagstiftaren att det kunde urholka den svenska skattebasen. Av den anledningen infördes regler om skattefrihet på kapitalvinst av näringsbetingade andelar år 2003.

    Problemen som dök upp 2011 gäller huruvida det skall finnas en begränsning på antalet fastigheter som får säljas under en och samma transaktion. Förvaltningsrätten i Göteborg och skatterättsnämnden har genom olika skäl underkänt paketeringar. Vidare har skatterättsnämnden i ett förhandsbesked underkänt ett paketeringsförfarande där en fastighetsförvaltande koncern skulle förpacka fem fastigheter och sälja andelarna i bolaget externt till fastigheternas marknadspris.

    Jag har i uppsatsen kommit fram till att det finns ett antal kriterier som ska uppfyllas för att en paketering skall anses godkänd med utgångspunkt ur de beslut som kom under 2011. Jag har kommit fram till att HFD bör besluta i motsats till förvaltningsrätten och skatterättsnämnden sett till syftet med lagen samt den praxis som finns om paketeringar. Jag anser även att det är lagstiftarens uppgift att sätta en gräns för hur många skattefria andelsavyttringar ett bolag kan göra för att minska osäkerheten för bolag som använder sig av förfarandet.

  • 54.
    Hagman, Jill
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Skattskyldighet för inkomst under konkurs: Särskilt om subjekten2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Som nämnts ovan beskattas inte konkursbon för inkomster som influtit efter att gäldenären försatts i konkurs. Detta minskar avsevärt statens möjligheter till skatteintäkter i situationer där gäldenären försatts i konkurs. Skattskyldigheten kvarstår hos konkursgäldenären men det finns oklarheter kring vad dennes skattskyldighet faktiskt omfattar.

    Mitt syfte med denna uppsats är att klarlägga rättsläget gällande skattskyldigheten så som den ser ut idag, samt undersöka bakgrunden till fördelningen av denna skattskyldighet. Vidare avser jag utreda omfattningen av konkursgäldenärens skattskyldighet. Min ambition är även att undersöka och analysera huruvida skattskyldigheten borde vara fördelad på ett annat sätt än idag. De konkreta frågeställningarna som jag kommer att behandla i denna uppsats lyder enligt följande:

    I vilka situationer föreligger skattskyldighet för en konkursgäldenär respektive ett konkursbo?

    Borde fördelningen se ut på ett annat sätt än vad den gör idag?

     

  • 55.
    Hallvede, Jessica
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lundberg, Linnea
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Marknadsandelarnas betydelse för bedömningen av dominerande ställning: En komparativ studie av EU och USA2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Konkurrensrätten är ett rättsområde av stor betydelse runt om i världen. Konkurrensrätten har sina ursprungliga rötter i USA där den fick sitt fäste under det sena 1800-talet. I EU fanns inget lagstadgat förbud mot konkurrensbegränsande beteenden förrän i mitten på 1900-talet. Konkurrensrätten i både EU och USA har som gemensamt syftet att främja en effektiv konkurrens till skydd för företag, kunder, konsumenter och ekonomin. Ett av de centrala förbuden mot konkurrensbegränsande beteenden i EU:s och USA:s lagstiftning utgörs av förbudet mot missbruk av dominerande ställning. En dominerande ställning innebär att ett företag kan agera oberoende av sina konkurrenter. Företag med dominerande ställning förekommer på alla marknader runt om i världen och missbruk av denna maktposition är inte ovanligt. Förbudet mot missbruk av dominerande ställning och monopolistisk maktposition finns stadgat i artikel 102 FEUF respektive section 2 Sherman Act.

    Bedömningen av om ett företag anses vara dominerande vilar på en rad olika  faktorer, varav marknadsandelar är en betydande faktor. Vilken, och hur stor, betydelse marknadsandelen ensam har förefaller dock enligt praxis variera dels från fall till fall, dels mellan de olika jurisdiktionerna. Det förefaller vara mer vanligt förekommande i EU att ett företag anses vara dominerande grundat på marknadsandelen ensam, än i USA där andra faktorer i vissa fall kan väga tyngre och motbevisa innebörden av en hög marknadsandel.

    Ett steg i bedömningen av ett företags ställning är att avgränsa den relevanta marknaden på vilken företaget agerar. Definitionen av den relevanta marknaden är av stor vikt för bedömningen då den ligger till grund för beräkningen av företagets marknadsandelar.

    Avgränsningen sker på liknande sätt i EU och USA men med vissa skillnader i vilken metod som ska prioriteras.

    Jämförelsen som utgör denna uppsats ämnar inte leda fram till vilken jurisdiktion som har det mest fördelaktiga systemet, utan endast att ställa dem mot varandra för att utröna skillnader och likheter.

  • 56.
    Hansevi, David
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle.
    Kommunal planering och miljö: En kvalitativ studie av två svenska kommuners förhållningssätt till miljökvalitetsnormerna för utomhusluft2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    I den industrialiserade delen av världen är luftföroreningar ett allvarligt miljö- och hälsoproblem. Det har resulterat i att man i EU och Sverige har tagit fram normer för att skydda människors hälsa. Normerna benämns miljökvalitetsnormer för utomhusluft och de fastställer nivåer för vilken luftföroreningsmängd som är tillåten.

    Nivåerna sätts utifrån vad som människor och naturen beräknas tåla. Det är främst urban miljö, d.v.s. i stadsmiljöer, som problem med höga halter av luftföroreningar uppstår och utsläpp från trafiken utgör en stor del av luftföroreningarna. Hur städerna är planerade påverkar den föroreningsmängd som människor utsätts för eftersom att täta gaturum och stadsmiljöer medverkar till att luftföroreningarna inte sprids. Därför är stadsplanering ett viktigt verktyg för kommunerna i arbetet med att förbättra luftkvaliteten. God stadsplanering kan bidra till mindre trafik samt till en utformning av stadsbebyggelsen som inte stänger inne luftföroreningar.

    Huvudsyftet med denna uppsats är att genom intervjuer studera vilken hänsyn två svenska kommuner tar till miljökvalitetsnormerna för utomhusluft i planeringsarbetet av externhandelsområden. Uppsatsens syfte uppfylls genom en kvalitativ intervjustudie av kommunala politiker och tjänstemän.

    Slutsatserna av studien är att arbete och förhållningssätt till miljökvalitetsnormerna skiljer sig åt mellan de studerade kommunerna. Kommunernas organisationsstruktur upplevs av intervjuade politiker och tjänstemän i studien påverka arbete och hänsyn till miljökvalitetsnormerna i planeringsarbetet. De intervjuade upplever en tydlig eller mycket tydlig målkonflikt mellan externhandeln och arbetet med att säkerställa en god luftkvalitet. Det finns en rädsla i kommunerna för att luftmätningar ska visa på höga föroreningsnivåer i och med att luftförbättrande åtgärder medför stora kostnader. Större ansvarstagande och ekonomiska resurser från nationell nivå efterfrågas av kommunerna.

  • 57.
    Hedborg, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    EU:s anslutning till Europakonventionen: Problematiken angående medsvarandemekanismen samtgrundläggande rättigheter gentemot skydd av immateriella rättigheter2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den 1:a april 2013 beslutade de 47 medlemsstaterna i Europarådet att EU kan bli en kontrakterande part till Europakonventionen. Innan EU blir en kontrakterande part återstår det för EU-domstolen att analysera det slutgiltiga utkastet till anslutningsfördrag, för att se om det är förenligt med EU-rättens bestämmelser och principer.

    Syftet med min framställning är att utreda vissa risker med EU:s anslutning till Europakonventionen. Jag har i huvudsak behandlat tre problematiska områden.

    Konsekvenserna av anslutningen i de områden där kompetensen mellan EU-domstolen och Europadomstolen har överlappats, problematiken med medsvarandemekanismen samt konsekvenser av ratifikationen av protokoll 16.

    Risken för att Europadomstolen och EU-domstolen har olika praxis inom samma område kan bli problematiskt anslutningen. Kommer Europadomstolen att bortse från EU-domstolens praxis? Anslutningsfördraget tillåter inte en överträdelse av EU-domstolens tolkningsföreträde och Europadomstolen kommer att begränsas till att konstatera huruvida bestämmelser i EU-rätten är oförenliga med Europakonventionen. På så sätt bevaras EU-rättens autonomi. Vidare är de båda domstolarnas praxis i de områden jag har undersökt snarlika och därmed blir risken att Europadomstolen kommer att förbise EU-rätten liten.

    Medsvarandemekanismen innebär bland annat att EU får möjligheten att ingripa i mål som medsvarande i fall när en medlemsstat står inför rätta, rörande EU-rätt. Risken som uppstår är att om medsvarandemekanismen inte aktiveras, kan det leda till att EU-rätten förbises. EU har försäkrat att EU alltid kommer att begära att bli medsvarande i mål som gäller EU-rätt. Riskerna för att EU-rätten kommer förbises är dels att kommissionen misslyckas med begäran om att bli medsvarande, dels att Europadomstolen avvisar EU:s deltagande i ett mål. Protokoll 16 innebär att de kontrakterande parternas högsta domstolsinstanser har en möjlighet att begära rådgivande yttranden av Europadomstolen. Problematiken består i att EU-domstolen kan komma att förbises. Medlemsstaterna kommer inte att vända sig först till EU-domstolen och sedan till Europadomstolen när de söker rådgivning. Protokoll 16 behandlar inte nyss nämnda problematik, utan EU- domstolen måste tas upp frågan när de granskar anslutningsfördraget.

  • 58.
    Hedlund, Lena
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.
    En studie över anpassningen till mervärdesskattedirektivet: särskilt för ideella idrotts- och kulturföreningar2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ideella föreningar är enligt svensk nuvarande lagstiftning, under vissa förutsättningar, befriade från skattskyldighet för såväl inkomstskatt som mervärdesskatt. I den nuvarande regleringen gäller samma bedömningsgrunder för vad som är skattebefriat i de båda skatteslagen. Detta framgår av den hänvisning som finns i 4 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200, ML) till 7 kap. 7 § första och andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229, IL), Denna koppling kommer att utvecklas längre ned i denna framställning.

    Medan inkomstskatt är en nationell angelägenhet är mervärdesskatt ett av de rättsområden som omfattas av EU:s normgivningsmakt. Sverige har alltså givit upp normgivningsmakten på mervärdesskatteområdet till förmån för EU.3 I juni 2008 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) ett fördragsbrottsförfarande mot Sverige. Kommissionen ansåg bl.a. det vara oförenligt med EU-rätten att låta ideella föreningars ekonomiska verksamhet falla utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt. Vidare ansåg kommissionen att svensk rätt, genom hänvisningen i 4 kap 8 § ML till 7 kap. 7 § IL, ger unionsrättsliga begrepp en innebörd som inte överensstämmer med den EU-rättsliga. En rimlig konsekvens av detta, om det är fallet, är att de unionsrättliga begreppen i mervärdesskattedirektivet inte tolkas enhetligt i alla medlemsstater.

    Med anledning av fördragsbrottsförfarandet tillsatte regeringen en utredning vars uppdrag bl.a. var att bedöma de svenska mervärdesskattereglernas förenlighet med EU-rätten. I uppdraget ingick att utredningen, utifrån den ram som EU-rätten medger, skulle föreslå så långt gående undantag för den ideella sektorn som möjligt. Dessutom skulle utredningen undersöka möjligheten till andra ordningar, för att kompensera de eventuella försämringar för den ideella sektorn som anpassningen till mervärdesskattedirektivet skulle komma att innebära. Vid utformandet av de nya lagförslagen skulle principen om skatteneutralitet och likabehandlingsprincipen särskilt beaktas. Därutöver skulle hänsyn även tas till EU-rättens villkor för statsstöd. Rapporten, Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (mervärdesskatteutredningen), lades fram i början av november 2009. I den föreslås bland annat regeln i 4 kap. 8 § ML slopad. Vissa andra undantag från mervärdesskattskyldighet för den ideella sektorn föreslås bli införda.

    Kommissionens krav på harmonisering av ML till mervärdesskattedirektivet kommer alltså att innebära att tanken bakom gammal svensk föreningstradition, som återspeglas i IL och ML, ska anpassas till EU:s neutralitetssynsätt som återfinns i mervärdesskattedirektivet. För föreningarna och dess funktionärer kommer detta förmodligen att ge upphov till en hel del frågor. Vad kommer anpassning till mervärdesskattedirektivet att innebära för förändringar för den ideella verksamheten i Sverige? Exempelvis är, enligt nuvarande svensk lagstiftning, de allmännyttiga ideella föreningarna skattebefriade för verksamhet som är i ett direkt led eller har naturlig anknytning till föreningens ändamål. Så även det som av hävd utgör finansieringskälla för föreningens ändamål. Mervärdesskattedirektivet anger istället vilka särskilda transaktioner som ska undantas från mervärdesskatteplikt. I vissa fall är undantaget knutet till vilket subjekt som utför transaktionen, i andra fall inte. Vad kommer till följd därav, enligt utredningens förslag, att vara befriat från mervärdesskatteskatteplikt för de ideella föreningarna? Hur stämmer förslaget överens med mervärdesskattedirektivet och hur ställer sig allt detta till principen om skatteneutralitet, som ligger till grund för mervärdesskattedirektivet?

  • 59.
    Henriksson, Edvard
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Superförmånsrättslig ekvilibrism: Att nyansera superförmånsrättens roll och effektivisera företagsrekonstruktioner2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Användningen av superförmånsrätt är blygsam eftersom den har varit problematisk att arbeta med i praktiken. Superförmånsrätten har länge varit föremål för diskussioner. Förarbeten har uttryckt ett behov av att vissa fordringar som härrör från äldre avtal ska kunna omfattas av superförmånsrätt. Lagtexten kräver dock att en superförmånsrättslig fordran måste vara hänförbar till ett avtal som ingåtts under rekonstruktionen. Diskussionen om superförmånsrätt har sedan tagits upp igen eftersom det har tillsats en utredning som har lagt fram ett förslag på att vidga den superförmånsrättsliga sfären. De senaste åren har det även tillkommit praxis där tänkbara superförmånsrättsliga problem kan uppstå. Jag har kommit fram till att vissa äldre avtal ska kunna ge upphov till fordringar som skyddas av superförmånsrätt om vissa rekvisit är uppfyllda. Detta förtydligande av vilka fordringar som kan omfattas av superförmånsrätt, tillsammans med andra praktiska krav på hur fordringarna ska hanteras under rekonstruktionen, kommer förhoppningsvis kunna innebära att rekonstruktioner effektviseras och används i större utsträckning än idag.

  • 60.
    Heyward, Clare
    et al.
    University of Warwick, UK.
    Ödalen, Jörgen
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    A free movement passport for the territorially dispossessed2016Ingår i: Climate justice in a non-ideal world / [ed] Clare Heyward, Dominic Roser, Oxford: Oxford University Press, 2016, s. 208-226Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Clare Heyward and Jörgen Ödalen focus on the need for institutional reform to address climate-related injustice for a particular group of victims. They are concerned with the potential lacuna in international law concerning those citizens of states whose entire territories could be submerged by rising sea levels. Heyward and Ödalen refer to these as the the ‘territorially dispossessed’ and argue that they should be provided with a ‘Passport for the Territorially Dispossessed’ which gives its holder a right to choose their new nationality. They compare their proposal with competing ‘quota’ schemes and argue that the PTD is less unjust because its principle of free choice allows the territorially dispossessed to retain a larger measure of control over their destiny.

  • 61.
    Higson, Sofia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Lindh, Josefine
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Spellicensutredningensförslag till ny spellagstiftning: Förslagets skillnader gentemot gällande rätt ochförslagets förenlighet med EU-rätten2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Som EU-medlem är Sverige förpliktade att följa de direktiv och regler som finns inom unionen. Sverige har dock brustit i tillämpningen av unionens regler på spelområdet och spelmonopolet har fått utstå både nationell och internationell kritik. I mars 2017 utkom Spellicensutredningens En omreglerad spelmarknad (SOU 2017:30). Utredningen föreslår att det kritiserade spelmonopolet byts ut mot ett spellicenssystem. Licenssystemet anses bättre kunna tillgodose behoven på en alltmer digitaliserad marknad, samt de krav EU-rätten ställer på den fria rörligheten. Vi vill med denna uppsats belysa för- och nackdelarna med det nya lagförslaget i förhållande till gällande rätt. Därutöver vill vi undersöka om lagförslaget är förenligt med EU-rättens krav på handelsbegränsande åtgärder.

    Vi tar avstamp i en framställning av gällande svensk spellagstiftning. I korthet är lotterilagen en förbudslagstiftning, men regeringen har givits möjligheten att bevilja tillstånd till statliga spelaktörer som har i uppdrag att tillhandahålla spel på ett säkert och sunt sätt. I gällande rätt påvisar vi vissa brister, såsom ineffektiva marknadsförings- och sanktionsregler. Vidare undersöker vi Spellicensutredningens lagförslag. Vi kan konstatera att lagförslaget är en noggrann och gedigen utredning som strävar efter att täppa till de luckor som finns i gällande rätt. Alla bristfälligheter i gällande rätt har emellertid inte åtgärdats. Vår analys av lagförslaget får oss därför att ifrågasätta huruvida lagförslaget i realiteten kommer tillrätta med de problem vi identifierat med gällande rätt.

    Slutligen undersöker vi hur stort utrymme EU:s medlemsländer har att införa begränsande åtgärder på spelområdet inom EU-rättens ramar. Förutom att medlemsländerna har att följa fördragsbestämmelserna som reglerar den fria rörligheten av tjänster, är de också bundna vid EU-domstolens praxis på spelområdet. EU-domstolen har utarbetat vissa principer om det underliggande syftet till begränsande åtgärder, vilka vi undersöker i förhållande till Spellicensutredningens lagförslag. Sammantaget kan vi göra gällande att förslaget i det stora hela är förenligt med vad EU-domstolen i tidigare praxis ställt sig positiv till. I en analys av förslagets enskilda bestämmelser, visar vissa åtgärder dock tecken på att gå utöver vad som är nödvändigt för att tillgodose målsättningarna.

  • 62.
    Holgersson, Stefan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet.
    I demokratins yttersta gränsland: om behov av dialog och dialogpoliskonceptet2019Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Dialogpoliskonceptet är en arbetsmetod som bland annat kan bidra till att motverkaradikalisering, konflikter i socioekonomiskt utsatta områden och framväxten av parallellamaktstrukturer kopplad till grov kriminalitet. Till skillnad mot kriminalunderrättelsetjänstensom fokuserar på att lokalisera och beskriva hot är huvudsyftet meddialogpoliskonceptet att se möjligheter. Dialogpoliskonceptet handlar om brottsförebyggandeverksamhet och riktar in sig på att värna om efterlevnaden av grundläggandefri- och rättigheter. Konceptet ska uppfattas som ett av flera verktyg i polisensverktygslåda och inte som en ersättning för, utan ett komplement till andra polisiäraarbetsmetoder.

    Den grundläggande idén med dialogpoliskonceptet är att polisen ska agera på ett sådantsätt att de som har ett demokratiskt förhållningssätt stärks i förhållande till desom förespråkar icke demokratiska metoder för att nå sina mål. Rapporten kan sessom en fortsättning på de slutsatser som drogs av den så kallade Göteborgskommitténmed anledning av våldsamheterna i samband med EU-toppmötet i Göteborg 2001.

  • 63.
    Holgersson, Stefan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Justitieministern: “Sätta hårt mot hårt” : En studie av polisens användning av våld och förmåga att hantera konflikter2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport skulle kunna fylla en uppgift liknande en haveriutredning angående polisers förmåga att hantera konflikter och använda våld. När det gäller haveriutredningar, till exempel inom flygfarten väljer man att lyfta fram en situation som har gått fel och inte att studera alla lyckade landningar. I och med att fokus är på förbättringsbehov kan det finnas en risk att någon drar slutsatsen att övergrepp och otillåten våldsanvändning bland polispersonal är ett omfattande problem. Så är inte fallet. Det finns väldigt många bra poliser som mestadels gör bra ingripanden. Det hade gått att skriva en rapport om dessa ingripanden, men det finns en anledning att haveriutredningar inom flygfarten försöker lokalisera orsaker till problem och inte fokusera på bra landningar. Syftet med denna rapport är att komma tillrätta med problem och utveckla polisverksamheten. Därför är fokus på förbättringsbehov.

    Utbildning av poliser i konflikthantering och våldsanvändning

    I konfliktsituationer är det betydelsefullt att poliser har en god förmåga att kommunicera och om så behövs, en hög förmåga att bruka våld på ett väl avvägt sätt. Dessutom måste poliser ofta under stress fatta beslut med ett bristfälligt beslutsunderlag.

    Det förhållandevis nya konceptet POLKON (polisiär konflikthantering) lyfts i rapporten fram som ett stort steg i rätt riktning vad gäller polisens hantering av konflikter och användning av våld. Det framgår dock att det finns stora brister inom detta utbildningsområde. Det gäller både grundutbildning och fortbildning. Ett flertal av polisutbildningens praktiska moment skulle snarare kunna definieras som ett ”prova-på-tillfälle” än som övningar som syftar till att befästa kunskaperna. Exempelvis genomför en polisstudent i genomsnitt under hela sin utbildning en mörkerskjutning trots att de flesta skjutningarna inträffar under dåliga ljusförhållanden.

    Skjutträning är många gånger statisk för att klara av ett kompetensprov som inte är anpassat efter de krav som finns på hur poliserna ska agera i verkligheten. Det finns till exempel inget moment under kompetensprovet som handlar om att göra en bedömning om huruvida polis ska skjuta eller ej i en viss situation. Inte heller att skjuta ett varningsskott eller att skjuta i benet. Om en polis skjuter ett varningsskott eller träffar i benet under kompetensprovet får han eller hon underkänt. Övningar i taktisk reträtt förekommer sällan eller aldrig. Liksom träning att söka skydd framför att verka med vapnet och att deeskalera en situation. Både grund och fortbildningen brister även när det gäller andra typer av våldsanvändning. Det har bland annat vid intervjuer framförts att det är ett glapp/tomrum mellan de tekniker som övas för att hantera en relativt lugn person till de tekniker som övas för att kunna agera i ”värstascenarier”.

    En av de allvarligaste utbildningsbristerna i polisers konflikthantering är att praktiska moment i att öva kommunikation är så få att det inte finns förutsättningar att bygga upp en professionell kommunikationsförmåga i konfliktsituationer. Istället styr polisernas tidigare erfarenheter och personliga egenskaper denna förmåga. Att personer med en liten livserfarenhet rekryteras är därför ett problem i sammanhanget.

    Trots att nyutexaminerade poliser behöver utveckla ett antal förmågor har fortbildningen bara ambitionsnivån att utbildningen ska upprätthålla deras kunskap. I praktiken når man inte ens upp till detta mål. Polismyndigheten är beredd att frångå den absolut minsta mängd årlig fortbildning som myndigheten själva angett som nödvändig för att polispersonal ska upprätthålla en acceptabel kunskapsnivå inom ett område som man uttrycker är avgörande för polisers arbetsmiljö, medborgarnas rättssäkerhet och Polismyndighetens trovärdighet. Polismyndighetens hantering av utbildningsfrågor kan sammanfattas på det sätt en instruktör i polisiär konflikthantering gjorde: ”Det är fullkomligt vansinnigt”.

    Bristande kritisk reflektion och ett fokus på att presentera tilltalande bilder av verksamheten

    Ett problem i sammanhanget är att polisen har en låg förmåga att ta till sig av kritik och stora brister i att reflektera kritiskt kring sin egen del i situationer som uppkommit. Polismyndigheten är långt ifrån att vara en lärande organisation. I rapporten framgår att Polismyndigheten har en förkärlek till att skylla på externa faktorer för att förklara ett skeende och att stor kraft läggs på att presentera tilltalande bilder av verksamheten. Även om ett sådant förfaringssätt kan ge ett gott intryck av polisen, vilket ur vissa aspekter är positivt, undertrycker det ett behov av förändring (se t.ex. Holgersson och Wieslander, 2017; Holgersson, 2018b). Denna omständighet finns anledning att vara medveten om när Polismyndigheten hänvisar till framtida aktiviteter som exempelvis en utbildningsinsats eller ny inriktning på polisernas utbildning i polisiär konflikthantering. Man bör fästa samma tilltro till denna typ av budskap från Polismyndighetens sida som till information från ett kommersiellt företags marknadsavdelning (inom polisen kallad kommunikationsavdelning) som gör reklam för en produkt, där vare sig högsta ledning, kvalitetsansvarig, ansvarig för inköps- eller marknadsavdelningen behöver ta ansvar för om produkten inte lever upp till det som utlovats. Den som riskerar bli straffad om produkten visar sig vara farlig är den som arbetat i kassan och sålt produkten.

    Rekryteringsprocessen och att hantera signaler om olämpligt beteende

    Det finns indikationer på att rekryteringsprocessen av poliser har brister. Frågetecken finns kring utformningen och utfallet av den inledande rekryteringsprocessen. Vidare har individer fått anställning som polis trots att tydliga signaler kommit under utbildningstiden på att de inte är lämpliga. Många som intervjuats har uppgett att det finns indikationer på att kravet på att få ett visst antal poliser har gjort att kvantitet går före kvalitet. Eftersom ett felaktigt beteende från en enskild polis kan få stora konsekvenser anges detta förhållande som problematiskt.

    Stor vikt fästs vid att en juridisk process ska visa om ett agerande från polisens sida var korrekt eller ej. Det gör det svårare för Polismyndigheten att komma tillrätta med olämpliga individer och olämpligt beteende. Det är olyckligt när polisers handlingsutrymme definieras som att det är acceptabelt att agera på ett visst sätt så länge inte en juridisk prövning leder till en fällande dom. Problemet är att det kan ha begåtts juridiska fel som är så stora att det borde ha lett till en fällande dom, men att polisens Avdelning för särskilda utredningar (SU) gjort ett dåligt arbete. Det kan ha begåtts juridiska fel som borde lett till en fällande dom, men att detta är svårt att bevisa (även när utredningsprocessen skötts på ett bra sätt). Det kan även ha begåtts fel som inte är av den arten att de ens ska leda till åtal.

    Flygbranschen har valt en annan väg och delvis frångått att straffa enskilda. Till exempel genom att man i flera länder, bland annat Sverige, har gjort det möjligt för anställda att rapportera fel som de själva har begått utan att löpa risk att lagföras. Målet är istället att snabbt identifiera och rätta till säkerhetsproblem (se t.ex. Brandel, 2002). Polismyndighetens nuvarande förhållningsätt innebär i normalfallet försvar och inte att försöka få fram vilka lärdomar som kan dras av en händelse. Ett problem i sammanhanget är polisers anmälningsskyldighet. Får polis kännedom om brott som hör under allmänt åtal ska det rapporteras enligt polislagen. Här behövs en förändring som inte ligger inom Polismyndighetens beslutsmandat för att skapa bättre förutsättningar för att den ska bli något som skulle kunna betecknas som en lärande organisation.

    Hårda tag som lösningen

    En viss problematik kan ha olika orsaker som kan kräva olika åtgärder. Att mer eller mindre slentrianmässigt hävda att hårda tag är lösningen kan få motsatta effekter. Att agera på ett hårt sätt som inte är genomtänkt ökar risken för en polarisering, där förtroende och tillit till polisen och andra samhällsinstitutioner kan minska i vissa grupper. Att poliser i sin externa kommunikation om sitt arbete använder ord som ”utplåna”, ”neutraliserad” och ”anfall” kan ge intryck av att polisen är en stridande part i något som närmast kan liknas vid ett krig. Att måla upp polisen som en stridande part kan öka risken för angrepp mot poliser och även påverka hur polispersonalens agerar i vissa områden och mot vissa grupperingar. En ond cirkel kan uppstå.

    När polisen har utsatts för angrepp hävdar Polismyndigheten ofta att det är ett kvitto på att polisen har skapat ett tryck mot rätt personer och grupperingar. Angreppen tolkas inte sällan som att det finns anledning att öka trycket ytterligare. Att ensidigt tolka angreppen som ett bevis på lyckat polisarbete kan vara problematiskt om andra orsaker helt eller delvis ligger bakom angreppen. Att poliserna blir ”tuffare” kan få en motsatt effekt, förvärra en situation och exempelvis stärka gängidentiteten i löst sammansatta gäng. En genomgång av olika yttranden från Polismyndigheten visar att myndigheten ofta framställer sig själv som ett offer. Avsaknaden av kritisk reflektion kring att polisen faktiskt kan ha varit en medaktör till att en problematik har uppstått är tydlig i många fall. Hur strategiskt är det exempelvis att Polismyndigheten har upprättat en lista på särskilt utsatta områden när problemen verkar skilja sig åt mycket både i omfattning och i karaktär? Genom polisens definition finns en risk för stigmatisering och att det kan uppfattas finnas en liknande lösning på problem och konflikter i respektive område.

    I rapporten ges exempel på att Polismyndigheten skickar tydliga interna signaler om att repressiva och hårda tag premieras. Brottsförebyggande verksamhet som kan minska risken för framväxten av extremism och andra problem har helt hamnat i skymundan av en satsning på repressiva åtgärder. För att polisens verksamhet inte ska bli för ensidigt inriktad, och att även det brottsförebyggande arbetet ska kunna få genomslag krävs en medveten strategi och konkreta handlingar som visar att detta ses som viktigt. Inte bara ord.

    Användning av tilldelade resurser

    Data som framkommit vid intervjuer och deltagande observation visar att Polismyndigheten kan använda sina resurser på ett betydligt bättre sätt än vad som sker i dagsläget. Polismyndigheten kommer dock lätt undan med svepande förklaringar om resursbrist. Tillräcklig information presenteras inte för att underlätta för personer utanför polisens organisation att kunna göra adekvata värderingar om dess prioriteringar och fördelning av resurser till olika verksamhetsfält är rimliga, bland annat vad gäller omfattningen på utbildningsverksamheten.

    Behoven av omfördelning av resurser blir tydliga om man till exempel studerar polisarbete i glesbygd. Relativt små omfördelningar av resurser skulle ha stor betydelse för den polisiära förmågan i glesbygdsområden som till ytan utgör mer än sjuttiofem procent av Sverige. De fåtal polispatruller som Polismyndigheten levererar att utföra arbetet i dessa områden står inte i rimlig proportion till myndighetens totalt tilldelade resurser. Det finns ett behov av att på ett helt annat sätt reflektera över hur resurserna används inom Polismyndigheten bland annat gällande storlek på administration och staber, men också när det gäller andra former av prioriteringar. Vilken effekt skulle exempelvis förmågan att hantera dödligt våld fått om de 100 miljoner kronor och årliga driftskostnader som avsattes till inköp av två helikoptrar istället hade lagts på annat?

    Att Polismyndigheten har valt att ha en kommunikationsavdelning på nästan 200 anställda kan användas som utgångspunkt för att analysera om Polismyndigheten fördelar sina resurser på ett sätt som ger högsta möjliga marginalnytta. Det är svårt att se att denna nytta blir högre vid ett bibehållande av nuvarande storlek på kommunikationsavdelningen än vid en omfördelning av resurserna till kärnverksamheten. Rikspolischefen har dock försvarat nuvarande storlek på kommunikationsavdelningen. Inställningen att det är bättre att behålla en överdimensionerad kommunikationsavdelning än att omfördela resurserna till kärnverksamheten är logisk om det bedöms som viktigare att måla upp tilltalande bilder av verksamheten än hur verksamheten i praktiken fungerar. Dessutom finns en övertro gällande den interna effekten av skrivna texter (se Ekman, 1999; Ivarsson-Westerberg, 2004; Holgersson, 2018b). I rapporten framgår att detta förhållande är högst aktuellt vad gäller polisens användning av våld och förmåga att hantera konflikter.

    Smarta tag istället för hårda tag

    Ett kriterium på om Polismyndigheten agerar på ett smart sätt är huruvida beslut och handlingar är välgrundade i forskning kopplad till en analytisk process. I det näst sista kapitlet av denna rapport belyses ett antal viktiga behov av förändring kring de frågor rapporten berör.

  • 64.
    Holgersson, Stefan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Polisens fortsatta trafiksäkerhetsarbete2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafiksäkerhetsarbetet har under ett flertal år haft en låg prioritet inom polisen. Genom en fokusering på kvantitativa mått har det dock funnits förutsättningar att ge intryck av att trafiksäkerhetsarbetet varit prioriterat, trots att så inte varit fallet. Kvaliteten i arbetet har nämligen inte synliggjorts och huvuddelen av trafiksäkerhetsarbetet har varit något som har utförts genom att utnyttja luckor mellan andra inkommande arbetsuppgifter.

    Det finns positiva signaler på att det finns en ambition inom polisen att anamma ett annat styr‐ och uppföljningssystem. Att införa ett nytt system för att ersätta det gamla systemet som ofta benämnts som ”pinnjakt” har visat sig vara en utmaning eftersom det kräver ett helt annat förhållningssätt, tidsåtgång och kunskap.

    Den pågående stora omorganisationen inom polisen har försvårat införandet av ett nytt styroch uppföljningssystem, men det finns inget som tyder på att det inte skulle gå att tillämpa det förslag som presenterades i tidigare rapport (se TRV 2012/68211 ‐ Holgersson, 2014a). Det finns goda möjlighet att utnyttja polisens volontärer som ett stöd för att formulera mål och följa upp trafiksäkerhetsarbetet i tätort i lokala polisområden.

    På det sätt som svensk polis tidigare har bedrivit sitt trafiksäkerhetsarbete har förutsättningarna varit små för att i tillräcklig utsträckning kunna bidra till att minska antal skadade och döda i trafiken. Att ledningen för den nya polismyndigheten har valt att placera trafikpoliserna på lokalpolisområden istället för att de ska tillhöra specialiserade trafikenheter utgör en stor utmaning för polisens fortsatta trafiksäkerhetsarbete.

    Rapporten initierades genom ett ekonomiskt bidrag från Trafikverkets skyltfond.

  • 65.
    Holgersson, Stefan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ursäkta, men vi är faktiskt POLISEN och vi står över lagen!2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Av rapporten framgår att det inom polisen finns en utbredd inställning att Polismyndigheten inte behöver rätta sig efter lagar och regler. Det handlar inte om bristande intern information, utan om ett förhållningssätt som återfinns hos personal på skilda hierarkiska nivåer. Förhållandet återspeglas i många sammanhang, exempelvis när någon begär att ta del av allmänna handlingar, i vapenlicensärenden, i arbetsmiljöärenden och hur polisen bland annat i pressmeddelande vinklar olika förhållanden m.m.

    Polismyndigheten har ett stort fokus på att marknadsföra sitt eget varumärke. Det har medfört att grundläggande principer i regeringsformen hamnat i skymundan, såsom vikten av att iaktta opartiskhet och saklighet. En ovilja att lämna ut innehållet i allmänna handlingar som riskerar att påverka polisens varumärke negativt kan ses som en följd av detta och leder inte bara till att offentlighetsprincipen sätts ur spel. Det får också indirekt en negativ inverkan på möjligheterna att svensk polis utvecklas på ett önskvärt sätt genom att polisen vidtar skenaktiviteter. I rapporten ”Polisens utredningsverksamhet – En studie av polisens arbete med demokrati- och hatbrott på nätet” (Holgersson, 2018) exemplifieras negativa konsekvenser av ett sådant förhållningssätt (se även Holgersson, 2014; Holgersson & Wieslander, 2017). I denna rapport beskrivs och fördjupas problembeskrivningen. De problem som tas upp är i sig viktiga att komma tillrätta med eftersom det är vitalt för en rättsvårdande myndighet att följa lagar och regler. I synnerhet gäller det för en myndighet i vars verksamhet det ingår att använda tvångsmedel och utöva fysiskt våld mot medborgare.

  • 66.
    Holgersson, Stefan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, VITS - Laboratoriet för verksamhetsinriktad systemutveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gottschalk, Petter
    Norwegian School of Management, Oslo, Norway.
    Patrool Police Officers´Profession Knowledge: An Empirical Study of Knowledge Types  in Law Enforcement2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Every year, esteemed scholars and practitioners meet at the International Police Executive Symposium to discuss contemporary issues in policing and share ideas about effective strategies in their jurisdictions. Drawn from the proceedings at the Thirteenth Annual Meeting held in Turkey and updated with new developments since the conference, Strategic Responses to Crime: Thinking Locally, Acting Globally describes how local police agencies are addressing issues of crime that have global implications.

    With contributions from a diverse panel of experts, the book combines scholarly perspectives with those of practitioners and explores issues in various cultural settings worldwide. Topics discussed include:

    • Community policing and police innovations such as safety and security councils
    • Performance management systems in police organizations
    • Efforts to combat drug cultivation and trafficking
    • International terrorism and individuals’ motivations for joining terrorist organizations
    • Approaches for handling and policing the mentally ill in accordance with human rights concerns
    • Cybercrime and child sexual abuse
    • Crime scene assessment, information gathering, and case development and management
    • Jurisprudence, law, and empirical research related to racial profiling in the United States
    • Computer technology and crime analysis tools and models
    • Emerging police administration strategies
  • 67.
    Holm, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Rätt och rättsfilosofi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ekonomiska skador orsakade av supportrar vid idrottsevenemang2012Ingår i: Blendow Lexnova, s. 4-Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I vilken utsträckning kan en idrottsförening/idrottsklubb kräva skadestånd från supportrar som orsakat föreningen/klubben ekonomiska skador?

  • 68.
    Holm, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Rätt och rättsfilosofi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Skadestånd för skador orsakade av häst2011Ingår i: Blendow Lexnova, s. 4-Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I vilka situationer kan en hästägare bli skadeståndsansvarig för skador som hästen orsakat?

  • 69.
    Holm, Marie-Louise
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Zavor, Yvonne
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Personprofilering i strid med god marknadsföringssed: En utredning huruvida personprofilering i syfte att leda konsumenten till ett köpbeslut är förenligt med god marknadsföringssed i 5 och 6 §§ Marknadsföringslagen2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Följande uppsats har utarbetats i syfte att utreda gällande rätt inom ett nytt och tämligen oreglerat område; marknadsföring på internet genom kanaliserad data. Med hjälp av data från bland annat konsumenternas sökhistorik och personuppgifter kan marknadsföring numera skräddarsys genom att identifiera enskilda konsumenters behov. Detta kallas personprofilering. Genom personprofilering kan betydande steg i konsumentens beslutsprocess begränsas och näringsidkaren kan därigenom anses leda konsumenten till ett köp, vilket kan bädda för illa genomtänkta köpbeslut. Tack vare den information som nu finns tillgänglig för näringsidkarna, har företagen fått ett kunskapsövertag gentemot konsumenterna. Detta gör konsumenterna, som skyddsobjekt, i ännu större behov av rättsligt skydd.

    I uppsatsen utreds både svensk- och europeisk rätt på området för att kunna göra en bedömning om personprofilering är förenligt med 5 och 6 §§ MFL, god marknadsföringssed, motsvarande artikel 5(2) i direktivet 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder. Som ett led i detta arbete belyses genomsnittskonsumenten och vad denne kan anses ha för ställning i förhållande till näringsidkaren idag samt huruvida personprofilering kan bedömas inverka manipulativt på konsumenten.

    I analysen framkommer att personprofilering inte bör betraktas vara i strid med 5 och 6 §§ MFL, med bakgrund av att metoden (1) inte kan anses strida mot god marknadsföringssed med den normgivningen som finns idag, (2) antagligen ej bör anses påverka genomsnittskonsumentens förmåga att fatta ett välgrundat beslut och (3) även om personprofilering skulle bedömas ha ekonomisk effekt, är det inte önskvärt att bedöma en affärsmetod vara otillbörlig utifrån effekten. I praktiken föreligger det dock en risk i att bedöma personprofilering vara förenligt med 5 och 6 §§ MFL, och därför bör en mer omfattande reglering på området eftersträvas.

  • 70.
    Holmlund, Hanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Holtz, Filip
    Konkurrensklausuler i anställningsavtal och transparensen på området: En intresseavvägning mellan arbetstagares rätt att fritt disponera sin arbetskraft och företagets rätt att skydda sina företagshemligheter2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Begreppet konkurrensklausul används för att beskriva en klausul som hindrar arbetstagaren från att bedriva konkurrerande verksamhet. I denna uppsats kommer konkurrensklausuler i anställningsavtal att behandlas, dessa klausuler är ämnade att begränsa en arbetstagare från att konkurrera med den tidigare arbetsgivaren genom att direkt alternativt indirekt bedriva konkurrerande verksamhet eller ta anställning hos ett konkurrerande företag. I samband med konkurrensklausuler aktualiseras följaktligen såväl arbetsrätt som avtalsrätt.

    Då avtalsfrihet råder är dessa klausuler tillåtna ur ett avtalsrättsligt perspektiv. Huruvida de sedermera anses som skäliga beror på innehållet och de särskilda omständigheterna i varje enskilt fall vilka måste beaktas vid en eventuell domstolsprövning.

    Det finns endast två lagrum i dagsläget som reglerar oskäligheten rörande konkurrensklausuler, 36 samt 38 §§ AvtL. År 1969 träffade dock Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) samt Svenska Industritjänstemannaförbundet (SIF), Sveriges Arbetsledarförbund (SALF) och Sveriges Civilingenjörsförbund (CF) en överenskommelse, vilken har legat till grund för domstolarnas bedömning av om innehållet i en konkurrensklausul skall anses vara skäligt eller ej. Överenskommelsen har således legat till grund för den praxis som finns på området och den har dessutom getts så pass stort inflytande att den har tillämpats av domstol vid bedömningar av konkurrensklausuler för parter som själva inte ingått överenskommelsen. Överenskommelsen reglerar och fastställer tidsramar, ersättning för konkurrensklausuler och omständigheter som lagrummen inte berör. Numera har överenskommelsen sagts upp och ersatts av ett nytt avtal som trädde i kraft den 1 december 2015, då det ännu inte skett några avgöranden med grund i det nya avtalet är det svårt att tolka avtalets framtida innebörd.

    Slutligen kan sägas att konkurrensklausuler är en negativ avtalsförpliktelse där arbetstagaren åtar sig att inte bedriva konkurrerande verksamhet i framtiden. En konkurrensklausul hämmar alltid arbetstagarens frihet att fritt kunna disponera sin arbetskraft. Frågan är ifall klausulerna hämmar arbetstagaren i för stor omfattning eller om de är skäliga och krävs för att företagen skall kunna skydda sina företagshemligheter samt kundkrets? Vems intressen väger tyngst i slutändan och är området kring konkurrensklausuler i anställningsavtal tillräckligt transparent? 

  • 71.
    Holmén, Linnéa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Elbra, Caroline
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Underkapitaliseringsregler: Ett alternativ till de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna?2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skatteplanering med räntor har genom åren lett till stora skattebortfall från den svenska bolagsskattebasen. År 2009 infördes ränteavdragsbegränsanderegler i inkomstskattelagen (1999:1229) vilka avsåg att motverka den skatteplanering som pågick med koncerninterna lån, men har sedan införandet stött på utbred kritik om att reglerna både var förhastade och för komplicerade. Kritik har även riktats gentemot reglerna som icke förutsebara och har, enligt SKV, lett till att stor osäkerhet råder kring reglernas tillämpning. Reglerna kom att skärpas år 2013 för att åtgärda den kritik som framförts och reglerna efter införda ändringar utgör gällande rätt i 24 kap. 10 a-f §§ IL. Denna uppsats önskar undersöka om underkapitaliseringsregler skulle kunna ersätta de kritiserade ränteavdragsbegränsningsreglerna i svensk rätt.

    Underkapitaliseringsregler är ett annat system ämnat att motverka räntebaserad skatteplanering, skillnaden jämfört med ränteavdragsbegränsningsreglerna är att underkapitaliseringsregler tillåter en högsta andel skulder i förhållande till det egna kapitalet innan reglerna blir tillämpliga.

    Inledningsvis kommer vi att föra en diskussion kring termen ränta samt förfarandet skatteplanering, mer bestämt kring de s.k. räntesnurrorna. Diskussionen förs eftersom räntan har en central roll i den skatteplanering lagstiftaren ämnar komma åt med de införda ränteavdragsbegränsningsreglerna, men även eftersom termen inte har en tydlig definition i lagtexten. Efter diskussionen görs en beskrivning av de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna, följt av en genomgång av utformningen av underkapitaliseringsregler i tre jämförelseländer.

    I uppsatsen kommer vi att beskriva och analysera de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna samt underkapitaliseringsregler i tre jämförelseländer. Vi kommer att föra en diskussion kring kritiken gentemot ränteavdragsbegränsningsreglerna och hur underkapitaliseringsregler svara mot den, illustrera regelverkens påverkan på beskattning, väga för och nackdelar mot varandra samt i slutändan lägga fram vårt egna alternativförslag.

  • 72.
    Hydén, Margareta
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. The University of Manchester, UK.
    What Social Networks Do in the Aftermath of Domestic Violence2015Ingår i: British Journal of Criminology, ISSN 0007-0955, Vol. 55, nr 6, s. 1040-1057Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Claims that domestic violence is best deemed a ‘hidden crime’ tend to equate being hidden with non-disclosure to social services, the police or other criminal justice professionals. However, the social worlds of domestic violence victims are much more intricate than this. Family, relatives, friends and neighbours usually form the immediate social world of domestic violence. They can be regarded as a ‘response network’ that may be mobilized in the aftermath of domestic violence. This article focuses on the analysis of three women’s narratives about what happened in their social networks in the aftermath of violence. In all three cases, the culturally based understanding of how to deal with unacceptable behaviour in the social network constituted a framework for the response action. The analysis shows how social networks can be both responsible enough to intervene in the violence and responsive enough to recognize how the violence affects women and their children.

  • 73.
    Hydén, Margareta
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. The University of Manchester, UK.
    Gadd, DavidThe University of Manchester, UK.Wade, AllanCentre for Response Based Practice, Vancouver, Canada.
    Response based approaches to the study of interpersonal violence2016Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Interpersonal violence has been the focus of research within the social sciences for some considerable time. Yet inquiries about the causes of interpersonal violence and the effects on the victims have dominated the field of research and clinical practice. Central to the contributions in this volume is the idea that interpersonal violence is a social action embedded in responses from various actors. These include actions, words and behaviour from friends and family, ordinary citizens, social workers and criminal justice professionals. These responses, as the contributors to this volume all show, make a difference in terms of how violence is understood, resisted and come to terms with in its immediate aftermath and over the longer term.

    Bringing together an international network of scholars and practitioners from a range of disciplines and fields of practice, this book maps and expands research on interpersonal violence. In doing so, it opens an important new terrain on which social responses to violence can be fully interrogated in terms of their intentions, meanings and outcomes.

  • 74.
    Hägg, Sofia
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cabotage2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I studien ställs frågan hur den historiska förordningen ”produktplakatet” från 1700-talet ska tolkas i ett modernt juridiskt perspektiv. Produktplakatet reglerar än idag ett förbud för utländska redare att bedriva sjöfart på svenska vatten. En sådan aktivitet kallas för cabotage, vilket är franska och betyder ’kustfart’.

    Produktplakatets lydelse och den praktiska tillämpningen av förordningen genom behörig myndighet skiljer sig åt på olika sätt. Den största skillnaden är att produktplakatet, enligt ordalydelsen, endast förbjöd främmande att transportera varor mellan svenska orter. Tillämpningen idag har kommit att innebära ett förbud för utlandsflaggade fartyg att bedriva kommersiell sjöfart över huvud, så länge som det sker mellan två punkter inom Sveriges territorialvatten.

    I studien görs först en tolkning av vad produktplakatet, och den svenska regleringen av cabotage, innebär. I studien framkommer att produktplakatet sannolikt har tolkats alltför brett. Vid beaktande av vad produktplakatets skyddssyfte var, och vad den faktiska lydelsen var i förordningen, tar jag ställning för att de tjänster som borde avses i förordningen endast utgör transporter av gods. I förlängningen, med tanke på sjöfartens utveckling till att alltmer omfatta transporter av människor, anser jag dock att en utvidgning från lydelsen är rimlig och nödvändig med anledning av skyddssyftet. Vidare anser jag att det är en alltför långtgående tolkning att produktplakatet ska anses omfatta alla resor som företas inom svenskt territorialvatten, enär ordalydelsen är att resorna ska företas mellan två olika orter. Orter bör, enligt min mening, tolkas som ’hamnar’ eller liknande fasta uppbyggnader där ett fartyg kan lägga till. Tolkningarna innebär vissa avsteg från behörig myndighets tolkning av förordningen.

    Inom EU-rätten finns en motsvarande reglering av cabotage, som har syftet att öppna upp den inre marknaden. Således har den nationella bestämmelsen och den gemenskapsrättsliga bestämmelsen olika utgångspunkter. Det EU-rättsliga begreppet cabotage har också vållat stora tillämpningsproblem, men med hjälp av praxis kan några slutsatser dras med viss säkerhet. Det EU-rättsliga begreppet tar sikte på sjötransporttjänster, som i huvudsak består av transporter av människor eller gods inom ett EU-land. De tjänster som inte har huvuddrag gemensamt med sådana transporter är sannolikt inte cabotagetjänster enligt EU-rätten. 

    Vid en komparation mellan det EU-rättsliga begreppet och det nationella begreppet framkommer ett antal skillnader. De största skillnaderna finns mellan svensk myndighetspraxis och EU-domstolens praxis. Det faktum att det finns skillnader i definitionerna, strider inte i sig mot gemenskapsrätten. Det kan ändock finnas skäl till att tolka den nationella rätten i ljuset av EU-rätten, speciellt i ett så säreget fall som med produktplakatet. En sådan tolkning skulle främst innebära att sjötransporttjänster, vars huvudsakliga syfte inte är att transportera människor eller personer, troligen inte skulle anses vara cabotagetjänster. Vidare skulle det med största sannolikhet finnas en begränsning i den resa som är föremål för cabotage; resan måste gå mellan hamnar och/eller en fastare konstruktion inom landets territorialvatten och/eller på landets kontinentalsockel.

  • 75.
    Härkönen, Elif
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Conflict Minerals in the Corporate Supply Chain: Is Transparency the Solution to Human Rights Violations in the Tantalum, Tin, Tungsten and Gold Supply Chains?2018Ingår i: European Business Law Review, ISSN 0959-6941, E-ISSN 1875-841X, Vol. 29, nr 5, s. 691-727Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The European Union has recently enacted the Conflict Minerals Regulation, introducing new transparency requirements for importers of tantalum, tin, tungsten and gold from conflict-affected regions. Similar legislation has previously been enacted in the United States. The purpose of the new transparency requirements in both jurisdictions is to cut off funding for armed groups in confl ict areas and thus reduce the suffering of the civil population, with particular reference to the situation in the Democratic Republic of the Congo. The criticism of the legislation centers on the costs to companies in the minerals supply chain. In this article it is argued that the costs to companies subject to the transparency requirements can be minimized with carefully crafted legislation. It is also concluded that progress in achieving the humanitarian objectives of the legislation is slower than expected, mainly due to the lack of participation in the transparency efforts by all actors in the supply chain. Successful transparency regulation has to be supported by a multitude of actors in the international community. Also, mineral supply chain transparency regulation in itself is unlikely to solve armed conflicts in resource-rich but poor countries. Such legislation only provides for one component in a multi-level approach including legislative, economic and political efforts by the international community.

  • 76.
    Imamovic, Arnela
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Cash is [no longer] king: is an e-krona the answer?: - a de lege ferenda investigation of the Swedish Riksbank's issuing mandate and other legal callenges in relation to economic effects on the payment market2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    For the past decades, the Swedish public’s payment habits have changed, where the majority of the public has abandoned the old way of making payments, using cash, and instead opted for more modern payment solutions, digital money. The difference between cash and digital money is that cash is physical and only issued by the Riksbank, whereas digital money is created by and stored on accounts at commercial banks.

    The question of what role the state should have on the payment market is an important point of discussion. But it is not categorically a new question; the Swedish government is tackling essentially the same problem today as it has been doing many times before. Today’s problem is to some extent however manifested in a different way. During the 20th century, discussions were held whether or not the Riksbank should have the exclusive right to issue banknotes. It was considered unnecessary, inappropriate and dangerous. The idea that the Riksbank could cover the entire economy’s need for banknotes was, according to the commercial banks, unreasonable. Nonetheless, in 1904 the exclusive right became fait accompli; the government intervened and gave the Riksbank the banknote monopoly. We are now finding ourselves facing a similar situation, where there is a difference of opinion regarding the Riksbank’s role on the payment market. It is therefore nothing new, but rather an expected task for the government, and thus the central bank, to analyze major changes and draw conclusions from them.

    The problem is essentially about cash being phased out by digital means of payment. In order to therefore solve the problem, the Riksbank has started a project to investigate whether or not the Riksbank should issue digital cash to the Swedish public, what the Riksbank calls an e-krona. To introduce an e-krona would be a major step, but for the public to not have access to a government alternative, seeing as cash usage is declining, is also a major step. No decision has been made yet regarding whether the e-krona will be introduced on the market or not. A decision that however has been made, is that the Riksbank is now working on building an e-krona to develop and assess the technique. Nonetheless, an introduction would undoubtedly have consequences for both the Riksbank and the commercial banks, which ultimately means it would have effects on the economy as a whole. What about regulatory aspects; is the Riksbank even allowed to issue an e-krona under current legislation? The answer is affirmative, to a certain extent. There are furthermore many other uncertainties regarding how an e-krona would affect the economy; the Riksbank does not fully answer many of the system issues in its project reports. The question of whether or not it even is up to the Riksbank to make a decision on the matter of an introduction is also questioned by the author in the thesis.

  • 77.
    Ingelstam, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Framtidstron och den svenska modellen1988Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 78.
    Jacobson, Herbert
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Rätt och rättsfilosofi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Preskription - ett rättsligt institut med ett eget liv?2012Ingår i: Vänbok till Ingrid Arnesdotter: Uppsatser i affärsrättsliga frågor och om utbildning i affärsrätt / [ed] Jan kellgren, Stockholm: Jure , 2012, s. 90-102Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Med anledning av att Ingrid Arnesdotter blivit pensionär vill vi, några av hennes juristvänner som arbetar eller har arbetat vid Linköpings universitet, fira henne med en liten skrift. Många fler är förstås de forskare, lärare och studenter som under åren fått del av Ingrids stora skarpsinne, energi, planeringsförmåga och villighet att lämna kloka råd i forsknings- och undervisningsfrågor. Hennes talang för att tänka nytt och genomföra dessa idéer är kanske den egenskap vi som arbetat nära henne – Sveriges första professor i affärsrätt och Linköpings universitets första professor i juridik – mest har beundrat. Det tydligaste resultatet av denna egenskap är de två affärsjuridiska programmen här vid Linköpings universitet. De hade varken funnits eller blivit sådana framgångar utan Ingrids högst betydande insatser. Att Ingrid vid sidan av att vara juris doktor också är ekonom (Handelshögskolan i Göteborg) och har arbetat som chefsjurist på bank (Sparbanksvärlden) har med all säkerhet präglat hennes sätt att verka i den akademiska världen, inte minst uttryckt i ett i hög grad proaktivt perspektiv på rätten och i hennes nydanande forskning kring moderna betalningsmetoder. Egentligen känns det paradoxalt att skriva förordet till en sådan här bok just nu, för Ingrid arbetar oförtrutet vidare för forskning och undervisning här vid universitetet. Och får vi som vi önskar, fortsätter hon med det länge till! Jan Kellgren och redaktionskommittén

  • 79.
    Jacobson, Herbert
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Rätt och rättsfilosofi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    To find and to establish the contents in foreign law2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 80.
    Jakobsson, Samantha
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Alderbrant, Isabelle
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Informationsföreläggande vid intrång av upphovsrättsskyddade verk på Internet i förhållande till skyddet för den personliga integriteten2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ipred-lagen, som trädde i kraft den 1 april 2009, implementerades i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Bestämmelserna, som infördes i 53 c-g §§ URL, innebär att det har blivit lättare att ingripa mot illegal fildelning på Internet. Upphovsrättsinnehavare har, enligt bestämmelserna, rätt att få ut information om ursprung och distributionsnät för de varor eller tjänster som intrånget gäller, efter beslut av domstol. Förfarandet kallas informationsföreläggande. Bestämmelserna genomfördes trots personuppgiftslagens bestämmelser om att människor ska skyddas mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter.I uppsatsen analyseras var gränsen mellan upphovsrättsinnehavares ekonomiska intressen och skyddet för den personliga integriteten ska anses gå genom studerande av bestämmelserna om informationsföreläggande i 53 c-g §§ URL i förhållande till bestämmelser kring skyddet för den personliga integriteten.Analysen visar klart att lagstiftningen på områdena är utformad till upphovsrättsinnehavarnas fördel och att skyddet för den personliga integriteten ofta får stå tillbaka för upphovsrättsinnehavarnas ekonomiska intressen. Praxisen som behandlas visar att det viktiga för att få till stånd ett informationsföreläggande är att kunna visa att ett intrång troligtvis har skett i ensamrätten som upphovsrättsinnehavare åtnjuter. Domstolarna ska också i en avvägning slå fast att upphovsrättsinnehavares intressen i det särskilda fallet väger tyngre än motpartens intresse av att förbli anonym.

  • 81.
    Jensen, Emilia
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Enkla bolag i Frankrike och Sverige: En komparativ studie2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att först beskriva för läsaren vad ett enkelt bolag är i Sverige och i Frankrike, hur det regleras samt belysa skillnader som finns dem emellan. Tyngdpunken kommer att ligga på en persons rätt att vara bolagsman i ett franskt eller svenskt enkelt bolag samt deras skyldigheter och ansvar gentemot varandra och mot tredje man. Slutligen kommer jag, genom argumentation, jämföra de olika lösningarna i de två rättssystemen för att peka på skillnader och problem.

  • 82.
    Jenå, Hampus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Skarberg, Gustav
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Bolagsföreträdares betalningsansvar: En analys om ansvar och exculpering vid en missvisande kontrollbalansräkning2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Reglerna vid tvångslikvidation innebär att styrelsen vid misstanke om kritisk kapitalbrist ska upprätta en kontrollbalansräkning. Uppvisar kontrollbalansräkningen en faktisk kapitalbrist ska en kontrollstämma hållas för att besluta om kapitalbristen ska läkas eller låta bolaget träda i likvidation. Underlåter styrelsen att upprätta en kontrollbalansräkning kan ett personligt betalningsansvar utdömas för styrelseledamöterna. Underlåtenheten omfattar även om styrelseledamöterna tror att de har upprättat en kontrollbalansräkning men den visar sig vara missvisande. Kontrollbalansräkningen kan i sådant fall anses vara felaktig, vilket i resulterar i att den inte är upprättad. Ett personligt betalningsansvar kan även aktualiseras för andra bolagsföreträdare förutsatt att de har vetskap om styrelsens underlåtenhet. Vid avvikelse från reglerna i 25 kap. ABL kan även ett skadeståndsansvar enligt 29 kap. ABL bli aktuellt. När borgenären åberopar personligt betalningsansvar, åligger det den att visa faktisk kapitalbrist samt en ansvarsgrund i 25 kap. ABL. Bolagsföreträdaren kan undkomma det personliga betalningsansvaret om den kan visa att ingen försumlighet har förelegat. Det finns således möjlighet att exculpera sig från ansvaret enligt 25 kap. ABL, medan någon motsvarande exculperingsregel inte finns för skadeståndsansvaret enligt 29 kap. ABL. Trots att grunder för exculpering existerar, tycks restriktivitet råda för bolagsföreträdaren att kunna exculpera sig från det personliga betalningsansvaret. HD har i NJA 2012 s. 858 lämnat vägledning angående försumlighetsprövningen i 25 kap. ABL. Avgörandet har även kommenterats av Stefan Lindskog och Håkan Andersson, varpå de har diskuterat hur försumlighetsprövningen ska bedömas. Upprättandet av en kontrollbalansräkning är till stor del en värderingsfråga beroende av redovisningsrättsliga normer, vilka inbegriper ett utrymme för alternativa lösningar. Konsekvenserna, av en diskutabel försumlighetsprövning och en värderingsproblematik, är att rättsläget för såväl ansvarsfrågan som exculperingsfrågan är svårbedömda.

  • 83.
    Johansson, Ida
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Heindoff, Alida
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Konsumentskyddet vid småhusentreprenader: Vad är fackmässighet?2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under sin livstid genomför en konsument normalt få större investeringar. Köp av tjänst beträffande småhusentreprenad får anses utgöra en sådan investering. Att investera i uppbyggnad eller tillbyggnad av en- eller tvåfamiljshus är inte bara en stor ekonomisk investering för den enskilda konsumenten, utan också en investering för livet. Under de senare årtiondena har lagregleringen inom konsumenttjänsteområdet utvecklats och år 2005 infördes särskilda regler beträffande småhusentreprenader, i konsumenttjänstlagen (1985:716). Vanligt förekommande är även tillämpning av standardavtal som ska fungera som tillägg och komplement till konsumenttjänstlagen. ABS 09 är det standardavtal som tillämpas mellan näringsidkare och konsument beträffande avtal om småhusentreprenader. För att standardavtalet ska bli tillämpligt måste det dock åberopas av någon av parterna. Eftersom konsumenttjänstlagen är tvingande till konsumentens förmån får inte standardavtalsvillkoren strida mot lagen. Förekommer villkor i standardavtalet som anses strida mot lagen är dessa utan verkan. Standardavtal innehåller, till skillnad från konsumenttjänstlagen, rättigheter för näringsidkaren och det förekommer avtalsvillkor som i visst hänseende kan anses strida mot lagen. I analysen har vi kommit fram till att konsumentskyddet gällande småhusentreprenader har utvecklats och gett konsumenten ett starkare skydd. Det starka skyddet är till stor fördel för konsumenten, eftersom denne ofta är den svagare parten.

    I konsumenttjänstlagen stadgas att tjänsten ska utföras fackmässigt. Vad som är fackmässigt är ett begrepp som inte har en generell betydelse, utan innehållet i begreppet varierar från fall till fall. Det är inte bara konsumenttjänstlagen som reglerar fackmässighet utan även olika standardavtal. Efter att ha undersökt begreppet fackmässighet har vi kommit fram till att det inte är någon som egentligen vet vad begreppet egentligen betyder. I praktiken uppstår det sällan problem trots ovissheten kring begreppet i sig.

  • 84.
    Johansson, Jennie
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ansvarsfördelningen i ett aktiebolag: Hur fördelas det rättsliga ansvaret mellan revisorn och styrelsen i ett aktiebolag?2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Styrelsen och revisorn i ett aktiebolag har ett parallellt ansvar som främst aktualiseras vid skadeståndstalan när båda bolagsorganen på något sätt varit inblandade. ABL uppställer en ansvarsfördelning som anger att styrelsen är ansvarig för bolagets organisation och förvaltning. Styrelsen har även till uppgift att se till bolagets ekonomiska förhållande och det ska ske fortlöpande. Styrelsens ansvarsområden framgår av 8 kap 4 § ABL. Revisorn däremot, som är ett oberoende organ i förhållande till bolaget, deltar inte i bolagets förvaltning. Istället ska revisorn utgöra ett kontrollerande organ som ska granska det arbete som styrelsen utför. Granskningen ska enligt 9 kap 3 § ABL ske av årsredovisningen, bokföringen och styrelsens och VD:ns förvaltning. Bolagsorganen ansvarar således för olika saker.

    Styrelseledamöterna, VD:n och revisorn bär ett skadeståndsansvar enligt 29 kap 1–2 §§ ABL. Skadeståndsansvaret innebär att bolagsorganen ansvarar för skador som de orsakat av oaktsamhet vid utförandet av sina uppdrag. Det ska även föreligga ett orsakssamband mellan den oaktsamma handlingen och skadan som uppstått. I de fall som det finns fel i årsredovisningen, vilket kan vara en följd av en icke korrekt bokföring, aktualiseras frågan vem som ska bära ansvaret för den uppkomna skadan. Enligt ABL är det styrelsen som ansvarar för bokföringen och således är ansvarig för att bokföringen sköts på ett korrekt sätt. Det skulle därför vara nära till hands att bedöma att styrelsen är ansvarig för den skada som uppstått. Rent generellt sett kan det sägas att styrelsen bär ett ansvar för skadan, eftersom styrelsen brustit i den ekonomiska förvaltningen. Men i flera fall har en skadeståndstalan väckts mot revisorn.

    Frågan blir då om revisorn i vissa fall kan bli ansvarig för fel som orsakats av styrelsens förvaltning med avseende på ekonomin. Revisorn är inte ansvarig för att bokföringen sköts på ett korrekt sätt. Det är inte revisorn som ska se till att det finns ett bra bokföringssystem och tillsynssystem som kontrollerar att bokföringen sköts korrekt, men revisorn utgör, som tidigare nämnts, ett granskande bolagsorgan. Det åligger således revisorn att kontrollera de uppgifter som finns i bokföringen. Revisorn är ansvarig för skador som kunnat uppstå på grund av att han/hon inte har fullgjort sitt uppdrag på ett korrekt sätt. Det innebär att även om det inte är revisorn som är ansvarig för skadan, som styrelsen ursprungligen orsakat, kan revisorn ändå bli skadeståndsansvarig på grund av att han/hon inte utfört sitt granskningsuppdrag korrekt. Det medför att både revisorn och styrelsen kan bli skadeståndsansvariga för samma skada men på olika grunder, eftersom de har olika uppdrag i grunden. Vid domstol har dock flertalet parter endast väckt skadeståndstalan mot revisorn. I de fall som revisorn har dömts till ansvar och att betala skadestånd tycks domstolarna ha gjort en ansvarsförskjutning från styrelsen mot revisorn. Det har medfört att revisorn har fått svara för sådant som enligt lagen är styrelsens ansvar.

  • 85.
    Johansson, Jennie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Mattsson, Pia
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Arbetstagarens rätt att använda sociala medier: Gränsdragningsproblematiken mellan yttrandefrihet och lojalitetsplikten2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sociala medier har fått en allt större betydelse i samhället och växer snabbt. Problem som uppstår vid yttranden i vilka arbetstagaren uttrycker sig negativt om sin arbetsgivare eller arbetsplats, eftersom lojalitetsplikt råder i ett anställningsförhållande. Privatanställda har en lojalitetsplikt mot sin arbetsgivare och har inte den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Den grundlagsskyddade yttrandefriheten gäller gentemot det allmänna, vilket betyder att offentligt anställda har yttrandefrihet gentemot sin arbetsgivare till skillnad från privatanställda. Inom privata anställningar är lojalitetsplikten långtgående och uppstår när ett anställningsavtal ingås. Lojalitetsplikten i anställningsförhållanden är inte lagstadgad utan följer av allmänna arbetsrättsliga principer och är inom den privata sektorn skyddad av rättspraxis. Den innebär främst att arbetstagaren ska beakta arbetsgivarens intresse så att det inte kränks eller skadas. 

    Trots den nationella begränsningen gällande privatanställdas yttrandefrihet har Europadomstolen i målet Fuentes Bobo mot Spanien fastslagit att "i vissa fall" erhålls en yttrandefrihet och skydd från att arbetsgivaren vidtar åtgärder. Rättspraxis från Arbetsdomstolen gällande gränsdragningen mellan yttrandefrihet och lojalitetsplikt på sociala medier är inte omfattande, vilket innebär att Europadomstolens "i vissa fall" inte har definierats för fall gällande sociala medier. 

    Idag är det inte många företag som reglerar användandet av sociala medier för arbetstagare. Det har medfört att missförstånd och osäkerhet råder hos arbetstagare angående vad som får yttras på sociala medier gällande arbetsplatsen. Ett hjälpmedel för företag att undvika missförstånd och problem är att skapa en policy gällande arbetstagarens användande av sociala medier. Den ska verka som ett ramverk för hur en arbetstagare ska agera och ger vägledning i användandet av sociala medier på och utanför arbetsplatsen. 

  • 86.
    Johansson, Tove
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Rätt och rättsfilosofi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kundstock och personalkompetens i företagsförvärv2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    De frågor som uppsatsen belyser är hur köparen ska kunna säkerställa att den kundbas, de anställda eller den know how som målföretaget har  flyttas över till köparen efter förvärvets avslut. Dessutom utreds vilka medel köparen har för att säkerställa var målföretagets know how finns samt om och hur köparen kan säkerställa att de nyckelpersoner som besitter kunskapen kommer att överflyttas till köparen efter förvärvet. I samband med denna fråga, utreds vilken betydelse lämnade garantier vad gäller know how, anställda och kundbas har samt vilka möjligheter en förvärvare har till hävning av förvärvet enligt köplagens regler. Dessutom utreds förvärvarens möjligheter att utesluta arbetstagare som varit anställda i målbolaget som misstänks kunna skada förvärvaren om dessa övertas. Dessa frågor uppkommer i störst utsträckning vid förvärv av tjänsteföretag där dessa resurser är av störst vikt, men problematik av liknande karaktär kan även uppstå inom förvärv av varuproducerande företag.

    Uppsatsen utreder dessutom skillnaderna mellan att förvärva aktierna i ett företag och att enbart förvärva inkråmet. Denna utredning sker med inriktning på köparens möjligheter att säkerställa att kundstock och anställda medföljer i förvärvet.

    Förvärvarens möjligheter att säkerställa kunder, anställda och know how är tämligen små och beroende av osäkra faktorer. Vad gäller de anställda och i viss utsträckning know how innebär regleringen i lagen (1982:80) om anställningsskydd en viss inskränkning i förvärvarens möjligheter. Förvärvarens relation till de kunder som påverkas av förvärvet är dock inte beroende av några särskilda regleringar. Förvärvarens möjligheter är därför i stor grad baserade på att skapa en verksamhet som är attraktiv för kunder och anställda och därigenom möjliggöra framtida relationer som kan ge vinst till förvärvaren.

    De regler som finns i lagen om anställningsskydd innebär att förvärvarens möjligheter att utesluta en eller flera av målbolagets anställda ur förvärvet utan skälig grund är små. Den reglering som gäller idag medför att de anställda som arbetar inom den del av verksamheten som är föremål för förvärv måste ges rätten att följa med vid förvärvet. Uppsägning får sen ske på samma sätt som vanligtvis sker. Genom arbetsbrist.

    Förhållanden som involverar kunder eller anställda är inte tillräckligt kontrollerbara för att köparen ska kunna förlita sig på säljarens lämnade garantier rörande dessa tillgångar. Det faktum att förvärvaren utan några svårigheter borde inse att säljarens garanti inte är tillförlitlig torde innebära att köparen inte kan vara i god tro angående en lämnad garanti om kunders eller anställdas framtida beteende.

    Möjligheterna till hävning av ett förvärv som grundar sig i att de förväntade effekterna angående kunder och anställda inte uppstår är små. Den tidigare framförda diskussionen om att säljaren inte kan utöva någon kontroll över varken kunder eller anställda medför att köparen inte med fog kan förvänta sig att förvärvet ska innebära några särskilda effekter. Att häva ett företagsförvärv på grund av fel i varan beroende på kunder eller anställda är således omöjligt. Hävning på grund av säljarens dröjsmål är i teorin möjlig. Problematiken ligger dock i företagsförvärvets natur. För att hävning ska ske måste parternas prestationer återgå. Vid företagsförvärv integreras ofta målbolaget i små doser vilket innebär att delar av målbolaget ofta har integrerats i förvärvarens verksamhet till så stor del att en återgång av prestationen är omöjlig.

  • 87.
    Jorikson, Lovisa
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Tidsgränser för ramavtal och avropsavtal: Reglerna inom klassiska sektorn2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Upphandlingsinstrumentet ramavtal används i stor utsträckning i såväl Sverige som i övriga EU-länder. Vid upphandling av ramavtal måste inblandade parter beakta de bestämmelser som syftar till att upprätthålla sund konkurrens på marknaden. Svensk upphandlingsrätt har sin grund i EU-rätten och de upphandlingsprinciper som framkommit genom EU-praxis på området. De svenska lagarna LUF och LOU bygger på två EU-direktiv.Upphandlingsrätten har en nära koppling till konkurrensrätten. Eftersom det rör sig om stora och många gånger gränsöverskridande affärer, som påverkar den inre marknaden, är det en förutsättning att en effektiv konkurrens upprätthålls. De grundläggande EU-rättsliga principerna ska iakttas genom hela upphandlingsförfarandet, oavsett vilken upphandling det rör sig om. Genom all upphandling måste hänsyn tas till vilka effekter affären kan ha på konkurrensen.Ramavtal inom klassiska sektorn får som huvudregel ingås för en period om fyra år. I undantagsfall får tiden vara längre men då krävs att upphandlande myndighet visar att omständigheterna i det enskilda fallet är av sådan beskaffenhet att en längre tid är nödvändig och inte påverkar konkurrensen på ett otillbörligt sätt. Det måste enligt LOU föreligga särskilda skäl för en längre avtalstid. Situationen kan ibland även vara den motsatta på så sätt att en längre tid än fyra år är nödvändig ur konkurrenshänseende.Avropsavtal som tilldelas utifrån ramavtal lyder inte under någon egen tidsbestämmelse, varken i EU-direktiven från år 2004 eller i de svenska upphandlingslagarna. Det framgår av kommissionens tolkningsmeddelande för ramavtal, likt framträdande doktrin, att avropsavtalen per automatik följer av ramavtals tidsbestämmelser. I praxis och framförallt skältexten till nya direktivet framkommer att avropsavtalen inte nödvändigtvis måste överensstämma med ramavtalstiden.De oklarheter som avsaknaden av bestämmelser medför torde kunna avhjälpas genom vägledande domstolsavgöranden eller klarare regler gällande ramavtal, och specifikt avropsavtal. Det är uppenbart att avropsavtal inte får löpa på obegränsad tid för att syftet med ramavtal ska upprätthållas. Det är däremot svårt att se vilka bestämmelser som är lämpliga då omständigheterna skiljer sig åt väsentligt i varje enskilt fall. Av utredningen framgår att rättsläget är oklart och skapar frågetecken och svårigheter i ramavtalsupphandlingar, särskilt vad gäller de som kräver en längre avtalstid än normalt.

  • 88.
    Julén Votinius, Jenny
    Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen, Rätt och rättsfilosofi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Normkonflikter i regleringen om arbetstagares föräldraskap2008Ingår i: Retfærd. Nordisk Juridisk Tidsskrift, ISSN 0105-1121, nr 4/123, s. 102-131Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article discusses the position of working parents in labour legislation and the protection that labour law offers to the employee in his or her capacity as parent. The article argues that the rules in labour law concerning employees’ parenthood, despite the fairly strongly formulated protection of their rights, in practice have a relatively weak normative position in working life and in labour law. The weakness of the rules on parenthood can be explained as a result of a normative conflict, or incoherence, affecting the judicial sphere, which means that deviating norms and values encroach on the rules about parenthood and weaken their position. The central aim of the article is to elucidate and analyse some aspects of this normative conflict.

  • 89.
    Juska, Arunas
    et al.
    East Carolina University, USA.
    Woolfson, Charles
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, REMESO - Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    'Safety Crime' in Neoliberal Post-communist Society: The collapse of the Maxima supermarket in Riga, Latvia2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The causes of disaster, both immediate and underlying, that resulted in 54 fatalities in Riga in November 2013 are analyzed in this paper. The collapse of the Maxima supermarket is seen as a safety failure resulting from longer-term deregulation in Latvia encouraged by external advisors such as the World Bank and the EU, and the specific crisis-induced drive to minimize regulation by local political actors, especially in the aftermath of ongoing austerity. The paper raises the issue of what is a ‘safety crime’ in the context of post-communist Baltic states, and asks whether the notion of ‘corporate killing’ or corporate manslaughter is applicable to the circumstances of the disaster. The paper suggests the need to establish accountability for social harms caused by the unfettered pursuit of private profit over public safety.

  • 90.
    Karlsson, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Den skatterättsliga behandlingen av donationer till forskning och utveckling2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    FoU är av stor betydelse för ett lands ekonomiska utveckling och forskningssatsningar är bland det viktigaste som kan göras för att bibehålla en hållbar tillväxt. Det är dock så att sta-tens möjligheter till nya satsningar på forskning minskar i takt med att kostnaderna för att driva samhället ökar. Detta märks inom bland annat universitetsvärlden som blir mer och mer beroende av externa donationer för att bedriva sin forskningsverksamhet. Behovet av externa donationer kommer med stor sannolikhet att öka i framtiden och det är därför av vikt att det finns incitament för bland annat aktiebolag att donera till FoU. Frågeställningen i denna magisteruppsats är just hur donationer behandlas skatterättsligt och om det finns nog med skatterättsliga incitament för aktiebolag att donera till FoU.I uppsatsen redogörs för de skatterättsliga regleringar, rörande donationer till FoU, som berör avdragsrätt och uttags- och utdelningsbeskattning. Gällande avdragsrätten beskrivs de regler som författaren har funnit vara av betydelse, främst 16 kap. 1 och 9 §§ och 9 kap. 2 § IL. I 16 kap. 9 § IL stadgas huvudregeln gällande avdragsrätt för utgifter för FoU. Den slutsats som dras i uppsatsen är att regeln till sin lydelse och sitt syfte inte kan anses minska incitamenten att donera till FoU, men att dess tillämpning i praxis inte har varit lika genrerös. En förändring av tillämpningen föreslås. I 16 kap. 1§ IL stadgas huvudregeln gällande avdrag för utgifter. Det är dock så att dagens tillämpning av avdragsförbudet för gåvor i 9 kap. 2 § IL medför att 16 kap. 1 § IL inte efterlevs. Därför föreslås att en ändring av 9 kap. 2 § IL. Slutligen konsta-teras att dagens avdragsregler medför att vissa forskningsområden kan komma att missgyn-nas, därför föreslås att en avdragsrätt för donationer till universitet och högskolor införs.Gällande uttags- och utdelningsbeskattning konstateras att det med dagens skatterättsliga re-glering är så gott som omöjligt för ett aktiebolag att företa en inte affärsmässig förmögenhets-överlåtelse, en donation, till en stiftelse eller ett universitet utan att aktieägarna utdelningsbe-skattas. Det beror på att Regeringsrätten i RÅ 2004 ref. 1 och RÅ 2007 not. 161 har fastslagit att huvudregeln vid just sådana förmögenhetsöverlåtelser är att uttags- och utdelningsbeskattning ska ske och att undantag från huvudregeln endast kan ske om donationen kan ses som en underprisöverlåtelse enligt 23 kap. IL. En donation till en stiftelse eller ett universitet kan aldrig ses som en sådan underprisöverlåtelse och således sker alltid beskattning. Därför föreslås en ändring av utdelningsbegreppet inom skatterätten så att utdelning endast sker då aktieägaren, eller dennes närstående, direkt eller indirekt fått del av donationen.

  • 91.
    Kellgren, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Juridiska kunskapsbehov för dem som upprättar eller granskar årsredovisningar2012Ingår i: Skattenytt, ISSN 0346-1254, s. 98-115Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Juridiken har betydelse för redovisningsverksamhet på fler sätt än som ofta uppmärksammas.Här beskrivs hur rättsregler inom olika rättsområden (långt utanför”den rena redovisningsrätten”) kan komma att aktualiseras inom ramen för arbetet med att upprätta eller bedöma årsredovisningar. Därmed identifieras också ett principiellt kunskapsbehov för dem som arbetar med sådana frågor och därigenom också utmaningar för redovisningspraktiker, för högre undervisning och för redovisningsforskning.

  • 92.
    Kellgren, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Rätt och rättsfilosofi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    National Legal Report Sweden2011Ingår i: Yearbook for nordic tax research. 2011: Taxation on intangible assets / [ed] Jan Bolander, Köpenhamn: DJØF forlag, 2011, s. 97-107Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The Nordic Tax Research Council was founded in 1973 by a treaty between Denmark, Finland, Norway, and Sweden. In 2003, Iceland joined the council. Members of the council - three members from each country - are professors in tax law and economics, as well as high ranked government officers. The main purpose of the council is to strengthen the cooperation between the member countries in the field of legal and economic tax research. Ever since its foundation, the council has based its activities on two main pillars: 1) arranging seminars for members of the council and for Nordic tax experts, and 2) supporting tax research through economic grants. Every year the council publishes a yearbook which includes a description of the work of the council, as well as the papers and reports presented and discussed on the yearly council seminars. The 2011 seminar was held in Copenhagen and addressed the topic: "The Taxation of Intangible property." The reports from each country were presented and supplemented with lectures given by excellent experts. This 2011 edition of the yearbook contains the general, as well as the national, economic and legal reports to the seminar. The 2011 yearbook also contains a chapter on 'tax news' from the Nordic countries and abstracts of Nordic tax dissertations from 2010. The book provides a comparative analysis of the Nordic countries and a principled evaluation of fiscal law, which is relevant to all countries dealing with global issues on fiscal law.

  • 93.
    Kellgren, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    På vilka sätt behöver den som upprättar eller granskar årsredovisningar kunna juridik?2012Ingår i: Vänbok till Ingrid Arnesdotter: Uppsatser i affärsrättsliga frågor och om utbildning i affärsrätt / [ed] Jan Kellgren, Stockholm: Jure , 2012, s. 102-124Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Med anledning av att Ingrid Arnesdotter blivit pensionär vill vi, några av hennes juristvänner som arbetar eller har arbetat vid Linköpings universitet, fira henne med en liten skrift. Många fler är förstås de forskare, lärare och studenter som under åren fått del av Ingrids stora skarpsinne, energi, planeringsförmåga och villighet att lämna kloka råd i forsknings- och undervisningsfrågor. Hennes talang för att tänka nytt och genomföra dessa idéer är kanske den egenskap vi som arbetat nära henne – Sveriges första professor i affärsrätt och Linköpings universitets första professor i juridik – mest har beundrat. Det tydligaste resultatet av denna egenskap är de två affärsjuridiska programmen här vid Linköpings universitet. De hade varken funnits eller blivit sådana framgångar utan Ingrids högst betydande insatser. Att Ingrid vid sidan av att vara juris doktor också är ekonom (Handelshögskolan i Göteborg) och har arbetat som chefsjurist på bank (Sparbanksvärlden) har med all säkerhet präglat hennes sätt att verka i den akademiska världen, inte minst uttryckt i ett i hög grad proaktivt perspektiv på rätten och i hennes nydanande forskning kring moderna betalningsmetoder. Egentligen känns det paradoxalt att skriva förordet till en sådan här bok just nu, för Ingrid arbetar oförtrutet vidare för forskning och undervisning här vid universitetet. Och får vi som vi önskar, fortsätter hon med det länge till! Jan Kellgren och redaktionskommittén

  • 94.
    Kellgren, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vänbok till Ingrid Arnesdotter: uppsatser i affärsrättsliga frågor och om utbildning i affärsrätt2012Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Med anledning av att Ingrid Arnesdotter blivit pensionär vill vi, några av hennes juristvänner som arbetar eller har arbetat vid Linköpings universitet, fira henne med en liten skrift. Många fler är förstås de forskare, lärare och studenter som under åren fått del av Ingrids stora skarpsinne, energi, planeringsförmåga och villighet att lämna kloka råd i forsknings- och undervisningsfrågor. Hennes talang för att tänka nytt och genomföra dessa idéer är kanske den egenskap vi som arbetat nära henne – Sveriges första professor i affärsrätt och Linköpings universitets första professor i juridik – mest har beundrat. Det tydligaste resultatet av denna egenskap är de två affärsjuridiska programmen här vid Linköpings universitet. De hade varken funnits eller blivit sådana framgångar utan Ingrids högst betydande insatser. Att Ingrid vid sidan av att vara juris doktor också är ekonom (Handelshögskolan i Göteborg) och har arbetat som chefsjurist på bank (Sparbanksvärlden) har med all säkerhet präglat hennes sätt att verka i den akademiska världen, inte minst uttryckt i ett i hög grad proaktivt perspektiv på rätten och i hennes nydanande forskning kring moderna betalningsmetoder. Egentligen känns det paradoxalt att skriva förordet till en sådan här bok just nu, för Ingrid arbetar oförtrutet vidare för forskning och undervisning här vid universitetet. Och får vi som vi önskar, fortsätter hon med det länge till! Jan Kellgren och redaktionskommittén

  • 95.
    Kellgren, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Är allmänmotiveringarna i våra skattepropositioner ändamålsenliga?: Några reflektioner kring etik, politik, legitimitet, öppenhet och komplexitet2011Ingår i: Skattenytt, ISSN 0346-1254, nr 10, s. 740-760Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 96.
    Kellgren, Jan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Arnesdotter, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Funktionsförsäljning: en juridisk översikt och några råd för dig som överväger att börja sälja eller köpa funktion2019Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna populärvetenskapliga guide till juridiken kring funktionsförsäljning (eller, om man så vill, as a service-försäljning) avser att ge dels en översiktlig bild av rättsläget för funktionsförsäljning, dels några goda råd, ur ett i första hand juridiskt perspektiv, för dig som överväger att börja sälja eller köpa funktion. Guiden är skriven med en tänkt målgrupp i sikte, nämligen i första hand företagsledningar som inte har någon egen större avdelning för redovisning och juridik. Vi tror och hoppas dock att den ska visa sig vara användbar för bredare grupper.

    Här kommer vi också att lägga upp, stegvis förnyade, länkar till vetenskapliga publikationer om juridiken kring funktionsförsäljning (flera är under publicering). Kanske finner du också, med tiden, nya upplagor av denna guide här. Läge för ett bokmärke alltså…

    Guiden har skrivits av en grupp forskare som under flera år har forskat på juridiken kring funktionsförsäljning. Forskningen har i första hand finansierats av Energimyndigheten (och i nära samarbete med forskningsorganisationen Mistra REES), men vi har också arbetat för näringslivet med dessa frågor.

  • 97.
    Kruse, Corinna
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The social life of forensic evidence2016Bok (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In The Social Life of Forensic Evidence, Corinna Kruse provides a major contribution to understanding forensic evidence and its role in the criminal justice system. Arguing that forensic evidence can be understood as a form of knowledge, she reveals that each piece of evidence has a social life and biography. Kruse shows how the crime scene examination is as crucial to the creation of forensic evidence as laboratory analyses, the plaintiff, witness, and suspect statements elicited by police investigators, and the interpretations that prosecutors and defense lawyers bring to the evidence. Drawing on ethnographic data from Sweden and on theory from both anthropology and science and technology studies, she examines how forensic evidence is produced and how it creates social relationships as cases move from crime scene to courtroom. She demonstrates that forensic evidence is neither a fixed entity nor solely material, but is inseparably part of and made through particular legal, social, and technological practices.

  • 98.
    Källum, Linn
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Persson, Frank
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nya administrativa sanktioner på finansmarknadsområdet: Om införlivandet av kapitaltäckningsdirektivets krav på personligt betalningsansvar vid regelöverträdelser utförda av finansiella institut2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att utreda om de rättsfilosofiska principerna, förutsebarhetsprincipen ochproportionalitetsprincipen, tillgodoses på ett tillfredsställande sätt och om det kan anses vararättssäkert att låta förvaltningsmyndighet, och inte domstol, utreda och rikta sanktioner motnär beloppets storlek kan anses vara i paritet med brottspåföljd. Uppsatsen riktar sig tillyrkesverksamma jurister och juriststudenter men även andra intressenter påfinansmarknadsområdet.

  • 99.
    Lagmyr Kempe, Catharina
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle.
    Vattendirektivets inverkan på miljökvalitetsmålen Ingen övergödning & Ett rikt odlingslandskap: Nationellt, Regionalt, Lokalt2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Den här studien är grundad på intervjuer med personer som arbetar med miljömål, både de nationella och de miljömål som Ramdirektivet för vatten vill genomföra. Jag har intervjuat sammanlagt 7 respondenter från Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Vattenmyndigheten för norra Östersjön, Länsstyrelsen i Södermanland och Flens kommun. Genom att göra dessa intervjuer hoppades jag på att få svar på de frågor som är underställda mitt syfte.

    Vilka är:

    - Når all information om Vattendirektivet ut till alla instanser som är berörda och får de informationen i tid inför sitt handlingsplansarbete?

    -Hur samarbetar de olika instanserna över de nationella, regionala och lokala gränserna med att göra handlings- och åtgärdsplaner?

    -Och har då Sverige större möjlighet att nå upp till de miljömål vi har satt upp om Vattendirektivet implementeras i handlingsplanerna?

    Mitt syfte är att se hur Vattendirektivet påverkar arbetet med att nå de två miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning på nationell, regional och lokal nivå.

    Genom att analysera resultaten både ur implementeringsteorin och ur ett rättsligt perspektiv kom jag fram till att den information som finns ut till berörda myndigheter har stannat på länsstyrelsenivå och har ej gått ut till de som arbetar med handlingsplanerna. De enda som har använt sig av Vattendirektivet i handlingsplansarbetet är Naturvårdsverket när de arbetade fram handlingsplanerna för Ingen övergödning. Bland annat på grund av detta finns det inte så mycket samarbete mellan myndigheterna. För att en implementering ska kunna genomföras krävs information och samarbete. Tillämparen ska förstå beslutet, kunna genomföra det och de ska också vilja genomföra beslutet skriver Anders Sannerstedt.

    Det framkom att de flesta respondenterna trodde att implementeringen av Vattendirektivet skulle hjälpa dem att nå våra nationella miljökvalitetsmål, åtminstone de mål som går att sätta gränsvärden i, därför att EG´s direktiv är rättsligt bindande och att miljökvalitetsnormer blir införda i miljöbalken. Enligt Lena Gipperth så måste miljökvalitetsnormer införas om vi ska nå Vattendirektivets miljömål.

    Än så länge har inte Ramdirektivet för vatten påverkat uppnåelsen av de två miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning. Mer information och resurser ut till berörda myndigheter, för att få igång ett intresse, behövs för att implementeringen av Vattendirektivet ska komma igång.

  • 100.
    Lascar, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Digital e-krona i ljuset av utmätning: En jämförelse med traditionella betalmetoder samt kryptovalutor2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dag har det utvecklats många olika betalmetoder och tekniken har bidragit till att många betalningar nu sker digitalt. Pengar är inte det självklara valet för betalning utan alternativ som bankkort och andra digitala alternativ har utvecklats. De digitala alternativen har också mynnat ut i nya typer av valutor såsom kryptovalutor. Sveriges riksbank undersöker därför om digitaliseringen ska tas ett steg framåt vad gäller Sveriges valuta och har därför startat en utredning angående huruvida det kan vara till fördel för Sverige att skapa en ny digital valuta, en e-krona, som ska fungera som ett komplement till pengar. Obeståndsrättsligt finner vi idag regleringar för pengar samt enkla kontofordringar, men inte vad gäller kryptovalutor. När Kronofogdemyndigheten, utför ett utmätningsbeslut kan de två första egendomslagen behandlas enligt reglerna i utsökningsbalken (1981:774), men det blir mer komplicerat när det kommer till exempelvis kryptovalutor. 

    Frågeställningen i denna uppsats är hur ett eventuellt införande av en digital e-krona kan påverka utmätningsförfarandet i jämförelse med flera andra betalmetoder. Uppsatsen är skriven på ett sätt som jämför de nuvarande betalmetoderna pengar, enkla kontofordringar och kryptovalutor med ett eventuellt nytt betalsätt. För att kunna jämföra e-kronan med ovan nämnda betalmetoder utförs en grundlig genomgång av Riksbankens rapport vad gäller bakgrunden till initiativet, tänkt funktion och hur Riksbanken vill utforma den nya e-kronan. De moment som lyfts fram och analyseras i uppsatsen vad gäller utmätning är förhållandet till tredje man vid utmätning av lös egendom samt säkerställandet av egendomen. 

    Slutsatsen lyder att e-kronor som egendom ej kan besittas och ska därmed behandlas enligt 4 kap. 17 § i utsökningsbalken. Utmätningsförfarandet kan likt för enkla kontofordringar, ske genom att Kronofogdemyndigheten delger det berörda institutet, i e-kronors fall Riksbanken, att gäldenärens bankkonto ska utmätas och att alla inkomster och utgifter tillfaller Kronofogdemyndigheten. Likaledes kan säkerställandet liknas vid det med enkla kontofordringar, där Kronofogdemyndigheten meddelar berört institut, som ovan nämnt Riksbanken, ett förbudsmeddelande skriftligen, vilket ska delges Riksbanken enligt 6 kap. 11 § utsökningsförordningen (1981:981). Dock krävs vissa ställningstaganden inom områden såsom transparens, penningtvätt och redovisningsmedel innan Riksbanken kan vidareutveckla e-kronor.

12345 51 - 100 av 218
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf