liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 51 - 100 av 148
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Garpenby, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Prioriteringsprocessen: exempel på övergripande strategier2003Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 80, nr 5, s. 398-405Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 52.
    Garpenby, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Procedurrättvisa och praktisk prioritering: tre fall från svensk hälso och sjukvård2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Prioritering av vård väcker starka känslor bland många människor. Prioritering likställs ofta med nedskärningar av offentlig service. Ändå är prioritering det mest naturliga man kan tänka sig inom ett hälso- och sjukvårdsystem som finansieras kollektivt genom skatter. När prioritering sker öppet blir frågan dock känslig i ett skattefinansierat sjukvårdsystem eftersom solidariteten mellan medborgare med olika medicinska behov sätts på prov. En sjukvård organiserad efter den generella principen rymmer inslag av omfördelning, mellan frisk och sjuk, mellan lite och mycket sjuk, mellan rik och fattig och ofta mellan ung och gammal. När sjukvårdens möjligheter expanderar utan att samhällets ekonomi riktigt hänger med i svängarna kommer ett sådant system lätt i obalans. Frågan blir då hur mycket solidariteten tål – denna problematik möter våra politiker. Hur mycket omfördelning går egentligen att visa upp för medborgarna.

    I rapporten undersöks tre fall med anknytning till prioritering. De är hämtade ur vardagen inom svensk hälso- och sjukvård under senare år och illustrerar en problematik som kommer att bli mer och mer påtaglig. Rapporten pekar på både möjligheter och problem.

    I rapporten redovisas resultaten från delstudie 2 i projektet ”Svåra beslut vid prioriteringar i hälso- och sjukvård – kan ’rättvisa processer’ stärka legitimiteten?” Projektet har erhållit finansiering genom Det nationella forskningsprogrammet om sjukvårdens förändringar, Tema 2: Prioriteringar i praktiken (bakom forskningsprogrammet står Landstingsförbundet och ett antal landsting och regioner).

    Författaren riktar ett tack till finansiärerna samt till alla personer inom tre icke namngivna landsting (eller motsvarande) som frikostigt delat med sig av erfarenheter, kunskap och åsikter.

  • 53.
    Garpenby, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    The priority setting process: a macro perspektive2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report is the first of a two-part report addressing different aspects of the priority setting process. The priority setting process includes standpoints, choices, information acquisition, information interpretation, decisions, and activities to win support for the various steps in this type of process. Setting priorities for collective resources requires conscious choices between different options, it takes place at different levels in a society, and it involves different types of actors (politicians, administrators, health care personnel, patients, and the public). This report presents several broad strategies from the body of international literature on priority setting in health care.

    The muddling through elegantly strategy dissociates itself from general rules or formulas for allocating resources in health care since these tend to make the process static. Rather, health care personnel should have substantial freedom to make decisions about the distribution of resources. The public has limited insight into the priority setting process, but is given the opportunity to judge the results.

    In the strategy for rational decision making, the acquisition of information is a key activity – usually the most important. Only the best available information, preferably acquired through scientific methods, should serve as a foundation for making decisions. Decision makers at different levels are expected to act rationally, i.e. guided by the available information they seek the optimum solution without allowing themselves to be influenced by extraneous factors.

    The strategy for pluralistic bargaining implies that priority setting involves the ability to make socially acceptable decisions, and that this bargaining process must be repeated again and again. According to this strategy, we reach the best possible solution to the prioritisation problem through transparency, participation of many different parties in the process, the ability to consider and analyse opposing arguments, and finally viewing the decision as being “reasonable”.

    The community approach strategy assumes that strain on society will increase to gigantic proportions if we attempt to finance all potential medical interventions. There is a risk that along the way we will stray from the essential values of what constitutes a “humane society” and a “good life”. A broad discussion should be initiated in the community to deal with the “impossible” value systems that lead in the wrong direction. The public should participate in this discussion, whereupon politicians and administrators need to develop “categorical standards” that are applied by health care personnel.

    The model of health care requirements combines elements of the rational and the pluralistic strategies. It includes the clarification of goals and principles, the utilisation of good information, and the understanding that prioritisation must be a continuous process at different levels that also considers the viewpoints of lay persons (consultation of patients and the public).

    Explicit and implicit decision making refers to the situation where elected officials are forced to explicitly indicate what should be financed while implementation of decisions at other levels involves an implicit process of prioritisation (not so much a conscious choice as a compelling condition). The transparency at one level serves as “protection” for the concealed process that must be carried out at other levels.

    If we focus solely on the transparency issue, the strategies themselves do not appear to differ substantially, except on a few points. However, such a conclusion would be entirely erroneous – substantial differences begin to appear as we carefully scrutinise the various strategies.

    This review suggests that we are not dealing with a single priority setting process, but rather with two processes – one concerning internal legitimacy and another concerning external legitimacy. Only when we make this sharp distinction does the content of the different strategies become truly apparent.

    The process of internal legitimacy is characterised by the ability to identify a knowledge base (scientific) and arguments for establishing priorities based on that knowledge. This is the only way that knowledge-based organisations like health services can begin to gain trust for the priorities. The model of health care requirements describes a reasonable model for establishing internal legitimacy in a priority setting process.

    Pluralistic bargaining, the community approach, and muddling through elegantly are priority setting processes concerned with improving the conditions for external legitimacy. However, they present two fundamentally different perspectives: to prospectively (ex ante) build confidence through guiding principles and a transparent and pluralistic decision making process, or to retrospectively (ex post) provide an opportunity to review and revise the results.

    Of the strategies reviewed, two emerge as being more attractive in regard to developing a priority setting process for health services in Sweden. These are the model of health care requirements to assure internal legitimacy and pluralistic bargaining to enhance the conditions for external legitimacy.

  • 54.
    Garpenby, Peter
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Andersson, Anna
    PrioriteringsCentrum.
    Junker, Sven-Olof
    PrioriteringsCentrum.
    Utvärdering av implementeringen av Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård i fyra landsting och regioner: Rapport 12005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport beskriver en mycket tidig (initial) fas av implementeringen av Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård (NRH) inom fyra landsting och regioner. Undersökningen är utförd av PrioriteringsCentrum på uppdrag av Socialstyrelsen.

    Syftet är att genom en jämförande fallstudie beskriva förutsättningarna i fyra landsting/regioner för att implementera Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, och att analysera (förklara) skillnader och likheter bland dessa landsting/regioner i deras reaktion på riktlinjerna. De landsting och regioner som ingår i studien är Landstinget Sörmland, Landstinget Västernorrland, Region Skåne och Västra Götalandsregionen.

    Vi finner på det hela taget en positiv attityd till NRH i verksamheten och en vilja att agera med dokumentet som underlag. Inom verksamheten uppfattas NRH som ett stöd för prioriteringar och på många håll på verksamhetsnivån finns också ett stöd för öppna prioriteringar. Inom verksamheten liksom inom administrationen hittar vi en förhoppning om att NRH ska leda till ett arbete som ger en högre grad av systematisering av och överblick över hälso- och sjukvårdens innehåll. På många håll i verksamheten uppfattas NRH tillsammans med kvalitetsregister som viktiga verktyg för att följa upp och förbättra vården.

    Det är uppenbart att den professionella verksamheten och den politisktadministrativa delen inom de studerade landstingen/regionerna inte befinner i fas med avseende på kunskap om och förståelse för vad NRH innebär för huvudmannen. Vi tycker oss se tecken på att genomförandet av NRH inledningsvis sker i form av ”experimentell implementering.” Aktiviteter i anslutning till implementeringen sker huvudsakligen i den domän som domineras av professioner. Vi ser tecken på detta i främst Landstinget Sörmland och Region Skåne samt Västra Götalandsregionen. Eventuella konflikter får lösas på en låg nivå. I ett senare skede när tydliga alternativ finns och när resursanspråk knyts till väl definierade medel kan man föreställa sig att ansvaret flyttas högre upp i organisationen, och där engagerar politiska beslutsfattare. Vi bedömer dock att tjänstemän och politiker på landstings- och regionnivå förr eller senare tvingas ta ställning till NRH. Först måste dock verksamheten göra sin ”hemläxa” och erbjuda den politiskt-administrativa nivån en tolkning av vad riktlinjerna kan innebära för respektive landsting/region.

    Det är än så länge en öppen fråga om trycket underifrån i organisationen räcker för att aktivera den politiskt-administrativa nivån eller om nationella aktörer av olika slag måste stödja landstingen/regionerna för att detta ska bli möjligt.

  • 55.
    Garpenby, Peter
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Byrsjö, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hur följer läkare den medicinska utvecklingen?: Traditionella informationsvägar står sig bra - Internet kommer1999Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 96, nr 40, s. 4343-4346Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En snabbt ökande kunskapstillväxt i kombination med nya informationsvägar är en realitet för den moderna medicinska organisationen. Det finns starka incitament att ta fram ny kunskap och att publicera denna, vilket ställer den enskilda läkaren och grupper av läkare inför nya utmaningar.

    I denna artikel redogörs för situationen bland svenska läkare i tre specialiteter – allmänmedicin, oftalmologi och ortopedi – när det gäller preferenser avseende informationskällor, erfarenheter av informationsinhämtning och möjligheten att avsätta tid till att söka och inhämta ny information. Av undersökningen framgår bl a att användandet av Internet för medicinsk informationssökning är vanligare bland sjukhusläkarna än bland allmänläkarna.

  • 56.
    Garpenby, Peter
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bilaga 6. Mot bättre vetande: Statens roll vid kunskapsstyrning av hälso- och sjukvården1999Ingår i: God vård på lika villkor? : underlag till slutbetänkande: Ingår i: God vård på lika villkor? om statens styrning av hälso- och sjukvården : slutbetänkande från Kommittén om hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation, Stockholm: Fakta info direkt , 1999, s. 217-337Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att beskriva och analysera statens1 styrning av hälso- och sjukvården, särskilt sådana styrformer där sammanställning av information (t ex om aktuellt forskningsläge och om god klinisk praxis) och informationsspridning utgör centrala inslag. Sådana aktiviteter är inte nya i sjukvården, men betraktade som inslag i statens styrning av hälso- och sjukvårdssektorn är de under stark utveckling. Av allt att döma kommer intresset för att nyttja systematiskt sammanställd information som ett inslag i styrningen av hälso- och sjukvården att öka, vilket även medför behov av aktiviteter som stärker förutsättningarna att lokalt tillgodogöra sig information. Avsikten med rapporten är att tydliggöra statens roll vid ”kunskapsstyrning” av hälso- och sjukvården.2 Möjligheten att utveckla en nationell strategi för ett mer kunskapsbaserat beslutsfattande i hälso- och sjukvården diskuteras.

    Analysen har genomförts med hjälp av våra tidigare studier inom området, vilka har kompletterats med litteratur, utredningar m.m. som belyser olika aspekter i anslutning till kunskapsstyrning. Vår beskrivning av relevanta aktörer och pågående aktiviteter inom den svenska sjukvårdssektorn har varit föremål för kommentarer från berörda parter.

  • 57.
    Garpenby, Peter
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Nationella vårdregister har ej funnit sin form: Granskning visar värdet för kvalitetskontroll1994Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 91, nr 25, s. 2509-2511Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 58.
    Garpenby, Peter
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa.
    Organisationsförändringar och prioritering i svensk sjukvård2007Ingår i: Vem styr vården? Organisation och politisk styrning inom svensk sjukvård / [ed] Paula Blomqvist, Stockholm: SNS Förlag , 2007, 1, s. 187-221Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

        I Vem styr vården? ger en rad framstående forskare sin syn på hur sjukvården i Sverige styrs i dag och vilka förändringar som behövs inför framtiden. Ett genomgående tema är medborgarnas ökade förväntningar på vården, som skapar utmaningar både för politiker och vårdpersonal.

  • 59.
    Garpenby, Peter
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Quality registers in the Swedish Health Service1998Ingår i: Outcome Measuring: outcome-measures make a sense, do they make a difference?, Stockholm: Spri , 1998Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 60.
    Garpenby, Peter
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Utvärdering och förslag till organisation av nationella register för kvalitetskontroll inom hälso- och sjukvården1994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 61.
    Garpenby, Peter
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Hälsoinformation i vår tid - Östgötarnas användning av nya och gamla informationskällor2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 62.
    Garpenby, Peter
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Johansson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Implementeringen i fyra landsting och regioner: Andra delen av utvärderingen2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport utgör andra delen i en undersökning av hur fyra landsting och regioner påverkas av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård (NRH) i den version som publicerades 2004. De landsting och regioner som ingår i studien är Landstinget Sörmland, Landstinget Västernorrland, Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Undersökningen är utförd av PrioriteringsCentrum på uppdrag av Socialstyrelsen.

    Syftet är inte att förstå tillämpningen av NRH i klinisk verksamhet (i patientärenden) utan inom organisationen, genom samspelet mellan politik, administration och profession. I rapporten redovisas situationen under första halvåret 2007 och en analys sker av hela implementeringsprocessen under perioden 2004-2007.

    Den information som ligger till grund för rapporten har främst inhämtats genom individuella intervjuer. Sammanlagt har under perioden december 2006 till och med juli 2007 genomförts 45 intervjuer.

    När Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård (NRH) publicerades första gången 2004 utgjorde de en helt ny typ av dokument med en ambition att påverka såväl klinisk som politisk beslutsnivå hos sjukvårdshuvudmännen. Avsikten är att Nationella riktlinjer ska föra samman beslutsfattare på olika nivåer i landsting/region och resultera i mer likformig praxis och systematiska och öppna prioriteringar och därigenom föra sjukvården närmare målet en likvärdig och effektiv vård för befolkningen. Socialstyrelsen anger – som vi uppfattar det – tre medel som är viktiga för att förverkliga avsikterna bakom Nationella riktlinjer. Dessa är: (a) lokala och regional vårdprogram, (b) dialog mellan olika aktörer och (c) systematiska och öppna prioriteringar.

    I rapporten analyseras implementeringsprocessen ur ett aktör-strukturperspektiv och fördelningen av ansvar utifrån en teori om aktörers uppfattningar av mål och medel. Hur förutsättningarna i den mottagande organisationen (landstingen/regionerna) har påverkat implementeringen av NRH diskuteras också, liksom vilka förändringar som anknyter till NRH som kan observeras.

    Aktör-Struktur

    • Strukturella förändringar har inverkat på implementeringen av NRH, såsom övergången från geografisk förvaltningsorganisation till landstingsövergripande divisioner i Landstinget Sörmland. Inom Region Skåne och Västra Götalandsregionen kom implementeringen tidsmässigt att sammanfalla med strukturförändringar som påverkat förutsättningarna inom de studerade sjukhusen. Under implementeringen har förekomsten av det norrländska regionförbundet som struktur påverkat hanteringen av NRH inom Landstinget Västernorrland.

    Ansvar

    • Var i organisationen ansvaret för implementeringen placeras beror på hur olika aktörer uppfattar mål och medel. I inledningsskedet avgenomförandet 2004 såg vi tecken på en experimentell implementering av NRH. Ansvaret hamnade långt ner i organisationen – främst på verksamhetsnivå – och det fanns stora skillnader i landstingens/regionernas agerande. Jämför vi perioden 2004 till 2007 kan vi konstatera att det på tre år faktiskt skett en hel del förändringar i implementeringsprocessen i samtliga landsting/regioner. Vi bedömer dock att genomförandet av NRH under 2007 i huvudsak sker inom ramen för en experimentell implementering. Aktörsgrupperna i samtliga landsting/regioner sluter upp bakom mål och medel för NRH men uppfattar dem fortfarande som diffusa och vaga. Aktiviteterna utspelas alltjämt på en låg nivå inom respektive landsting/region.
    • Anledningen till att ansvaret för genomförandet av NRH inte flyttats till mer central nivå kan vara att tiden som förflutit har varit för kort. Det kan också bero på att medlet om öppna prioriteringar är konfliktfyllt ur politiskt hänseende.

    Passform

    • De styrsystem för resursfördelning som tillämpas inom de studerade landstingen/regionerna har enligt vår uppfattning svårt att hantera ändrade förutsättningar som kan uppstå genom innehållet i nationella riktlinjer. Det är inte självklart var i systemet prioriteringar ska ske – i regel sker de långt ner i organisationen – och nya ställningstaganden om resurstillskott eller omfördelningar av resurser mellan verksamheter är svåra att hantera med nuvarande styrsystem.
    • Vi har uppmärksammat att konferenser kring nationella riktlinjer förekommer i sjukvårdsregionernas regi där olika aktörer deltar och där Socialstyrelsen medverkar. Vi bedömer dock att 2004 års version av NRH inte blev föremål för den typen av konferenser som senare har utvecklats.
    • Det är förekomsten av samarbete inom den medicinska professionen som har varit mer avgörande än särskilda projekt för att arbeta med systematiska prioriteringar. Det går inte att påstå att Västra Götaland, som på papperet har hållit på längre än Region Skåne med systematiska vertikala prioriteringar, har varit mer framgångsrik i att genomförainnehållet i NRH.

    Förändringar

    • I ett första skede (2004) fann vi förändringar som påverkade sammansättningen av vården (på en klinik eller mellan sjukhus) eller att ändra i befintliga lokala vårdprogram. När läget 2007 undersöktes fann vi att landsting/regioner hade börjat tillämpa nya metoder eller var på gång att införa sådana. Det gällde då vårdprogram som avser hela landsting/regioner eller t o m hela sjukvårdsregioner där fleralandsting/regioner samverkar. På en del håll hade påbörjats  uppbyggnaden av mottagarorganisationer för nationella dokument som även omfattar utarbetandet av en standard för hur vårdprogram kan knytas till landstingens resursbeslut.
    • Om de observerade förändringarna relateras till de medel som Socialstyrelsen nämner i anslutning till Nationella riktlinjer, ser vi att lokala och regionala vårdprogram förefaller minst komplicerade att åstadkomma – de förutsätter dock samarbetsformer inom professionen. Dialog mellan aktörer förefaller vara ett större problem på grund av styrsystem som förekommer i landsting/regioner men håller i viss mån på att utvecklas genom arbete på sjukvårdsregionnivå (även om detta inte påverkat NRH av version 2004).
    • Öppna prioriteringar på landstingsnivån och särskilt horisontella sådana, som förutsätter politiska beslut, är betydligt svårare att åstadkomma. Det kräver att utvecklingsarbetet som förstärker dialogen blir framgångsrikt. Vi ser inte några inslag av större öppenhet i anslutning till NRH – att allmänheten får information om hur landsting/region avser att avväga sina resurser.

    Slutsatser

    • Efter intervjuerna 2004 kunde vi i den första rapporten konstatera att den professionella verksamheten och den politiskt-administrativa delen av landsting/region inte befann sig i fas med avseende på kunskap om och förståelse för vad NRH innebär för organisationen. Tre år senare är inte gapet i kunskap lika stort.
    • Vi har kunnat iaktta hur NRH främst har hanterats av den medicinska professionen, lokalt eller i olika sammanslutningar (expertgrupper, arbetsgrupper). När sådana grupperingar fungerar väl kan de utveckla avsevärd kraft för koordinering av sjukvårdens resurser. Det går att hantera delar av implementeringen av nationella riktlinjer inom professionella nätverk, men det kommer en punkt där prioriteringar i form av omfördelning och eventuella resurstillskott blir ofrånkomliga. Då måste också den politiska-administrativa ledningen ha tillräcklig kapacitet för att hantera situationen mer systematiskt.
  • 63.
    Garpenby, Peter
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Lawrence, Marie
    Socialstyrelsen, Stockholm.
    Kvalitetsregister bra verktyg för kliniker men av oklar nytta för beställare2003Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 100, nr 9, s. 715-718Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De nationella kvalitetsregistren är värdefulla för klinikerna, men fortfarande saknas en dialog med beställarna. Det visade en undersökning om hur registren används, som gjordes i maj 2001 bland ett urval av enheter(kliniker) och sjukvårdshuvudmän.

    En betydande majoritet av de enheter som deltog i undersökningen ansåg att registren tar fram värdefull information som är relevant för verksamheten.

    I första hand ansågs registren vara en hjälp i den löpande kvalitetsutvecklingen i hälso- och sjukvården.

    Representanter för sjukvårdshuvudmännen respektive den medicinska professionen hade markant olika syn på frågan om öppenhet med registerdata.

  • 64.
    Götherström, Ulla-Christel
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Socioeconomic evaluation of postal and telecommunication services for disabled persons: applications to text telephone and videophone relay services2004Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Introduction: The Swedish National Post and Telecom Agency provides services in the postal and telecommunication field aimed at several groups of disabled persons in Sweden. The services included in this study were the text telephone relay service and the videophone relay service. The services make distance communication possible for deaf and hearing-impaired persons. Text is transformed to speech and vice versa via the text telephone relay service, which has 8 000 users (year 2000). Via the videophone relay service, sign language is transformed into spoken language and vice versa. The videophone relay service has 300 users (year 2000). Approximately 8 000-10 000 persons are deaf since childhood in Sweden. It is estimated that approximately 5 000 persons have become deaf in adult age and about 400 000 are hearing-impaired and users of adequate assistive services. This implies a need for communication services aimed at this target group. Scarce resources in society necessitate that evaluations must be carried out to investigate the cost-effectiveness of interventions. There was a need for a model that facilitates socioeconomic evaluations of postal and telecommunication services for disabled persons.

    Aim: The aim of this thesis was to develop a socioeconomic model for assessing postal and telecommunication services for people with disabilities, and to apply the socioeconomic model to users of text telephone and videophone relay services.

    Methods: The model development included the WHO Classifications ICIDH-2 and ICF, a literature review, reference panel opinions, expert opinions and pilot studies. The socioeconomic model was applied to people born deaf using texi telephone and videophone relay services in a longitudinal study. The number of respondents was 41 out of 63 persons. Data collection was made through posted questionnaires.

    Results: The model encompasses background variables, quality of the service(s), costs and outcomes. The quality of the service refers to the quality in structure and process. Costs for different actors are included, e.g. the user, family members, county councils, local authorities and the government. Outcomes of the service are divided into intermediate outcomes (direct communicative outcomes) and generic outcomes (quality of life). The socioeconomic model is general and applicable with different rehabilitation interventions. The application showed that the ratings of the quality of the services and the intermediate outcomes were significantly higher for the videophone relay service than for the text telephone relay service (p<0.05). The incremental cost was approximately SEK 40 000 (EUR 4 510) higher per person and year for the group with access to both the text telephone relay service and the videophone relay service than for the group with access to the text telephone relay service only (year 2000). In the financial analysis, the distribution of costs showed that the user, the Swedish National Post and Telecom Agency and The National Swedish Board of Health bear a considerable part of the costs. Family members and county councils bear a smaller amount of the costs. There were no differences in ratings of quality of life between the groups of text telephone relay service users and videophone relay service users. The target group expressed high ratings of quality of life.

    Conclusions: The model is applicable to various postal and telecommunication services in varying environments. The incremental cost for the videophone relay service compared to the text telephone relay service was almost SEK 40 000 higher. The quality of the service and intermediate outcomes showed higher ratings for the videophone relay service. Quality of life and problem-solving ability showed no difference between users of text telephone and videophone relay services.

    Delarbeten
    1. A socioeconomic model for evaluation of postal and telecommunication services for disabled persons
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>A socioeconomic model for evaluation of postal and telecommunication services for disabled persons
    2004 (Engelska)Ingår i: Technology and Disability, ISSN 1055-4181, Vol. 16, nr 2, s. 91-99Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    The Swedish National Post and Telecom Agency provides services in the postal and telecommunication area for disabled persons. The text telephone relay service, videophone relay service, free directory enquiries and extended rural postal service are aimed for various groups of persons with disabilities. The aim of this study was to develop a socioeconomic model for assessing such telecommunication services for disabled persons. The model development included the WHO Classification ICIDH-2 and ICF, literature review, reference panel opinions, expert opinions and pilot studies. The developed model encompasses quality of the services, costs and outcomes. The quality of the services refers to quality in structure and process. Costs for different actors are included, e.g. the user, family members, county councils, local authorities and the government. Outcomes of the services refer to intermediate outcomes (direct communicative outcomes) and generic outcomes (quality of life). The socioeconomic model is general and is applicable to different rehabilitation interventions.

    Nyckelord
    Socioeconomic model, quality of life, costs, postal and telecommunication services, disability
    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-23946 (URN)3495 (Lokalt ID)3495 (Arkivnummer)3495 (OAI)
    Tillgänglig från: 2009-10-07 Skapad: 2009-10-07 Senast uppdaterad: 2013-11-05
    2. A comparative study of text telephone and videophone relay services
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>A comparative study of text telephone and videophone relay services
    2004 (Engelska)Ingår i: Technology and Disability, ISSN 1055-4181, Vol. 16, nr 2, s. 101-109Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    The aim of the study was to compare text telephone relay service and videophone relay service. The target group was people borne deaf. The following aspects were investigated: (1) socioeconomic costs, (2) costs of different actors, (3) qualitative aspects of the services, (4) outcomes (intermediate effects and quality of life). The study was longitudinal and measurements were made at three occasions. Data collection was made by post-mailed questionnaires. Of the 41 respondents, 16 persons had access to the text telephone relay service only and 25 persons had access to text telephone relay service supplemented with videophone relay service. The ratings of the quality of the services and the outcomes were significantly higher for videophone relay service than for text telephone relay service (at a 95%-level). The incremental cost was approximately SEK 40 000, or EUR 4 510 (1 EUR = 8.87 SEK, as of 31 December 2000) higher per person and year for the group with access to both text telephone relay service and videophone relay service compared with the group with access to text telephone relay service only.

    Nyckelord
    text telephone, videophone, deaf, cost, quality of life
    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-23948 (URN)3497 (Lokalt ID)3497 (Arkivnummer)3497 (OAI)
    Tillgänglig från: 2009-10-07 Skapad: 2009-10-07 Senast uppdaterad: 2016-02-26
  • 65.
    Götherström, Ulla-Christel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Persson, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Jonsson, Dick
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    A comparative study of text telephone and videophone relay services2004Ingår i: Technology and Disability, ISSN 1055-4181, Vol. 16, nr 2, s. 101-109Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to compare text telephone relay service and videophone relay service. The target group was people borne deaf. The following aspects were investigated: (1) socioeconomic costs, (2) costs of different actors, (3) qualitative aspects of the services, (4) outcomes (intermediate effects and quality of life). The study was longitudinal and measurements were made at three occasions. Data collection was made by post-mailed questionnaires. Of the 41 respondents, 16 persons had access to the text telephone relay service only and 25 persons had access to text telephone relay service supplemented with videophone relay service. The ratings of the quality of the services and the outcomes were significantly higher for videophone relay service than for text telephone relay service (at a 95%-level). The incremental cost was approximately SEK 40 000, or EUR 4 510 (1 EUR = 8.87 SEK, as of 31 December 2000) higher per person and year for the group with access to both text telephone relay service and videophone relay service compared with the group with access to text telephone relay service only.

  • 66.
    Götherström, Ulla-Christel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Persson, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Jonsson, Dick
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    A socioeconomic model for evaluation of postal and telecommunication services for disabled persons2004Ingår i: Technology and Disability, ISSN 1055-4181, Vol. 16, nr 2, s. 91-99Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Swedish National Post and Telecom Agency provides services in the postal and telecommunication area for disabled persons. The text telephone relay service, videophone relay service, free directory enquiries and extended rural postal service are aimed for various groups of persons with disabilities. The aim of this study was to develop a socioeconomic model for assessing such telecommunication services for disabled persons. The model development included the WHO Classification ICIDH-2 and ICF, literature review, reference panel opinions, expert opinions and pilot studies. The developed model encompasses quality of the services, costs and outcomes. The quality of the services refers to quality in structure and process. Costs for different actors are included, e.g. the user, family members, county councils, local authorities and the government. Outcomes of the services refer to intermediate outcomes (direct communicative outcomes) and generic outcomes (quality of life). The socioeconomic model is general and is applicable to different rehabilitation interventions.

  • 67.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Reumatologi.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Skogh, Thomas
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Reumatologi. Östergötlands Läns Landsting, Medicincentrum, Länskliniken för Reumatologi i Östergötland.
    Costs, disease and function in recent-onset rheumatoid arthritis - a 3-year-follow-up (the Swedish TIRA-project)2004Ingår i: Svenska Läkaresällskapets riksstämma,2004, 2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 68.
    Hanberger, Lena
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Pediatrik. Östergötlands Läns Landsting, Barn- och kvinnocentrum, Barn- och ungdomskliniken i Linköping.
    Ludvigsson, Johnny
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Pediatrik. Östergötlands Läns Landsting, Barn- och kvinnocentrum, Barn- och ungdomskliniken i Linköping.
    Nordfeldt, Sam
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.
    Quality of care from the patient's perspective in pediatric diabetes care2006Ingår i: Diabetes Research and Clinical Practice, ISSN 0168-8227, E-ISSN 1872-8227, Vol. 72, nr 2, s. 197-205Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aimed to investigate perceived quality of diabetes care. A geographic population of 400 type 1 diabetes patients <20 years received the validated questionnaire quality of care from the patient's perspective (QPP) including additional context-specific items. Primary endpoints were perceived reality of care by specific items and factors and their subjective importance, respectively. Relations to severe hypoglycemia, HbA1c, insulin dose, BMI, age, duration and sociodemographic factors were also studied. On average, a high perceived quality of care was reported from both parents and adolescents (response rate 285/400 (71%) and 155/237 (65%), respectively), highest regarding possibility to talk to nurse/doctor in privacy, respect, general atmosphere, continuity in patient-physician relationship and patient participation. Lower perceived reality with higher subjective importance was seen for information about results from medical examinations and treatments and information about self-care, access to care and waiting time. While parents' and their adolescents' mean ratings correlated well for reality r = 0.95 (p < 0.001) and importance r = 0.53 (p = 0.023), parents rated reality level higher (p = 0.012) and importance even higher (p < 0.001). The QPP instrument used with additional context-specific items can provide specific information to be used in quality of care development. In our setting, improvements are needed regarding patient information, access to care and waiting time. © 2005 Elsevier Ireland Ltd. All rights reserved.

  • 69.
    Hansson, Björn T
    et al.
    Landstinget i Östergötland.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Inget stöd för könsskillnader i studie av väntetid till vård2007Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 104, nr 43, s. 3187-3189Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    In Sweden the time patients spend on different waiting lists is regularly analysed in follow-up surveys and published on the Internet, but when these figures do not differ between men and women there is an interesting demand for analysing the figures separately for the sexes. With the aim of investigating gender differences we have analysed the time spent on 32 different waiting lists by 44,000 patients in hospital health care including surgery, orthopaedics, otorhinolaryngology, ophthalmology and thoracic surgery. When controlling for the patients' medical need and age we found that there were few significant gender differences regarding the time spent waiting for an appointment or elective surgery. Our conclusion is that it is not sufficient to draw conclusions on unadjusted figures for waiting lists for men and women respectively. Instead we recommend regularly performing regression analysis based on individual raw data.

  • 70.
    Hass, Ursula
    et al.
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Ask, Per
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för medicinsk teknik, Fysiologisk mätteknik.
    Wårdell, Karin
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för medicinsk teknik, Biomedicinsk instrumentteknik.
    Competence Centre NIMED and it's graduate education - collaboration between university and industry.1999Ingår i: Ann Int Conf of the IEEE Engineering in Medicine and Biology Society,1999, 1999Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 71.
    Henriksson, Martin
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Burström, Kristina
    Inst för folkhälsovetenskap Karolinska institutet.
    Kvalitetsjusterade levnadsår och EQ-5D. En introduktion2006Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 103, nr 21-22, s. 1734-1739Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 72.
    Henriksson, Martin
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Epstein, David
    University of York.
    Palmer, Steve
    University of York.
    Sculpher, Mark
    University of York.
    The cost-effectiveness of an early interventional strategy in non-ST-elevation acute coronary syndrome2006Ingår i: Society for Medical Decision Making SMDM,2006, 2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

       

  • 73.
    Henriksson, Martin
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Lundgren, Fredrik
    Kärlkirurgen Universitetssjukhuset i Linköpings.
    Cost-effectiveness of screening 65 year old males for abdominal aortic aneurysm2004Ingår i: Health Technology Assessment International HTAi,2004, 2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 74.
    Henriksson, Martin
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Lundgren, Fredrik
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Kärlkirurgi. Östergötlands Läns Landsting, Hjärtcentrum, Thorax-kärlkliniken.
    Modelling the cost-effectiveness of screening for abdominal aortic aneurysm and assessing the value of further research2005Ingår i: IHEA,2005, 2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 75.
    Henriksson, Martin
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Lundgren, Fredrik
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Kärlkirurgi. Östergötlands Läns Landsting, Hjärtcentrum, Thorax-kärlkliniken.
    One-time Screening of Abdominal Aortic Aneurysm in 65-year-old Men2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 76.
    Henriksson, Martin
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Lundgren, Fredrik
    Kärlkirurgen Universitetssjukhuset i Linköpings.
    Screening för pulsåderbråck i buken - en hälsoekonomisk utvärdering2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 77.
    Henriksson, Martin
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Ramsberg, Joakim
    Läkemedelsförmånsnämnden.
    Cost-effectiveness of Strategies for Testing out Triptan Treatment on Migraine Patients2005Ingår i: Health Technology Assessment International,2005, 2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 78.
    Hergils, Leif
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Östergötlands Läns Landsting, Rekonstruktionscentrum, Öronkliniken US.
    Analysis of measurements from the first Swedish universal neonatal hearing screening program2007Ingår i: International Journal of Audiology, ISSN 1499-2027, E-ISSN 1708-8186, Vol. 46, nr 11, s. 680-685Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study analyses results from the first Swedish UNHS program. It includes over 33 000 measurement files from 14 287 children at two maternity wards. The screening program uses a two-stage TEOAE test procedure. A database was created in MedLog after data transformation in Word and Excel. The coverage rate was 99.1%. Bilateral pass rate after retesting was 97.0%. A unilateral pass criterion would have resulted in 1268 fewer children (9.0% of target group) for retesting and 231 fewer children (1.6% of target group) for diagnostic evaluation. When the first test was performed on the day the child was born, the pass rate was 64.8%, the pass rate increased to 89.2% when testing≥3 days after birth. High coverage rates and pass rates were found to be possible, independent of the number of children born at the maternity ward. Learning curves were observed in the program with improvements distributed over time. Test performance was clearly better when the children were tested day two after birth or later. © 2007 British Society of Audiology, International Society of Audiology, and Nordic Audiological Society.

  • 79.
    Hergils, Leif
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Östergötlands Läns Landsting, Rekonstruktionscentrum, Öronkliniken US.
    Analysis of the results from the first universal neonatal hearing screening program in Sweden2004Ingår i: NHS2004 - The International Conference on Newborn Hearing Screening, Diagnosis and Intervention,2004, 2004Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 80.
    Hergils, Leif
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Östergötlands Läns Landsting, Rekonstruktionscentrum, Öronkliniken US.
    Hörselscreening: Hög tid testa alla nyfödda!2006Ingår i: Audionytt, ISSN 0347-6308, Vol. 1-2, s. 30-31Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 81.
    Holmberg, Håkan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Löfman, Owe
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Varenhorst, Eberhard
    Department of Surgery and Urology, County Hospital, Norrköping, Sweden.
    Economic evaluation of screening for prostate cancer: a randomized populaionbased programme during a 10 year period in Sweden1998Ingår i: Health Policy, ISSN 0168-8510, E-ISSN 1872-6054, Vol. 45, nr 2, s. 133-147Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Prostate cancer is a growing health problem representing considerable costs. Screening and early curative treatment may reduce morbidity and possibly prevent future escalating costs. However, population screening programmes are generally not well accepted at present due to uncerainty about whether screening for prostate cancer can result in reduced mortality. Evidence from large, randomized, controlled trials is still lacking. The objective of this study was to calculate clinical and economic consequences of general prostate cancer screening based on a limited screening trial in a Swedish community and a decision-tree model. A random selection of 1492 men (50–69 years) were invited to repeated screening in 1987. They have been examined every third year (four rounds). The other 7679 men in the population act as controls. The results show that the total incremental health care costs for prostate cacer will increase by 179 million SEK per year with screening compared to no-screening. The number of detected cases of localized cancer will increase by about 1000, which represents an additional cost of about 158 000 SEK per case. In conclusion, general screening for prostate cancer can be performed with a reasonable cost per detected localized cancer. Information on the long-term effect on life quality and cancer mortality is unknown.

  • 82.
    Jacobsson, Fredric
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Monetära ersättningsprinciper i hälso- och sjukvården2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

      

  • 83.
    Jacobsson, Fredric
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Johannesson, Magnus
    Handelshögskolan.
    Borgquist, Lars
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Allmänmedicin. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i västra Östergötland, Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland.
    Is Altruism Paternalistic?2007Ingår i: Economic Journal, ISSN 0013-0133, E-ISSN 1468-0297, Vol. 117, s. 761-781Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

     We test if altruism is paternalistic with respect to health. Subjects can donate money or nicotine patches to a smoking diabetes patient whose willingness to pay for nicotine patches is positive but below the market price. In a between-subjects treatment, average donations are 40% greater in the nicotine patches group. When subjects can donate both nicotine patches and money more than 90% of the donations are given in kind rather than cash. These results are also confirmed in three additional stability experiments that vary the framing, use food stamps instead of money, and use exercise instead of nicotine patches.

  • 84.
    Janson, Martin
    et al.
    Karolinska Institutet Huddinge universitetssjukhus.
    Björholt, Ingela
    Göteborgs universitet.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Haglind, Eva
    Göteborgs universitet.
    Henriksson, Martin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Lindholm, Elisabeth
    Göteborgs universitet.
    Anderberg, Bo
    Huddinge universitetssjukhus.
    Randomized clinical trial of the costs of open and laparoscopic surgery for colonic cancer2004Ingår i: British Journal of Surgery, ISSN 0007-1323, E-ISSN 1365-2168, Vol. 91, nr 4, s. 409-417Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: There has been no randomized clinical trial of the costs of laparoscopic colonie resection (LCR) compared with those of open colonic resection (OCR) in the treatment of colonic cancer. Methods: A subset of Swedish patients included in the Colon Cancer Open Or Laparoscopic Resection (COLOR) trial was included in a prospective cost analysis, costs were calculated up to 12 weeks after surgery. All relevant costs to society were included. No effects of the procedures, such as quality of life or survival, were taken into account. Results: Two hundred and ten patients were included in the primary analysis, 98 of whom had LCR and 112 OCR. Total costs to society did not differ significantly between groups (difference in means for LCR versus OCR €1846, P = 0.104). The cost of operation was significantly higher for LCR than for OCR (difference in means €1171, P < 0.001), as was the cost of the first admission (difference in means €1556, P = 0.015) and the total cost to the healthcare system (difference in means €2244, P = 0.018). Conclusion: Within 12 weeks of surgery for colonic cancer, there was no difference in total costs to society incurred by LCR and OCR. The LCR procedure, however, was more costly to the healthcare system.

  • 85.
    Janson, Martin
    et al.
    Karolinska Institutet.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Haglind, Eva
    Göteborg University.
    Anderberg, Bo
    Karolinska Institutet.
    Data validation in an economic evaluation of surgery for colon cancer2005Ingår i: International Journal of Technology Assessment in Health Care, ISSN 0266-4623, E-ISSN 1471-6348, Vol. 21, nr 2, s. 246-252Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: This study aimed to validate the accuracy of data retrieved in a prospective multicenter trial, the purpose of which was an economic evaluation of two techniques of surgery for colon cancer. Methods: Within the Swedish contribution of the COLOR trial (Colon Cancer Open or Laparoscopic Resection), an economic evaluation of open versus laparoscopic surgical techniques was conducted. Data were collected by case record forms (CRF), patient diaries, and telephone surveys every 2 weeks. The study period was 12 weeks, and the perspective was societal. Data from the first consecutive forty patients to complete the health economic study protocol were validated. Retrieved data were compared with data from medical records and data from local social security offices for agreement. Results: Statistically significant differences were found for duration of anesthesia, length of surgery, number of outpatient consultations by doctors and district nurses, complication rate, and the use of central venous lines. No significant differences were observed concerning length of hospital stay, disposable instruments cost, and time off work, all of which heavily influence total costs. Conclusions: The present method of data collection regarding resources used in this setting seems to produce accurate data for economic evaluation, however, relative to complication rates, the method did not retrieve accurate data. Copyright © 2005 Cambridge University Press.

  • 86.
    Janzon, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Kardiologi. Östergötlands Läns Landsting, Hjärtcentrum, Kardiologiska kliniken.
    Aasa, Mikael
    Lyth, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Svensson, Leif
    Herlitz, Johan
    Grip, Lars
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Cost and effectiveness comparison of very early treatment with primary percutaneous coronary intervention facilitated with abciximab or thrombolytic therapy for acute ST-elevation myocardial infarction2007Ingår i: ACC,2007, 2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 87.
    Janzon, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Swahn, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Cost effectiveness of extended treatment with low molecular weight heparin (dalteparin) in unstable coronary artery disease: results from the FRISC II trial2003Ingår i: Heart, ISSN 1355-6037, E-ISSN 1468-201X, Vol. 89, nr 3, s. 287-292Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: In unstable coronary artery disease short term treatment with low molecular weight heparin in addition to aspirin has been shown to be effective.

    Objective: To assess the cost effectiveness of extended treatment with dalteparin in patients managed with a non-invasive treatment strategy.

    Design: Prospective, randomised, multicentre study.

    Setting: 58 centres in Sweden, Denmark, and Norway, of which 16 were interventional.

    Patients: After at least five days’ treatment with open label dalteparin, 2267 patients were randomised to continue double blind treatment with either subcutaneous dalteparin twice daily or placebo for three months. The patients’ use of health service resources was recorded prospectively.

    Main outcome measure: Death/myocardial infarction.

    Results: After one month into the double blind period there was a 47% relative reduction in death or myocardial infarction in the dalteparin group compared with the placebo group (p = 0.002). There was a non-significant mean cost difference, favouring the placebo group, of 849 Swedish crowns (SEK) per patient (equivalent to £58). The incremental cost effectiveness ratio for giving dalteparin treatment for one month was SEK 30 300 (range −78 000 to 139 000) (£2060, range −£5300 to £9400) per avoided death or myocardial infarct. At three months, the decrease in death or myocardial infarction was not significant, precluding cost effectiveness analyses.

    Conclusions: There is a marginal and non-significant increase in costs for one month of extended dalteparin treatment compared with placebo. Extended dalteparin treatment lowers the risk of death or myocardial infarction in patients with unstable coronary artery disease. While in many countries the resources for early intervention are limited, extended dalteparin treatment up to one month is a cost effective bridge to invasive intervention.

  • 88.
    Janzon, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Swahn, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Cost-effectiveness of an invasive strategy in unstable coronary artery disease: results from the FRISC II invasive trial2002Ingår i: European Heart Journal, ISSN 0195-668X, E-ISSN 1522-9645, Vol. 23, nr 1, s. 31-40Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims The utilization and timing of revascularization in unstable coronary artery disease varies, which could have important consequences for patients and for treatment costs. The FRISC II invasive trial compared an early invasive strategy vs a non-invasive strategy with respect to the composite end-point of death and myocardial infarction as well as costs.

    Methods and Results A total of 2457 patients, median age 66 years, comprising 70% men, were randomized. We prospectively recorded the patients' use of the health service. The results were analysed in a societal perspective. There was a significant 1·7% absolute reduction in deaths and a 3·7% absolute reduction in deaths and myocardial infarctions in the invasive compared to the non-invasive group after 12 months. During the initial hospitalization a patient in the invasive group spent on average 3·9 more days in hospital than a patient in the non-invasive group. Opposite results were found for rehospitalizations. The difference in mean total costs is SEK 23 876 (P<0·001). The incermental cost-effective ratio for choosing the invasive instead of the non-invasive strategy is SEK 1 404 000 per avoided death and SEK 645 000 per avoided death or myocardial infarction

    Conclusion The high cost at the beginning of the invasive strategy is substantial. The clinical results of the FRISC II study provided evidence that the invasive strategy reduces the rate of death and myocardial infarction in patients with unstable coronary artery disease. For policy discussions concerning whether or not to implement the invasive strategy, these positive results should be balanced against the cost-consequences of the strategy.

  • 89.
    Janzon, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Kardiologi. Östergötlands Läns Landsting, Hjärtcentrum, Kardiologiska kliniken.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Swahn, Eva
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Kardiologi. Östergötlands Läns Landsting, Hjärtcentrum, Kardiologiska kliniken.
    Invasive treatment in non ST elevation acute coronary syndorme promotes long-term health related quality of life - results from the FRISC II trial2007Ingår i: ACC, New Orleans, LA,2007, 2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 90.
    Janzon, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Swahn, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Invasive treatment in unstable coronary artery disease promotes health-related quality of life: results from the FRISC II trial2004Ingår i: American Heart Journal, ISSN 0002-8703, E-ISSN 1097-6744, Vol. 148, nr 1, s. 114-121Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Treatment strategies, either invasive or noninvasive, for patients with unstable coronary artery disease still vary. There are no published studies comparing the strategies for health-related quality of life.

    Methods

    A total of 2457 patients with unstable coronary artery disease were randomized. We prospectively recorded the patients' health-related quality of life using 2 questionnaires, the generic Medical Outcomes Study Short Form 36 (SF-36) and the disease-specific Angina Pectoris Quality of Life Questionnaire (APQLQ), at randomization and after 3, 6, and 12 months of follow-up.

    Results

    There was a high response rate (92%) at randomization, with 2251 respondents. The invasively treated group showed a significantly better quality of life in all 8 scales and both component scores at the 3- and 6-month follow-up (P <.01) than the noninvasively treated group. These differences remained at the 12-month follow-up, with significance in 7 of the scales and in the physical component score. The disease-specific quality of life results were similar until the 6-month follow-up. At randomization, the unstable population showed a remarkably lower quality of life in all 8 scales and the component scores compared with an age- and sex-matched normative population.

    Conclusions

    Patients receiving early invasive intervention after an unstable episode had substantial improvement in health-related quality of life until the 1-year follow-up, compared with patients receiving noninvasive treatment. Health-related quality of life in an unstable coronary artery disease population is remarkably lower than in a matched normative population.

  • 91.
    Janzon, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Swahn, Ewa
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Long-term cost-effectiveness of invasive strategy in patients with unstable coronary artery disease: results from the FRISC II invasive trialManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background The use of coronary catheterisation and revascularisation in unstable coronary artery disease (UCAD) varies, which could have important consequences for patients as well as for health care costs. Our objective was to examine the total two-year costs and the long-term cost-effectiveness and cost-utility of these strategies.

    Methods All 2457 patients in the FRISC II invasive trial, randomised to an early invasive strategy with coronary catheterisation and revascularisation if appropriate or to a non-invasive strategy with coronary catheterisation only for recurrent ischemic symptoms or a positive stress test, were included in the economic evaluation. The patients' use of health services as well as productivity losses were recorded prospectively. Health state scores were obtained five times during the two-year follow-up. Health effects and costs appearing after two years were modelled.

    Findings The mean total cost was Swedish kronor (SEK) 11 386 (£ 850) higher in the invasive group. 1bis difference was not statistically significant. The estimated cost per quality adjusted life year (QALY) gained for the invasive strategy, based on within trial results and projected life expectancy, was SEK 22 873 (£ 1 707). These results were consistent in most subgroups. The estimated cost per life year gained was SEK 57 651 (£ 4 302). If costs for added life years were included, the cost per QALY was SEK 78 077 (£ 5 827) for invasive strategy.

    Interpretation Invasive strategy in patients with unstable angina or non-ST-segment elevation myocardial infarction was shown to be highly cost-effective in the long term.

  • 92.
    Jonsson, Dick
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Cost-Utility Analysis of Rehabilitation of Patients with SchizophreniaManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: The socioeconomic cost for schizophrenia is high and there is a growing interest to consider the economic consequences of introducing new rehabilitation methods in health care and other sectors of society. In order to facilitate health policy making and medical decision-making in health care from a health economic perspective, broad socioeconomic evaluations of different rehabilitation methods for patients with schizophrenia are necessary.

    Aims of the study: To compare two rehabilitation strategies for patients with schizophrenia in Sweden. The new method of rehabilitation was based on interagency co-operation and teamwork involving the county council, local authorities, labor market policy agencies and the social insurance office. The alternative treatment method was traditional rehabilitation activities. The rehabilitation methods were compared with respect to differences in socioeconomic costs, transfer payments and quality of life.

    Methods: It was a pre/post intervention cohort study in Sweden conducted in 1998. Data were gathered prospectively by postal questionnaires from 52 consecutively included, unemployed schizophrenic patients during a period of 6 months before and 6 months after a rehabilitation intervention. The patients had been ill for five years on average. The mean age was 29 years and the proportion of women was 56%. Data on costs, transfer payments and quality of life (EuroQol) were registered.The analytical method used was cost-utility analysis.

    Results: The new rehabilitation program improved health status by 26% (p=0.007) and health related quality of life by 27% (p=0.0002), which corresponded with a change in quality adjusted life years. The total socioeconomic costs decreased, by 28% (p=0.018), SEK 19 000 per patient. The healthcare costs decreased by 51% (p=0.005) and the costs for the labor market policy agencies decreased by 90% (p=0.004). There were no significant changes in costs for the local authorities and the social insurance oflice at the 5% level. There were no changes in transfer pay- .ments at the 5% level, SEK 49 000/patient.

    Discussion: The co-operative strategy in the rehabilitation of patients with schizophrenia was cost-effective for health care and society. The cohort design allowed for some uncertainty over time. However, the patients' health status had been constant for a long period before the intervention, so the impact is minimized. In order to study long-term changes in social insurance expenditures and indirect costs, the time period for the studies must be longer.

    Conclusion: Interagency co-operation in rehabilitation saved money for health care and society and improved health status, health related quality of life and quality adjusted life years. It is necessary to discuss the principles for shared financial responsibility as well as incentives for monitoring resource allocations in the field of rehabilitation. Additional studies, preferably long-term, randomized, controlled trials, are needed. In the search for predictors of cost-effective rehabilitation technologies,studies of the impact of motivation on costs and quality of life are useful.

  • 93.
    Jonsson, Dick
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Socio-Economic Analysis of Rehabilitation in Primary Health CareManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Aims: The aim was to compare a new strategy for rehabilitation based on coordinated teamwork with traditional health care activities for patients with longterm illnesses in primary health care with respect to costs and health related quality of life.

    Methods and data: This was a 3-month, prospective, controlled study in primary health care where a trial group of health care centers with rehabilitation teams (n=665) was compared with a control group of health care centers working with traditional health care activities without co-ordinated teams (n=665). The data collection was carried out for 12 months during the years 1993 and 1994 in 6 geographically defined areas. All individuals in the regions were consecutively included after being on sick leave for more than 30 days. The patients were followed upduring a period of three months using postal questionnaires. The analytical method was cost-utility analysis.

    Results: The team based rehabilitation strategy did not improve health related quality of life (p=0.46) compared with traditional rehabilitation. The total costs for health care was 9% lower (p=0.51) and the indirect costs for loss of production was 8% higher (p=0.02) for the trial group. Social insurance expenditures were 9% higher for the trial group (p=0.14).

    Discussion: It was not possible to form any reliable conclusions from this short term study about whether rehabilitation teams reduced health status and health related quality of life, as the differences were small but also negative. The perspective of analysis is important, from a health care perspective the teams were cost saving but from a broader socioeconomic perspective the teams lead to increased costs for society. The inclusion of indirect costs in cost-effectiveness analyses andcost-utility analyses requires further exploration. The time period was probably too short for capturing long-term effects.

    Conclusions: Rehabilitation teams in primary health care do not improve health related quality of life within a short-term perspective, reduce costs for health care but increase indirect costs and social insurance expenditures compared with traditional health care activities. In order to improve quality of life for those with longterm illnesses and decrease society's costs for rehabilitation, rehabilitation strategiesfor people with different illnesses may be developed into more specialized strategies for specific patient groups, defined into homogenous treatment groups that matchwell-defined rehabilitation. For further research long-term studies are needed.

  • 94.
    Jonsson, Dick
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Ferraz-Nunes, José
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Tema hälsa och samhälle.
    Socioeconomic evaluation of mental health as a base for financing mental health care in Sweden2003Ingår i: International Advances in Economic Research, ISSN 1083-0898, E-ISSN 1573-966X, Vol. 8, s. 107-118Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 95.
    Jonsson, Dick
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Wålinder, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Psykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Psykiatriska kliniken.
    Cost-effectiveness of clozapine treatment in therapy-refractory schizophrenia1995Ingår i: Acta Psychiatrica Scandinavica, ISSN 0001-690X, E-ISSN 1600-0447, Vol. 92, nr 3, s. 199-201Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The costs and effects of clozapine treatment of refractory schizophrenic patients have been discussed recently. This study shows that 18 months of clozapine treatment results in an improvement of symptoms and social functioning in approximately 70% of treatment-refractory schizophrenic patients, compared with treatment with conventional neuroleptics during a similar period of time. Treatment with clozapine reduces the cost of inpatient care but places increased demands on active rehabilitation resources in outpatient care. This leads to increased total costs in a short-term perspective, but clozapine treatment is cost-saving for annual maintenance therapy. These costs must be weighed against the positive effects on psychotic symptoms and social functioning.

  • 96.
    Jonsson, Dick
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Wålinder, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Psykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Psykiatriska kliniken.
    The socioeconomic cost of treatment of therapy-refractory schizophrenic patients in Sweden1994Ingår i: Nordic Journal of Psychiatry, ISSN 0803-9488, E-ISSN 1502-4725, Vol. 48, nr 5, s. 311-313Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the study is to examine the socioeconomic costs of treatment of therapy-refractory schizophrenic patients. The patients usually have a great need for health care and remain in institutions for long periods of time. The method is retrospective, and the data refer to patients who received treatment at the Department of Psychiatry, University Hospital in Linköping, Sweden in 1990. The total annual health care cost for treatment of therapy-refractory schizophrenia is estimated to be SEK 4.8 million (USD 1 = SEK 7.7). Inpatient care amounts to 93% of the total cost, and the cost of outpatient care to 6%. The cost of drugs and laboratory services corresponds to 1 % of the total cost. The high cost of inpatient care and the low cost of outpatient care may indicate that a redistribution of resources from inpatient to outpatient care is necessary. A generalization of the results indicates that the total annual cost of treating all therapy-refractory schizophrenic patients in Sweden is approximately SEK 1.9 billion. The result highlights the need for discussions concerning alternative treatment methods but also focuses on the importance of using health economic evaluations within psychiatry.

  • 97.
    Jönsson, Bengt
    et al.
    Handelshögskolan Stockholm.
    Arvidsson, Göran
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Rehnberg, Clas
    Hälsa, vård och tillväxt2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 98.
    Krantz, Ann-Margret
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Omvårdnad.
    Lundh, Ulla
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för vård och välfärd.
    Schmidt, Andrea
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Äldres hälsa : en studie av befolkningen i Östergötlands och Kalmar län 2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 99. Kristjansson, B.
    et al.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Ahlstrand, Christer
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för biomedicin och kirurgi, Avdelningen för kirurgi. Östergötlands Läns Landsting, Kirurgi- och onkologicentrum, Urologiska kliniken i Östergötland.
    Folkestad, Bengt
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för biomedicin och kirurgi, Avdelningen för kirurgi. Östergötlands Läns Landsting, Kirurgi- och onkologicentrum, Urologiska kliniken i Östergötland.
    Spångberg, Anders
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för biomedicin och kirurgi, Avdelningen för kirurgi. Östergötlands Läns Landsting, Kirurgi- och onkologicentrum, Urologiska kliniken i Östergötland.
    Routine measurements of Health Outcome in Management of Patients with Benign Prostatic Hyperplasia (BPH)1998Ingår i: Outcome measuring : "outcome-measures make sense; do they make a difference?", Stockholm: Spri , 1998Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 100.
    Levin, Lars-Åke
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Sennfält, Karin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Janzon, Magnus
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Kardiologi. Östergötlands Läns Landsting, Hjärtcentrum, Kardiologiska kliniken.
    Henriksson, Martin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Andersson, Agneta
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    En introduktion i hälsoekonomi2004Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
123 51 - 100 av 148
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf