liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 442
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Bergsman, Frida
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nikic, Radenka
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Insiderinformation: Att förstå, hantera och skydda2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under arbetets gång har vi uppmärksammat att få människor som vi har pratat med är medvetna om vad insiderhandel och insiderinformation innebär. För den som inte har kännedom om dessa begrepp, är det väldigt svårt att se problematiken med insiderhandel.

    I vår uppsats har vi behandlat problem som uppstår vid insiderhandel. Vi har uppmärksammat det faktum att det inte görs någon skillnad mellan att aktivt eller passivt få insiderinformation. Vi anser att det föreligger en stor skillnad mellan att aktivt och passivt få insiderinformation samt att lagstiftningen borde ta hänsyn till detta. Att aktivt få insiderinformation innebär att någon söker information som denne sedan har för avsikt att handla på. Att passivt få insiderinformation, innebär däremot att personen får insiderinformation som denne inte har letat efter, till exempel genom att ofrivilligt höra ett samtal. Problemet som uppstår, är att personen som passivt har tagit del av insiderinformationen, inte vet om det är insiderinformation eller ett rykte. Vi anser att det föreligger stor skillnad mellan att handla på grund av ett rykte och att söka insiderinformation för egen vinning. Vidare har vi även beskrivit skillnaden mellan att ha och få insiderinformation. Vilka är personerna som, med hänsyn till sin position, anses ha insynsställning? Vilka är personerna som kan få insiderinformation?

    Vi har även belyst problem som kan uppstå när statligt förtroendevalda handlar med finansiella instrument. Vi har givit två förslag på hur dessa problem kan lösas. Efter att vi har ställt lösningarna mot varandra, har vi kommit fram till att ett system med en ”svart lista” är det mest lämpliga förslaget.

    Vi har lagt stor vikt vid att alla börsbolag ska sköta hanteringen av insiderinformation på ett korrekt sätt, detta för att undvika insiderbrott och läckage. Ett stort steg mot att hantera insiderinformation på ett korrekt sätt är att föra loggböcker.

  • 52.
    Bergström, Fred
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gränsdragningen mellan omfattningsbestämmelser och säkerhetsföreskrifter: – Hur den uppstår och hur den skall undvika2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats utreds gränsdragningsproblematiken mellan omfattningsbestämmelser och säkerhetsföreskrifter. Beroende på vilken benämning ett försäkringsvillkor får kan nämligen påverka i vilken utsträckning försäkringstagarens har rätt till ersättning eller inte. Täcker inte försäkringen en viss avtalad risk (omfattningsbestämmelse) innebär det att ingen ersättning utgår eftersom inget försäkringsfall har inträffat. Har emellertid försäkringstagarna eller annan som kan likställas med denne åsidosatt att iaktta en säkerhetsföreskrift innebär det inte alla gånger att ersättning helt uteblir. Istället görs ett avdrag med 20, 30 eller 100 % beroende på vad som föreskrivs i villkoren. Enligt 4 kap. 11 § FAL får försäkringsbolagen inte formulera villkor som enligt sin lydelse begränsar försäkringsskyddets omfattning när begränsning beror på att den försäkrade t.ex. åsidosatt att följa en säkerhetsföreskrift. När avdrag görs med 20 % vid åsidosättande av en säkerhetsföreskrift är det av stor vikt att kunna urskilja ett sådant villkor från en omfattningsbestämmelse. Utgångspunkt i uppsatsen är rättsfallet T 100–16 i Svea HovR som handlar om en tvist där Länsförsäkringar AB (LF) hävdade att ett villkor skulle vara en omfattningsbestämmelse medan försäkringstagaren hävdade att det istället – i sin helhet – rörde sig om en säkerhetsföreskrift.Syftet med uppsatsen är att försöka klargöra vad det är som avgör att det ena skiljer sig från det andra och hur det skall undvikas att villkor formuleras felaktigt. Utöver ovannämnda rättsfall baserar sig uppsatsen på lagstiftning, förarbeten, rättspraxis och doktrin.I analysen utreds hur LF har tolkat gränsdragningen mellan omfattningsbestämmelser och säkerhetsföreskrifter. I slutsatsen kommer jag fram till att LF enkelt hade kunnat undvika tvisten bara om villkorets innebörd hade preciserats tydligare. Slutligen har jag lämnat förslag på hur LF borde ha formulerat villkoret för att ha att undvikit tvist.

  • 53.
    Bergström, Fred
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Ibrahim, Elias
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Lulek, Richard
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Avtalade överlåtelseförbehålls tredjemansverkningar2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Aktieägaravtalet är ett välanvänt styrinstrument i bolag med en begränsad ägarskarasom ger aktieägare möjligheten att inbördes avtala om den interna maktbalansen ochägarstrukturen. Aktieägaravtalet används i många fall till att regleraöverlåtelseförbehåll i form av samtyckes-, förköps- och hembudsklasuler.När vi utreder de sakrättsliga verkningar ett aktieägaravtal kan få utgår vi ifrån attaktieägare B bryter mot ett avtalat förbehåll med aktieägare A genom att överlåtasina aktier till utomstående förvärvare C. Detta aktualiserar frågor om vilkarättigheter aktieägare A har till de aktier som är betingade med förbehåll. Att detdirekt skulle utlösa avtalsrättsliga sanktioner såsom om skadestånd och vite mellanaktieägarna, råder det inga tvivel om i svensk rätt. Om rätten till aktierna skulleprövas av domstol råder den allmänna uppfattningen i svensk rätt att förvärvarengjort ett giltigt förvärv och är den rättmätige ägaren till aktierna.Arvidsson och Sjöman är två författare inom området som fört en argumentation omatt giltigheten av aktieförvärv ska kunna bedömas i enlighet med allmänna avtalsochsakrättsliga principer, i likhet med t.ex. äganderätt till lös egendom och panträtt.Till stöd för sin argumentation använder de sig av ett par äldre HD avgöranden ochett växande stöd i doktrin, och menar att denna möjlighet resulterat i en allmängiltigprincip om begränsat sakrättsligt skydd i vissa fall.I vår uppsats utreder vi doktrinens syn på frågan om överlåtelseförbehåll ska ges ettsakrättsligt skydd och analyserar om ett skydd genom aktieägaravtal ansesnödvändigt.

  • 54.
    Bergström, Isabelle
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Skyddet för polisens kännetecken2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Polisen är en central samhällsfunktion, och för att erhålla ett fungerande och tryggt samhällekrävs medborgarnas förtroende. Polisens tillförlitlighet måste därför ständigt upprätthållas ochskyddas. Polisens kännetecken återfinns bland annat på polisens uniformer, utrustning samtutryckningsfordon. Syftet med kännetecknen är att stärka trovärdigheten i mötet med medborgaresamt bidra till känslan av samhörighet inom polismyndigheten. Det ska vara lätt attkänna igen polisen oavsett plats, och det ska aldrig råda någon tvekan om att polisen verkligenär polisen. Trots detta finns det inget generellt skydd för polisens kännetecken.I lagen (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar finns skydd föranvändning av polisvapnet, som är en del av polisens logotyp och kännetecken, i näringsverksamhet.Något förbud mot att använda polisens kännetecken för privat bruk existerar inte, omanvändandet inte faller under bestämmelsen i 17 kap. 15 § BrB om föregivande av allmänställning. Det har i rättspraxis inte ansetts vara föregivande av allmän ställning att på väg elleri terräng framföra ett fordon som är försedd med polisens kännetecken. Det är även tillåtet attför vem som helst förse fordon med sådana kännetecken. Polisens uniformspersedlar och annanutrustning finns att köpa på den öppna marknaden, trots att polisens föreskrifter om uniformeroch utrustning fastställer att Polismyndigheten äger all uniformspersedel med tillbehöroch utdelar detta endast som lån. Det föreligger emellertid inget förbud för andra än Polismyndighetenatt äga sådan utrustning.Det finns ingen reglering vad gäller användningen av polisens kännetecken i konstnärlig verksamhet.Inte heller finns det någon reglering för de företag som tillhandahåller polisfordonoch annan polisiär rekvisita.Att vem som helst kan köpa och äga uniformer och fordon försedda med polisens kännetecken,och använda helt fritt i konstnärlig verksamhet, kan leda till stora skador i relationen mellanmedborgare och polisen. Trots att det finns de som endast har ett genuint intresse för polisiäraobjekt måste hänsyn tas till vilka oönskade konsekvenser som kan uppkomma om sådanaobjekt hamnar i fel händer.

  • 55.
    Bergström, Joel
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Konkurrens vid offentlig upphandling: Särskilt avseende oseriösa anbud2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lagarna om offentlig upphandling har som syfte att bidra till att den inre marknaden inom EU upprätthålls. Osund konkurrens förhindrar att offentliga myndigheter gör bra affärer. Förekomsten av oseriösa anbudsgivare och bristande kontroller från upphandlande myndigheter gör att skattepengar som skulle kunna användas inom välfärden går förlorade. Upphandlingsreglerna ska säkerställa att myndighet inte använder offentliga medel på ett otillbörligt sätt och därav säkra att inga leverantörer gynnas eller missgynnas. Upphandlingsreglerna har en lång historisk utveckling och ämnar konstant att bli modernare och enklare samt garantera en rättvis konkurrens mellan leverantörerna.

    Oseriösa anbud kan förekomma i flera olika former. I uppsatsen redogörs för vilka dessa former kan vara, samt hur upphandlande myndighet har möjlighet att med hjälp av upphandlingsreglerna förhindra att sådana anbud antas. Angående förhindrandet av oseriösa anbud leder till att bevisfrågan blir av intresse. Bevisbördans placering gällande ett anbuds seriositet redogörs för med hjälp av främst HFD:s nya domar om onormalt låga anbud men även EU-domstolens praxis. Det spekuleras även över hur den eventuella förseningen av införlivandet av det nya upphandlingsdirektivet kommer att påverka de offentliga upphandlingarna i Sverige.

    I analysen utreds frågeställningarna är det möjligt att förhindra att oseriösa anbud antas och hur påverkar oseriösa anbud konkurrensen vid offentlig upphandling där bland annat slutsatsen blir att upphandlande myndigheters kontroll av leverantörer bör vidgas samt att det är av vikt att uppnå en sund marknad med bra konkurrens, vilket innebär att oseriösa anbud måste motarbetas. I dagsläget får det fortfarande anses oklart gällande begreppen oseriösa anbud samt oseriösa leverantörer, men insikten om att en motarbetning är behövlig för att uppnå EU:s inre marknad, får anses vara upp-märksammad. 

  • 56.
    Bergström, Joel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fogelberg, Kim
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Händelser efter balansdagen: En belysning av rättsläget med ansvarsrättsligt fokus2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att utreda och problematisera gällande rätt inomhändelser efter balansdagen. Vi ämnar belysa i vilken utsträckning ansvaret förredovisningsskyldige föreligger gällande det krav på information som hänför sig tillhändelser efter balansdagen, samt redogöra för vem den redovisningsskyldige kanvara. Vi vill med uppsatsen även belysa skillnaderna i informationshanteringen vidhändelser efter balansdagen för olika företag. Vi gör dock inget anspråk på att genågra uttömmande svar, utan uppsatsen är i sin helhet avsedd att lyfta fram frågorinom området.

  • 57.
    Berisha, Natyra
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Filosofiska fakulteten.
    Afram, Axelina
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Filosofiska fakulteten.
    Skadeståndsskyldig utan stöd i lag?: En uppsats om skadeståndsansvar för ren förmögenhetsskada utan stöd i lag eller avtal som grund2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skadeståndslagen är den generella regleringen för skadestånd i utomobligatoriska förhållanden. I 2:2 SkL regleras det att ersättning för ren förmögenhetsskada enbart utgår om skadan vållats genom brott. Regleringen i skadeståndslagen avseende ren förmögenhetsskada har blivit ifrågasatt av många rättsvetenskapsmän. Praxis från Högsta domstolen utgör en utav de centrala rättskällorna och är därmed gällande rätt i Sverige.

    Genom att etablera nya förutsättning samt principer har Högsta domstolen undgått lagregleringen i SkL och ersättning har utdömts vid rena förmögenhetsskador trots att det inte förelegat något brott. Uppsatsen kommer bland annat att behandla två rättsfall av betydelse för rättsutvecklingen, vari Högsta domstolen har utdömt ersättning för ren förmögenhetsskada, trots att brott inte förelegat.

    Rättsutvecklingen på det skadeståndsrättsliga området har i praktiken inneburit att domstolarna kommit alltmer ifrån lagen vid sina bedömningar. Detta kan verka oförenligt med vad som faktiskt stadgas i lag, då lagen ställer upp ett brottsrekvisit för att ren förmögenhetsskada ska vara ersättningsgill. Rättsutveckling på området kan sägas gett upphov till ett nytt område inom skadeståndsrätten, med frågan huruvida rättsutvecklingen genom HD:s praxis ger anledning till en eventuell reform av den nuvarande skadeståndslagstiftningen. 

  • 58.
    Bertilsson, Mattias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Areström, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Avdragsrätt för såväl kommersiella som icke kommersiella fordringar vid konkurs2018Självständigt arbete på grundnivå (konstnärlig kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När ett bolag försätts i konkurs uppstår flertalet juridiska konsekvenser. En konsekvens är att bolagets borgenärer riskerar en kapitalförlust, eftersom betalning vanligen inte utgår till fullo vid en konkurs. Denna risk gör att borgenärerna sannolikt vill ha rätt till avdrag. I dagsläget råder det dock oklarhet kring vilka fordringar som verkligen ger avdragsrätt samt när avdragsrätten uppstår. Orsakerna till oklarheten är flera. Delvis saknas det en enhetlig definition och användning av begreppet värdepapper inom skatterätten. Delvis bidrar termen aktieägartillskott till det komplicerade rättsläget, eftersom det är en transaktion som ej reglerats i lag utan har utvecklats i praxis och doktrin.Problemet med att det saknas lagstadgade definitioner är att det uppstått en svår gränsdragning mellan lån och aktieägartillskott. Detta påverkar i sin tur beskattningen då avdragsrätten för lån och aktieägartillskott skiljer sig åt. Därefter är det inte alltid tydligt vilken typ av transaktion som skett, vilket i sin tur gör avdragsrätten oviss.Vid diskussion kring området har vi valt att använda begreppen kommersiell och icke kommersiell fordran för att binda ihop den idag något splittrade sakfrågan. Detta trots att begreppen ej uttryckligen används i alla, rörande frågan, relevanta regler. Med kommersiell fordran avser vi fall där borgenären har ett vinstsyfte, det vill säga lån med ränta. Med icke kommersiell fordran avser vi en fordran där borgenären inte har ett uttalat vinstsyfte, såsom aktieägartillskott.I uppsatsen behandlas en presentation av de svenska reglerna i form av begrepp och allmänt om avdragsrätt med utgångspunkt i målet om förutsebarhet i rättstillämpningen. Analysen har sin utgångspunkt i de presenterade reglerna samt i den sammanställning av rättsfall som utförts. Genom detta arbete kan det, med undantag, konstateras att det vid konkurs ska föreligga avdragsrätt för förluster på icke kommersiella fordringar men aldrig för kommersiella fordringar. För företag i intressegemenskap råder dock undantagsregler och sådana företag ska aldrig medges avdragsrätt, inte ens för icke kommersiella fordringar.

  • 59.
    Bitar, Raha
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Mousa, Talin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Principen om dold samäganderätt: innebörden av dess tre rekvisit2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dold samäganderätt är en komplex princip som ofta förekommer i praktiken. Det intressanta

    med principen är hur den tillämpas i praktiken och hur hänsyn tas till olika skilda fall. Syftet

    med den dolda samäganderätten är att skydda den part som inte står som lagfaren ägare. Den

    dolda ägaren ges en möjlighet att bli en öppen samägare med den andra parten om dessa tre

    rekvisit uppfylls:

    1. egendomen köps för gemensamt bruk,

    2. den dolda ägaren har bidragit till köpet ekonomiskt, och

    3. parternas avsikt var att äga egendomen tillsammans.

    De tre rekvisiten är genomtänkta överlag, men det finns utrymme för olika tolkningar av

    dessa rekvisit vilket vi behandlar i uppsatsen.

    Det första rekvisitet kan uppfattas som självklart, men det ger utrymme för tolkningsfrågor.

    HD har utgått från att egendomen ska ha förvärvats för att paret ska bo där tillsammans och

    att förvärvet skett efter att en relation har ingåtts i samtliga rättsfall, men om ordet “bruk”

    tolkas bokstavligen så innebär det inte endast boende, vilket vi anser att HD syftar till när de

    säger “gemensamt bruk”. Ordet “bruk” är ett brett begrepp och kan vara missvisande i detta

    rekvisit.

    Det som skapar problem är när det andra rekvisitet beträffande det ekonomiska bidraget sker

    efter att köpet ägt rum, eftersom då ges inte den påstådda dolda ägaren möjlighet att bli

    samägare med den öppna ägaren. Det ekonomiska bidraget måste antingen ha skett genom att

    den dolda ägaren direkt betalar med kontanta medel, står som borgensman, tar ett lån för att

    finansiera köpet av fastigheten eller genom att indirekt öppna upp ekonomiska vägar till

    exempel genom att en närstående lånar ut till finansieringen av köpet.

    3

    Det tredje rekvisitet skiljde sig som mest från fall till fall, men i majoriteten av rättfallen

    ansågs det vara uppfyllt när de två första rekvisiten var uppfyllda.

    I början av arbetet var vi fundersamma på varför en lagstiftning om principen inte införs och

    vi förstår nu varför. Att införa en lagstiftning kommer att bli en svår uppgift med tanke på hur

    många gånger principen har tagits upp i domstol samt det nya tillämpningsområde den har

    fått, vilket skulle innebära att lagen skulle behöva ändras flera gånger. Vi tycker det är bättre

    att låta domstolarna avgöra i det enskilda fallet beroende på hur omständigheterna ser ut med

    beaktande av tidigare avgjorda rättsfall och givetvis med hänsyn till de tre rekvisiten.

    Trots de många fall som har prövats av HD förmodar vi att fler fall kommer att tas upp där

    principen kan komma att få en annan tillämpning. Med tanke på den utveckling principen

    redan haft torde det finnas andra sätt att tillämpa den på. En intressant fråga som vi anser bör

    undersökas är hur det kommer sig att det alltid handlar om ett hälftenägande trots att det kan

    skilja sig mycket mellan insatsernas storlek.

    Sammanfattningsvis kan konstateras att principen dold samäganderätt är ett bra skydd för den

    part som inte står som lagfaren ägare. Även om viss problematik kan förekomma utgår

    samtliga domstolar alltid från de tre rekvisiten för att pröva om dold samäganderätt

    föreligger.

  • 60.
    Bjurström, Gaëlle
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Samtycke enligt PuL och dataskyddsförordningen2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den ökande användningen av personuppgifter, bland annat för att ”profilera” de registreradeutan deras vetskap, kan innebära en kränkning av den personliga integriteten. De rådande reglerna räcker inte till för att garantera att de registrerade ger ett fritt, aktivt och informerat samtycke till varje tilltänkt behandling av personuppgifter. I detta hänseende förväntasdataskyddsförordningen förstärka skyddet för den registrerades personliga integritet, genom attställa högre krav för att samtycke till personuppgiftsbehandling ska vara giltigt.När det gäller tillämpningen av reglerna angående inhämtning av samtycke till användning avkakor, visar en empirisk studie av svenska och franska webbsidor att, förutom i undantagsfall,tillämpar varken företag eller myndigheter de nu gällande reglerna. Detta innebär dels en riskför kränkning av de registrerades personliga integritet, dels en risk för hårda sanktioner för de personuppgiftsansvariga när dataskyddsförordningen träder i kraft.De registrerade börjar uttrycka oro över den omfattande personuppgiftsbehandling som sker utan deras vetskap och, i brist på öppen och ärlig information från de personuppgiftsansvarigas sida, börjar använda sig av reklamblockerare. Steget är inte långt till att de också börjar användasig av andra verktyg som helt utesluter användning av kakor. En sådan användning fyller dockviktiga statistiska, ekonomiska och praktiska funktioner, både för den personuppgiftsansvarigeoch för den registrerade. Genom att nöja sig med att ge generell information såsom ”vi använderkakor för att ge dig en bättre användarupplevelse” utan att närmare förklara på vilket sätt eller under vilka villkor, förstärker de personuppgiftsansvariga den rådande misstron hos de registrerade. Enligt öppenhetsprincipen som fastställs i dataskyddsförordningen, bör de personuppgiftsansvariga istället tydligt informera de registrerade om vilkapersonuppgiftsbehandlingar som utförs och i vilket syfte. Annars är risken, dels att de personuppgiftsansvariga straffas hårt när dataskyddsförordningen träder i kraft, dels att de registrerade helt vägrar personuppgiftsbehandlingen.

    Företagen har förklarat att de inte följer reglerna på grund av bristande kunskap, vilket bekräftas av en undersökning som har beställts av DELL. För att förklara hur reglerna ska tillämpas gerdärför denna uppsats ett enkelt exempel som visar att det endast krävs några få ändringar för attreglerna ska följas. Det ligger i företagens intresse att tillämpa dessa regler innan dataskyddsförordningen träder i kraft och, med denna, mycket hårdare sanktioner som även gäller vid behandling av icke-känsliga personuppgifter i strid med bestämmelser om samtycke. Detsamma gäller i större utsträckning för myndigheter, som underkastas ännu hårdare krav på grund av den registrerades underlägsna ställning och brist på fritt val. Ett förslag på hur inhämtning av samtycke bör se ut för att respektera dataskyddsförordningens minimikrav ges under rubriken 7.3.2. DELL-exemplet. Viktigast är att den registrerade först får detaljerad information angående varje tilltänkt personuppgiftsbehandling och dess syfte, och sedan har möjlighet att enkelt ge, vägra eller ta tillbaka sitt samtycke till varje tilltänkt personuppgiftbehandling. Utöver dessa minimikrav föreslås i uppsatsen att de personuppgiftsansvariga som befarar att de registrerade vägrar ge sitt samtycke till personuppgiftsbehandling skapar incitament genom att tydligt visa på vilket sätt personuppgiftsbehandlingen innebär en konkret förbättring av de registrerades användarupplevelse. För att motivera de registrerade att ge sitt samtycke till användning av särskilt integritetskränkande kakor, såsom tredjepartskakor som används i reklamsyfte, kan det behövas starkare incitament i form av en ekonomisk kompensation.

  • 61.
    Bjurström, Gaëlle
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Coutts, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Begreppet skada på konkurrensen enligt artikel 8 i Rådets förordning (EG) nr 1/2003: - En tolkningsfråga2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker tillämpningen av artikel 8 i Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna81 och 82 i fördraget (härefter ”Förordningen”). Enligt nämnda artikel får interimistiska åtgärder tillgripas för att motverka en överhängande risk för allvarlig och irreparabelskada på konkurrensen. I detta sammanhang anser Konkurrensverket att begreppetskada på konkurrensen behöver klargöras, och undrar om det kan likställas medbegreppet konkurrensskada. Därför har vi definierat begreppen i förhållande till varandra för att kunna dra slutsatser angående tillämpningen av artikel 8 i Förordningen.

    Vår utredning visar att konkurrensskada är ett snävt begrepp som syftar på en ren förmögenhetsskadasom drabbar individuella skadelidande på grund av en konkurrensrättsligöverträdelse. Begreppet utgår i allra högsta grad från ett individperspektiv ochkan, men behöver inte, sammanfalla med skadan som åsamkas konkurrensen, ekonomineller samhället. Skada på konkurrensen däremot, är ett allomfattande begrepp somåsyftar den allmänna skadan som åsamkas ekonomin i stort på grund av en överträdelseav konkurrensrätten. Trots att begreppet är allmänt hållet och öppet för fri tolkning av rättstillämparen, ställs specifika krav för förordnande av interimistiska åtgärder enligt artikel 8 i Förordningen, nämligen en prima facie konkurrensrättslig överträdelse som medför en risk för allvarlig och irreparabel skada på konkurrensen. Risken för att konkurrensenskadas måste preciseras på ett konkret och trovärdigt sätt och allvarlighetskravetinnebär till exempel att en konkurrent riskerar att försättas i konkurs. För attvara irreparabel får inte en skada kunna läkas av ett senare beslut av konkurrensmyndigheten. Skadan får inte heller endast vara av ekonomisk art.

    Slutsatsen är att det ställs höga krav för tillämpningen av artikel 8 i Förordningen,vilket kan förklara den nuvarande avsaknaden av praxis. Behovet för interimistiskaåtgärder anses dock vara stort, inte minst på grund av de långa handläggningstiderna i konkurrensmål. Därför anser vi att konkurrensmyndigheterna bör överväga att tillförordnainterimistiska åtgärder oftare, och att de kan förlita sig på den rättspraxis somfinns för att säkerställa att besluten kommer att motstå en överklagan.

  • 62.
    Björklund, Jessica
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Finansiell innovation på betaltjänstmarknaden: En studie av hur tredjepartsleverantörers innovationsförmåga kan främjas genom inrättandet av det andra betaltjänstdirektivet samt andra regleringsrelaterade åtgärder2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sedan den finanskris som uppstod år 2008 har ökade krav ställts beträffande säkerhet ochstabilitet inom den finansiella sektorn. Av den orsaken har etablerade aktörer, vilka omfattas avde alltmer extensiva regelverken, påförts ytterligare krav avseende exempelvis tillsyn ochlikviditet. De ökade säkerhetskraven har, i sin tur, tvingat berörda aktörer att agera merrestriktivt beträffande finansiell innovation och vid utvecklandet av nya finansiella lösningar.

    Den tekniska utvecklingen har möjliggjort för uppkomsten av nya typer av betaltjänster ochprodukter. Det har resulterat i att etablerade finansiella aktörer, under det senaste decenniet, harmött nya utmaningar i form av en ökad konkurrens från fintechbolag vilka, vid sidan avbefintliga regelverk, har utvecklat innovativa tjänster och produkter specialiserade inom ettspecifikt led inom kundkontaktskedjan. Med anledning av ikraftträdandet av det andrabetaltjänstdirektivet omfattas även fintechbolag av de bestämmelser som reglerarbetaltjänstmarknaden. Genom införandet av regelverket utökas omfattningen till att äveninbegripa leverantörer av kontoinformationstjänster och betalningsinitieringstjänster, så kalladetredjepartsleverantörer. Syftet med det andra betaltjänstdirektivet är bland annat att främjakonkurrens samt att effektivisera den finansiella marknaden. Samtidigt får inte den finansiellastabiliteten äventyras på bekostnad av ifrågavarande ändamål.

    För att främja finansiell innovation har vissa nationella tillsynsmyndigheter vidtagit olikaregleringsrelaterade åtgärder, såsom exempelvis en regulatorisk sandlåda, en innovationshubbeller ett innovationscenter. Med åtgärderna avses att med olika medel tillvarata den potentialsom fintech har att erbjuda finansmarknaden. Regleringsrelaterade åtgärder, vidtagna pånationell nivå, måste emellertid utvecklas och förhållas till gällande regelverk och får inte sättakonsumentskyddet på spel.

    I förevarande uppsats behandlas huruvida såväl det andra betaltjänstdirektivet som nationelltvidtagna regleringsrelaterade åtgärder förmår att främja tredjepartsleverantörersinnovationsförmåga på betaltjänstmarknaden, särskilt med beaktande av deras möjligheter attkonkurrera på den finansiella marknaden, utan att det sker på bekostnad av det finansiellasystemets stabilitet och säkerhet.

  • 63.
    Blake Elmvall, Alma
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Missbruk av dominerande ställning på marknaden för digitala sökmotorer – en fallstudie av Google Search: En komparativ studie av amerikansk antitrustlagstiftning och europeisk konkurrensrätt2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Konkurrenslagstiftningarna i USA och EU är ledande på konkurrensområdet i världen idag. Förbudet mot missbruk av dominerande ställning i artikel 102 FEUF och monopolistisk maktposition i section 2 Sherman Act, utgör en central del av de konkurrensrättsliga regelverken i EU och USA. Reglerna delar många likheter, men de skiljer sig åt till viss del angående reglernas syfte, formulering samt hur de tillämpas av konkurrensmyndigheter och domstolar.

    Den ökande digitaliseringen i samhället, i kombination med teknisk utveckling, har skapat en ny form av marknader, så kallade new economy industries, som skiljer sig åt från traditionella marknader. De nya digitala marknaderna saknar geografiska begränsningar och kännetecknas av innovation som konkurrensmässig drivkraft. Google är den mest använda digitala sökmotorn i EU och USA. Bolaget har varit under utredning av konkurrensmyndigheterna i båda rättsordningar sedan år 2010. Genom att främja sina egna tjänster i sökresultaten, anklagas Google för att hindra konkurrerande aktörer från att beträda marknaden och därmed hämma konkurrensen. Det är första gången som artikel 102 FEUF och section 2 Sherman Act tillämpas på en sökmotor.

    De traditionella verktyg som konkurrensmyndigheterna använder sig av vid utredningar enligt artikel 102 FEUF och section 2 Sherman Act, går dock inte att applicera tillfredsställande på digitala marknader. De konkurrensrättsliga regelverken i EU och USA har inte anpassats efter de digitala marknadernas särskilda förutsättningar, vilket skapar en osäkerhet kring konkurrensrättens effektivitet. Skillnaderna mellan rättsordningarnas tillämpning av artikel 102 FEUF och section 2 Sherman Act på Googles agerande, grundar sig således främst på de digitala marknadernas särskilda förutsättningar och det osäkra rättsläget. En reformering av de konkurrensrättsliga regelverken i EU och USA är därför nödvändig, för att säkerställa att digitala marknader i framtiden kan regleras ur ett konkurrensrättsligt perspektiv.

  • 64.
    Blake Elmvall, Alma
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Botic, Jenna
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    EU:s befogenhet att ingå bilaterala avtal med icke unionsmedlemmar: Särskilt avseende avtal med Schweiz2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att diskutera om EU kan, vid ingående av bilaterala avtal med icke unions medlemmar, förbise sina grundläggande principer. Situationen i Schweiz tydliggör problematiken och genom att applicera frågeställningen på det aktuella problemet eftersträvas ett djupare resonemang. Syftet med uppsatsen är även att föra en diskussion kring den framtida relationen mellan EU och Schweiz.

    De frågeställningar som ska utredas för att uppnå syftet med uppsatsen är således; kan EU agera i strid med en av de fundamentala värdegrunderna som EU-samarbetet bygger på, den fria rörligheten, i avtalsrelationer med tredje länder? Vilken intresseavvägning står EU inför angående den gällande situationen i Schweiz, och vilket är det mest troliga framtida handlingsalternativet för EU?

  • 65.
    Blasiusson, Simon
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Den digitala konsumenträtten: Konsumentens rättigheter vid köp av digitala produkter2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen avhandlar konsumentens rättigheter vid köp av digitala produkter. Den enda tillämpliga lagen vid digitala köp för tillfället är Distansavtalslagen, vilken i sig inte ger konsumenten något skydd eftersom ångerrätten inte är tillämpbar på digitala produkter. Vid fel och dröjsmål av digitala produkter är det snarare en analog tillämpning av Konsumentköplagen som blir aktuell. En sådan tillämpning innehåller dock problem såsom att lagen i sig inte är anpassad efter immateriella produkter. Digitala produkter har utöver detta en internationell karaktär vilket inte kan bortses från. Tack vare det starka skyddet i Rom I - förordningen kan ofta en konsument räkna med att erhålla samma skydd som i hemlandet. Det förutsätter dock att produkten omfattas av något skydd, vilket för tillfället avseende digitala produkter är osäkert. Även om en analog tillämpning är aktuell är snarare den bättre lösningen att stifta en ny lag. Det är upp till lagstiftaren att inse att en sådan lag bör införas proaktivt istället för responsivt.

  • 66.
    Blasiusson, Simon
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rehn, Rikard
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Passivitetspörsmålet ur svensk rätts perspektiv2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår avhandling är att klargöra vilka rekvisit som skall vara uppfyllda för att passivitet skall tillerkännas rättsverkningar. När vi sedermera har utrönt vilka rekvisit som krävs skall vi försöka uppställa en modell. Målet är att den skall fungera som ett hjälpmedel vid bedömning för om passivitet de facto föreligger eller ej.

  • 67.
    Blixt, Olivia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lindholm, Sara
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hyresrättens reglering av andrahandsupplåtelser och oskäliga hyror: En kritisk analys av reglerna som föreslås i SOU 2017:86, särskilt avseende hur hyreslagens karaktär av social skyddslagstiftning upprätthålls genom de föreslagna reglerna2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bostadsbristen som råder i Sverige har gjort det möjligt för förstahandshyresgäster att göra ekonomisk vinst på otillåtna andrahandsupplåtelser och oskäliga andrahandshyror. Denna möjlighet har gett upphov till att nämnda företeelser är två växande problem på den svenska hyresmarknaden. I kommittébetänkandet Utredningen om åtgärder mot handel med hyreskontrakt (SOU 2017:86) presenteras förslag till revideringar i hyreslagen som är ämnade att motverka dessa problem.

    I utredningen föreslås att rekvisitet för självständigt brukande vid andrahandsupplåtelser förtydligas. Detta eftersom hyresgästen tidigare med framgång kunnat komma runt ett förverkande av hyresrätten vid otillåten andrahandsupplåtelse, genom att hävda att upplåtelsen avsett inneboende. Vidare ska det förtydligas vad som anses vara en skälig andrahandshyra, eftersom reglerna tidigare ansetts vara svårtillämpade. Med anledning av det senare förtydligandet anser utredningen att det är motiverat att förlänga tidsfristen för återbetalning av oskäliga andrahandshyror, och införa två nya förverkandegrunder som ska bli tillämpliga då hyresgästen otillåtet har gjort ekonomisk vinst på en andrahandsupplåtelse. Dessutom ska förverkandegrunden vad gäller otillåtna andrahandsuthyrningar skärpas, genom att möjligheten att vidta rättelse slopas. Den nuvarande regleringen har resulterat i att hyresgäster, efter att ha vidtagit rättelse, har undgått förverkande av hyresrätten samtidigt som de har kunnat fortsätta hyra ut otillåtet i andra hand.

    Efter att ha analyserat förslaget ur sociala aspekter samt marknads- och rättssäkerhetsperspektiv kan konstateras att åtgärderna är ingripande gentemot hyresgäster. Trots hyreslagens karaktär av skyddslagstiftning, synes emellertid de föreslagna revideringarna av hyreslagen motiverade för att förbättra hyresmarknadens funktion. Bestämmelsernas avskräckande effekt torde motverka förekomsten av otillåtna andrahandsupplåtelser och oskäliga andrahandshyror. Analysen visar dock att den femåriga preskriptionstid som föreslås vid handel med andrahandskontrakt är oproportionerlig. Dessutom finns det behov av att utreda hur ett barnperspektiv lämpligast kan införas i hyreslagen, eftersom barn är de som drabbas hårdast i vräkningssituationer.

  • 68.
    Blomdahl, Eric
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Produktingripanden på finansmarknaden: Leder begränsningar och förbud till ett stärkt investerarskydd för ickeprofessionella kunder?2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    På finansmarknaden finns det flera olika typer finansiella instrument och utbudet ökar stadigt. Utvecklingen har lett till att det har blivit svårare för icke-professionella kunder att utvärdera riskerna med instrumenten. Vissa finansiella instrument som finns på marknaden är så kallade finansiella derivatinstrument, vars värde beror på en underliggande tillgångs värdeutveckling. En ny reglering om produktgodkännande av finansiella instrument introducerades genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU. Processen för produktgodkännande är reglerad i 8 kap. 13 § lag (2007:528) om värdepappersmarknaden. Regleringen innebär att, värdepappersinstitut måste ha en välordnad process för godkännande av egenproducerade finansiella instrument innan marknadsföring eller distribution till kund får ske.

    I och med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014, har nationella behöriga myndigheter och Esma erhållit befogenhet att utföra produktingripanden. Syftet med produktingripanden är att skydda ickeprofessionella kunder från produkter på finansmarknaden som är riskfyllda och har svårbedömda egenskaper. Esma har nyligen publicerat ett åtgärdsförslag avseende begränsningar av marknadsföring, distribution och försäljning av contracts for difference samt ett förbud av marknadsföring, distribution och försäljning av binära optioner till ickeprofessionella kunder.

    I uppsatsen visas att produktingripanden är ett verktyg som kan komma att gynna både nationella behöriga myndigheter och Esma i tillsynsarbetet, i syfte att stärka investerarskyddet för icke-professionella kunder. Samarbetet mellan Esma och nationella behöriga myndigheter bör även utvecklas för att genomdriva framtida åtgärdsförslag. Åtgärdsförslag bör främst vara antagna av Esma för att därefter antas av nationella behöriga myndigheter inom EU. Genom ett sådant tillvägagångssätt kan harmoniseringsarbetet, avseende regleringen av kapitalmarknaden i EU, fortsätta på ett ändamålsenligt sätt. I uppsatsen visas även att Esma:s nuvarande åtgärdsförslag, angående begränsningar och förbud av marknadsföring, distribution och försäljning av contracts for difference och binära optioner, är ett välgrundat förslag med beaktande av de risker som icke-professionella kunder utsätts för vid handel av dessa riskfyllda finansiella derivatinstrument.

  • 69.
    Bobeck, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Handelsförbudet för insynspersoner: En analys av art. 19 p. 11 MAR och dess funktionalitet2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Insiderlagstiftning är ett lagstiftningsområde som de senaste decennierna kraftigt utvecklats i de flesta rättssystem. Insiderlagstiftning består oftast utav en komplex samling lagregler och inte sällan finns det i samlingen bestämmelser specifikt gällande för personer med insynsställning i börsnoterade bolag. I EU-rättslig och i svensk rätt har det genom åren figurerat flera olika varianter av insiderregleringar. Därmed har också de specifika bestämmelserna för insynspersoner varierat. Nuvarande bestämmelse för insynspersoner regleras i art. 19 p. 11 MAR, där det stadgas att dessa insynspersoner är förbjudna att utföra några transaktioner kopplat till det egna bolagets aktie under en period om 30 dagar före bolagets offentliggörande av en finansiell rapport. Regeln syftar till att försöka utjämna det informationsövertag insynspersoner har jämtemot andra investerare genom att förhindra insynspersoner från att utföra transaktioner under vissa tidsperioder, då icke-offentliggjord bolagsinformation kan ha ett stort monetärt värde. Det kan ifrågasättas om den nuvarande regleringen i art. 19 p. 11 MAR är utformad effektivt eller om den är i behov av förändring för att på bättre sätt uppfylla dess syfte.

     

    Inom det amerikanska, federala rättssystemet används det parallellt flera alternativa bestämmelser för att försöka stävja samma sak som regeln i art. 19 p. 11 MAR syftar till att göra. I uppsatsen visas tre exempel på alternativa regleringar från den amerikanska rätten, som alla syftar till att minska insiderhandeln.

     

    I uppsatsen påvisas att den nuvarande regleringen i art. 19 p. 11 MAR brister i dess utformning, då den nuvarande lydelsen kvarlämnar möjligheter för insynspersoner att undslippa bestämmelsen. För att minska risken för att insynspersoner utnyttjar bristerna i regleringen torde regleringens utformning förändras. För att vidare minska riskerna för att insiderhandel begås av personer i ledande ställningar torde också nämnda reglering kompletteras med ytterligare bestämmelser. 

  • 70.
    Bobeck, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Thörnroos, Caroline
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Anbud-acceptmodellens tillämplighet vid auktioner: Är samma regelverk tillämpligt vid traditionella auktioner som vid auktioner på Facebook?2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Traditionella auktioner har idag fått ge utrymme åt auktioner på internet och sociala medier. En auktion kan således gå till på flera sätt och i Sverige är det rättsliga läget gällande auktioner inte klargjort. Varken lagstiftning, praxis, sedvänja eller doktrinen kan på ett tillfredsställande sätt besvara hur auktionsförfarandet skall klassificeras och den mest centrala frågan är om den annars använda anbud-acceptmodellen skall anses vara tillämplig på auktioner eller om ett nytt regelverk skall upprättas.

     

    En traditionell auktion kan huvudsakligen delas in i tre olika modeller; den engelska, den nederländska samt den japanska auktionsmodellen. Modellerna har signifikanta skillnader, men används alla tre runtom i världen. Marknaden för auktioner på internet och på sociala medier såsom Facebook, har tack vare den tekniska utvecklingen idag blivit en självklar och betydande del av auktionsförfarandet. Företag som eBay och Tradera har som affärsidéer att förmedla auktioner över internet, vilket har revolutionerat auktionsförfarandet. Den tekniska utvecklingen har dock medfört avtalsrättsliga problem när auktioner genomförs via sociala medier, såsom Facebook, där det inte finns något stadgat regelverk. HovR FT 231-14 konkretiserar de specifika problem som kan uppkomma vid auktioner på Facebook. Tekniken har möjliggjort ett annorlunda auktionsförfarande från det traditionella, varför det är intressant att analysera om samma regelverk för traditionella och digitala auktioner skall användas.

     

    Inom doktrinen råder sammanfattningsvis två åsikter om anbud-acceptmodellens tillämplighet vid auktioner. Christina Ramberg och Kurt Grönfors anser inte att modellen är tillämplig. Ramberg kritiserar tankesättet att klassificera budgivningens termer i anbud-acceptmodellens och anser att anbud-acceptmodellen är för generellt utformad för att passa alla slags auktioner. Grönfors uttrycker precis som Ramberg, att det inte går att likställa auktionsförfarandets termer med modellens. Adlercreutz & Gorton är däremot av åsikten att modellen är tillämplig på auktionsförfarandet och att dess generella utformning snarare skall ses som en fördel. Adlercreutz & Gorton lyckas även definiera anbud-acceptmodellens termer inom auktionsförfarandets och redogör uttömmande för dessa.

    Sammanfattningsvis är det oklart om anbud-acceptmodellen skall anses vara tillämplig på auktioner och om samma regelverk i så fall även är tillämpligt vid Facebookauktioner, då tekniken gör att det digitala auktionsförfarandet skiljer sig från det traditionella auktionsförfarandet.

  • 71.
    Brinck, Christine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lindau, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kjellström, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fastighetsmäklarlagens tillämpningsområde: En analys av kommersiell fastighetsförmedling med utgångpunkt i Svea hovrätts mål nr B 4377-142015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I skrivande stund föreligger viss oklarhet vad gäller fastighetmäklarlagens (2011:666) tillämpningsområde. I ett avgörande från Svea hovrätt[1] har problematiken kring huruvida fastighetsmäklarlagens bestämmelser är tillämpliga på kommersiella fastighetsförmedlingar konkretiserats. Frågeställningen har varit föremål för diskussion i motiven till fastighetsmäklarlagen, och efter hovrättens avgörande gett upphov till livlig debatt. Lagutskottet har i förarbetena till lagen framhållit att det inte kan betraktas såsom rimligt att man, i samband med en fastighetsförmedling vid en inkråmsaffär, ska vara tvungen att anlita både en företags- och en fastighetsmäklare eller att valet av överlåtelseform[2] ska tillmätas någon betydelse. Regeringen var av samma åsikt som Lagutskottet, men påpekade att det i praktiken ändå oftast anlitas advokater vid förmedlingar av denna typ. Någon särreglering av kommersiell fastighetsförmedling var därför inte på tal, enligt regeringen.

    Hovrätten valde i domskälen till förevarande mål att tillmäta det “värdejämförandebedömningskriterium”, vilket återfinns i förarbetena till fastighetsmäklarlagen, betydelse. Detta kriterium har av två förespråkare från Mäklarsamfundet kritiserats och domen är, enligt dem, att anse såsom “rättpolitiskt olämplig”. Vi har i analysen intagit ståndpunkten att domen inte är självklar, men att den går att anse som korrekt, vilket även en i uppsatsen omnämnd doktorand i mäklarrätt ansett, ur ett rättskälleperspektiv. Genomgående har vi eftersträvat att, i uppsatsen, utreda vilket tillämpningsområde fastighetsmäklarlagen har. Beroende på målets utgång i Högsta domstolen, vilket förväntas komma tidigast under sommaren 2015, kan det komma att stå klart huruvida en jurist är behörig att förmedla inkråm med tillhörande fastighet. Rättsläget är tillsvidare oklart med anledning av de i analysen, enligt oss, möjliga tolkningsförfaranden, vilka finns att tillgå vid fastställandet av gällande rätt.

    För att bemöta problematiken på detta område har vi resonerat kring vilken utformning lagen bör ha, för att i framtiden tillvarata de intressen som är i behov av en lagreglering. Sammantaget har vi, trots allt, ansett en avreglering av kommersiell fastighetsförmedling såsom bäst lämpad.  

    [1]Mål nr B 4377-14.

    [2]Härvid åsyftas andels- eller inkråmsaffär.

  • 72.
    Bronner, Viktor
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Karlsson, Olle
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Skyddet mot urholkning av skattebasen – en komparativ studie ur tre perspektiv2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skatteplanering med hjälp av avdragsgilla räntekostnader är något som förekommer i hela världen. Vissa länder har försökt motarbeta detta förfarande genom att implementera olika typer av lagstiftningar. Fortfarande kvarstår dock problemet och varje år går man miste om flera miljarder kr i skatteintäkter. Även Sverige har drabbats av dessa otillbörliga räntekostnader och försökt sätta stopp för det genom att år 2013 införa en lagstiftning vars syfte är att skydda den svenska skattebasen. Dessa regler har inte varit så framgångsrika och mycket kritik har riktats mot dem.

    Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling har på order från G20 länder lagt fram ett nytt förslag på hur ett optimalt skydd mot denna skatteplanering ska utformas. Detta förslag kallas ’’Limiting base erosion and profit shifting’’.

    Vår uppgift i denna uppsats blir att analysera både den svenska lagstiftning och OECDs lagförslag samt jämföra deras för- och nackdelar, för att på så sätt avgöra vilket av de båda regelverken som är det mest optimala.

  • 73.
    Brynolf, Daniel
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Arbetsrättsliga villkor vid offentlig upphandling: När får och när ska villkoren ställas?2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vilka möjligheter en upphandlande myndighet bör ha att ställa arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling är en omdebatterad fråga. I Sverige infördes i januari 2017 ny lagstiftning om offentlig upphandling, vilken kompletterades i juni 2017 med bl.a. ett krav på att myndigheter, i vissa fall, ska ställa arbetsrättsliga villkor. I uppsatsen undersöks de nya bestämmelserna i LOU, för att utreda när arbetsrättsliga villkor får respektive ska ställas vid offentlig upphandling. Vidare undersöks huruvida bestämmelserna är förenliga med EU-rätten, de grundläggande principerna och LOU-direktivets bakomliggande syften.

    Av uppsatsen framgår att en upphandlande myndighet kan ta arbetsrättsliga hänsyn på flera olika sätt i olika moment av upphandlingen och att det skiljer sig från upphandling till upphandling vilka villkor som får ställas. Det framkommer även att kraven för att en upphandlande myndighet ska få ställa arbetsrättsliga villkor som fullgörandevillkor vid en offentlig upphandling är att villkoren ska ha koppling till kontraktsföremålet, vara tydliga och framgå av upphandlingsdokumenten, vara förenliga med de EU-rättsliga principerna, och vara möjliga att kontrollera samt följa upp.

    I vissa fall finns det även ett krav på att en upphandlande myndighet ska ställa arbetsrättsliga villkor såsom fullgörandevillkor. Den upphandlande myndigheten ska ställa arbetsrättsliga villkor vid upphandlingar som överstiger tröskelvärdena, som inte avser sociala eller andra särskilda tjänster och som har påbörjats 1 juni 2017 eller senare, förutsatt att det är behövligt och villkoren går att fastställa. De krav som den upphandlande myndigheten ska ställa, förutsatt att ovan nämnda rekvisit är uppfyllda, är krav på minimivillkor om lön, semester och arbetstid. Nivåerna ska hämtas från ett centralt kollektivavtal som är allmänt tillämpligt i den aktuella branschen. Nivån får dock inte vara lägre än vad som framgår av lag. Om det inte går att fastställa ett av villkoren behöver inte det villkoret ställas, dock ska de andra ställas. Vidare ska villkoren vara proportionerliga och framgå direkt av upphandlingsdokumenten.

    I uppsatsen framgår dessutom att även om bestämmelserna om arbetsrättsliga villkor går utöver de krav som ställs i LOU-direktivet torde de vara förenliga med EU-rätten och de grundläggande principerna. Bestämmelserna kan dock inte anses vara förenliga med LOU- direktivets kompletterande mål, att skapa ett enklare regelverk. Även om bestämmelserna inte är förenliga med det kompletterande målet är de befogade eftersom syftet med att ställa arbetsrättsliga villkor, att motverka social dumping och oskäliga arbetsvillkor, torde väga tyngre än att till varje pris skapa ett så enkelt regelverk som möjligt.

  • 74.
    Bulut, Ozgur
    et al.
    Hitit University, Turkey.
    Petaros, Anja
    Rijeka University, Croatia.
    Hizliol, Ismail
    Turkish Police Forens Lab, Turkey.
    Wärmländer, Sebastian
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. University of Calif Los Angeles, CA USA; Stockholm University, Sweden.
    Hekimoglu, Baki
    Yildirim Beyazit Training and Research Hospital, Turkey.
    Sexual dimorphism in frontal bone roundness quantified by a novel 3D-based and landmark-free method2016Ingår i: Forensic Science International, ISSN 0379-0738, E-ISSN 1872-6283, Vol. 261, nr UNSP 162.e1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this study we present a novel and landmark-free method for quantifying shape differences between male and female frontal bones. CT scans were recorded for 80 male and 80 female Turkish hospital patients, age 25-40. The frontal bones were first isolated from the 3D models by digital cutting along the bordering sutures, and then aligned to a CAD-based sphere. This allowed us to quantify the amount of frontal bone overlapping with the sphere (on average 43.2 +/- 6.5% for males and 33.9 +/- 6.6% for females, the difference is significant at p < 0.0001), and to identify areas of shape difference and deviation from the sphere surface in male and female bones. The larger proportion of spherical frontal bone surface in males challenges the common description of the female forehead as "rounder. Based on the overlap data, we developed discriminant functions able to correctly classify 77.5% of the frontal bone models as male/female. This demonstrates that 3D-based and landmark-free approaches to statistical shape analysis may become a viable alternative to the currently dominating landmark-based approaches for shape investigation. (C) 2016 Elsevier Ireland Ltd. All rights reserved.

  • 75.
    Cardell, Simon
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Leidefeldt, Philip
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Beskattning av carried interest: En analys av Nordic Capital-fallet2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det har på senare tid uppstått en diskussion angående det asymmetriska vinstdelningssystemet i riskkapitalfonder. Diskussionen gäller hur s.k. carried interest ska beskattas. Uppsatsens fokus har legat på vilket inkomstslag carried interest är hänförligt till samt vem som är skattesubjekt. Skatteverket anser att carried interest är en prestationsbaserad ersättning och därför ska beskattas som en tjänsteinkomst. Motparterna menar att carried interest ska bedömas som en kapitalinkomst p.g.a. att ersättningen är hänförlig till avkastning på investerat kapital. Härmed råder en rättsosäkerhet för riskkapitalisterna.Syftet med uppsatsen är att analysera rättsområdet beträffande carried interest. En i branschen allmänt vedertagen fondstruktur kommer stegvis presenteras i uppsatsen. Beskrivningen av fondstrukturen innehåller de parter och avtal som finns representerade. Vidare redogörs ett aktuellt rättsfall inom området, det s.k. Nordic Capital–fallet. Andra europeiska länders beskattning av carried interest introduceras för att klargöra skillnader av rättsläget.Vi anser att carried interest är mer hänförlig till inkomstslaget kapital än tjänst p.g.a. den risk som tagits. Det finns visst samband mellan värdetillväxten och rådgivningsbolaget, men det rättfärdigar inte Skatteverkets samt domstolarnas användning av genomsyn. Sverige behöver klargöra dagens rättsläge via ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen eller förtydligande lagtext, förslagsvis till liknande tysk rätt.

  • 76.
    Carinder, Klara
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Ett försäkringsbolags bundenhet av felaktigt besked i samband med skadereglering2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När en försäkringstagare tecknar en försäkring hos ett försäkringsbolag ingås ett försäkringsavtal mellan parterna. Innebörden av detta avtal preciseras av försäkringsvillkoren. Försäkringsbolagets huvudförpliktelse enligt försäkringsavtalet är att utbetala ersättning i det fall en skada, vilken omfattas av villkoren, inträffar. Bedömning huruvida skadan omfattas av villkoren samt vilket belopp som ska utbetalas görs av en skadereglerare, anställd hos försäkringsbolaget. Skaderegleraren agerar på uppdrag av försäkringsbolaget och har således en viss behörighet i samband med hantering av ett skadeärende. Denna behörighet är vanligtvis rätten att fatta beslut om ersättning, i enlighet med villkoren. Trots detta inträffar situationer där skaderegleraren lämnar besked om att kompensation av en skada ska ske, fast än skadan enligt villkoren inte är ersättningsbar. Det kan också inträffa situationer där en skada är ersättningsbar enligt villkoren men att skaderegleraren gör en felaktig bedömning på så vis att en generös tillämpning av villkoren görs.

    I denna uppsats behandlas frågan om ett besked från en skadereglerare kan binda ett försäkringsbolag att betala ersättning till en försäkringstagare trots att försäkringsbolaget, enligt försäkringsavtalet, inte har ett ansvar att ersätta skadan på så vis som beskedet föreskriver. Vad som, till en början, är avgörande för att en sådan bundenhet ska föreligga är att beskedet i fråga kan bedömas som en rättshandling. Hur en sådan bedömning bör göras diskuteras i denna uppsats. Vidare utreds frågan om skaderegleraren besitter en behörighet att vidta denna rättshandling. I detta hänseende diskuteras dels ställningsfullmakt, dels fullmakt baserad på tredje mans befogade tillit. Olika faktorer och sakförhållanden framställs, vilka är av betydelse för att avgöra problematiken. På så vis kan denna uppsats tjäna som ett redskap då bedömning av ett försäkringsbolags bundenhet ska göras.

  • 77.
    Carinder, Klara
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Lagestig Rasmussen, Veronica
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Låneförbudens ändamålsenlighet: En bolagsrättslig analys av 17 kap. och 21 kap. ABL, med fokus på borgenärsskyddet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    I denna uppsats görs en undersökning av reglerna i 17 kap. och 21 kap. ABL. Undersökningen resulterar i en bedömning ifall reglerna är ändamålsenliga för ett av dess syften; att skydda ett bolags borgenärer. Uppsatsen är främst en bolagsrättlig analys, men utgör även ett beaktande av skatte- och redovisningsrättsliga delar.

    Vid tillämpningen av dessa regler finns en viss problematik, vilken utgör, dels hur reglerna ska tolkas, dels att kringgåenden av reglerna är möjliga att göra. På grund av denna problematik uppstår frågan om ett bolags borgenärer är tillräckligt skyddade genom reglerna i 17 kap. och 21 kap. ABL. Problematiken avser förtäckt värdeöverföring, minutenlån och aktieförvärv via ett holdingbolag.   

    I EU-rätten finns ett antal regler som motsvarar 17 kap. och 21 kap. ABL. Vid en jämförelse föreligger det dock skillnader. Bland annat har Sverige en striktare reglering, avseende exempelvis förvärvslåneförbudet.

    Justitiedepartementet har upprättat en promemoria där ett förslag exempelvis ges på en mindre striktare reglering av 21 kap. ABL. I promemorian berörs dessutom 17 kap. ABL, men det är inte detta kapitel som förslaget främst menar att förändra. 

    För att undkomma problematiken avseende reglerna i 17 kap. och 21 kap. ABL samt att upprätthålla reglernas ändamålsenlighet, kan en förändring av reglerna vara nödvändig. Genom en jämförelse mellan svensk rätt och EU-rätt samt med beaktande av Justitiedepartementets promemoria har en bedömning, avseende vilka ändringar som bör göras, gjorts i denna uppsats.  

  • 78.
    Carlsson, Evelina
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gränsöverskridande hasardspel på internet: – kompatibelt med den svenska lotterilagen och EU-rättens bestämmelser om fri rörlighet för tjänster?2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige är det förbjudet att både anordna och främja deltagande i hasardspel om inte tillstånd har meddelats. Genom att kontrollera spelverksamheten, eftersträvas en sund och säker spelmarknad utan privata vinstintressen, där de bakomliggande skyddsintressena (att skydda konsumenter, att förhindra brott, att motverka sociala och ekonomiska skadeverkningar samt att styra överskottet) ska tillgodoses. I Sverige är det endast Svenska Spel och ATG som har tillstånd att tillhandahålla hasardspel över internet, men trots det både tillhandahåller och främjar spelleverantörer som är etablerade i andra medlemsstater hasardspel över internet på den svenska marknaden, vilket aktualiserar frågan huruvida EU-rätten ger något stöd för sådant gränsöverskridande hasardspel.

    Hasardspel faller in under bestämmelserna om fri rörlighet för tjänster förutsatt att spelleverantören är etablerad i en annan medlemsstat än mottagaren av tjänsten. Denna frihet kan begränsas på grund av tvingande skäl av allmänintresse såsom exempelvis konsumentskydd, uteslutande av privata vinstintressen och förhindrande av brott. Med anledning av de kulturella och moraliska skiljaktigheter som föreligger mellan medlemsstaterna, har EU-domstolen tillerkänt de nationella myndigheterna ett stort utrymme att själva avgöra vad som krävs för att skydda medborgarna. Oavsett vilket ändamål som eftersträvas, får inskränkningarna däremot varken vara diskriminerande på grund av nationalitet, eller gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det eftersträvade målet. Vidare måste regleringarna även tillgodose behovet av att uppnå det eftersträvade målet på ett sammanhängande och systematiskt sätt.

    I uppsatsen har jag kommit fram till att varken den svenska spelregleringen eller EU-rätten ger något stöd för sådan gränsöverskridande verksamhet. Trots det figurerar spelleverantörer utan tillstånd på den svenska marknaden, vilket möjliggörs bland annat på grund av bristande påföljdsbestämmelser i den svenska regleringen. Eftersom EU-domstolen konsekvent har framhållit att de nationella regleringarna måste vara proportionerliga och tillgodose behovet av att uppnå det eftersträvade målet på ett sammanhängande och systematiskt sätt oavsett hur de är utformade, har jag i analysen även genomfört en sådan granskning. Slutsatsen av arbetet är att den svenska regleringen inte tillgodoser behovet av att uppnå ändamålet på ett sammanhängande och systematiskt sätt. Snarare än att gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet, verkar regleringen inte gå tillräckligt långt för att uppnå det bakomliggande ändamålet och tillgodose därmed inte heller de bakomliggande skyddsintressena.

  • 79.
    Carlstedt, Rebecca
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Johnsson, Lovisa
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Elektroniska pengar: En studie av elektroniska pengar och betalningsförfaranden2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Historiskt sett har betalning gjorts med kontanter, det vill säga genom sedlar och mynt, men även också med andra betalningsmedel. I dagens samhälle är Internet däremot en stor del av människans vardagliga liv, vilket har resulterat i att många av de betalningar vi genomför idag görs genom nya moderna betalningsformer som är elektroniska.

     

    En av de moderna betalningsformerna är betalning med elektroniska pengar. E-pengar är ett tvetydigt begrepp, inte bara på grund av att det är svårt att definiera, utan även på grund av att det kan förväxlas med andra former av betalningsmedel eller betalningsinstrument. Uppsatsen är en undersökning av vad e-pengar är, för utredning av begreppet e-pengar, har bland annat undersökning gjorts av nuvarande Lag (2011:755) om elektroniska pengar och föregående Lag (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar samt SOU 1998:14 och SOU 1998:122.

     

    I uppsatsen utreds även förfarandet när betalning görs med e-pengar, vidare jämförs detta förfarandet med hur betalningsförfarandet går till med andra betalningsmedel eller betalningsinstrument, det vill säga kontanter, checkar och kontokort (kontopengar och ”kreditpengar”). Vid utredning av de olika betalningsförfarandena, görs hänvisning till tillämplig lagstiftning för respektive betalningsmedel eller betalningsinstrument som enligt vår tolkning är tillämpbar. I de fall direkt tillämpbar lagstiftning inte funnits, görs hänvisning till analog tillämpning av lag.

     

  • 80.
    Celik, Natalie
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Hur långtgående är skyddet för borgenärsintresset när en gäldenär avlider under ett skuldsaneringsbeslut?: Betalningsplanens roll och borgenärers rätt till omprövning2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett beslut om skuldsanering innebär att gäldenären befrias från betalningsansvaret för de fordringar som sätts ned i samband med skuldsaneringsbeslutet. Fordringsförhållandet mellan gäldenären och borgenärerna upphör således inte, utan skuldsaneringsbeslutet medför en civilrättslig förändring avseende betalningsansvaret. Skuldsaneringen syftar till att ge överskuldsatta gäldenärer chansen till ekonomisk rehabilitering, samtidigt som borgenärerna erhåller en realistisk lösning på problemet genom att åtminstone få betalt för viss del av fordringarna under en, i huvudregel, femårig period.

    Uppfyller inte gäldenären förpliktelserna enligt skuldsaneringsbeslutet finns omprövningsbestämmelser uppställda i skuldsaneringslagen som ger borgenärerna rätt till ändring av beslutet, eller att i vissa fall få beslutet upphävt. I det fall en gäldenär avlider under ett lagakraft vunnet skuldsaneringsbeslut är det inte lagstadgat vad som gäller för borgenärernas omprövningsrätt eller rätt till fullföljande av betalningsplanen. I NJA 2017 sid. 405 fann Högsta domstolen att gäldenärens dödsbo förpliktas att fullfölja betalningsplanen, men i det fall dödsboet inte fullföljer planen har borgenärerna inte rätt till omprövning av skuldsaneringsbeslutet. Problemet att ärvdabalkens regler syftar till att avveckla dödsboet samtidigt som borgenärernas intresse av att betalningsplanen fullföljs leder till att konflikt kan uppstå, om det visar sig att det i dödsboet finns tillgångar som överstiger skulderna. Ärvdabalkens regler går således inte så väl ihop med skuldsaneringslagen och att nå en lösning av situationen, till skillnad från hur Högsta domstolen bedömde i NJA 2017 sid. 405, har visat sig vara svårare än förväntat.

    För att inte skada den allmänna betalningsmoralen i samhället och för att allmänheten inte ska förlora förtroende för skuldsaneringsinstitutet, bör följaktligen en utvidgning av omprövningsgrunderna i skuldsaneringslagen göras. I det fall det finns tillgångar i dödsboet bör borgenärerna således ha rätt till omprövning av ett skuldsaneringsbeslut i två fall: om dödsboet inte fullföljer betalningsplanen och avvikelsen inte är ringa, och i det fall gäldenären förfarit illojalt under skuldsaneringstiden. Avskärs borgenärerna från rätt till omprövning av ett skuldsaneringsbeslut i dessa fall finns risk att borgenärskollektivet missgynnas, vilket kan inverka menligt på kreditinstitutet.

  • 81.
    Cerneckis, Gvidas
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Blockkedjeteknologin på finansiella marknader: Kan blockkedjeteknologin effektivisera handeln med finansiella instrument?2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Handeln med finansiella instrument har effektiviserats avsevärt under de senaste decennierna tack vare den tekniska utvecklingen och internationaliseringen. Pappersbaserade värdepapper har ersatts av digitala finansiella instrument och investerare kan numera på ett enkelt sätt skapa värdepappersportföljer innehållande komplexa värdepapper från hela världen. En välfungerande och effektiv handel med finansiella instrument förutsätter att förtroendet existerar mellan aktörer på finansiella marknader. Idag säkerställs förtroendet inom finansiella marknader av ett antal olika finansiella intermediärer, vilka ansvarar för olika funktioner såsom clearing, avveckling och kontoföring. Transaktionskedjan avseende finansiella instrument består därmed av flera nivåer och varje enskild transaktion måste genomgå samtliga nivåer. Den finansiella handeln har ökat betydligt i omfattningen och ett betydande antal transaktioner är numera gränsöverskridande. Detta har resulterat i ett tämligen komplext, sammanlänkat och sårbart system, vilket bland annat har synliggjorts under den senaste finanskrisen år 2008.  

     

    Blockkedjeteknologi, vilken är en typ av Distributed Ledger Technology, kan något förenklat ses som en databas eller ett transaktionsregister. Till skillnad från traditionella transaktionsregister, vilka i regel är centraliserade och förvaltas av olika intermediärer, bygger den nya teknologin på ett decentraliserat nätverk av aktörer utan att någon tredje part är ansvarig för verifiering av transaktioner. Blockkedjeteknologin introducerar därmed ett nytt sätt att genomföra transaktioner med digitala tillgångar, genom att förtroendet säkerställs med hjälp av kryptografiska lösningar och ett decentraliserat nätverk. Blockkedjeteknologin anses av många ha en betydande potential att effektivisera transaktionskedjan avseende finansiella instrument genom att exempelvis automatisera förandet av transaktionsregister samt integrera de olika nivåerna inom transaktionskedjan. Tekniken är dock fortfarande i en utvecklingsfas och många olika utmaningar återstår innan tekniken kan komma till användning. I Sverige präglas transaktionskedjan avseende finansiella instrument dessutom av strikta regleringar, varför frågan uppstår om huruvida lösningar baserade på blockkedjetekniken är förenliga med dagens rättsliga ramar.

     

    I denna uppsats diskuteras huruvida och på vilket sätt blockkedjeteknologin skulle kunna effektivisera vissa funktioner inom transaktionskedjan avseende finansiella instrument samt vilka rättsliga frågeställningar som uppstår i samband med tillämpning av den nya tekniken utifrån dagens rättsläge i Sverige. 

  • 82.
    Cerneckis, Gvidas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Thuresson, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Avknoppningar av kommunala verksamheter - i behov av nya regler?2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Begreppet avknoppning används genomgående för att beskriva en form av privatisering som inte sällan innebär att en verksamhet övertas av tidigare anställd personal, som fortsätter bedriva den i egen regi. I samband med avknoppningar aktualiseras följaktligen såväl civilrätt som offentligrätt.

     

    I kommunallagen föreskrivs bland annat att understöd till enskilda företag är förbjudet såvida inte synnerliga skäl föreligger. Huruvida ett beslut om avknoppning innebär ett sådant stöd, prövas genom laglighetsprövning, vilket kan påkallas av varje kommunmedlem. Prövningen innebär att domstolen kan upphäva beslutet ifall det strider mot förbudet. En kommun kan emellertid verkställa beslutet innan prövningen har gjorts. Verkställandet sker exempelvis genom att kommunen träffar ett försäljningsavtal med en privat aktör. Kommunen uppträder således som avtalspart gentemot köparen och är bunden av de villkor som i avtalet fattas. Problem uppstår när domstolen upphäver ett beslut om avknoppning som skett till underpris, efter att verkställandet av beslutet i fråga redan har skett. Denna problematik har ställts på sin spets i ett antal fall, där enskilda företag förvärvat fungerande verksamheter till ett pris som, i jämförelse med värderingar i efterhand, har visat sig kraftigt understiga marknadsvärdet. Även om de kommunala besluten om avknoppningar i dessa fall har undanröjts, har det visat sig vara komplicerat att rätta besluten, huvudsakligen på grund av bindande civilrättsliga avtal.

     

    Sammanfattningsvis kan avknoppningar föranleda rättslig problematik som i denna uppsats närmare analyseras. 

  • 83.
    Cerneckis, Gvidas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Thuresson, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Avknoppningar av kommunala verksamheter - i behov av nya regler?2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Begreppet avknoppning används genomgående för att beskriva en form av privatisering som inte sällan innebär att en verksamhet övertas av tidigare anställd personal, som fortsätter bedriva den i egen regi. I samband med avknoppningar aktualiseras följaktligen såväl civilrätt som offentligrätt.

    I kommunallagen föreskrivs bland annat att understöd till enskilda företag är förbjudet såvida inte synnerliga skäl föreligger. Huruvida ett beslut om avknoppning innebär ett sådant stöd, prövas genom laglighetsprövning, vilket kan påkallas av varje kommunmedlem. Prövningen innebär att domstolen kan upphäva beslutet ifall det strider mot förbudet. En kommun kan emellertid verkställa beslutet innan prövningen har gjorts. Verkställandet sker exempelvis genom att kommunen träffar ett försäljningsavtal med en privat aktör. Kommunen uppträder således som avtalspart gentemot köparen och är bunden av de villkor som i avtalet fattas. Problem uppstår när domstolen upphäver ett beslut om avknoppning som skett till underpris, efter att verkställandet av beslutet i fråga redan har skett. Denna problematik har ställts på sin spets i ett antal fall, där enskilda företag förvärvat fungerande verksamheter till ett pris som, i jämförelse med värderingar i efterhand, har visat sig kraftigt understiga marknadsvärdet. Även om de kommunala besluten om avknoppningar i dessa fall har undanröjts, har det visat sig vara komplicerat att rätta besluten, huvudsakligen på grund av bindande civilrättsliga avtal.

    Sammanfattningsvis kan avknoppningar föranleda rättslig problematik som i denna uppsats närmare analyseras. 

  • 84.
    Christerson, Johan
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Kihlstrand, Jakob
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Det rättsliga utrymmet för implementering av elektroniska underskrifter vid uppfyllandet av formkrav: En studie av formkraven2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Elektroniska underskrifter är en relativt ny metod för att ingå bindande avtal. Tanken med tekniken är att den ska effektivisera, förenkla och öka säkerheten för användarna vid ingående av avtal. Det kan dock uppstå problem när lagstiftning anpassas till att reglera ny teknik, eftersom det är viktigt att lagstiftaren fortsätter att ta hänsyn till de skyddsintressen som ligger bakom gällande rätt. Denna uppsats belyser och diskuterar rättsliga hinder som föreligger vid användandet av elektroniska underskrifter, vid upprättande av de tre, privaträttsligt mest vanliga, rättshandlingarna som kräver en viss form för giltighet: överlåtelse av fast egendom, upprättande av testamente eller äktenskapsförord. Uppsatsen utreder hur den nya EU-förordningen eIDAS ((EU) nr 910/2014) har påverkat svenska myndigheters förhållningssätt till elektroniska underskrifter och elektroniska handlingar. Från presumtionen att det var fysiska handlingar som krävdes, om inte särskilda regler godkände elektroniska rutiner, till att elektroniska rutiner gäller om inte särskilda formkrav förbjuder det. Vidare förklaras förenklat tekniken bakom avancerade- och kvalificerade signaturer samt elektroniska dokument.

    Formkraven för skriftlighet, underskrift, bevittning och registrering och de skyddsintressen som ligger bakom dessa analyseras. Formkraven till ovan nämnda rättshandlingar kan till viss del tillgodoses med elektroniska signaturer och dokument, men i dagsläget krävs det en fysisk underskrift för att göra ovan nämnda rättshandlingar giltiga, på grund av den tolkning av begreppet underskrift som har gjorts i Ds 2003:29. Vidare analyseras hur sakrätten, rent teoretiskt, skulle kunna förändras genom en potentiell lagändring eller om en ny tolkning av begreppet underskrift medför att elektroniska signaturer kan användas vid överlåtelse av fast egendom. I uppsatsen diskuteras även de förtjänster och risker som en lagändring skulle kunna innebära, och hur dessa bör vägas mot varandra, för att sedan konstatera om en ökad implementering av elektroniska rutiner är önskvärd eller inte.

  • 85.
    Dagerstig, Olivia
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Svarthandel med hyreskontrakt: – En kritisk analys av de överväganden och förslag avseende åtgärder mot handel med hyreskontrakt som presenteras i SOU 2017:862018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hyresmarknaden är bristfällig och präglas av svarthandel med hyreskontrakt. I ett steg att komma tillrätta med problematiken har regeringen upprättat åtta bedömningar och förslag i SOU 2017:86; ”Hyresmarknad utan svarthandel och otillåten andrahandsuthyrning”, vars syfte är att motverka den svarthandel med hyreskontrakt som förekommer.

     

    Svarthandel med hyreskontrakt har förekommit i flera decennier. Den ökar inte bara i omfattning utan har även spridits till den organiserade brottsligheten. Problemet måste motverkas, att legalisera handeln hade varit att undergräva hyresrättens sociala skyddsnät. I motverkandet bär det allmänna ett stort ansvar, men ansvaret bör även delegeras till exempelvis fastighetsägare. Ett vanligt sätt att sälja hyreskontrakt är att utnyttja bytesregeln för att förklä transaktionen. Bytesregeln bör således revideras. Vidare utnyttjas i vissa fall även familjerättsliga överlåtelseregler för att sälja hyreskontrakt. Det missbruket är dock inte av sådan omfattning att en revidering av lagen kan motiveras. En annan åtgärd som bör införas i motverkandet av svarthandeln är möjligheten för en hyresvärd att kräva hyresrättens förverkande när otillåten ersättning har förekommit. Att införa en civilrättslig sanktion är ett välkommet komplement till de redan befintliga straffrättsliga sanktionerna. Slutligen kan konstateras att säljare och förmedlare till stor del är ansvariga för att svarthandel med hyreskontrakt förekommer. För att motverka möjligheten för dessa rättssubjekt att fortsätta med svarthandeln bör straffsanktionerna höjas. Detta torde ha en effekt på majoriteten av rättssubjekten. Straffrättsliga sanktioner bör införas även för köparen. Att köparen skulle vara en underlägsen part och därmed kunna likställas med ett offer är inte motiverat.

     

    Sammantaget kan konstateras att de åtgärder som föreslagits i utredningen är genomtänkta, omfattande och ingripande. Åtgärderna kommer med stor trolighet uppfylla syftet att motverka svarthandeln på hyresmarknaden. I vilken omfattning det motverkandet kommer ske är ännu att vänta och se, men det är tydligt att regeringen tar problemen på hyresmarknaden på allvar och att de åtgärder som föreslås speglar detta. Ytterligare åtgärder skulle med fördel kunna införas, till exempel en ny myndighet med ansvar för hyresmarknaden och marknadens aktörer samt utökade resurser till polismyndigheten för mer effektiv lagföring av brotten och tydligare informationsspridning till allmänheten för att motverka normaliseringen av brotten. De åtgärder som faktiskt presenterats i utredningen har dock framtagits med hänsyn till bland annat proportionalitetsprincipen och kostnader, men är på det hela taget mycket väl uttänkta.

  • 86.
    Dagerstig, Olivia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Löv, Ulrica
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Tvångsförsäljning av bostadsrätter: Och rättssäkerheten kring detta2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När en person köper en bostadsrätt är det inte bostaden i sig som köps. Istället blir denne andelsägare i bostadsrättsföreningen, och får därigenom rätten att nyttja den aktuella bostadsrätten. Denna nyttjanderätt kan förverkas om bostadsrättshavaren missköter sig. Skulle nyttjanderätten bli förverkad kan tvångsförsäljning av bostadsrätten bli aktuell i det fall de aktuella parterna inte kommer överens om en alternativ försäljningsmetod. Tvångsförsäljning är således en extrem åtgärd och sker inte särskilt ofta, speciellt inte då jämförelse görs med hur många bostadsrätter som faktiskt säljs i Sverige varje år.

    Rättssäkerhet är ett centralt begrepp för att en stat ska anses vara en rättsstat med en rättsordning, vilket är en viktig del i det svenska samhället. För att det ska råda rättssäkerhet krävs det att den enskilda individen är skyddad mot övergrepp från samhället. Förutsebarhet och likabehandling är även två viktiga principer som måste upprätthållas.

    Rättssäkerheten kring tvångsförsäljningar är ett ämne som tål att diskuteras. Då det exempelvis inte framgår att Kronofogden har fasta riktlinjer angående hur de ska behandla de bud de får vid tvångsförsäljningar, samt då det finns lagrum i BRL som öppnar upp för subjektiva bedömningar, leder det till att omständigheterna kring en tvångsförsäljning inte är så rättssäkra som de borde vara.

    Om en bostadsrätt ska tvångsförsäljas, men Kronofogden inte lyckas få den såld går bostadsrätten tillbaka till bostadsrättsföreningen utan lösen och fri från panträtt. Detta leder till att panthavarna förlorar sin säkerhet för panten och bostadsrättshavaren förlorar sin möjlighet att få ut pengar från bostadsrätten. Panthavarna får således stå risken att panträtten kan gå förlorad i det fall bostadsrättshavaren förverkar sin nyttjanderätt till bostadsrätten.

    I och med att tvångsförsäljning inte är vanligt förekommande och eftersom det inte finns särskilt många rättsfall angående detta, väger de rättsfall som finns tungt. Praxis tål såvida att utökas med fler avgöranden för att skapa tydliga normer och riktlinjer inom området. På detta sätt skulle rättssäkerheten säkerställas och förutsebarhetsprincipen skulle upprätthållas.

    Sammanfattningsvis kan tvångsförsäljningar av bostadsrätter föranleda tvivelaktig rättssäkerhet som i denna uppsats närmare kommer att analyseras. 

  • 87.
    Dahl, Christoffer
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Skadestånd och Europakonventionen: Särskilt angående privaträttsliga subjekt på arbetsmarknaden2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att kritiskt diskutera vad fallet NJA 2015 s. 899 får för konsekvenserför den svenska skadeståndsrättsliga traditionen.Grunden för skadeståndsyrkandet i fallet var bland annat att fackförbundet genom blockadenhade kränkt byggföretagets rättigheter enligt Europakonventionen, närmare bestämtföreningsfriheten artikel 11 EKMR och skyddet för äganderätten artikel 1 i förstatilläggsprotokollet. Högsta domstolen tog upp fallet med mellandomstemat: Är SvenskaByggnads, om förbundets stridsåtgärder skulle vara oförenliga med artikel 11 iEuropakonventionen respektive artikel 1 i det första tilläggsprotokollet till konventionen, ioch för sig skyldigt att betala ersättning till Henrik Gustavsson för de skador somByggföretaget kan ha orsakats till följd av stridsåtgärderna? HD besvarande frågan nekandemen öppnade för att kvalificerat otillbörligt handlande, som slagits fast i NJA 2005 s. 608,kan göras gällande i vissa situationer.Vad HD hade att pröva i målet var om de i mellandomstemat förutsattakonventionskränkningarna i sig var tillräckliga för att utlösa ett skadeståndsansvar.Prövningen innefattade följaktligen inte frågan om några rättighetskränkningar faktisktförekommit, och inte heller frågan om Byggnads i detta specifika fall var skadeståndsskyldigt.Tre viktiga frågor som HD tog ställning till utöver mellandomstemat var följande:1. Om den grundlagsskyddade rätten för arbetsmarknadens parter att vidta stridsåtgärderenligt 2 kap. 14 § RF utgjorde ett generellt hinder mot ett skadeståndsansvar för stridsåtgärdersom kränker Europakonventionen.2. Om Byggnads i ansvarshänseende kunde jämställas med stat eller kommun alternativt omByggnads kunde åläggas ett skadeståndsansvar såsom enskild genom direkt horisontell effektav Europakonventionen.3. Om skadestånd kan utgå med en tillämpning av allmänna skadeståndsrättsliga principer.HD besvarade fråga 1 och 2 nekande tillsammans med mellandomstemat men fråga 3besvarades jakande. HD konstaterade att en kränkning av Europakonventionen i sig inte äriiitillräckligt för att utlösa skadeståndsansvar om inte det rättighetskränkande agerandet är attanse som kvalificerat otillbörligt. Avslutningsvis innehåller avgörandet många intressantainslag som talar för att HD bara har påbörjat utvecklingen inom detta mycket svårtillgängligaområde inom svensk skadeståndsrätt.

  • 88.
    Dahlberg, Josephine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Elander, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Utredningsregeln i svensk skattelagstiftning: En studie av begreppet organisatoriskt nära beträffande näringsbetingade andelar2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I vår uppsats har vi tagit del av såväl den befintliga lagtexten som äldre lagtext, vilket rör beskattningsrätten för näringsbetingade andelar. Vi har granskat tillämpliga paragrafer i inkomstskattelagen, inhämtat praxis på området samt läst förarbeten till lagen. Dessutom har vi tagit kontakt med skatteverket och efterfrågat deras ställningstagande i frågan. Vi har även redogjort för och analyserat ett antal relevanta avgöranden inom området, däribland de två mest aktuella rättsfallen, RÅ 2005 ref 48 och RÅ 2008 ref 67. Uppsatsens grund har byggt på vår inhämtning av information från gällande lagar, praxis och förarbeten, vilket vi sedan redogjort och sammanställt, för att ge våra läsare en djupare förståelse inom ämnet.

  • 89.
    Danielsson, Lovisa
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Regleringen av statligt stöd inom EU: Mot en effektivare kontroll2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det europarättsliga statsstödet utgör en viktig del av konkurrenspolitiken inom Europeiska unionen (EU). Likaså är kontrollen av statsstödet av central betydelse för upprätthållandet av en effektiv konkurrens på den gemensamma marknaden. I takt med EU:s expansion har behovet av en effektiv kontroll ökat.

    Vid genomförandet av en stödåtgärd ska medlemslandet anmäla åtgärden till kommissionen, under förutsättning att uppställda rekvisit uppfylls enligt artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Vidare erfordras kommissionens godkännande av stödet innan medlemslandet kan verkställa åtgärden. Svårigheter kan dock uppkomma vid avgörandet huruvida en stödåtgärd uppfyller samtliga rekvisit och följaktligen omfattas av anmälningsplikten. I synnerhet kan komplikationer föreligga i de fall åtgärden omfattas av ett indirekt stöd, det vill säga när subventionen sker genom indirekt finansiering i form av exempelvis skatteåtgärder. Problemet är således att flertalet medlemsländer inte anmäler stödet, under antagandet att åtgärden inte omfattas av begreppet statsstöd.

    I två nyligen beslutade förhandsbesked av kommissionen, blev Fiat i Luxemburg samt Starbucks i Nederländerna föremål för återkrav på grund av genomförandet av stödåtgärder som inte ansågs förenliga med EU:s regler om statsstöd. Det olovliga statsstödet ska således i enlighet med kommissionens beslut återbetalas. De båda målen avser ett indirekt stöd i form av skatteåtgärder där kommissionen inte erhållit någon anmälan och således inte kunnat godkänna stödåtgärden innan den genomfördes. I kommissionens bedömning användes för första gången nya befogenheter avseende informationsinsamling, vilka infördes i samband med en modernisering av det statliga stödet.

    I uppsatsen redogörs för regleringen av det europarättsliga statsstödet för att undersöka om det krävs en precisering av regelverket, dessutom undersöks hur kommissionens kontroll kan bli mer effektiv ur ett ekonomiskt perspektiv. Slutsatsen i framställningen kommer följaktligen ge förslag på hur medlemsländernas medvetenhet om statsstödsreglerna kan förbättras, så att medlemsländerna på förhand kan erhålla vetskapen om klassificeringen av statsstöd. På det sättet kan kommissionen i ett tidigare skede få information om stödåtgärden, vilket sannolikt leder till en effektivisering avseende kommissionens kontroll ur ett ekonomiskt perspektiv.

  • 90.
    Danielsson Schöld, Hanna
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Om skatterättslig tillgångspaketering2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När reglerna om skattebefrielse för kapitalvinster på näringsbetingade andelar infördes år 2003, öppnades även en möjlighet för företag att genom ett så kallat paketeringsförfarande överlåta tillgångar skattefritt. Paketeringsförfarandet går till på så sätt att tillgången läggs in i ett dotterbolag, paketeringsbolag, vilket sedan avyttras till en extern förvärvare. Om andelarna i dotterbolaget är kapitalandelar som utgör näringsbetingade andelar blir vinsten undantagen från beskattningen. Det finns dock två lagrum som reglerar när andelar ska anses utgöra lagerandelar, vilka inte är näringsbetingade. Det är den särskilda regeln i 27 kap. 6 § IL som reglerar under vilka omständigheter som andelar i fastighetsförvaltande bolag utgör lagerandelar och den allmänna lagerregeln i 17 kap. 3 § IL. Tillämpningen av 27 kap. 6 § IL och möjligheten att gå runt regeln genom en mellanbolagslösning har numera bekräftats i så pass många rättsfall, vars domslut även tycks ha fått stöd i doktrin, att förutsebarhet kan anses föreligga för sådana förfaranden. Angående tillämpningen av 17 kap. 3 § IL på andelar i paketeringsbolag är det numera klarlagt att andelar i paketeringsbolag endast kan utgöra lagerandelar enligt den allmänna lagerregeln om andelarna kan anses ingå i en värdepappersrörelse. Något som inte framgår, och som enligt min mening skulle behöva klargöras för att förutsebarhet ska kunna anses föreligga, är dock huruvida andelar i paketeringsbolag kan anses ingå i en av det andelsägande bolaget redan bedriven värdepappersrörelse. En viss brist i förutsebarheten kan även anses föreligga avseende när skalbolagsreglerna kan komma att aktiveras, delvis på grund av hur reglerna är utformade. Huruvida ett paketeringsförfarande utgör en ekonomiskt fördelaktig överlåtelse- respektive förvärvsmetod eller inte kan bero på ett flertal faktorer på köpar- respektive säljarsidan samt på egenskaper hos tillgången. Två exempel på sådana faktorer är förekomsten av balanserade underskott och huruvida tillgången är en avskrivningsbar sådan. Paketering kan dock vara att överväga även på andra grunder än av skattemässiga skäl, t.ex. om parterna vill skriva ett optionsavtal avseende fast egendom. Den valmöjlighet av skattekonsekvenser som paketering ger upphov till tycks medföra såväl nackdelar som fördelar i skattesystemet. Valmöjligheten, inklusive dess fördelar och nackdelar, tycks ha uppmärksammats av lagstiftaren och har lämnats som den är. Att valmöjligheten har lämnats som den är behöver inte innebära att den är helt motiverad, utan är troligen en konsekvens av en brist på klara ändringsmöjligheter som varken skulle göra för mycket eller för lite.

  • 91.
    De Geer, Edward
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fair Use Doctrine i svensk musikjuridik: En hypotetisk implementering av Fair Use Doctrine i svensk upphovsrätt2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen studerar den svenska musikbranschens behov av ett allmänt upphovsrättsligt undantag, hur väl den amerikanska principen Fair Use Doctrine lämpar sig som utgångspunkt för ett sådant undantag och vilka anpassningar principen och de svenska upphovsrättsliga undantagen skulle behöva vid en implementering. Förändringar i tekniska förutsättningar har resulterat i större risk för upphovsrättsliga intrång och ett behov av en mer flexibel upphovsrätt. Samtidigt har lagstiftarens åtgärder resulterat i en svåröverskådlig lagstiftning. Uppsatsen bedömer att det finns ett behov av ett allmänt upphovsrättsligt undantag likt Fair Use Doctrine i svensk upphovsrätt och att principen är lämplig såsom utgångspunkt för utformandet av undantaget. Som ett resultat skulle ett allmänt upphovsrättsligt undantag bistå med den flexibilitet som behövs, men även om många upphovsrättsliga principer som utformats i svensk praxis kan lämnas orörda behöver både principen och den svenska undantagskatalogen anpassas innan ett allmänt upphovsrättsligt undantag likt Fair Use Doctrine implementeras i svensk upphovsrätt. Det svenska rättssystemet uppvisar tendenser till både acceptans av öppna normer och en ovilja att skapa praxis gällande de upphovsrättsliga undantagen, men bör kunna utforma och tillämpa ett allmänt upphovsrättsligt undantag. Uppsatsen konstaterar att det allmänna undantaget bör införas som en generalklausul i 2 kap. URL och att regeringen bör studera denna möjlighet i ett framtida utredningsbetänkande.

  • 92.
    Djerf, Hanna
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Skatteincitament för forsknings- och utvecklingskostnader: en komparativ studie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En komparativ uppsats inom företagsbeskattning som handlar om skatteincitament för FoU-kostnader i Sverige, Norge, Storbritannien och Australien. Det svenska systemet för avdrag gällande arbetsgivaravgifter presenteras tillsammans med reglerna i 16:9 IL gällande avdrag för utgifter relaterade till ett företags FoU-verksamhet. Det svenska systemet jämförs, utvärderas och diskuteras sedan i förhållande till motsvarande regler i de övriga tre länderna. Slutligen diskuteras även skatteincitament som fenomen, dess förhållande till EU-rätt och behovet av skatteincitament för FoU över huvud taget.

  • 93.
    Dyring Tingvall, Sofia
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Förhållandet mellan konkurrens- och upphandlingsrätt: – en analys av deras samverkan och möjlighet till parallella tillämpning2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar konkurrens- och upphandlingsrätten. Den syftar till att klargöra när det kan uppstå parallell tillämpning av områdena samt att analysera hur de samverkar. Avseende konkurrenslagstiftningen behandlas den s.k. konkurrensbegränsningsregeln, som stadgar att konkurrensbegränsande samarbeten mellan företag är förbjudna.

    Särskilt behandlas företagsbegreppet och dess avgränsning mot upphandlande myndigheter.

    Avseende företagsbegreppet kan konstateras att det har givits ett vidsträckt tillämpningsområde genom målet Höfner. I målet fastställde EU-domstolen att företagets juridiska form och finansiering saknar betydelse. Genom målet

    FENIN har denna tolkning blivit mer snäv. Av målet FENIN följer exempelvis att kommunala företag vid offentliga upphandlingar kan falla utanför företagsbegreppet när de köper in för intern användning. Det framkommer av målet EasyPay att företag som har en koppling till ett allmännyttigt system behöver kunna särskilja sin verksamhet från systemet för att kunna räknas som företag och omfattas av konkurrensreglerna.

    Målen påvisar att offentliga organ kan undkomma konkurrenslagstiftningen. De visar även att lagstiftningen för att förbjuda konkurrensbegränsande åtgärder inte är tillräckliga. Upphandlande myndigheter kan därför agera konkurrensbegränsande, trots att KL söker förbjuda konkurrensbegränsningar. Det föreligger en skillnad i tillämpning av exempelvis konkurrensbegränsningsregeln, beroende på om det är en privat eller offentlig aktör som agerar. Från en konkurrensrättslig synvinkel är resultatet inte önskvärt, eftersom konkurrensbegränsningar inte är beroende av den som handlar.

    I uppsatsens kapitel om upphandling sätts fokus på de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna: likabehandlingsprincipen, icke-diskrimineringsprincipen, transparensprincipen, principen om ömsesidigt erkännande samt proportionalitetsprincipen. Särskild uppmärksamhet lämnas till det nya upphandlingsdirektivet och dess art. 18 som stadgar konkurrensprincipen. Det kan tänkas att konkurrensprincipen kan komma att fungera som påtryckningsmedel för att upphandlande myndigheter ska ta större hänsyn till konkurrensen.

  • 94.
    Dyring Tingvall, Sofia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Helander, Therése
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Koncernavdrag: En inskränkning av etableringsfriheten?2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi ska i uppsatsen angripa problemet med gränsöverskridande koncernbidrag. Syftet med uppsatsen är att utreda när reglerna om koncernbidrag och koncernavdrag är tillämpliga, såväl mellan svenska bolag, som mellan svenska och europeiska bolag (gränsöverskridande koncernbidrag). Det kan få stora skattemässiga konsekvenser om bolagen har möjlighet till gränsöverskridande resultatutjämning. Vi ska utreda rättsläget och ge en bild av gällande rätt på koncernbidragsområdet och koncernavdragsområdet. Vårt mål är att granska huruvida reglerna om koncernavdrag i 35a kap. IL är förenliga med etableringsfriheten. Vi kommer att utreda om det nationella beskattningsintresset av bolag och det europeiska intresset om en fri etablering är motstående. Vi kommer att föra en argumentation utifrån båda perspektiven för att nå en slutsats. Om vi kommer fram till att de svenska reglerna om koncernbidrag och koncernavdrag strider mot etableringsfriheten ska vi slutligen utreda om regleringarna kan rättfärdigas med hjälp av FEUF eller rule of reasondoktrinen.

  • 95.
    Edstroem, Sarah
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Kommersialisering av mänskliga embryonala stamceller: Svart och vitt blir GRÅTT2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patent på mänskliga embryonala stamceller är en etisk känslig fråga där åsikterna går vitt isär. Problematiken ligger i att när embryonala stamceller utvinns förstörs det aktuella embryot och till följd av detta aktualiseras frågan vilket skyddsvärde som ska tillmätas ett embryo. Frågan är svårbesvarad. I två olika rättsfall har EU-domstolen försökt att definiera begreppet "embryo", men en klar och tydlig definition har ännu inte fastställts.

    Embryonal stamcellsforskning är dyr och tidskrävande. De statliga resurserna räcker inte till och forskningen är därav i behov av externa finansiärer. För att få till exempel ett företag att investera i forskningen, krävs det i normalfallet att de får ett ekonomiskt utbyte för sin investe-ring. Grundtanken är att beviljandet av patent ska uppfylla detta krav, eftersom patent har en ekonomisk funktion. Genom att ha en ensamrätt till att exploatera och kommersialisera en pro-dukt på marknaden, kan det generera i en vinst som inte bara täcker de utgifter företaget fick vid investeringen, utan även ger ett överskott.

    1 c § PL reglerar patent på embryonala stamceller och som tolkningen av paragrafen ser ut idag, går det inte att erhålla patent på uppfinningar med embryonala stamceller som en del av pro-cessen. Denna begränsning av möjligheterna till patentskydd har negativa effekter dels på mark-nadsutvecklingen och dels på FoU i allmänhet. En förändring av 1 c § PL är nödvändig både ur ett forskarperspektiv och ur ett marknadsperspektiv, eftersom de är beroende av varandra för att kunna nå framgång.

    Samhället är i behov av läkemedel och behandlingar som kan tas fram med hjälp av en bra effektiv forskning. Vid en tillåten patentering av mänskliga embryonala stamceller skulle fler storföretag bli intresserade av att investera i forskningen och med större resurser skulle forsk-ningen kunna utvidgas och utvecklingen skulle kunna ske i en snabbare takt.

  • 96.
    Ekberg, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Kopplingen mellan civilrätt och skatterätt: Särskilt om beskattning vid överlåtelse av rätt till framtida utdelning2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I framställningen undersöks kopplingen mellan civilrätt och skatterätt i syfte att klargöra deinkomstskatterättsliga konsekvenserna vid överlåtelser av rätt till framtida utdelning. Fastän rättsområdet stegvis klarlagts i praxis och doktrin under de senaste tio åren kvarstår ett antal rättsfrågor som berör den ifrågavarande transaktionstypen, varför förhoppningen är att uppsatsen ska utgöra ett signifikant bidrag till den fortsatta forskningen. Rättsläget redogörs för både avseende gällande rätt och hur rättsområdet eventuellt kan komma att utvecklas framöver. Utgångspunkten har varit att faktorer som överlåtarens skattemässiga situation och valet av aktierättsligt system inte bör påverka vare sig möjligheterna till att genomföra transaktionen eller de inkomstskatterättsliga konsekvenserna för förvärvaren. För att illustrera denna utgångspunkt ges betydande utrymme åt kopplingen mellan civilrätten och skatterätten, i ljuset av en kvalitativ rättsfallsstudie av praxis från Högsta förvaltningsdomstolen.

    Av resultatet framgår att rätten till framtida utdelning på aktier i både kupong- och avstämningsbolag under vissa förutsättningar kan överlåtas genom såväl gåva som mot vederlag. Resultatet ger stöd för slutsatsen att frågan om vem som har rätt till utdelningen när den kan disponeras avgörs av civilrättsliga regler, likaså är det civilrätten som sätter en yttre gräns för under hur lång tid rätten till framtida utdelning kan avse. Hur den skattskyldige beskattas torde bero på dennes skattemässiga situation, fastän något sådan principiellt ställningstagande inte uttalats explicit i praxis. I ljuset av framställningens slutsatser, betonas behovet av principföljsam rejudikatbildning från rättstillämparen för att garantera förutsebarhet och rättssäkerhet för de skattskyldiga.

  • 97.
    Ekberg, Joakim
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nyholm, Tanja
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bundenhet vid successivt undertecknande av avtal om köp av fast egendom2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Frågan om vid vilket moment bundenhet uppstår vid successivt undertecknande av formalavtal har prövats i Högsta domstolen (HD) vid tre avgöranden de senaste 15 åren, av vilka det senaste avgjordes så sent som 2012. Avgörandena har berört frågan huruvida bundenhet uppstår vid den tidpunkt den andra parten undertecknar avtalet eller om bundenhet uppstår först vid den tidpunkt det undertecknade avtalet kommuniceras till den första parten eller till en i förhållande till den andra parten fristående person.

    Med anledning av bristen på tydlighet i gällande rätt, vilken tagit sig uttryck i skiljaktiga meningar i rättstillämpningen, har det varit upp till HD att, med vägledning från lagtext, förarbeten, doktrin och allmänna principer, besvara bundenhetsfrågan. HD har, med härledning från en allmän princip, klargjort att bundenhet uppstår vid den tidpunkt köpehandlingen utges antingen till den först undertecknande parten, de av HD specifikt bestämda personerna eller en i förhållande till den sist undertecknande parten fristående person. Genom analys av HD:s resonemang identifieras den riktningsändring som vidtagits av HD samt på vilket sätt HD:s resonemang eller uteblivna resonemang ger upphov till betänkligheter vid successivt undertecknande av avtal om fastighetsköp. Riktningsändringen, som synes bero på att HD valt att utföra en stilfull ändring av tidigare praxis, tar sig uttryck i en komplex definition av den fristående person till vilken den undertecknade köpehandlingen kan utges. En av bristerna i gällande rätt är avsaknaden av tydliga skyldigheter för de som, utöver motparten och den fristående personen, utpekats som godkända mottagare av den undertecknade köpehandlingen.

    Vidare saknas vägledning för hur lång tid som får förflyta mellan den tidpunkt den sist undertecknande parten tar emot handlingen till den tidpunkt den först undertecknande parten får den av båda parter undertecknade handlingen utgiven till sig. Mot bakgrund av denna avsaknad av vägledning finner vi ett de lege ferenda-resonemang motiverat, med stöd av det faktum att införandet av en tidsfrist skulle medföra ökad förutsebarhet i frågan vid vilket moment bundenhet uppstår vid successivt undertecknande av avtal om fastighetsköp.

  • 98.
    Ekström, Sara
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Widén, Alexander
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Begreppet kartell: en undersökning av kriterierna för när en kartell föreligger2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Begreppet kartell innebär att konkurrenter väljer att samarbeta istället för att konkurrera mot varandra på marknaden. En kartell grundar sig på ett konkurrensbegränsande samarbete, som är av den karaktären att det hämmar, snedvrider eller begränsar konkurrensen på marknaden. I 2 kap. 1 § konkurrenslagen stipuleras ett förbud mot konkurrensbegränsande samarbete som uppger kriterier för att ett sådant samarbete ska kunna anses föreligga. Sett från lagtext kan det vara svårt att utläsa när ett konkurrensbegränsande samarbete föreligger, eftersom kriterierna är omfattande och komplicerade; exempelvis räcker ett potentiellt förfarande för att vissa av kriterierna ska anses vara uppfyllda.

    I två av Sveriges mest uppmärksammade konkurrensrättsliga mål, Asfaltskartellen och Bensinkartellen, fastställer marknadsdomstolen att kartellverksamhet förelegat mellan bolagen. Marknadsdomstolen gör bedömningen utifrån 2 kap. 1 § konkurrenslagen och tar vägledning från EU-rättslig praxis avseende tillämpning av art. 101 FEUF.

    Lagtexten i 2 kap. 1 § konkurrenslagen, respektive fördragstexten i art. 101 FEUF, anger kriterier för när en kartell föreligger. Kriterierna är vidsträckta till sina definitioner, vilket medför att det kan vara svårt att förstå hur kriterierna ska tolkas. Vidare kan kriteriernas vidsträckthet hävdas vara motiverad utifrån konkurrensreglernas skyddsintresse.

    Sammanfattningsvis ämnar denna uppsats att undersöka kriterierna i 2 kap. 1 § konkurrenslagen.

  • 99.
    Elander, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Svenska elitidrottsföreningars skattepliktiga intäkter: En utredning av elitidrottsföreningars beskattning i förhållande till verksamhetsformen idrottsaktiebolag2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sedan den gällande skattelagstiftningen för ideella föreningar implementerades 1977 har allmännyttiga elitidrottsföreningar haft en skatterättslig särställning mot andra verksamhetsformer i Sverige. Detta på grund av att allmännyttiga idrottsföreningar har varit skattebefriade för intäkter som har nära anknytning till föreningens verksamhet. Det är i dagsläget oklart hur vissa intäkter med anknytning till idrottsföreningarnas kommersiella verksamhet, som intäkter från medierättigheter, ska hanteras skatterättsligt. Detta eftersom beskattningen av dessa intäkter ännu inte är specifikt reglerad genom lagstiftning. Elitidrottsföreningar har numera möjligheten att genom en bolagisering av elitverksamheten ändra verksamhetsform, vilket sker när föreningen beslutar att flytta elitverksamheten från föreningen till ett idrottsaktiebolag. Ett förfarande som särskiljer den professionella elitverksamheten från den ideella verksamheten men även medför att elitverksamheten hamnar i en annan skatterättslig situation.

    I denna masteruppsats har författaren i syfte att utreda hur den nuvarande skattelagstiftningen för ideella föreningar är anpassad för att belysa elitidrottsföreningarnas skatterättsliga situation utifrån beskattningen av intäkter från medie- och reklamrättigheter, samt redogöra hur en ändring av skattelagstiftningen skulle kunna formuleras. Uppsatsen ämnar även klargöra för vilka skillnader som kan föranleda en förenings beslut att flytta sin elitverksamhet till ett idrottsaktiebolag och om en bolagisering kan vara fördelaktig för föreningen.

    I analysen kommer författaren fram till slutsatsen att en ny skattelagstiftning för beskattningen av idrottsföreningars intäkter är nödvändig. En sådan lagstiftning bör enligt författaren förslagsvis inkludera bestämmelser som reglerar att intäkter från medierättigheter och reklamrättigheter förvärvade från ett externt bolag ska vara skattefria upp till ett visst belopp. Författaren kommer även fram till slutsatsen att det för större elitidrottsföreningar, förutsatt att ingen lagändring sker, finns vissa argument som talar för att en bolagisering av elitverksamheten kan vara fördelaktig för elitidrottsföreningar med betydande omsättning från kommersiella inslag. Skulle däremot ny lagstiftning som innebär att intäkter från medie- och reklamrättigheter blir skattefria för idrottsföreningar införas, finns det skäl som talar för att ett fortsatt bedrivande av en elitidrottsförening i verksamhetsformen ideell förening förefaller mer gynnsam.

  • 100.
    Elbra, Caroline
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Det andra betaltjänstdirektivet och dess påverkan på tredjepartsleverantörer: Särskilt om kundautentisering i förhållande till dataskyddsförordningen2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Marknaden för betaltjänster har ökat avsevärt de senaste åren i och med teknikens utveckling och konsumenters ändrade betalningsvanor. Betalningarna har gått från att domineras av kontanter till att idag bestå av kortbetalningar och moderna betaltjänstlösningar via t.ex. mobiltelefoner. I takt med att e-handeln har expanderat och nya leverantörer av betaltjänster har trätt in på marknaden har behovet av ett gemensamt regelverk på EU-nivå för betaltjänster ökat, detta för att samtliga betalningar som sker inom EU ska vara lika effektiva och säkra som nationella betalningar.

     

    Den 13 januari 2018 trädde det andra betaltjänstdirektivet (PSD2) ikraft, vilket syftar till att harmonisera marknaden för elektroniska betalningar och skapa bättre förutsättningar för innovativa, säkra och effektiva betalningar inom EU. I och med införandet av PSD2 utvidgades definitionen av betaltjänster till att innefatta betalningsinitieringstjänster och kontoinformationstjänster, vilka är tredjepartsleverantörer och fungerar som ett mellanled mellan en bank och slutkunden på betaltjänstmarknaden. Marknaden för tredjepartsleverantörer har hittills varit oreglerad, men omfattas nu av PSD2:s tillämpningsområde, vilket gör att tredjepartsleverantörerna kan få tillgång till bankernas kundinformation och kunddata genom öppna applikationsprogrammeringsgränssnitt. Under våren 2018 kommer en ny dataskyddsförordning att träda i kraft, vilken ämnar till att ge ett ökat skydd för den personliga integriteten genom att införa striktare regler angående behandling av personuppgifter.

     

    Uppsatsen fokuserar på tredjepartsleverantörer och hur de påverkas av de nya regelverken och om innovationsmöjligheterna för nya betaltjänster kommer att främjas genom införandet av PSD2. För att kunna se hur tredjepartsleverantörerna påverkas av regelverken kommer uppsatsen fokusera på behandlingen av person- och kontouppgifter för att avgöra om bestämmelserna i PSD2 är förenliga med dataskyddsförordningen. Av uppsatsens resultat går det att utläsa att innovationen av nya betaltjänster fortsättningsvis torde främjas av de nya reglerna i PSD2 och att utvecklingen torde ske i en snabbare takt än tidigare. Det går även att utläsa att reglerna i de båda regelverken till viss del stämmer överens, men även att det finns bestämmelser som är motstridiga.

1234567 51 - 100 av 442
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf