liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 995
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Arvidsson, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    André, Malin
    Falun.
    Borgquist, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Allmänmedicin. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i västra Östergötland, Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Lindström, Kjell
    Falun.
    Så resonerar läkare och sjuksköterskor vid prioriteringar av patienter i primärvård2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studier av prioriteringar i primärvården är särskilt intressanta eftersom det är där de allra flesta av oss kommer i kontakt med hälso- och sjukvården. Det är också i primärvården prioriteringar och olika former av ransonering på grund av begränsade resurser är vanliga. De allra flesta av oss förstår och accepterar att vi inte omedelbart kan få träffa en läkare om det inte rör sig om akuta och allvarliga sjukdomstillstånd. Vi finner många gånger ett råd om egenvård som en tillfredställande lösning för tillfället. Hur olika prioriteringar görs ”bakom kulisserna” är dock många gånger oklart för oss. Vi kan ibland t.ex. undra varför vi får betala för vissa vårdtjänster medan andra är gratis. Osäkerhet om på vilka grunder prioriteringar sker gäller inte bara för patienter utan även sjukvårdspersonal. Erfarenheter från flera olika håll i Sverige pekar på att de etiska riktlinjer som utgör kärnan i riksdagens prioriteringsprinciper är svåra att använda i praktiken. Det är därför angeläget att få mer kunskap om hur prioriteringsprinciper och begrepp uppfattas av sjukvårdspersonalen för att utveckla arbetsformer som är begripliga och förenliga med rådande rutiner.

    Distriktsläkare, mottagningssköterskor och distriktssköterskor vid fyra vårdcentraler som tidigare deltagit i en prioriteringsstudie har inbjudits att diskutera prioriteringar utifrån ett antal frågeställningar. Resultaten från dessa diskussioner visar bland att olika begrepp tolkas på många olika sätt. En framgångsrik implementering av den etiska plattformen kräver antagligen betydligt mer av öppna diskussioner om prioriteringar och principer i det dagliga vårdarbetet.

    Två allmänläkare Eva Arvidsson från Kalmar och Malin André från Falun har bidragit med den största insatsen i projektet som för övrigt inbegriper Lars Borgquist från Avdelningen för allmänmedicin vid Linköpings universitet och Kjell Lindström från Primärvårdens utvecklingsenhet i Jönköping. Studien har finansierats av Forskningsrådet för sydöstra sjukvårdsregionen (FORSS).

    Jag vill på projektgruppens vägnar tacka alla medverkande från vårdcentralerna Lindsdal och Borgholm i Kalmar läns landsting, Öxnehaga i Jönköpings läns landsting och Ryds vårdcentral i Landstinget i Östergötland.

    Linköping 2007-07-24

    Per Carlsson

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Så resonerar läkare och sjuksköterskor vid prioriteringar av patienter i primärvård
  • 52.
    Arvidsson, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Sundin, Jan
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Tema hälsa och samhälle.
    Johan Peter Hellström. One of the Swedish pioneers of occupational health.1999Ingår i: First International Conference on The History of Occupational and Environmental Prevention,1998, Amsterdam: Elsevier , 1999Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

           

  • 53.
    Aspegren Kendall, Sally
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan, Rehabiliteringsmedicin. Östergötlands Läns Landsting, Medicincentrum, Smärt- och rehabiliteringscentrum.
    Brolin-Magnusson, Kerstin
    Sörén, Birgitta
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Sjukgymnastik.
    Gerdle, Björn
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan, Rehabiliteringsmedicin. Östergötlands Läns Landsting, Medicincentrum, Smärt- och rehabiliteringscentrum.
    Henriksson, Karl-Gösta
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan, Neurofysiologi. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Neurologiska kliniken.
    A pilot study of body awareness programs in the treatment of fibromyalgia syndrome2000Ingår i: Arthritis Care and Research, ISSN 0893-7524, E-ISSN 1529-0123, Vol. 13, nr 5, s. 304-311Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective. To compare in a pilot study the effect of two physical therapies, the Mensendieck system (MS) and body awareness therapy (BAT) according to Roxendal, in fibromyalgia patients and to investigate differences in effect between the two interventions. Methods. Twenty female patients were randomized to either MS or BAT in a program lasting 20 weeks. Evaluations were tender point examination and questionnaires, including visual analog scales (pain intensity at worst site, muscular stiffness, evening fatigue, and global health), Fibromyalgia Impact Questionnaire (FIQ), Coping Strategies Questionnaire, Quality of Life Scales, Arthritis Self-Efficacy Scale (ASES), and disability before, immediately after, and at 6 and 18 months followup. Results. The BAT group had improved global health at 18 months followup, but lower results than the MS group. The MS group had improved FIQ, ASES other symptoms, and pain at worst site at 18 months followup. Conclusion. In the present pilot study, MS was associated with more positive changes than BAT.

  • 54. Balldin, J
    et al.
    Berglund, M
    Borg, S
    Mansson, M
    Bendtsen, Preben
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Beroendekliniken IHS. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Beroendekliniken.
    Franck, J
    Gustafsson, L
    Halldin, J
    Nilsson, LH
    Stolt, G
    Willander, A
    A 6-month controlled naltrexone study: Combined effect with cognitive behavioral therapy in outpatient treatment of alcohol dependence2003Ingår i: Alcoholism: Clinical and Experimental Research, ISSN 0145-6008, E-ISSN 1530-0277, Vol. 27, nr 7, s. 1142-1149Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: In several studies, patients with alcohol dependence treated with the opioid antagonist naltrexone have shown fewer relapses to heavy drinking than those receiving placebo. An interaction between the naltrexone effect and the type of psychological therapy has been observed. Methods: A 6-month, double-blind, placebo-controlled, parallel-group study was performed at 10 different investigation sites. After a placebo run-in period of 1 week, 118 patients were randomized into 4 treatment groups - 50 mg of naltrexone daily or placebo in combination with either cognitive behavioral therapy (CBT) or supportive therapy. The CBT was performed over nine sessions according to the manual of Project MATCH (Matching Alcoholism Treatments to Client Heterogeneity). The supportive therapy was defined as "the treatment as usual." Alcohol consumption, craving, carbohydrate-deficient transferrin, medication compliance by tablet count, and adverse clinical events were assessed at all visits. Other liver enzymes and psychiatric symptoms were also determined. Results: Ninety-one (77%) patients completed the study, and 92 (78%) were 80% compliant with the medication regimen. A lower percentage of heavy-drinking days was shown in the naltrexone group (p = 0.045) compared with the placebo group, as was a lower craving score (p = 0.029). These results are supported by the lower levels of liver enzyme activities (p < 0.010 for aspartate aminotransferase, alanine aminotransferase, and ?-glutamyltransferase), but not by the carbohydrate-deficient transferrin levels, in the naltrexone group. The mean time period before the first day of heavy drinking was longer for the group treated with CBT (p = 0.010), especially in combination with naltrexone (p = 0.007). Naltrexone was well tolerated, and no patients discontinued the study due to side effects. Conclusions: This study supports the effect of naltrexone in outpatient treatment of alcohol dependence and suggests that a beneficial interaction effect with CBT can be expected.

  • 55.
    Barajas, Josefin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Hälsofrämjande utvecklingsarbete - motsättningar och paradoxer2006Ingår i: Tid för utveckling? / [ed] Kerstin Ekberg, Lund: Studentlitteratur , 2006, 1, s. 161-188Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

      Tid, tidsanvändning och tidsbrist i arbetet är i fokus i debatten om de krav som det nya arbetslivet ställer. Vilka konsekvenser får sättet att organisera och rationalisera arbete för lärande, hälsa, jämställdhet och arbetsförhållanden? Forskare från fyra discipliner granskar och jämför skeenden i fyra offentliga organisationer som genomför organisationsförändringar. Boken vänder sig till alla, såväl studerande som yrkesverksamma, som hanterar arbetslivs-, organisations- och ledarskapsfrågor.

  • 56.
    Barajas, Josefin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Interventionens olika ansikten - karakterisering utifrån interventionsansatser.2005Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 82, s. 223-240Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 57.
    Barajas, Josefin
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Dilemmas in work place health promotion - the role of the leadership.2005Ingår i: Second ICOH International Conference on Psychosocial factors at Work.,2005, 2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 58.
    Barajas, Josefin
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Interventionsprojektet Hälsa på akutkliniken - Arbetsprocessen.2004Ingår i: Folkhälsostämman,2004, 2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 59.
    Barajas, Josefin
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Workplace health promotion - Intervention Process.2005Ingår i: Best Practice for Better Health, 6th IUPHE European Conference on the Effectiveness and Quality on Health Promotion,2005, 2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 60.
    Barajas, Josefin
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Workplace health promotion - Intervention Process.2005Ingår i: Second ICOH International Conference on Psychosocial factors at Work.,2005, 2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 61.
    Barajas, Josefin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning, PiAU. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hälsofrämjande arbetsplats: att skapa möjligheter för lärande och hälsa2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under hösten 2002-hösten 2003 genomfördes ett interventionsprojekt vid akutkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping. Projektet syftade till att utveckla förutsättningarna och kompetensen inom organisationen att hantera frågor som främjar hälsa.

    Alla medarbetare på kliniken har träffats i arbetsgrupper och under handledning arbetat enligt problembaserat lärande med frågor som berör hälsa i arbetet. Grupperna dokumenterade sitt arbete i s.k. loggböcker, samt i rapporteringar från två heldagar då alla medarbetare samlades. Ett strategiskt urval av medarbetarna har intervjuats vid interventionens början, samt efter avslutad interventionstid. Personalen har även följts med landstingets personalenkät och sjukfrånvarostatistik.

    Interventionsprojektet har lett fram till en mängd förbättringsförslag och genomförda åtgärder på alla nivåer i organisationen, såsom t.ex. ökad medicinsk-teknisk kompetens, förbättrat socialt klimat, ökad regelbundenhet i personalutvecklingssamtal, ökade förutsättningar för patientflödet i verksamheten och utveckling av strategier för att hantera långtidssjukskrivna. PB-gruppernas rangordning av prioriterade områden för hälsofrämjande utvecklingsarbete var ledarskap, organisation, kompetens, information och kommunikation, samt vårdkvalitet.

    Interventionen har bidragit till ett ökat erfarenhetsutbyte mellan personalen, vilket har inneburit både ett individuellt och ett kollektivt lärande. Personalen har också under interventionsprojektet ökat sin kompetens att hantera verksamhetsförändringar.

    Medarbetarna har utvecklat synen på hälsa, och vad som påverkar den arbetsrelaterade hälsan. Interventionsprojektet har belyst vikten av reflektion under arbetstid, samt betydelsen av delaktighet under förändringsprocesser.

    Resultaten visar på tre framträdande faktorer av betydelse för genomförandet och utfallet av interventionsprojektet. För det första har ledningen en väsentlig roll i utvecklingen av hälsofrämjande processer på arbetsplatsen. Ledningen behöver stötta och legitimera  utvecklingsarbetet. Ett sådant hälsofrämjande ledarskap ställer krav på kompetens hos ledningen. Ledare behöver därför extra stöd och utvidgad kompetens i hälsofrämjande utvecklingsarbete.

    För det andra är det viktigt att organisera för lärande och kollektiv reflektion. Det kräver en medveten strategi. Det problembaserade arbetssättet under interventionsprojektet har fungerat som ett forum där medarbetarna kontinuerligt har fått utrymme att tänka i nya banor. Resultatet av en sådan organisering för lärande har givit utslag i verksamheten i form av olika åtgärder och förändringar.

    För det tredje har de problembaserade grupperna fungerat som en buffert i organisationen, där medarbetarna har lärt en handlings- och förändringsberedskap. De har ökat sin kompetens i att hantera inre och  yttre krav på förändring, liksom att påverka sin egen organisation i riktning mot en hälsofrämjande arbetsplats.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hälsofrämjande arbetsplats : att skapa möjligheter för lärande och hälsa
  • 62.
    Barajas, Josefin
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Nordlund, Anders
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Employee-Perceived Leadership Behaviour and Effort-Reward Imbalance & Overcomittment2006Ingår i: 28th International Congress on Occupational Health,2006, 2006, s. 105-105Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

      

  • 63.
    Barajas, Josefin
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Nordqvist, Cecilia
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS. Östergötlands Läns Landsting, Folkhälsovetenskapligt centrum, Folkhälsovetenskapligt centrum.
    Intervention Elucidate Intra Organisational Hindrance to Employee Development2002Ingår i: Humans in a Complex Environment,2002, 2002, s. 67-70Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 64. Barnett, NP
    et al.
    Monti, PM
    Cherpitel, C
    Bendtsen, Preben
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Beroendekliniken IHS. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Beroendekliniken.
    Borges, G
    Colby, SM
    Nordqvist, Cecilia
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Johansson, Kjell
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Identification and brief treatment of alcohol problems with medical patients: An international perspective2003Ingår i: Alcoholism: Clinical and Experimental Research, ISSN 0145-6008, E-ISSN 1530-0277, Vol. 27, nr 2, s. 262-270Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article summarizes the proceedings of a symposium at the 2002 RSA meeting in San Francisco, California. The chair was Peter Monti and co-chair was Nancy Barnett. The aim of the symposium was to bring together researchers from the United States, Sweden, and Mexico to present current findings on the development and implementation of screening and intervention research in Emergency Departments (ED). Cheryl Cherpitel presented findings on the performance of the Rapid Alcohol Problems Screen (RAPS4), a 4-item instrument used for screening for alcohol dependence and harmful drinking in the ED. Dr. Cherpitel also presented for her collaborator, Guilherme Borges, their research on the performance of a number of screening measures including the RAPS among Mexicans and Mexican-Americans with alcohol-related disorders in the ED. Preben Bendtsen described the implementation of an alcohol screening and intervention procedure delivered by ordinary ED staff in Sweden. Nancy Barnett presented data on characteristics related to readiness to change alcohol use in a sample of young adults who were treated in an ED for injury or intoxication.

  • 65.
    Bartha, Erzsebet
    et al.
    Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Karolinska University Hospital, Huddinge, Sweden.
    Rudin, Å.
    Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Lund University Hospital, Lund, Sweden.
    Flisberg, P.
    Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Lund University Hospital, Lund, Sweden, .
    Lundberg, CJ.
    Department of Anaesthesiology, Malmö University Hospital, Malmö, Sweden.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kalman, Sigga
    Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Karolinska University Hospital, Huddinge, Sweden.
    Could benefits of epidural analgesia following oesophagectomy be measured by perceived perioperative patient workload?2008Ingår i: Acta Anaesthesiologica Scandinavica, ISSN 0001-5172, E-ISSN 1399-6576, Vol. 52, nr 10, s. 1313-1318Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: A controversy exists whether beneficial analgesic effects of epidural analgesia over intravenous analgesia influence the rate of post-operative complications and the length of hospital stay. There is some evidence that favours epidural analgesia following major surgery in high-risk patients. However, there is a controversy as to whether epidural analgesia reduces the intensive care resources following major surgery. In this study, we aimed at comparing the post-operative costs of intensive care in patients receiving epidural or intravenous analgesia.

    Methods: Clinical data and rates of post-operative complications were extracted from a previously reported trial following thoraco-abdominal oesophagectomy. Cost data for individual patients included in that trial were retrospectively obtained from administrative records. Two separate phases were defined: costs of pain treatment and the direct cost of intensive care.

    Results: Higher calculated costs of epidural vs. intravenous pain treatment, 1,037 vs. 410 Euros/patient, were outweighed by lower post-operative costs of intensive care 5,571 vs. 7,921 Euros/patient (NS).

    Conclusion: Higher costs and better analgesic effects of epidural analgesia compared with intravenous analgesia do not reduce total costs for post-operative care following major surgery.

  • 66.
    Bartha, Erzsébet
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Anestesiologi.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Kalman, Sigga
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Anestesiologi. Östergötlands Läns Landsting, Anestesi- och operationscentrum, Anestesi- och intensivvårdskliniken VIN.
    Evaluation of costs and effects of epidural analgesia and patient-controlled intravenous analgesia after major abdominal surgery2006Ingår i: British Journal of Anaesthesia, ISSN 0007-0912, E-ISSN 1471-6771, Vol. 96, nr 1, s. 111-117Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background. The outcome of different treatment strategies for postoperative pain has been an issue of controversy. Apart from efficacy and effectiveness a policy decision should also consider cost-effectiveness. Since economic analyses on postoperative pain treatment are rare we developed a decision model in a pilot cost-effectiveness analysis (CEA) comparing epidural analgesia (EDA) and patient-controlled intravenous analgesia (PCIA) after major abdominal surgery in routine care. Methods. Using a decision-tree model, treatment with EDA (ropivacaine and morphine) was compared with PCIA (morphine). Effects and costs of treatment were established. The number of pain-free days at rest (pain intensity <30 using visual analogue scale 1-100 mm) was the primary measure of effect. An incremental cost-effectiveness ratio (ICER) was calculated as the difference in direct costs divided by the difference in effect. A database on 644 patients collected for the purpose of quality control during the period of 1997 to 1999 was the main data source. Sensitivity analysis was used to test uncertain data. Results. EDA was more effective in terms of pain-free days but more expensive. The additional cost for each pain-free day was 5652 Euros. Conclusion. It is a judgement of value if the additional cost is reasonable. When the cost of around 55 000 Euros per gained life-year with full health for other interventions is debated, our result indicates poor cost-effectiveness for EDA. Before any conclusion can be drawn concerning policy recommendations the difference in costs has to be related to other outcome measures as length of hospital stay, morbidity and mortality are required. © The Board of Management and Trustees of the British Journal of Anaesthesia 2005. All rights reserved.

  • 67.
    Bartha, Erzsébet
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Anestesiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kalman, Sigga
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Anestesiologi. Östergötlands Läns Landsting, Anestesi- och operationscentrum, Anestesi- och intensivvårdskliniken VIN. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Postoperativ smärtlindring - till vilket pris?: En hälsoekonomisk modellanalys av två smärtlindringsmetoder2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten för denna rapport var en kvalitetskontroll av rutiner för postoperativ smärtlindring vid Anestesikliniken på US i Linköping under 1997-1999. Vid denna kontroll upptäckte vi en del svagheter i rutiner, bl.a. att epiduralsmärtlindring avslutades tidigare än avsetts i högre frekvens än väntat. Under denna period registrerades en mängd uppgifter om aktuell behandling och olika utfall i en databas. Resultatet pekade på att den mest använda metoden i praktiken var förenad med extrainsatser som bidrog till högre kostnader. Denna kunskap ledde fram till en vidare frågeställning än vad som traditionellt diskuterats i dessa sammanhang nämligen hur de aktuella metoderna förhåller sig till varandra när även kostnader för behandlingen tas i beaktande. Det första steget att besvara denna fråga var ett projektarbete i kursen om Klinisk Utvärderingsvetenskap (KLUV) som anordnades av Linköpings universitet med stöd av Forskningsrådet i Sydvästra Sjukvårdsregionen. Studien har sedan vidareutvecklats och färdigställts vid CMT med ekonomiskt stöd från Landstinget i Östergötland.

    Syftet med rapporten är att belysa hur två metoder för postoperativ smärtlindring (epiduralbedövning och intravenös opioidbehandling med patientkontrollerad pump) fungerar i vardagssjukvård med hänsyn tagen till både kostnader och effekten på smärta. Frågan om vilken metod som är den bättre av dessa har diskuterats under senaste decenniet. Epiduralbedövning tycks ge bättre smärtlindring, men det är oklart vilket mervärde som den skillnaden i smärtintensitet ger oavsett om den mäts som patientupplevd, medicinsk eller samhällelig nytta. Frågan om vilken behandlingsform som är mest kostnadseffektiv är intressant eftersom den här typen av smärtlindring är vanlig och berör ett stort antal patienter i sjukvården. Vår förhoppning är att vi med hjälp av denna hälsoekonomiska modellanalys av beslutsproblemet kan bidra till ett bättre beslutsunderlag men också väcka ett intresse för att göra hälsoekonomiska utvärderingar av smärtlindringsmetoder vilket hittills varit relativt ovanligt.

    Studien har genomförts i samarbete mellan CMT och AnOp Centrum vid US i Linköping. Flera personer har bidragit till denna rapport och vi vill tacka Mona Lindblad och Lilian Adamsson som var ansvariga för databasen under åren 1997-1999. Vi vill vidare tacka Martin Henriksson vid CMT för värdefulla synpunkter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Postoperativ smärtlindring – till vilket pris? En hälsoekonomisk modellanalys av två smärtlindringsmetoder
  • 68.
    Bendtsen, Preben
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Beroendekliniken IHS. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Beroendekliniken.
    Sekundärprevention av alkoholproblem inom hälso- och sjukvården2002Ingår i: Den svenska supen i det nya Europa: nya villkor för alkoholprevention : en kunskapsöversikt / [ed] Sven Andréasson, Stockholm: Folkhälsoinstitutet , 2002, s. 159-178Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En kunskapsöversikt som tar upp olika risk- och skyddsfaktorer för alkoholproblem och beskriver vilka åtgärder som har bäst förebyggande effekt. Boken är skriven av några av landets mest framstående alkohol- och preventionsforskare

  • 69.
    Bendtsen, Preben
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Beroendekliniken IHS. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Beroendekliniken.
    Hensing, G
    Göteborg.
    Alexanderson, Kristina
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Self-perceived excessive alcohol consumption among employed women: Association with health and psychosocial factors2003Ingår i: Addictive Behaviours, ISSN 0306-4603, E-ISSN 1873-6327, Vol. 28, nr 4, s. 777-783Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    [No abstract available]

  • 70.
    Bendtsen, Preben
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Östergötlands Läns Landsting, Folkhälsovetenskapligt centrum, Folkhälsovetenskapligt centrum.
    Hensing, G
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Ebeling, C
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Schedin, A
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    What are the qualities of dilemmas experienced when prescribing opioids in general practice? 1999Ingår i: Pain, ISSN 0304-3959, E-ISSN 1872-6623, Vol. 82, s. 89-96Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 71.
    Bendtsen, Preben
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Östergötlands Läns Landsting, Folkhälsovetenskapligt centrum, Folkhälsovetenskapligt centrum.
    Hensing, G
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    McKenzie, L
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Stridsman, A-K
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Prescribing benzodiazepines - a critical incident study of a physician dilemma.  1999Ingår i: Social Science and Medicine, ISSN 0277-9536, E-ISSN 1873-5347, Vol. 49, s. 459-467Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 72.
    Bendtsen, Preben
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Östergötlands Läns Landsting, Folkhälsovetenskapligt centrum, Folkhälsovetenskapligt centrum.
    Hultberg, J
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Carlsson, M
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Jones, A Wayne
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för biomedicin och kirurgi, Klinisk kemi.
    Monitoring ethanol exposure in a clinical setting by analysis of blood, breath, saliva, and urine.1999Ingår i: Alcoholism: Clinical and Experimental Research, ISSN 0145-6008, E-ISSN 1530-0277, Vol. 23, s. 1446-1451Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 73.
    Bendtsen, Preben
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Akutkliniken.
    Johansson, Kjell
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Vart är alkoholpreventionen inom primärvården på väg?2004Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 3, s. 207-213Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 74.
    Bendtsen, Preben
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Beroendekliniken IHS. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Beroendekliniken.
    Johansson, Kjell
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Nordqvist, Cecilia
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    How to implement screening for high alcohol consumption in the daily routine in an emergency department2002Ingår i: 2002 Scieentific Meeting of the RSA and the 11th Congress of the ISBRA, San Fransisco 2002,2002, 2002Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 75.
    Bendtsen, Preben
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Akutkliniken.
    Johansson, Kjell
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Åkerlind, Ingemar
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i västra Östergötland, Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland.
    Feasibility of an email-based electronic screening and brief intervention (e-SBI) to college students in Sweden.2006Ingår i: Addictive Behaviours, ISSN 0306-4603, E-ISSN 1873-6327, Vol. 31, s. 777-787Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 76.
    Bendtsen, Preben
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Östergötlands Läns Landsting, Folkhälsovetenskapligt centrum, Folkhälsovetenskapligt centrum.
    Jones, AW
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Rättsmedicin.
    Impact of water-induced diuresis on excretion profiles of ethanol, urin-creatinine, and urine-osmolality. 1999Ingår i: Journal of Analytical Toxicology, ISSN 0146-4760, E-ISSN 1945-2403, Vol. 23, s. 565-569Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 77.
    Bendtsen, Preben
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Leijon, M
    Sommer, Ann-Sofie
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Lungmedicin. Östergötlands Läns Landsting, Kirurgi- och onkologicentrum, Lungmedicinska kliniken US.
    Kristenson, Margareta
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    A s6-monthcontrolled naltrexonestudy: combined effect with cognitive behavioral therapy in outpatient treatment of alcohol dependence2003Ingår i: Health and Quality of Life Outcomes, ISSN 1477-7525, E-ISSN 1477-7525, Vol. 11Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 78.
    Bendtsen, Preben
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Leijon, Margareta
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Sommer, Ann Sofie
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Lungmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kristenson, Margareta
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Measuring health-related quality of life in patients with chronic obstructive pulmonary disease in a routine hospital setting: Feasibility and perceived value2003Ingår i: Health and Quality of Life Outcomes, ISSN 1477-7525, E-ISSN 1477-7525, Vol. 1, nr 5Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Assessment of health-related quality of life is so far mainly used in specific research settings and not widely accepted in the routine care of patients. Lack of trust in accuracy and reliability and lack of knowledge concerning the questionnaires used, methods, terminology, are just some of the perceived barriers for a more widespread dissemination of these instruments into routine health care. The present study was undertaken in order to test the feasibility of a computerised system for collecting and analysing health-related quality of life in a routine clinical setting and to examine the thoughts and attitudes among physicians concerning the value of these measurements.

    Methods

    Seventy-four patients with chronic pulmonary lung disease were asked to assess their health-related quality of life with a computerised version of the SF-36 questionnaire before a regular the visit to a physician. The results were immediately available for the physician during the consultation for comparison of information given by the patients and the physician's evaluation of the patients overall health status. A focus group interview with the physicians was performed before and after the implementation of routine measurements of health-related quality of life.

    Results

    The systematic assessment concept worked satisfactorily. All patients approached agreed to participate and completed the assessment on the touch screen computer. A weak correlation was found between patients' self-rated health and pulmonary function and between physicians' evaluation and pulmonary function. The physicians appreciated the SF-36 assessments and the value of the patients' perspective although only a few could pinpoint new clinical decisions based upon this new information.

    Conclusion

    Physicians' clinical evaluation and patients' self-rating of health status offer unique and important information that are complementary.

  • 79.
    Bendtsen, Preben
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Östergötlands Läns Landsting, Folkhälsovetenskapligt centrum, Folkhälsovetenskapligt centrum.
    Lejman Dahlström, M
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Bjurulf, P
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Sociodemographic gender differences in patients attending a community-based alcohol treatment centre2002Ingår i: Addictive Behaviours, ISSN 0306-4603, E-ISSN 1873-6327, Vol. 27, nr 1, s. 21-33Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study included all individuals attending a community-based treatment centre during a 4-year period. Patients were referred to the treatment centre from the primary health care (17%), social insurance office (8%), social workers (19%), employers (7%), prisons and probation administration (3%), on their own initiative (25%), and by other means (21%). The participants, 355 men and 164 women, all between 18 and 64 years of age, were compared with the total population in the municipality with regards to gender differences in sociodemographic characteristics. Adult life circumstances such as legal problems, broken relationships, unemployment and lower social class, in both men and women, were clearly associated with an alcohol dependence or at least of seeking help for this problem. The study also emphasises important social consequences of alcohol dependence in women, such as legal problems and drunk driving, normally associated with male alcohol dependence. The study revealed that living with an abusing partner was associated with a higher frequency of alcohol dependence in women. The findings are important issues to address when offering treatment to women with alcohol dependence. ⌐ 2001 Elsevier Science Ltd. All rights reserved.

  • 80.
    Bendtsen, Preben
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Östergötlands Läns Landsting, Folkhälsovetenskapligt centrum, Folkhälsovetenskapligt centrum.
    Timpka, Toomas
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Östergötlands Läns Landsting, Folkhälsovetenskapligt centrum, Folkhälsovetenskapligt centrum.
    Acceptability of computerized self-report of alcohol habits: A patient perspective. 1999Ingår i: Alcohol and Alcoholism, ISSN 0735-0414, E-ISSN 1464-3502, Vol. 34, s. 575-580Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 81.
    Bendtsen, Preben
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Östergötlands Läns Landsting, Folkhälsovetenskapligt centrum, Folkhälsovetenskapligt centrum.
    Åkerlind, I
    FoU enheten Norrköping.
    Changes in attitudes and practice in primary health care with regard to early intervention for problem drinkers. 1999Ingår i: Alcohol and Alcoholism, ISSN 0735-0414, E-ISSN 1464-3502, Vol. 34, s. 795-800Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 82.
    Berg, Jessica
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    "Det är ju ett odjur man kör egentligen...": Unga mäns uppfattningar av trafik2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Trafikolyckor är ett globalt folkhälsoproblem som leder till svåra ekonomiska konsekvenser och psykiskt lidande. Ungdomar mellan 15-24 år och framförallt män är en särskilt utsatt grupp av olika anledningar. De har ofta en övertro på sin egen körförmåga, kör ofta över hastighetsgränserna och är överrepresenterade i alkoholrelaterade trafikolyckor. Vissa socioekonomiska skillnader finns i risken att råka ut för trafikolyckor. Ungdomar med låg utbildning samt barn från lägre socioekonomiska grupper, framförallt barn till lantbrukare, är överrepresenterade i motorfordonsolyckor. Syftet med denna uppsats är att beskriva uppfattningar av trafiksäkerhet, risker i trafiken samt den egna omgivningen bland unga, nya eller blivande manliga körkortstagare. Frågeställningarna lyder:

    Hur uppfattar unga män sig själva som bilförare?

    Vad har unga män för uppfattning av risker i trafiken?

    Vad har unga män för uppfattning av sin omgivning?

    Åtta enskilda djupgående intervjuer med gymnasieelever mellan 17-18 år, samtliga män, har gjorts. Flertalet av dessa är uppväxta i lantbrukarfamilj. Intervjuerna har behandlat frågor om den egna körerfarenheten, trafiksäkerhet, risker samt uppfattning av samhället och tillit tillandra människor. Resultaten visar att intervjupersonerna uppfattar sig som bättre förare jämfört med jämnåriga men något sämre än äldre. Det förekommer skilda uppfattningar om vadrisker i trafiken innebär och hur risker skall kunna förebyggas. Vidare finns en generell tillit till trafikregler och myndigheter som upprätthåller dessa. Uppfattningar av dagens samhälle och känslan av att vara delaktig speglas till viss del av intervjupersonernas egen bakgrund som lantbrukarbarn. Generellt har de även en när relation till familj och släkt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 83.
    Bergh, Christina
    et al.
    Sahlgrenska Academy.
    Thurin Kjellberg, Ann
    Sahlgrenska Academy.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Randomized single versus double embryo transfer: Obstetric and paediatric outcome and a cost-effectiveness analysis2006Ingår i: Human Reproduction, ISSN 0268-1161, E-ISSN 1460-2350, Vol. 21, nr 1, s. 210-216Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: Transfer of several embryos after IVF results in a high multiple birth rate associated with increased morbidity and high costs for the neonatal care. In a previous randomized trial we demonstrated that a single embryo transfer (SET) strategy, including one fresh single embryo transfer and, if no live birth, one additional frozen-thawed SET, resulted in a live-birth rate that was not substantially lower than after double embryo transfer (DET) but markedly reduced the multiple birth rate. Methods: We compared costs for maternal health care and productivity losses and paediatric costs for the SET and DET strategies. In addition, maternal and paediatric outcomes between the two groups were compared. Results: The SET strategy resulted in lower average total costs from treatment until 6 months after delivery. There were a few more deliveries with at least one live-born child in the DET group. The incremental cost per extra delivery in the DET alternative was high, €71 940. The rates of prematurely born and low birthweight children were significantly lower with the SET strategy. There were also markedly fewer maternal and paediatric complications in the SET group. Conclusions: The SET strategy is superior to the DET strategy, when number of deliveries with at least one live-born child, incremental cost-effectiveness ratio and maternal and paediatric complications are taken into consideration. The findings do not support continuing transfers of two embryos in this group of patients. © The Author 2005. Published by Oxford University Press on behalf of the European Society of Human Reproduction and Embryology. All rights reserved.

  • 84.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Decisions on Inclusion in the Swedish Basic Health Care Package - Roles of Cost-Effectiveness and Need2003Ingår i: Health Care Analysis, ISSN 1065-3058, E-ISSN 1573-3394, Vol. 11, nr 4, s. 301-308Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Inclusion or not of a treatment strategy in the publicly financed health care is really a matter of prioritisation. In Sweden priority setting decisions are governed by law in which it is stated that decisions should be guided by firstly the principle of need and secondly the principle of cost-effectiveness. Objective: The purpose of the paper is to discuss and illustrate the roles of need and cost-effectiveness in decisions on inclusion or not of treatment strategies in the publicly financed health care. Methods: The theoretical backgrounds of need and cost-effectiveness are discussed in short, both with respect to their meaning and to their potential roles in decisions on priority setting. Four treatment strategies, Viagra, Rivastigmine, statins, and lung transplants, are analysed with respect to whether either cost-effectiveness or need, or both, seem to have played a role in the decisions of inclusion or not in the basic health care package. Results: Both need and cost-effectiveness are important and should be important aspects when making decisions on priority setting. From the examples of the four treatment strategies it seems that decisions are almost exclusively made with reference to the principle of need. Conclusions: The most evident conclusion to be drawn from this study is that decisions on priority setting are almost solely based on the principle of need. This implies that the principle of cost-effectiveness is given very little space, which is a problem as this means an obvious risk of inefficient resource use.

  • 85.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Nordfeldt, Sam
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.
    AD/HD i ett samhällsekonomiskt perspektiv2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 86.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Nordfeldt, Sam
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    The Socioeconomic burden of AD/HD2004Ingår i: Health Technology Assessment International HTAi,2004, 2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 87.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Persson, Jan
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Bredbandstjänster för funktionshindrade - utvärdering av brukarnyttan2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 88.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Persson, Jan
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Mobil videokommunikation för döva - utvärdering av brukarnyttan2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 89.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Persson, Jan
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Öberg, Birgitta
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Sjukgymnastik. Östergötlands Läns Landsting, Folkhälsovetenskapligt centrum, Folkhälsovetenskapligt centrum.
    Nordlund, Anders
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Economic evaluation in a cluster randomized controlled study of work place intervention in south-east Sweden2006Ingår i: International workshop Economic Evaluations of Occupational Health Interventions,2006, 2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 90.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Reichard, Olle
    Infektionskliniken Karolinska Universitetssjukhuset.
    Sennfält, Karin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Cost-effectiveness of peginterferon alfa-2b in combination with ribavirin as initial treatment for chronic hepatitis C in Sweden2005Ingår i: Health Technology Assessment International,2005, 2005Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 91.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Reichard, Olle
    Karolinska sjukhuset.
    Sennfält, Karin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Kostnadseffektiviteten av peginterferon alfa-2b (PegIntron) jämfört med interferon alfa-2b (Intron A) vid kombinationsbehandling av kronisk hepatit C i Sverige2004Ingår i: Svenska Läkaresällskapets riksstämma,2004, 2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 92.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Sennfält, Karin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Reichard, Olle
    Dept of Infectious Diseases Karolinska Institutet.
    Cost-effectiveness of peginterferon alfa-2b in combination with ribavirin as initial treatment for chronic hepatitis C in Sweden2006Ingår i: Scandinavian Journal of Infectious Diseases, ISSN 0036-5548, E-ISSN 1651-1980, Vol. 38, s. 497-505Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 93.
    Bohannon, Richard W.
    et al.
    School of Allied Health, University of Connecticut, Storrs, CT, United States.
    Peolsson, Anneli
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Massy-Westropp, Nicola
    School of Health Sciences, University of South Australia, Adelaide, SA, Australia.
    Consolidated reference values for grip strength of adults 20 to 49 years: a descriptive meta-analysis2006Ingår i: Isokinetics and exercise science, ISSN 0959-3020, E-ISSN 1878-5913, Vol. 14, nr 3, s. 221-224Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Building on a previous meta-analysis, this study focused on the utility of consolidating grip strength data from apparently healthy subjects 20-49 years of age. All data were obtained using a Jamar dynamometer and procedures generally consistent with the recommendations of the American Society of Hand Therapists. The meta-analysis revealed that the seven sources provided homogeneous data (Q = 0.21 -0.81, p ≥ 0.667) for the left and right sides of men and women subjects. Means and confidence intervals are provided that can be used to interpret the normality of grip strength obtained from men and women 20-49 years of age. By consolidating the data from multiple studies conducted in five countries, a better overall estimate of normal is obtained. Providing reference values for three decades combined simplifies normative comparisons.

  • 94.
    Bohannon, Richard W
    et al.
    School of Allied Health, Physical Therapy, University of Connecticut, USA.
    Peolsson, Anneli
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Massy-Westropp, Nicola
    School of Health Sciences, University of South Australia, Adelaide, Australia.
    Desrosiers, Johanne
    Research Center on Aging and Faculty of Medicine, Department of Family Medicine, Université de Sherbrooke, Sherbrooke, Québec, Canada.
    Bear-Lehman, Jane
    Steinhardt School of Education, New York University and College of Physicians and Surgeons, Columbia University, New York, NY, USA.
    Reference values for adult grip strength measured with a Jamar dynamometer: a descriptive meta-analysis2006Ingår i: Physiotherapy, ISSN 0031-9406, E-ISSN 1873-1465, Vol. 92, nr 1, s. 11-15Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this meta-analysis was to consolidate the results of studies presenting normative values for grip strength obtained with the Jamar dynamometer in accordance with the recommendations of the American Society of Hand Therapists. Relevant data from 12 sources (3317 subjects) were employed. Means and 95% confidence intervals are presented for the left and right sides of men and women in 12 age groups (20–24, 25–29, 30–34, 35–39, 40–44, 45–49, 50–54, 55–59, 60–64, 65–69, 70–74, 75+ years). The consolidated grip strength reference values offer a better standard for comparison than provided by any single study alone. Limitations in the meta-analysis notwithstanding, the lower limit of the 95% confidence interval can serve as a reasonable threshold for establishing grip strength impairment among adults.

  • 95.
    Boman, John
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Lindfors, Sara
    Karolinska Institutet, Stockholm.
    Nordqvist, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Nordström, Louise
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Alexanderson, Kristina
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Konstruktiva strategier för att hantera stress bland disputerade specialistläkare vid ett universitetssjukhus2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 96.
    Borg, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Sickness Absence with Musculoskeletal Diagnoses: An Eleven-Year Follow-Up of Young Persons2003Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: In Sweden, as well as in most Western countries, sickness absence is a major public health problem that has increased in recent years. This is a complex phenomenon related not only to ill health factors, but also to other factors on the levels of the individual, the family, the workplace, and the society. Most studies of sickness absence are cross sectional, which makes it difficult to investigate aetiological factors. A longitudinal study design is preferable, because sick-leave spells can have a long duration and are often due to chronic or recurrent disorders.

    Objectives: The aim of the present research was to conduct a pilot study to gain further information about factors associated with sickness absence and disability pension, perceptions of contacts with rehabilitation professionals, and self-rated health over time among younger persons initially on sick leave with low-back, neck, or shoulder diagnoses.

    Material and methods: An eleven-year prospective cohort study of all individuals who, in 1985, were aged 25–34 years, lived in the municipality of Linköping, Sweden, and had a sick-leave spell ≥ 28 days with low-back, neck, or shoulder diagnoses (n = 213, 61% women). The following information was obtained from registers: number of sick-leave days and spells in 1982–1984; diagnosis and demographical data in 1985 (age, sex, occupation, citizenship, marital status, and income); data on each sick-leave period (date, full/part time), disability pension (date, diagnoses, temporary/permanent, full/part time); emigration (date), and death (date, cause) from 1985 to 1 September 1996. In 1996, a questionnaire was sent to members of the cohort (response rate 73%). Different measures were used to analyse sickness absence and disability pension over the eleven-year period, possible risk factors for disability pension were tested by Cox regression, and possible factors predicting future low levels of sickness absence were tested by logistic regression. Based on the questionnaire perceptions of encounters with rehabilitation professionals were analysed with factor analyses and linear regression, and the so called health-line (a method to collect data on self-rated health over time) was tested, and the results were compared with data on sickness absence and disability ension.

    Results: The members of the cohort turned out to be a high-risk group for disability pension. After 11 years, 26% of the women and 14% of the men had been granted such benefits, mainly due to musculoskeletal diagnoses, but also with psychiatric diagnoses for half of the men and 17% of the women. Full-time pension was granted more often to men than to women. The women had higher levels of sickness absence. An extended Cox regression model proved suitable for prediction of disability pension. Taking citizenship and long-term sickness absence into consideration, the women had a 1.9 times higher risk of being granted disability pension than the men. Predictors for future low levels of sickness absence were a history of low sickness absence, having a white-collar job, and being married. These associations were not discerned when a pathogenic approach was used, which implies that factors other than the opposite risk factor for disability pension are associated with future low sickness absence. Three dimensions of the individuals’ contacts with professionals were identified: supportive treatment, distant treatment, and empowering treatment.

    Women perceived both social insurance officers and health care professionals as more supportive than the men did. Contact with social insurance officers was experienced as more supportive and empowering by persons on disability pension than by those not receiving such benefits. Data collected using the health-line (i.e., self-rated health from 1985 to 1995) was correlated with data on annual mean number of sick-leave days and days on disability pension. No tendency to recall bias was noted.

    Conclusions: Additional research is needed to elucidate the situation of women on sick leave with low-back, neck, and shoulder diagnoses. Further testing and practical application of statistical and epidemiological models for analysing sickness absence and disability pension data should be carried out to ascertain the validity and usefulness of such models.

    Delarbeten
    1. Sickness absence with low-back, shoulder, or neck diagnoses: An 11-year follow-up regarding gender differences in sickness absence and disability pension
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Sickness absence with low-back, shoulder, or neck diagnoses: An 11-year follow-up regarding gender differences in sickness absence and disability pension
    2005 (Engelska)Ingår i: Work: A journal of Prevention, Assessment and rehabilitation, ISSN 1051-9815, E-ISSN 1875-9270, Vol. 25, nr 2, s. 115-124Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Background: There is very little knowledge on the long-term outcomes of sickness absence. The aim was to investigate sickness absence and disability pensions over 11 years in a cohort of young persons initially long-term sick listed with back, neck, or shoulder diagnoses.

    Method: A prospective population-based cohort study of all 213 individuals in the Municipality of Linköping, Sweden, who in 1985 were aged 25-34 and had at least one new sick-leave spell > 28 days with such diagnoses.

    Main results: More women (61%) than men fulfilled the inclusion criteria. In 1996, 22% of the cohort (14% of the men, 26% of the women) had been granted disability pension; 76% of these individuals with musculoskeletal and the rest with psychiatric diagnoses. Partial disability pension was granted to 59% of the women, 17% of the men. Women were more often granted temporary disability pension than men.

    Conclusions: This proved to be a high-risk group for disability pension. There were large and somewhat unexpected gender differences regarding incidence and type of disability pension. It has been debated how soon physicians should be concerned about the risk of long-term disability regarding these diagnoses; at four or eight weeks of sickness absence - our results support the former, at least for women.

    Nyckelord
    sickness absence, sick leave, disability pension, back diagnoses, neck diagnoses, shoulder diagnoses, gender
    Nationell ämneskategori
    Medicin och hälsovetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-13672 (URN)
    Tillgänglig från: 2006-01-18 Skapad: 2006-01-18 Senast uppdaterad: 2020-06-05
    2. Predictive factors for disability pension: An 11-year follow up of young persons on sick leave due to neck, shoulder, or back diagnoses
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Predictive factors for disability pension: An 11-year follow up of young persons on sick leave due to neck, shoulder, or back diagnoses
    2001 (Engelska)Ingår i: Scandinavian journal of public health, ISSN 1403-4948, Vol. 29, nr 2, s. 104-112Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Nyckelord
    Back, Diagnoses, Disability, Pension, Neck, Diagnoses, Shoulder, Diagnoses, Sickness, Absence
    Nationell ämneskategori
    Medicin och hälsovetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-13673 (URN)10.1080/14034940152393363 (DOI)
    Tillgänglig från: 2006-01-18 Skapad: 2006-01-18 Senast uppdaterad: 2009-04-28
    3. Risk factors for disability pension over 11 years in a cohort of young persons initially sick-listed with low back, neck, or shoulder diagnoses
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Risk factors for disability pension over 11 years in a cohort of young persons initially sick-listed with low back, neck, or shoulder diagnoses
    2004 (Engelska)Ingår i: Scandinavian journal of public health, ISSN 1403-4948, Vol. 32, nr 4, s. 272-278Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Aim: A study was undertaken to ascertain whether the differences in risk in relation to gender and citizenship observed in a previous study of the same cohort would remain if more recent data on sickness absence were used. Methods: This was an 11-year prospective population-based cohort study. The dataset includes all individuals in a Swedish city who, in 1985, were aged 25 - 34 and had a sick-leave spell≥28 days with neck, shoulder, or back diagnoses (n=213). The data covered the following: for 1985 - 96, disability pension, emigration, and death; for 1982 - 96, sickness absence; for 1985, sex and citizenship. The data were subjected to Cox regression analyses with a time-dependent covariate. Results: Disability pension was granted to 22% (n=46) of the cohort. The relative risk for disability pension increased by 9.3 with each sick-leave spell≥90 days during the two previous years. The risk was higher for women than men, and also higher for foreign citizens than Swedes. Conclusion: Many studies have revealed a gender difference in the risk of being on disability pension, and it was found that this difference was still apparent when sick leave during the follow-up period is taken into account. Thus, the reason for the gender differences ought to be found among other factors than prior levels of sickness absence.

    Nyckelord
    back pain, disability pension, sickness absence, sick leave
    Nationell ämneskategori
    Medicin och hälsovetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-13674 (URN)10.1080/14034940310019524 (DOI)
    Tillgänglig från: 2006-01-18 Skapad: 2006-01-18 Senast uppdaterad: 2009-04-28
    4. Prediction of future low levels of sickness absence among young persons sick listed with low-back, neck, or shoulder diagnoses
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Prediction of future low levels of sickness absence among young persons sick listed with low-back, neck, or shoulder diagnoses
    2004 (Engelska)Ingår i: Work: A journal of Prevention, Assessment and rehabilitation, ISSN 1051-9815, E-ISSN 1875-9270, Vol. 23, nr 2, s. 159-167Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    In recent years sickness absence has increased in most Western countries. Risk factors for sickness absence and disability pension have been emphasised in studies, while focus on factors predicting low sickness absence is very rare. This paper is an attempt to apply such a perspective in an 11-year prospective cohort study of young persons n = 213) who in 1985 were sick listed ≥ 28 days with back, neck, or shoulder diagnoses. Having had no sick-leave spells > 14 days in 1992-1996 was used as the outcome measure. Sixty-nine persons (34%) had no such spells, with an unexpected similar proportion of men and women. Data on prior sick leave and demographic variables were analysed using univariate and multiple logistic regression. Factors that predicted low sickness absence were having prior low sickness absence, being a white-collar worker, and being married. We concluded that individuals with a history of low sickness absence have an increased odds for remaining in the work force after a single long sick-leave spell, and might need less attention in rehabilitation compared to persons with a history of high sickness absence. Focusing on low sickness absence led to different results than those discussed in previous studies on risk factors for disability pension.

    Nyckelord
    sick leave, musculoskeletal diagnoses, back pain
    Nationell ämneskategori
    Medicin och hälsovetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-13675 (URN)
    Tillgänglig från: 2006-01-18 Skapad: 2006-01-18 Senast uppdaterad: 2020-06-11
    5. Client’s perceptions of contacts with professionals within health care and social insurance offices
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Client’s perceptions of contacts with professionals within health care and social insurance offices
    Visa övriga...
    2003 (Engelska)Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 31, nr 4, s. 275-282Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Aims: An increasing number of people interact with professionals within healthcare and social insurance offices during periods of sick leave due to musculoskeletal disorders. Knowledge of clients' perceptions of such contact is scarce. This study analysed clients' perceptions of their contact with professionals within healthcare and social insurance offices.

    Methods: A cohort study was conducted in the municipality of Linköping, Sweden. Participants were all citizens who in 1985 were aged 25 - 34 years and had at least one new sick-leave spell due to back, neck, or shoulder diagnoses exceeding 28 days (n=213). In 1996, 11 years after inclusion, a questionnaire about perception of contact with professionals, self-perceived health, and mental health was administered. Register data on sickness absence and disability pension from 1985 - 96 were also obtained.

    Results: Factor analysis indicated the existence of three dimensions of contact with professionals: supportive treatment, distant treatment, and empowering treatment. Women perceived their contact with both social insurance officers and healthcare professionals as more supportive than did the men. Respondents with disability pensions perceived their contact with social insurance officers as more supportive and empowering than persons without disability pensions. Respondents with mental health problems perceived their contact with both types of professionals as more distant. Respondents with neck/shoulder diagnoses perceived their contact with healthcare professionals as more empowering than respondents with low back diagnoses.

    Conclusion: There was a relationship between clients' perceptions of contact with professionals and the sex, disability pension, diagnosis, and mental health of clients.

    Nyckelord
    clients' perspective of treatment, musculoskeletal diagnoses, sick leave
    Nationell ämneskategori
    Medicin och hälsovetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-13676 (URN)10.1080/14034940210165037 (DOI)
    Tillgänglig från: 2006-01-18 Skapad: 2006-01-18 Senast uppdaterad: 2017-12-13
    6. The health-line: a method for collecting data on self-rated health over time: a pilot study
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The health-line: a method for collecting data on self-rated health over time: a pilot study
    2001 (Engelska)Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, Vol. 29, nr 3, s. 233-239Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Background: There is a need for an instrument to record a life-course perspective of self-rated health.

    Aim: To test the ''health-line'', a simple, comprehensive method of collecting data on self-rated health over time.

    Method: In 1996, a questionnaire was mailed to people who in 1985 were aged between 25 and 34 years old and had a sick-leave spell >28 days with ''back diagnoses''. They were asked to rate their global health graphically with a ''health-line'' for the years 1985-95. Official data on sick leave and disability pension were obtained for the same period. In all, 37 out of 52 men and 60 out of 83 women answered; that is, they drew a health-line.

    Result: A statistically significant negative correlation between the mean number of absence days due to ill health and the health-line data was found for every year (r = -0.35 to -0.53; p < 0.001 ) and for the whole period 1985-95 (r = -0.546; p < 0.001) respectively.

    Conclusion: The method worked well and is well worth further development and testing.

    Nyckelord
    Health-LINE, Ill, Health, Life-LINE, Self-RATED, Health, Sick, Leave, Sickness, Absence
    Nationell ämneskategori
    Medicin och hälsovetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-13677 (URN)10.1080/140349401316983662 (DOI)
    Tillgänglig från: 2006-01-18 Skapad: 2006-01-18 Senast uppdaterad: 2009-05-29
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 97.
    Borg, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Hensing, G
    Göteborg.
    Alexandersson, Kristina
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Sickness absence with low-back, shoulder, or neck diagnoses- an 11 -year follow up regarding sickness absence and disability pension2002Ingår i: Third International Congress on women Health & work , Stockholm 2-5 June 2002,2002, 2002, s. 131-131Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 98.
    Borg, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hensing, Gunnel
    Department of Social Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Göteborg, SwedenDepartment of Social Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Göteborg, Sweden.
    Alexandersson, Kristina
    Department of Clinical Neuroscience, Karolinska Institutet, Sweden.
    Prediction of future low levels of sickness absence among young persons sick listed with low-back, neck, or shoulder diagnoses2004Ingår i: Work: A journal of Prevention, Assessment and rehabilitation, ISSN 1051-9815, E-ISSN 1875-9270, Vol. 23, nr 2, s. 159-167Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In recent years sickness absence has increased in most Western countries. Risk factors for sickness absence and disability pension have been emphasised in studies, while focus on factors predicting low sickness absence is very rare. This paper is an attempt to apply such a perspective in an 11-year prospective cohort study of young persons n = 213) who in 1985 were sick listed ≥ 28 days with back, neck, or shoulder diagnoses. Having had no sick-leave spells > 14 days in 1992-1996 was used as the outcome measure. Sixty-nine persons (34%) had no such spells, with an unexpected similar proportion of men and women. Data on prior sick leave and demographic variables were analysed using univariate and multiple logistic regression. Factors that predicted low sickness absence were having prior low sickness absence, being a white-collar worker, and being married. We concluded that individuals with a history of low sickness absence have an increased odds for remaining in the work force after a single long sick-leave spell, and might need less attention in rehabilitation compared to persons with a history of high sickness absence. Focusing on low sickness absence led to different results than those discussed in previous studies on risk factors for disability pension.

  • 99.
    Borg, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hensing, Gunnel
    Department of Social Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Göteborg.
    Alexandersson, Kristina
    Department of Clinical Neuroscience, Karolinska Institutet .
    Predictive factors for disability pension: An 11-year follow up of young persons on sick leave due to neck, shoulder, or back diagnoses2001Ingår i: Scandinavian journal of public health, ISSN 1403-4948, Vol. 29, nr 2, s. 104-112Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 100.
    Borg, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hensing, Gunnel
    Department of Social Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Göteborg.
    Alexandersson, Kristina
    Department of Clinical Neuroscience, Karolinska Institutet.
    Risk factors for disability pension over 11 years in a cohort of young persons initially sick-listed with low back, neck, or shoulder diagnoses2004Ingår i: Scandinavian journal of public health, ISSN 1403-4948, Vol. 32, nr 4, s. 272-278Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: A study was undertaken to ascertain whether the differences in risk in relation to gender and citizenship observed in a previous study of the same cohort would remain if more recent data on sickness absence were used. Methods: This was an 11-year prospective population-based cohort study. The dataset includes all individuals in a Swedish city who, in 1985, were aged 25 - 34 and had a sick-leave spell≥28 days with neck, shoulder, or back diagnoses (n=213). The data covered the following: for 1985 - 96, disability pension, emigration, and death; for 1982 - 96, sickness absence; for 1985, sex and citizenship. The data were subjected to Cox regression analyses with a time-dependent covariate. Results: Disability pension was granted to 22% (n=46) of the cohort. The relative risk for disability pension increased by 9.3 with each sick-leave spell≥90 days during the two previous years. The risk was higher for women than men, and also higher for foreign citizens than Swedes. Conclusion: Many studies have revealed a gender difference in the risk of being on disability pension, and it was found that this difference was still apparent when sick leave during the follow-up period is taken into account. Thus, the reason for the gender differences ought to be found among other factors than prior levels of sickness absence.

1234567 51 - 100 av 995
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf