liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 51 - 100 av 103
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Igelström, Peter
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Färösamlingen2018Ingår i: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, s. 146-147Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ejnar Fors Bergström (1892–1976) var en journalist med ett stort engagemang för nordiska frågor; Island och Färöarna inte minst. Med åren byggde han också upp en omfattande samling med böcker om Färöarna och dess kultur publicerade på färöiska och andra nordiska språk, främst danska. Samlingen donerades till Linköpings universitetsbibliotek hösten 1976.

  • 52.
    Igelström, Peter
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Ingrid Ståhl minns ungdomstiden i Järkvissle2016Ingår i: Lidentidningen, nr 4, s. 20-23Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Ingrid Ståhl växte upp i den medelpadska landsbygdsorten Järkvissle på 1920- och 30-talet. Här återberättas några av hennes minnen från uppväxtorten, bland annat från skoltiden, de nyårsrevyer som skapades av Mauritz Lidberg och hur julklappsutdelningen organiserades. Hon berättar om farfadern, som ansågs ha gåvan att stämma blod, och om seden med uttag inför begravningar.

  • 53.
    Igelström, Peter
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Linköpingsmodellen2018Ingår i: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2018, s. 12-17Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I juli 1969 tillträdde Hans Baude som överbibliotekarie vid det nyinrättade högskolebiblioteket i Linköping (LiHB). Uppgiften att bygga upp ett högskolebibliotek från grunden innebar en inte oansenlig utmaning men erbjöd också möjligheter att pröva okonventionella lösningar utan att hämmas av tyngande traditioner. Med tanke på förutsättningarna utgjorde innovation också i praktiken en nödvändighet. Resultatet blev det som kom att kallas för Linköpingsmodellen.

  • 54.
    Igelström, Peter
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    LiUB blir pliktbibliotek2018Ingår i: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, s. 102-105Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Linköpings universitetsbibliotek (LiUB) blev genom en ny lag om pliktexemplar från och med januari 1979 det sjunde biblioteket i Sverige att motta pliktexemplar från landets tryckerier och förlag. På så vis kommer så gott som allt tryckt material som ges ut i landet biblioteket till del. Pliktleveranserna kom att fylla en viktig funktion för bibliotekets litteraturförsörjning men innefattade inte det bevarandeuppdrag som dittills gällt som pliktleveransernas huvudsyfte.

    Pliktleveranser reglerades från början i 1661 års kansliordning och fungerade delvis som ett statligt censurverktyg. Med tiden blev den viktigaste funktionen istället att bevara det tryckta kulturarvet. Mellan 1776 och 1949 utgjorde tryckfrihetsförordningen det ramverk i vilket bestämmelserna om pliktleveranserna reglerades. Den första lagen om pliktexemplar tillkom 1949 (SFS 1949:166), vilken ersattes med en ny 1978 (SFS 1978:487).

    Kungliga biblioteket (KB) var först med att erhålla funktionen som  pliktbibliotek 1661. Även universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund har sedan sent 1600-tal erhållit pliktleveranser. Under 1900-talet har också universitetsbiblioteken i Göteborg och Umeå erhållit denna status, och slutligen Stockholms och Linköpings universitetsbibliotek i enlighet med beslutet från 1978. Av dessa bibliotek är endast KB och Lunds UB ålagda att spara på allt material för all framtid medan de andra pliktbiblioteken erhåller ”biblioteksexemplar”, även kallade bruksexemplar eller regionexemplar, utan medföljande bevarandeansvar. Dessa exemplar hanteras dock ganska olika på de olika biblioteken.

  • 55.
    Igelström, Peter
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    LiUB och LIBRIS2018Ingår i: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, s. 18-25Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Linköpings universitetsbiblioteks historia spelar LIBRIS en alldeles unik roll, liksom vice versa. LIBRIS, en förkortning av Library Information System, känner vi idag som Sveriges nationella bibliotekskatalog. En första skiss över systemet presenterades 1969 i ett betänkande från den av Universitetskanslerämbetet tillsatta kommittén för ADB i forskningsbibliotek. Utvecklingsarbetet av det som kom att bli LIBRIS anförtroddes Statskontoret med direktören Ingvar Lindberg i spetsen och representerar ett första steg i datoriseringen av de svenska forskningsbiblioteken.

    Linköpings högskolas bibliotek (LiHB) blev genom sin status som försöksbibliotek för LIBRIS under 1970-talet känt som ett modernt spjutspetsbibliotek. Denna ställning sågs inte med blida ögon inom alla delar av den svenska biblioteksvärlden där det ännu förekom en utbredd skepsis mot att introducera datorer i biblioteksarbetet.

  • 56.
    Igelström, Peter
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    ”Småningom började det likna ett bibliotek”2018Ingår i: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, s. 8-11Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    ”Det fanns inga hyllor och inga böcker.” Det bibliotek som startade 1967 för att betjäna den nyinrättade universitetsfilialen på Sveagatan i Linköping var  till en början kanske inte så mycket att skryta med. Detta åtminstone enligt vittnesmål från dem som var med om bibliotekets första uppbyggnadsfas. Det inledande citatet härstammar från en av de allra första på plats, Monika Rudbeck.

    Filialer i en rad städer utanför de traditionella universitetsorterna var ett sätt för statsmakterna att möta de ökande behoven av högre utbildning i 1960-talets Sverige. Varje filial var underordnad ett av de redan etablerade lärosätena. I Linköpingsfilialens fall var det Stockholms universitet som utgjorde huvudman. Ännu idag finns det böcker i Linköpings universitetsbiblioteks samlingar som berättar om denna tid. En oval stämpel med texten ”Stockholms universitet – Kursbibl. i Linköping” skvallrar om LiUB:s ursprung...

  • 57.
    Igelström, Peter
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Stolpesamlingen2018Ingår i: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, s. 159-161Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sven Stolpe (1905–1996) utgjorde under sin levnad något av ett eget fenomen i den svenska offentligheten. Som författare, kulturdebattör, forskare, lärare, tevekändis och katolsk konvertit stod han ständigt i blickfånget. Delar av Stolpes privatbibliotek har i två omgångar övertagits av Linköpings universitetsbibliotek (LiUB). Ett bestånd av fransk- och tyskspråkig skönlitteratur köptes av Institutionen för språk och kultur vid Linköpings universitet 2003 och donerades till biblioteket. Det franskspråkiga materialet omfattade ungefär tre fjärdedelar av böckerna, motsvarande 2448 band medan det tyskspråkiga omfattade 816 band. År 2011 övertog LiUB även böcker inom litteraturhistoria som tillhört Stolpe. Katalogiserade exemplar har stämplats ”Stolpe” på titelbladet.

  • 58.
    Igelström, Peter
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Tintin och den borgerliga offentlighetens förfall2014Ingår i: Tintinism - årsbok Generation T, ISSN 2000-6640, Vol. 7, s. 75-81Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I Hergés seriealbum om Tintin spelar skildringar av massmedia en framträdande roll. Bilden av massmedia skiftar dock över tid från de första äventyren från 1920- och 30-talen till de sista från 1960- och 70-talen. Där relationen mellan privat och offentligt framstår som oproblematisk i de tidiga äventyren blir bilden av massmedia alltmer kritisk i de senare. Tintinalbumen skildrar hur gränserna mellan privat och offentligt luckras upp genom att massmedia alltmer intränger i den privata sfären. Artikeln diskuterar hur denna förändring kan tolkas utifrån Jürgen Habermas teorier om den borgerliga offentligheten och dess förfall under 1900-talet.

  • 59.
    Igelström, Peter
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Tintin och läkarvetenskapen2012Ingår i: Tintinism - årsbok Generation T, ISSN 2000-6640, Vol. 5, s. 56-66Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Denna artikel uppmärksammar läkarkårens intresse för seriefiguren Tintin. I flera vetenskapliga medicinska tidskrifter, såsom Canadian Medical Association Journal och British Medical Journal, har artiklar publicerats som diskuterar de sjukdomsskildringar som förekommer i Tintinalbumen och där författarna försöker fastställa korrekta diagnoser på dessa fall.

    Särskilt fall av psykisk ohälsa respektive den syn på psykiatrikerkåren som förmedlas har uppmärksammats i dessa artiklar. Dessutom har man sökt olika förklaringar på sjukdomsskildringarnas framträdande roll i Tintinalbumen, bland annat med utgångspunkt i upphovsmannen Hergés egna erfarenheter.

    Att just Tintin uppmärksammats på detta sätt återspeglar dels seriens stora popularitet, men dels också läkarkårens intresse för hur deras yrke skildras i litteratur och populärkultur. Det ger också uttryck för en viss lekfullhet inom en i övrigt seriös forskningsdisciplin. Kanske utmärker sig Tintinalbumen också i sitt sätt att skildra hälsa och sjukdom i jämförelse med andra tecknade serier och övrig populärkultur.

  • 60.
    Igelström, Peter
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Tintins undermedvetna2011Ingår i: Tintinism - årsbok Generation T, ISSN 2000-6640, Vol. 4, s. 25-41Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Surrealismen var en av den modernistiska epokens livaktigaste riktningar inom litteraturen och konsten. Denna artikel diskuterar hur de drömsekvenser som förekommer i Hergés seriealbum om Tintin ansluter till surrealisternas metoder för att gestalta det undermedvetna.

    Vissa drömskildringar i Tintinalbumen kan i likhet med åtskilliga surrealistiska verk tolkas såsom laddade med freudianska undertoner eller har gränslandet mellan hälsa och psykisk sjukdom som ett centralt tema, vilket också har starka kopplingar till surrealistiska motiv.

    I artikeln dras paralleller mellan Hergés drömskildringar och Salvador Dalís så kallade paranoisk-kritiska metod, liksom till verk av andra konstnärer såsom Yves Tanguy och Giorgio de Chirico.

    Det förekommer också drömsekvenser i äventyren som gestaltar ockulta och parapsykologiska teman, vilket också lockade flera surrealister. Hergé experimenterade dessutom med associativa och abrupta berättargrepp som kan liknas vid sådana förekommande i surrealistisk litteratur. Några drömsekvenser i Tintinalbumen belyses utifrån René Magrittes målningar, där ofta paradoxer och semiotiska relationer tematiseras.

    Det finns således åtskilliga paralleller mellan Hergés sätt att gestalta det undermedvetna och surrealisternas, även om det sker utifrån högst olika ideologiska positioner.

  • 61.
    Igelström, Peter
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Utbildningssektorns bibliotek2018Ingår i: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, s. 49-57Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Med Högskolereformen i juli 1977 (H-77) inordnades lärar- och förskollärarutbildningarna i högskolan. H-77 innebar även att högskolebiblioteken underställdes de lokala lärosätenas styrelser.

    För LiUB:s del innebar det att Lärarhögskolans bibliotek i Linköping, Slöjdlärarseminariets bibliotek i Linköping och Förskollärarseminariets bibliotek i Norrköping blev en del av dess organisation. Dessa bibliotek skiljde sig på flera sätt från de kvartersbibliotek som hade inrättats i början av 1970-talet på Valla. De har bland annat beskrivits som mer lika skol- eller folkbibliotek i sina rutiner än de datoriserade kvartersbiblioteken i A-huset och B-huset. Studenterna utgjorde deras helt dominerande användarkategori.

    Inom Linköpings universitetsbiblioteks organisation användes ”Utbildningssektorn” eller ”U-sektorn” som gemensam benämning på denna grupp av bibliotek. Till U-sektorn räknades även det beteendevetenskapliga bibliotek som hörde till Institutionen för pedagogik och psykologi, vars upprinnelse var en helt annan än lärarutbildningsbibliotekens.

  • 62.
    Igelström, Peter
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Wessénsamlingen2018Ingår i: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, s. 144-145Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Linköpings universitetsbibliotek (LiUB) tillhör inte de svenska bibliotek som kan stoltsera med omfattande samlingar av inkunabler, handskrifter och andra rariteter. Bibliotekets samlingar byggdes från början istället upp med ett starkt fokus på forskningens och undervisningens omedelbara behov, i synnerhet den tekniska, naturvetenskapliga och medicinska. LiUB har länge haft en restriktiv policy när det gäller att förvärva specialsamlingar, men har ändå genom bland annat donationer och inköp kommit att införliva enskilda samlingar av kulturhistoriskt intresse.

    En av bibliotekets specialsamlingar innehåller språkvetenskapliga böcker som tillhört Elias Wessén (1889–1981). Wessén var forskare och språkman, född i Linderås i Småland men uppvuxen i Högby utanför Mjölby där fadern var kyrkoherde. Efter läroverksstudier i Linköping blev Wessén student i Uppsala, där han disputerade 1914. År 1928 tillträdde han som professor i nordiska språk vid Stockholms högskola, numera Stockholms universitet. Han var initiativtagare till Svenska språknämnden, som instiftades 1944. År 1947 inträdde han i Svenska Akademien som efterträdare till Tor Andræ på stol nummer 16.

    Wessénsamlingen omfattar böcker om svenska dialekter, äldre historia, litteraturhistoria och religion, likväl som ordböcker, främst över nordiska språk, och ett brett spektrum av språkvetenskapliga arbeten.

  • 63.
    Igelström, Peter
    et al.
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Brage, ChristinaLinköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Söderholm, Anne (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Berkesand, Peter (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Lawrence, David (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år2018Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Linköpings universitetsbibliotek (LiUB) firar år 2019 sitt 50-årsjubileum. År 1969 grundades Linköpings högskolas bibliotek, som 1975 blev universitetsbibliotek.

    Med hjälp av ett antal nedslag baserade på personliga hågkomster, intervjuer, dokument och publicerat material skildras i denna jubileumsskrift bibliotekets första 50 år. Linköpings högskolas bibliotek blev under 1970-talet känt för den så kallade Linköpingsmodellen och för försöken med bibliotekssystemet LIBRIS. Datoriseringens och digitaliseringens betydelse fram till våra dagar kan knappast överskattas.

    Boken berättar om ett antal av de kvartersbibliotek som funnits vid LiUB: bland annat de vid Campus Valla och de lärar- och förskollärarutbildningsbibliotek som blev en del av LiUB i samband med högskolereformen 1977. I två personligt hållna bidrag skildras det medicinska bibliotek som byggdes upp vid det 1986 grundade Hälsouniversitetet och bibliotekariens roll vid den tvärvetenskapliga Temainstitutionen. Under 1990-talet expanderade LiU i Norrköping och de kvartersbibliotek som tidigare funnits i staden slogs 1998 samman till Campus Norrköpings bibliotek.

    Andra bidrag skildrar användarundervisningens idéhistoria och hur den återspeglas i de undervisningsupplägg som praktiserats vid LiUB sedan början av 1970-talet. År 1979 blev Linköpings universitetsbibliotek genom en lagändring mottagare av pliktexemplar, vilket förändrade förutsättningarna för bibliotekets litteraturförsörjning. Andra verksamheter knutna till LiUB som skildras är det Centrum för biblioteks- och IT-pedagogik som under det tidiga 2000-talet arrangerade poänggivande kurser och det 1996 inrättade elektroniska förlaget LiU E-Press. I en intervju berättar personal om det bibliometriarbete som sedan 2007 utförs vid Linköpings universitetsbibliotek.

    I boken presenteras också några specialsamlingar, däribland DDR-samlingen och Stolpesamlingen.

    Temat i bokens avslutande del är framtidsvisioner och återblickar. Hur har man föreställt sig bibliotekets framtid i det förgångna? Hur har universitetsbibliotekets roll förändrats och vad står för dörren under den närmaste framtiden?

  • 64.
    Jonsson, Steingrimur
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Upphaf Þjóðólfs 18481998Ingår i: Ritmennt, ISSN 1027-4448, Vol. 3, s. 65-88Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Þjóðólfur, the first modern newspaper published in Iceland, started to come out in 1848, 150 years ago. A bimonthly publication, Þjóðólfur flourished for more than half a century until forced to give way to the daily newspapers in the second decade of the 20th century. Early accounts of the establishment of Þjóðólfur are examined critically and an attempt is made to draw up a new and clearer picture as to how it came ínto being.

  • 65.
    Jonsson, Steingrímur
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Bokstaden Hay-on-Wye2003Ingår i: Biblis, ISSN 1403-3313, Vol. 23, s. 42-47Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 66.
    Jonsson, Steingrímur
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Bókabærinn Hay-on-Wye2002Ingår i: Bókasafnið, ISSN 0257-6775, Vol. 26, s. 2-6Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    The Town of Books at Hay-on-Wye. The article tells the history of the Town of Books at Hay-on-Wye, Wales, begun in 1962 by Richard Booth. After four decades of bookish evolution Hay-on-Way's 38 antiquarian bookshops attract thousands and thousands of tourists and book-lovers from all over the world who visit the town and browse through over a million books in stacks. The moral of the story is that an old book is as good reading as a new one, and through his activities Booth has saved more books from destruction than most people and brought the books into the hands of readers.The idea of Town of Books has spread throughout the world and by now over 20 Towns of Books can be found in North America, Europe, Asia and Australia. Richard Booth has offered his assistance in starting a Town of Books in Iceland as soon as a suitable small town has been found.

  • 67.
    Jonsson, Steingrímur
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Bókasafnsfræði fortíðar í nútímanum1999Ingår i: Bókasafnið, ISSN 0257-6775, Vol. 23, s. 43-46Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Librarianship of the Past and the Present. In this articie the author iooks to former times to discover the foundation of modern librarianship. Although we still have far to go Ín the fleld of in-formation technology, the author contends that without the bibliographical groundwork done by previous centuries' librarians, electronic information retrieval would not be as advanced as it is today. To support his contention the author describes the ancient library at Ebla in SyrÍa, gives an account of the bibliographical work of Konrad Gesner and ends by recounting aspects of former librarian of the British Library, Antonio PanizzÍ's work. The article begins by describing the Hbrary at Ebla. This library is the oldest known library in the world. It Ís interesting not only because of the large amount of cuneiform tablets which were found there but also because it gives us a good idea of what library services were like 4.500 years ago. The tablets were classified and shelved accordingly; the library was also a centre for scientifíc research. The SwÍss naturalist, Konrad Gesner, has been called the fírst modern bibliographer. His bibliography, Bibliotheca univer-salis, is renowned throughout the library world. His solutions to various bibliographic problems are still considered useful in many ways. Antonio Panizzi reorganised the British Library turning it into the great library it is today. Librarianship has a glorious past and can certainly look forward to a glorious future.

  • 68.
    Jonsson, Steingrímur
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Hvað er bók?1998Ingår i: Bókasafnið, ISSN 0257-6775, Vol. 22, s. 44-47Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    What is a „Book"? In this article the author defines the book as any text carrier regardless of form. The article starts off with an account of the Swedish art historian Lars Vilks' activities at Kullaberg in Sweden. Vilks is best known for his stone sculpture on the beach which was later judged to be a book, given the title Arx, complete with ISBN-number and cataloguing data in the Swedish National Database LIBRIS. The University Library in Lund, which is a deposit library, has claimed a deposit copy, a task which is easier said than done. Arx is 6 meters high and 12 meters wide and weighs 150 tons. With Arx as his starting point the author contends that the definition of a book is not all that simple. He goes on to recount the history of the book starting with oral legends and ending with the electronic book, which he judges to be the next logical step in the cvolutionary proccss of the book. He also cites other examples of unusual books including imaginary books, books that were never written etc.

  • 69.
    Jonsson, Steingrímur
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Prentnemarnir: bóksaga neðan frá2000Ingår i: Ritmennt, ISSN 1027-4448, Vol. 5, s. 69-94Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the years around 1880 the cousins Jón Steingrímsson and Magnús Ingvarsson worked as apprentices at a printing office in Reykjavík. A number of their letters have survived, shed-ding light on their daily life as apprentices and the work in a printing office in Reykjavík at tliat time, and giving a picture that differs in many ways from the conventional one. It is also worth noting that their attitudes towards the printing trade differ widely: while Magnús Ingvarsson is full of interest, Jón Steingrímsson expresses rather negative views, but on the other hand he sliows interest in publishing and politics.

  • 70.
    Klasson, Maj
    et al.
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Rudbeck, Monika
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Fröbelinstitutets bibliotek 1909-1949: 1000 böcker ur Norrköpings 80-åriga förskollärarutbildnings historia1982Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I samband med Högskolereformen 1977-07-01 kom en rad med institutionsbibliotek och lärarutbildningsbibliotek att sammanföras med Högskolornas biblioteksorganisationer.

    Den nybildade filialen i Linköpings universitetsbibliotek belägen vid Institutionen för Förskollärarutbildning i Norrköping var ett mindre institutionsbibliotek, men med en boksamling med rötter i sekelskiftet, som kanske skulle kunna intressera bland annat följande kundgrupper:

    Förskare och utbildare med intresse för

    • förskolepedagogikens historia,
    • teknik och social förändring i sekelskiftets Norrköping och hur industrialiseringen påverkar barnomsord och föräldrars och barns villkor,
    • förskolans metodik,
    • ämnesmetodisk forskning,
    • synen på könsroller till exempel modersrollens utformning i litteraturen,
    • förskollärarrollens utveckling från modersutbildning till pedagog,
    • text och bild i barnlitteratur under 80 år, osv.

    Bibliotekariens roll i ett utbildningsbibliotek är bland annat att tillgängliggöra och informera om bibliotekets material och hur detta kan användas i utbildningen. Detta är det primära syftet med den bibliografi med inledande kommentarer som här presenteras.

  • 71.
    Laginder, Ann-Marie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Wedborn, HelenaLinköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Sökvägar till folkbildningens historia: Svensk folkbildningsbibliografi (1850-1950)2007Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Svensk folkbildningsbibliografi (1850-1950) är en guldgruva för folkbildare och forskare som söker folkbildningens rötter. Uppdraget initierades av Sigfrid Leander, dåvarande sekreterare för Stockholms Arbetareinstitutsförening. I denna skrift illustreras inledningsvis bibliografins egen historia. Bibliografin bygger på ett unikt material insamlat av Åke K.G. Lundquist, som sedan början av 1980-talet nedtecknat tusentals referenser på handskrivna kort. Han porträtteras i ett andra avsnitt. Det följs av en presentation av bibliografins innehåll och utvecklingen av databasen. Skriften avslutas med tips om hur man söker i databasen.

  • 72.
    Lantz, Agneta
    et al.
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Brage, Christina
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Managing Knowledge Management through Information Literacy2006Ingår i: Proceedings of the 10th World Multi-Conference on Systemics, Cybernetics and Informatics, WMSCI 2006; Jointly with the 12th International Conference on Information Systems Analysis and Synthesis, ISAS 2006, vol. VI / [ed] Nagib Callaos, Dale Zinn, Michael J. Savoie, Xiangpei Hu, Raymond Hill and Hirohide Haga, Orlando: International Institute of Informatics ans Systemics , 2006, s. 207-211Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article highlights how to promote the management of knowledge for optimal organizational learning through Information Literacy. Information literacy is seen as core competencies to organizational learning. We would like to present our Master's Programme in Technology-Design-Communication and discuss how we through this programme could incorporate Information Literacy into organisations, making the best out of ICT and information seeking skills.

  • 73.
    Lantz, Agneta
    et al.
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Brage, Christina
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Towards a Learning Society - Exploring the Challenge of Applied Information Literacy through Reality-Based Scenarios2006Ingår i: ITALICS, ISSN 1473-7507, E-ISSN 1473-7507, Vol. 5, nr 1, s. 1-15Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper outlines the role of information use in society to illustrate the process of developing a learning society as envisaged by the Information Literacy Research Centre which is located within the Linköping University Library. The section on the theoretical framework discusses learning from different pedagogical perspectives, the importance of reality-based scenarios and also proposes a new model, which could be described as an extension of the well known and often cited Kuhlthau's Information Search Process (ISP) model. The successful implementation of this new model, Applied Information Literacy Education, is explored through the outlines of the following courses, Civic and Public Communication - the Citizen in the Information Society, and, Health Promoting Organizations. The paper concludes by reflecting on the theoretical and practical implications of applying the extended Kuhlthau’s model, as practice has shown that this approach is useful for pedagogical developmental work, including curriculum development in general, and specifically for information literacy programmes. This is presented as a necessary step for the promotion of a learning society based on information literacy and as a challenge not just for information literacy educators, but for other educators as well.

  • 74.
    Larsson, Staffan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Fejes, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Österlund, Lovisa
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Invisible colleges in research on adult learning: a bibliometric study on international scholarly recognition2019Ingår i: Mapping out the research field of adult education and learning / [ed] Andreas Fejes, Erik Nylander, Springer, 2019, 1, s. 73-97Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    An “economy of publications and citations” has emerged in academia, where databases as Web of Science and Scopus provide tools for “quality” measurements. The assumption is that such measurements are unbiased in terms of geography, language, gender etc. This is investigated by scrutinizing the “invisible colleges”, i.e. networks of citations in adult learning/education journals, indexed by Scopus. A bibliometric analysis is made of 151,261 direct citation links in 5 journals published between 2006–2014. The outcome shows a pattern of biases: a US/UK, anglophone, male domination. It also shows how the investigated field consists of many loosely connected invisible colleges. This might make the field weak in terms of academic power.

  • 75.
    Lawrence, David
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Slutord2018Ingår i: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, s. 198-200Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Man pratar ofta om bibliotek som en statisk verksamhet där tiden står stilla och verksamheten är likadan år efter år. I verkligheten, vilket också framgår i bidragen i denna bok, utvecklas biblioteken hela tiden i en dialog med möjligheter och den omgivande utvecklingen inom universitetsvärlden, biblioteksvärlden, forskningsvärlden och undervisningen. Detta är något som jag själv slagits av under mina drygt tio år inom forskningsbiblioteksvärlden, varav de senaste två som överbibliotekarie vid Linköpings universitetsbibliotek. Säkert är att så kommer det att fortsätta vara....

  • 76.
    Lawrence, David
    et al.
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Bernhardsson, Katarina
    Lund University.
    Eriksson, Jörgen
    Lund University.
    Henning, Karin
    University of Gothenburg.
    Hertil Lindelöw, Camilla
    Stockholm University.
    Neidenmark, Thomas
    Stockholm University.
    Pelling, Maja
    University of Gothenburg.
    Svensson, Aina
    Uppsala University.
    A National Consortium for Open Academic Books in Sweden: An investigation funded by National Library of Sweden, Swedish Research Council and Riksbankens Jubileumsfond2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    2. Concluding recommendations

    2.1 Overall

    • Academic books, particularly those published in Sweden and publically funded, should be made available via an open access version;
    • Academic books should undergo an independent peer-review process;
    • A national consortium should be set up that organizes a peer-review process for academic books and provides guidance on open access publishing;
    • A consortium must work closely with existing publishing channels such as commercial publishers, Acta series and university presses;
    • Peer-review should be single blind (i.e. reviewers are anonymous to authors but not vice versa) with two independent reviewers. New developments in peer-reviewing should be monitored for future potential application to academic books;
    • We recommend that the consortium should be the responsibility of Swedish Research Council (SRC).
    • We recommend that authors pay ca 10 000 SEK (non-refundable) for a peer review process; the remainder of the cost of the consortium should be covered as part of a national infrastructure;
    • We recommend that publishers not be paid an extra sum to publish an OA version of a book, in recognition that they get peer review done cost-free;

    2.2 Recommendations for National Funders

    • National funding agencies should require for books that they support a freely accessible version and that the book has undergone independent peer review. We recommend funding agencies to increase the printing subsidy by 10 000 SEK to cover the cost of the peer review. It could also work if the 10 000 SEK could be included in project funding (or applied for separately in cases where project money comes from, e.g., a university and publishing subsidy from another source). A publishing subsidy of this nature would be in line with funders taking responsibility for the entire workflow associated with a project, from initiation to dissemination and ensuring high-quality output;
    • Implementation of the first point also requires that someone takes central responsibility for the infrastructure required to allow an OA possibility for academic books (i.e. a national consortium for open academic books as outline here). Our suggestion is that this responsibility is taken by SRC, in their already given assignment to be Sweden’s national coordinator for OA.
    • The issue of elite international publishers is going to require extra consideration in the short term. They do not generally offer an OA option (at present) yet resulting books are considered highly prestigious by universities and advantageous for a researcher’s career. Even reviewers of grant applications tend to put significant weight upon these books (as a tangential point, guidelines for grant application reviewers need to be consistent with OA requirements). The long-term goal can be total OA, but a short-term transition could include an exception for “level 2” publishers[1];

    2.3 Consideration for publishers

    • Be aware that in the academic world, open access, has gone from “why OA” (i.e. justifying and motivating the concept) to “how OA” (i.e. large-scale implementation). Focus to date has mainly been on journals, but interest is now coming to books;
    • For researchers there is an expectation that material that they want to use is visible (searchable) online;
    • While researchers still think a print version of a book is important, there is a growing number that questions the distribution and availability of print-only material;
    • There is evidence that freely available, electronic versions of academic books increases sales of print editions[2],[3]. A freemium model, where a simple electronic version is freely available and where extra products (e.g. print version, more advanced electronic version) are available for a fee, is one business model in use for OA books.
    • Academic books need as much as possible to go through a peer-review process;
    • The role of the publishing in the book production process is very important and will continue to be. However, it is important to recognize how technology changes are affecting academia (both how it works and what is expected). University libraries are taking an increasingly active role in the publishing process to provide solutions for problems that researchers are noticing[4]. It can be quite probable that there will be a shift from smaller commercial publishers towards university presses in Sweden.

    [1] As defined by http://dbh.nsd.uib.no/, or Swedish equivalent if developed.

    [2] John Hilton III and David Wiley (2010) The Short-Term Influence of Free Digital Versions of Books on Print Sales, the Journal of Electronic Publishing (DOI: http://dx.doi.org/10.3998/3336451.0013.101)

    [3] Eelco Ferwerda (2012) Preliminary results from two OAPEN projects (http://www.against-the-grain.com/2012/11/open-access-book-publishing-case-studies/)

    [4] Helena Francke (2013), Publicera! Svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor, Svensk biblioteksförening

  • 77.
    Lindgren, Göran
    Linköpings universitet, Universitetsbibliotek.
    Grosshandlare Liljevalch och traktaten med Kina2000Ingår i: Personhistorisk tidskrift, ISSN 0031-5699, Vol. 96, nr 1, s. 46-76Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln behandlar omständigheterna som ledde fram till traktaten mellan Konungariket Sverige-Norge och det kejserliga Kina år 1847. Här ges en beskrivning av Liljevalchs arbete för att få tillstånd resan, händelser och upplevelser under resan och på plats i Kina samt vägen fram till avtalet. Här ges också olika förklaringar till varför avtalet överhuvudtaget kom till stånd, dess ingående klausuler och vad detta kom att innebära för svensk del.

  • 78.
    Lundgren, Silje
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Genus. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Shildrick, Margrit
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Genus. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lawrence, David
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Rethinking bibliometric data concerning gender studies: A response to Söderlund and Madison2015Ingår i: Scientometrics, ISSN 0138-9130, E-ISSN 1588-2861, Vol. 105, nr 3, s. 1389-1398Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Comment to the article ‘Characteristics of gender studies publications: Abibliometric analysis based on a Swedish population database’ by Therese So¨derlund andGuy Madison (Scientometrics, 2015). From the position of relevant expertise within genderstudies and bibliometrics, this text offers a critique of the present study and some suggestionsof alternative ways forward. It analyses (1) the object of study of the article (theterms used to denominate the field, keywords and methods to make sample selection), (2)technical issues and the question of language in relation to international citations andimpact factor, and (3) the views presented in the article regarding gender studies andpolitical ideology.

  • 79.
    Madelene, Andersson
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Malin, Palm
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Lärares och föräldrars högläsning, tidskrävande och jobbigt eller alldeles underbart?: En systematisk litteraturstudie av lärares och föräldrars roll vid högläsning2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna konsumtionsuppsats är att undersöka vilka effekter högläsning av barnlitteratur har för barnet. Vi har studerat forskning som berör hur lärarens och föräldrarnas högläsning sker och vilken påverkan det har på barnets läsutveckling. Läsning som en del av elevers språkliga förmåga har över tid försämrats i svenska skolor. Media påvisar ofta de svenska elevernas bristande kunskaper inom bland annat läsförståelse. Sådana läsresultat presenteras i undersökningar av exempelvis PISA och PIRLS. I relation till dessa undersökningar visas att både barnets föräldrar och lärare har en inverkan på barnets intresse för läsning, utvecklandet av ett ordförråd och en läsförståelse. Samtliga vetenskapliga artiklar som använts i uppsatsen är från den internationella databasen ERIC. Vi har avgränsat oss till forskning som rör barn upp till årskurs tre. I resultatet har vi kunnat se att vissa lärare arbetar med tydliga strategier vid högläsning medan andra inte gör det. Det som utmärkte sig var att eleverna gynnades mest av en läsning som skedde interaktivt d.v.s. att bland annat föra samtal innan, under och efter läsningen. Dessa samtal kan ske på olika sätt beroende på syftet. I resultatet framgår också att en interaktiv högläsning utvecklar barns ordförråd, läsintresse och läsbeteende. Dock råder tvetydigheter om hur gynnsam interaktiv läsning är för läsförståelsen. Grunden för ett barns ordförråd läggs redan tidigt i livet och likaså dennes intresse för böcker. Därför har vi valt att även studera högläsning i hemmet. Resultatet visar att den interaktiva högläsningen även i detta fall var mest gynnsamt för barnet i jämförelse med de barn vars föräldrar bara läser för dem. Av den interaktiva högläsningen skapades bl.a. längre diskussioner inom familjen. I relation till resultatet kan vi se att högläsning är bra om den är interaktiv men annars finns andra aktiviteter som kan användas istället. Dessutom behöver både föräldrar och lärare erbjuda barnet en stöttande läsmiljö och en positiv bild av läsning. Får barnet detta redan tidigt i livet är det lättare för lärare i skolan att fortsätta stötta eleven och behålla den positiva bilden.

  • 80.
    Nielsen, Ursula
    et al.
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Brage, Christina
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Referenslitteratur i ekonomiska bibliotek1994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 81.
    Nylander, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Österlund, Lovisa
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Fejes, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Exploring the Adult Learning Research Field by Analysing Who Cites Whom2018Ingår i: Vocations and Learning, ISSN 1874-785X, E-ISSN 1874-7868, Vol. 11, nr 1, s. 113-131Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article we report on findings from a large-scale bibliographic study conducted based on the citation practices within the field of research on adult learning. Our data consist of 151,261 citation links between more than 33,000 different authors whose papers were published in five leading international journals in the field of adult learning during the time period 2006–2014. By analysing the composition of the dominating citation clusters we are able to construct a telescopic view of the research field based on an accumulation of bibliographic citations. The results consist of two parts. First we go through the dominating players active in the field, their position and mutual relationship. Secondly, we derive two main structural oppositions inherent in the citation networks, one connected to the research object (studying education or work) and the second to the level of analysis (cognition or policy). We find that the most dominating tradition within adult learning the last few decades – sociocultural perspectives on learning - occupies a very central position in the space of citations, balancing between these opposing poles. We hope that this analysis will help foster reflexivity concerning our own research practices, and will reveal the relations of dominance currently prevailing within the field of adult learning.

  • 82.
    Nylander, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Österlund, Lovisa
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Fejes, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Exploring the adult learning research field by analysing who cites whom2019Ingår i: Mapping out the research field of adult education and learning / [ed] Andreas Fejes, Erik Nylander, Springer, 2019, 1, s. 55-72Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article we report on findings from a large-scale bibliographic study conducted based on the citation practices within the field of research on adult learning. Our data consist of 151,261 citation links between more than 33,000 different authors whose papers were published in five leading international journals in the field of adult learning during the time period 2006–2014. By analysing the composition of the dominating citation clusters we are able to construct a telescopic view of the research field based on an accumulation of bibliographic citations. The results consist of two parts. First we go through the dominating players active in the field, their position and mutual relationship. Secondly, we derive two main structural oppositions inherent in the citation networks, one connected to the research object (studying education or work) and the second to the level of analysis (cognition or policy). We find that the most dominating tradition within adult learning the last few decades – socio- cultural perspectives on learning – occupies a very central position in the space of citations, balancing between these opposing poles. We hope that this analysis will help foster reflexivity concerning our own research practices, and will reveal the relations of dominance currently prevailing within the field of adult learning.

  • 83.
    Nylander, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Österlund, Lovisa
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Fejes, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Vem citerar vem?: Forskningskluster och citeringsbiografier i internationella tidskrifter inom vuxenpedagogik2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 84.
    Nylander, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Österlund, Lovisa
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Fejes, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Who cites who in research on adult education and workplace learning?2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 85.
    Omstedt, Britt
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Vad är plagiering?: Hur kan bibliotekarier och lärare hjälpa studenter till god akademisk sed?2018Ingår i: NU 2018: Det akademiska lärarskapet, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) , 2018, s. 19-19, artikel-id 637Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Många studier (t.ex. Hult & Hult 2003, McCabe 2005, Babic 2005, Amsberry 2009, Bohlin & Widén 2016) har gjorts om studenters och lärares syn på plagiering. En vanlig slutsats är att lärare och studenter har olika uppfattningar om vad som utgör plagiering och på allvarligheten i handlingen. Universitetsbibliotekarier är också delaktiga i universitetens antiplagieringsarbete genom att undervisa i referenshantering och akademiskt skrivande och genom att erbjuda olika former av stöd såsom guider och lärobjekt. Vilken är deras syn på plagiering och skiljer sig den från universitetslärarnas? Det finns betydligt färre studier kring detta men t.ex. Lampert 2008, Bartlett & Casselden 2011, Gibson & Chester-Fangman 2011, Shäfer & Trevisiol 2016 har behandlat ämnet. Den här studien gjordes för att förhoppningsvis kunna uppmuntra till vidare diskussioner mellan bibliotekarier och lärare och andra intressenter vid Linköpings universitet hur vi tillsammans kan stödja studenters introduktion till akademisk god sed och medvetenhet om akademisk hederlighet. Baserad på en tidigare LiU-rapport (Hult & Hult 2003), som fått visst genomslag på lärosätet, genomfördes en webbenkät för att undersöka hur bibliotekarier och lärare ser på vad som utgör plagiering och hur det kan förebyggas och upptäckas. 64 lärare från de fyra fakulteterna på Campus Norrköping och 24 av Linköpings universitetsbiblioteks undervisande kontaktbibliotekarier besvarade enkäten 12 frågor. Resultaten tyder på att bibliotekarier intar en striktare hållning och uppvisar större enighet om vad som utgör plagiering än vad lärargruppen gör. Fler lärare var något mer bestämda om vad som utgör plagiering än i den tidigare studien (Hult & Hult 2003). När det kom till hur plagiering kan förebyggas var båda yrkesgrupperna överens om att studenter bör informeras men endast ett fåtal specificerade hur. Endast en liten del av deltagande läraren (11,3%) och hälften av bibliotekarierna föreslog att man skulle rikta studenterna mot de guider och webbsidor som biblioteket erbjuder som stöd mot plagiering. Gällande upptäckt av plagiering är majoriteten av både bibliotekarier och lärare medvetna om Urkund men vissa andra åtgärder föreslås också, av främst lärare. Studien tyder på att bristen på gemensamma riktlinjer och uttalad policy samt till viss del olika synsätt hos bibliotekarier och lärare kan utgöra hinder i både bibliotekariers och lärares ansträngningar att stödja studenter i antiplagieringsarbetet.

  • 86.
    Omstedt, Britt
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    What is plagiarism? Do academic teachers and librarians agree?: how can we help students to better academic practice2019Ingår i: QQML 2019 Book of abstracts. 11th qualitative and quantitative methods in libraries / [ed] Anthi Katsirikou, Athens, 2019, s. 177-178Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Many studies (e.g. Hult & Hult 2003, McCabe 2005, Babic 2005, Amsberry 2009, Bohlin & Widén 2016) have been carried out on students and academic teachers’ views on plagiarism. A common conclusion is that teachers and students have different opinions on what constitutes plagiarism as well as on the seriousness of the act. University librarians also play a part in the antiplagiarism work of universities through their teaching and lecturing on referencing and academic writing and by providing different kinds of guides and tutorials. There are fewer studies around their views, but librarians also seem to be divided (see e.g. Bartlett & Casselden 2011, Gibson & Chester-Fangman 2011, Shäfer & Trevisiol 2016) in how to act, some wanting to be neutral and not judging in their contacts with students. Many articles with a library/librarian focus are case studies describing the roles of librarians I different anti-plagiarism projects.  But what are the librarians’ views on plagiarism and do they differ from faculty’s? In our study librarians take a stricter view than is presented in earlier research. 

    This study was carried out in the hopes of being able to encourage further discussions between librarians and faculty and other stakeholders at Linköping University (LiU) on how we together can support students’ introduction to good academic practice and awareness of academic integrity. Based partly on an earlier LiU-report (Hult & Hult 2003) a web-based survey was constructed to investigate librarians and faculty’s views on plagiarism and how it can be prevented and detected. 64 members of faculty from the four faculties of LiU of Campus Norrköping Linköping University and 24 university librarians answered the 12 questions of the survey. Our results showed that librarians at Linköping university had a stricter and more unanimous view on what constitutes plagiarism. However more teachers than in the earlier Hult & Hult (2003) survey expressed a firm view in the present study. On the question how, plagiarism could be prevented the two staff categories agree that information is the best way but only a few persons made suggestions specifying how. Only a small part (11,3%) of faculty members and half of the librarians suggested directing students towards the anti-plagiarism guides and web sites that the university library provides. When it comes to discovering plagiarism the larger part of both groups shows awareness of the antiplagiarism software (Urkund) subscribed to by the university and chiefly teachers also suggest other measures.

    The study indicates that lack of common guide lines and a pronounced policy and different views among librarians and faculty could be an obstacle in both groups efforts to support students in anti-plagiarism work. It also makes it clear that the library has a way to go in promoting its guides and support services. Performing this study has given the university library a good incentive and background material for taking up discussions with faculty and other stakeholders, such as department heads, Disciplinary board and Academic writing support.

  • 87.
    Perselli, Ann-Katrin
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Teknologistudenter och informationshantering: En studie om informationskompetens vid Linköpings Tekniska högskola influerad av grounded theory2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The main purpose with this study is to investigate and understand how technology students handle information especially when they are working with their Master's thesis. A further purpose is to examine how technology students use library resources of the Linköping University. The research method used is grounded theory, where description of the method is an integral part of the study. Twelve qualitative interviews were made with newly qualified graduates from the engineering programs of Linköping Institute of Technology. The respondents were divided into two groups, A and B, with six in each group. All of them had completed or almost completed their education and their final thesis. The six engineers in group A had not chosen any course in information seeking, whereas in group B all six engineers had chosen the optional course, TGTU 60, offered in information seeking. The results indicate that the technology students adopt their way of seeking information from their teachers and supervisors and from the study culture. The students' adoption of information management is the social process that constitutes the core category of the research. The results also show that the engineering program is traditional and that the students seldom visit the library. A high rate of study, set course literature and traditional teaching are factors that scarcely stimulate the students to use the library. But after the course in information seeking, the respondents in group B had improved their information literacy and used the library more often.

  • 88.
    Perselli, Ann-Katrin
    et al.
    Linköpings universitet, Universitetsbibliotek.
    Gustafsson Åman, Kajsa
    Linköpings universitet, Universitetsbibliotek.
    En grupp universitetslärares syn på studenters informationskompetens vid Linköpings universitet2006Ingår i: CUL-dagen 2006-11-08,2006, 2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 89.
    Perselli, Ann-Katrin
    et al.
    Linköpings universitet, Universitetsbibliotek.
    Gustafsson Åman, Kajsa
    Linköpings universitet, Universitetsbibliotek.
    How Do Teachers Experience Students' Information Literacy?2006Ingår i: Creating Knowledge IV,2006, 2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 90.
    Perselli, Ann-Katrin
    et al.
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Gustafsson Åman, Kajsa
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Hur ser universitetslärare på studenters informationskompetens? En studie vid Linköpings universitet.2006Ingår i: Mötesplats inför framtiden, 11-12 oktober 2006, 2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 91.
    Perselli, Ann-Katrin
    et al.
    Linköpings universitet, Universitetsbibliotek.
    Gustafsson Åman, Kajsa
    Linköpings universitet, Universitetsbibliotek.
    Studenters informationskompetens -universitetslärares syn i en ny studie2006Ingår i: Infotrend : nordisk tidskrift för informationsspecialister, ISSN 1653-0225, Vol. 61, nr 4, s. 96-101Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 92.
    Perselli, Ann-Katrin
    et al.
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Gustafsson Åman, Kajsa
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Universitetslärares syn på studenters informationskompetens vid Linköpings universitet2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport bygger på intervjuer genomförda med tio universitetslärare vid Linköpings universitet. Lärarna är anställda vid Filosofiska fakulteten, Utbildningsvetenskap och Tekniska högskolan. De tio kvalitativa intervjuer som ligger till grund för rapporten utfördes försommaren 2005.

    Rapporten fokuserar lärarnas egen informationskompetens, deras syn på studenternas informationskompetens och hur lärarna önskar samverka med bibliotekarier och biblioteket. Studiens resultat är ämnad att fungera som utgångspunkt för Centrum för undervisning och lärande (CUL) och universitetsbiblioteket i arbetet att utveckla kurser och modeller för samverkan mellan lärare och bibliotekarier.

    För att få både mäns och kvinnors syn på studenters informationskompetens kontaktades fem manliga och fem kvinnliga universitetslärare som ombads att delta i studien. De tio intervjuerna har spelats in på band och skrivits ut. Transkriberingar och minnesanteckningar har godkänts av respondenterna.

    Studien visar att lärarna förväntar sig att studenterna som ska skriva examensarbete ska kunna söka behövlig information. Det informationsinnehåll som lärarna uppskattar i studenternas uppsatser saknar koppling till de kunskaper som lärarna anser att studenterna ska tillägna sig i informationssökning. Vidare visar studien att lärarna förväntar sig att studenterna utvecklar informationskompetens under sin studietid. Lärarnas åsikter om vem eller vilka som bär ansvaret för studenternas informationskompetens skiljer sig åt mellan lärarna vid Tekniska högskolan å ena sidan, och lärarna vid Filosofiska fakulteten och Utbildningsvetenskap å andra sidan. Lärarna vid Tekniska högskolan visar en tendens att överlämna ansvaret åt högre instans, Ut-bildningsnämnden. Lärarna vid Filosofiska fakulteten och Utbildningsvetenskap anser att ansvaret bör delas mellan minst tre parter, däribland biblioteket och inte minst studenten själv. När det gäller lärarnas egen informationskompetens har de vanligen fått utveckla den på egen hand under sin doktorandtid. Tid och stöd för kompetensutveckling i informationssökning saknas oftast. Avseende samverkan med bibliotekarier är lärarnas förslag få vilket troligen beror på att de har liten kännedom om bibliotekets verksamhet utöver själva lånefunktionen och vilka möjligheter som finns för att utveckla ett samarbete.

    Rapporten pekar på behovet av kommunikation mellan lärare och bibliotekarier kring informationssökningsfrågor. En möjlig arena för dialog och samverkan är CUL.

  • 93.
    Persson, Sassa
    et al.
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Svenningsson, Maria
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Librarians as advocates of social media for researchers: A social media project initiated by Linköping University Library, Sweden2016Ingår i: New Review of Academic Librarianship, ISSN 1361-4533, E-ISSN 1740-7834, Vol. 22, nr 2-3, s. 304-314Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Librarians at Linköping University help researchers keep abreast of developments in their fields and to increase the visibility of their work. Strategic, professional use of social media ought to be an essential part of a researcher's communication strategy. This article investigates the level of awareness of the professional use of social media amongst LiU researchers. The investigation showed that use of social media was not significant, however a small number saw potential. The purpose of this article is threefold: first to evaluate the potential of using social media as a tool for communicating research outside LiU. Secondly, the article presents a study in which views of LiU researchers on social media were ascertained via seminar discussions, informal feedback and interviews. The study has a case study approach involving eight researchers. Thirdly, the article covers how LiU Library created a web-based information package to support researchers in social media use.

  • 94.
    Persson, Sassa
    et al.
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Svenningsson, Maria
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Librarians as advocates of social media for researchers: a social media project initiated by Linköping University Library, Sweden2017Ingår i: Librarian as communicator: case studies and international perspectives / [ed] Helen Fallon, Graham Walton, Abingdon: Routledge, 2017, s. 198-208Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Librarians at Linköping University help researchers keep abreast of developments in their fields and to increase the visibility of their work. Strategic, professional use of social media ought to be an essential part of a researcher's communication strategy. This article investigates the level of awareness of the professional use of social media amongst LiU researchers. The investigation showed that use of social media was not significant, however a small number saw potential. The purpose of this article is threefold: first to evaluate the potential of using social media as a tool for communicating research outside LiU. Secondly, the article presents a study in which views of LiU researchers on social media were ascertained via seminar discussions, informal feedback and interviews. The study has a case study approach involving eight researchers. Thirdly, the article covers how LiU Library created a web-based information package to support researchers in social media use.

  • 95.
    Rosell, Mikael
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    NoPlagiat: Helps students to avoid plagiarism and copyright issues2016Ingår i: ICERI2016 : Proceedings 14th-16th Noivember 2016 : 9th International Conferende of Education, Research and Innovation / [ed] Louis Gómez Chova, A López Martínez and I Candel Torres, IATED Academy , 2016, s. 7390-7397Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In January 2014, a self-study tutorial for undergraduate students about how to avoid plagiarism and copyright issues was launched at Linköping University, Sweden. The self-study guide was developed by the Library in collaboration with the University’s Disciplinary Board Committee.

    The purpose of NoPlagiat is that undergraduate students at Linköping University can learn on their own more about how to avoid plagiarism and learn more about copyright laws and understand how they may use other people's material.

    In this paper we wish to share our experience with the work of designing, promoting and updating the NoPlagiat tutorial. We also want to discuss how our expectations turned out in reality and the feedback we have gotten from our users.

    The reason why we started to create a self-study tutorial was a general experience among library staff that they got more and more questions from undergraduate students related to copyright, plagiarism and referencing. Another reason was that plagiarism was the most common reason, 460 cases of a total of 801, why undergraduate students ended-up in the Disciplinary Board at Swedish universities and colleges 2012 [1]. This made it clear that there was a need for major preventive measures for students within the field of plagiarism and copyright.

    The tutorial was created with the web development tool Macromedia Dreamweaver. It consists of five modules and at the end of each module the students’ knowledge is tested with some exercises. The modules are: What is plagiarism?, Referencing, Quoting, Paraphrasing and Copyright.

    Our hope was that it would become mandatory in some courses at the university for undergraduate students foremost during their first year of study. One idea was that the students could do NoPlagiat on their own, for example before a session and during the lesson thereafter teachers and students could then have a deeper discussion regarding the topics in the guide. If all undergraduate students at Linköping University went through the NoPlagiat tutorial they would learn more about what plagiarism is and could thus avoid getting into disciplinary difficulties.

      To accomplish this we promoted the NoPlagiat tutorial in different forums at the university during spring 2014. We e.g. presented the tutorial at a library board meeting. One direct effect of this was that the NoPlagiat tutorial became mandatory the same year in an introduction course to university studies at the faculty Science and Engineering/the Institute of Technology. We also sent email to all the program committees and managers on the four faculties of the university were we presented the NoPlagiat tutorial and recommended them to use it in courses in their education programs. A follow-up survey was sent to the program committees and managers during April and May 2015 but had a very low response rate. Unfortunately from the responses we received we learned that the program committees didn’t think that the tutorial would fit in in their courses. I’m sorry to say that no respondent mentioned that NoPlagiat was used or discussed during a session. One program invited us to present the self-study tutorial on their department meeting. Our conclusion of this survey is that we probably need to promote NoPlagiat even better so it will be used mandatory in not only one but all four faculties of the university.

  • 96.
    Svensson, Eva Sofia
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Assessing Medical Students´ Information Literacy Skills in a Problem-Based Setting:  Experiences from a Joint Effort between Librarians and Professors/Senior Lecturers2009Ingår i: Eahil Workshop, June 2009, Dublin, Ireland, 2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 97.
    Söderholm, Anne
    et al.
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Igelström, Peter
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Campus Norrköpings bibliotek: de första 20 åren2018Ingår i: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, s. 73-77Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under 2017 firade Campus Norrköping 20 år, ett jubileum som lördagen den 18 mars uppmärksammades med populärvetenskapliga föreläsningar, guidade turer, öppet hus och filmvisningar. På Campus Norrköpings bibliotek (CNB) visades Sanna drömmar i kvarteret Oron, Toumo Haapalas film om invigningen av Campus Norrköping i september 1998.

    Och nog fanns det anledning att fira! Satsningen på ett samlat campus för Linköpings universitet (LiU) i Norrköping inleddes med regeringens sysselsättningsproposition i juni 1996. Tre civilingenjörsutbildningar och tre filosofiska magisterprogram etablerades nu i Norrköping. Liksom ett nytt campusgemensamt bibliotek. Under åren har LiU:s expansion i Norrköping lett till att antalet studenter vuxit från 1400 vårterminen 1997 till cirka 5000 idag och antalet anställda från 150 till 500, vilket motsvarar en femtedel av verksamheten vid hela Linköpings universitet.

    Vad har då kännetecknat Campus Norrköpings bibliotek under de första 20 åren av dess existens?

  • 98.
    Welander, Eva Sofia
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Biblioteket integrerat i utbildningen: mina år på MB och HUB2018Ingår i: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, s. 58-64Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Som nyutbildad bibliotekarie började jag i januari 1984 på Linköpings universitets medicinska bibliotek vid Regionsjukhuset i Linköping. Jag anställdes i princip bara för att sätta upp böcker under två månader och var tvungen att avbryta en projektanställning på Länsstyrelsen för arbetslösa bibliotekarier, eftersom det här var ett vikariat för en ”riktig” tjänst. Det var jag bara glad för, för bland uppgifterna på Länsstyrelsen ingick att katalogisera tunna rapporter från inventeringar runt om i länet av kalkkärlsväxter och annan flora, och katalogisering var inte riktigt min grej.

    Jag hade valt inriktningen för folk- och skolbibliotekarie vid Bibliotekshögskolan, inte vetenskaplig bibliotekarie, men tänkte att jag till nöds nog kunde sätta upp lite böcker på Medicinska biblioteket under två månader. Men jag blev kvar och 2003 blev jag avdelningschef efter Kerstin Fridén.

  • 99.
    Wernholt, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för systemteknik, Reglerteknik. Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Gunnarsson, Svante
    Linköpings universitet, Institutionen för systemteknik, Reglerteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Nonlinear Identification of a Physically Parameterized Robot Model2006Ingår i: Proceedings of the 14th IFAC Symposium on System Identification, 2006, s. 143-148Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the work presented here, a three-step identification procedure for rigid body dynamics, friction, and flexibilities, introduced in (Wernholt and Gunnarsson, 2005), will be utilized and extended. Using the procedure, the parameters can be identified only using motor measurements. In the first step, rigid body dynamics and friction will be identified using a separable least squares method, where a friction model describing the Striebeck effect is used. In the second step, initial values for flexibilities are obtained using inverse eigenvalue theory. Finally, in the last step, the remaining parameters of a nonlinear physically parameterized model are identified directly in the time domain. The procedure is exemplified using real data from an experimental industrial robot.

  • 100.
    Sultan, Ulrika (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Svenningsson, Maria (Utställningsansvarig, utställningskommissarie)
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Igelström, Peter (Utställningsansvarig, utställningskommissarie)
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Wiberg, Marie (Utställningsansvarig, utställningskommissarie)
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Lindgren, Ulf (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Tjejer och teknik2019Konstnärlig output (Ogranskad)
    Abstract [sv]

    Studier visar att intresset för teknikämnet i skolan sjunker dramatiskt bland flickor mellan årskurs 5 och årskurs 8. Är det verkligen så att flickor tappar allt intresse för teknik eller visar siffrorna på något annat? Ulrika Sultan, doktorand i teknikens didaktik vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier vid Linköpings universitet, menar att flickor ÄR intresserade av teknik och GÖR teknik hela tiden, men att de inte definierar det de gör som teknik.

    Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen lyfter fram att för att Sverige ska kunna behålla sin position i framkant när det gäller industriell utveckling och innovation behövs en breddad rekrytering till tekniska yrken.

    Utställningen tar med besökaren till miljöer där kvinnor, flickor och tjejer i olika åldrar rör sig i teknikens värld. Här lyfts kvinnliga förebilder fram, eldsjälar och föreningar som jobbar för att stärka tjejers tekniska självförtroende.

    Utställningsperiod 30/8-19/12 2019 (Vallabiblioteket) och 20/1-31/3 2020 (Campus Norrköpings bibliotek)

123 51 - 100 av 103
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf