liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234 51 - 100 av 163
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Ekholm, David
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Svensson, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    En strategi för samverkan och rörelse2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten handlar om Region Östergötlands folkhälsopolitiska strategi Sätt Östergötland i rörelse. Strategin utgör en ram för ett folkhälsoarbete som genomförs genom samverkan mellan en rad olika aktörer från olika sektorer och organisationer för att bidra till att befolkningen i Östergötland ökar sin fysiska aktivitet. Strategins mål är att sprida kunskap till olika aktörer om varför fysisk aktivitet är viktigt för exempelvis hälsa, jämlikhet, lärande, miljö och tillväxt, att genom inspiration och vägledning skapa positiva attityder hos samverkande aktörer samt att skapa beteendeförändringar hos de människor som deltar i aktiviteter inom ramen för strategin.

    Forskningsstudiens syfte är att skapa förståelse för hur strategin har genomförts, hur den uppfattas från olika deltagande aktörer samt att identifiera olika mekanismer i samverkan mellan aktörer som kan påverka huruvida strategin har förutsättningar att nå sina ambitioner. Följande frågeställningar undersöks särskilt: Hur går samverkan till i praktiken och hur upplever olika aktörer denna samverkan? Hur uppfattar olika samverkande aktörer mål och syfte med sitt och andras deltagande i strategin? Vilka delar i samverkansarbetet kan identifieras som mekanismer som påverkar hur strategins ambitioner kan förverkligas? Hur kan verksamheter inom ramen för Sätt Östergötland i rörelse följas upp och utvärderas med avseende på att värdera projektets måluppfyllelse? Forskningsstudien bygger på fokusgruppsintervjuer med aktörer involverade i strategin såsom regionpolitiker, regionstabspersoner, kommuntjänstepersoner, företrädare för organisationer i civilsamhället samt företrädare för en exempelkommun. Analysen tar avstamp i en antropologisk tradition av studier om politiskt beslutsfattande och förvaltning som riktar fokus mot hur policyprocessen är en praktik som präglas av de som deltar i den, deras föreställningar, förmågor och viljor.

    I presentationen av rapportens resultat lyfter vi fram hur samverkan sker genom en strategi där olika webbplattformar med exempel på fysiska aktiviteter kan utformas och spridas. Här lyfter vi också hur denna samverkan bygger på hur regionens politiska mål villkorar verksamheten, liksom hur andra aktörer i kommunerna och i civilsamhället aktiveras för att utveckla och bidra med exempel på aktiviteter som kan spridas. Vi visar vidare hur betydelsen av komplementära bidrag från olika aktörer framträder som ett centralt inslag ifråga om hur samverkan beskrivs. I det avseendet betonas inte minst den roll som civilsamhället tillskrivs, som en länk för att nå ut till särskilda målgrupper, som särskilt viktig. Möjligheterna med samverkan gäller framförallt hur olika aktörer kan bidra med olika resurser, kunskaper och insatser. Möjligheterna handlar också om att det innebär ett kostnadseffektivt sätt att arbeta på, inte minst när civilsamhällets organisationer bidrar med att utforma tjänster och aktiviteter för fysisk aktivitet och rörelse. Samtidigt betonas, i relation till samverkan, olika slags hinder för att realisera strategin, hinder som särskilt betonar de olika politiska, förvaltningsmässiga och organisatoriska villkor som gäller för olika aktörer i regionen, kommunerna och i civilsamhället. Eftersom sådana olika villkor skapar olika förutsättningar för delaktighet blir de viktiga att kommunicera kring. Aktörerna behöver skapa förståelse för varandras olika villkor för deltagande och samverkan, erkänna olika slags intressen och kalibrera mellan konflikterande målbilder för de olika aktörernas engagemang i strategin. I sådan kommunikation lyfts återkommande betydelsen av tillit fram för att möjliggöra samverkan. Analysen visar vidare hur samverkan inom ramen för strategin innebär en särskild form av informell styrning som inte framstår som hierarkisk eller tvingande, utan som opererar mer i termer av inspiration och tillhandahållande av exempel. Strategin Sätt Östergötland i rörelse som styrningsform skapar olika möjligheter för de samverkande aktörerna att bidra i folkhälsoarbetet men skapar samtidigt särskilda utmaningar som behöver hanteras. Sådana utmaningar handlar särskilt om otydlighet ifråga om strategins verktyg och medel samt hur dessa ska bidra till de politiska målen om ökad rörelse och fysisk aktivitet. Att strategins övergripande programteori antingen inte är fullt definierad eller framstår som fullt förankrad hos alla samverkande aktörer skapar vissa svårigheter för olika aktörer att tydligt förstå sin roll och de förväntningar som kan riktas mot den från andra aktörer. För att förverkliga högt ställda ambitioner gällande strategin behöver de samverkande aktörerna på ett mer grundläggande sätt förstå sin egen och andra aktörers roller. De behöver dessutom förstå att strategin utgör en förhållandevis abstrakt infrastruktur som ska möjliggöra utveckling och spridning av aktiviteter som goda exempel, mer än att vara en uppsättning befintliga aktiviteter som kan implementeras i verksamhet. Utöver att skapa inspiration och ett icke förpliktigande engagemang, erbjuder strategin dessutom en tolkningsram för enskilda aktörer att förstå sina egna verksamheter och aktiviteter som del i ett folkhälsopolitiskt sammanhang.

    Dessa resultat diskuteras fördjupat med fokus på strategins organisatoriska villkor för samverkan, särskilt med fokus på att identifiera de mekanismer som kan påverka möjligheterna att göra verklighet av strategins målsättningar. Här betonas olika aspekter av tydliggöranden kring och särskilt betydelsen av bred förankring av strategins programteori. En förankrad förståelse för relationen mellan strategins medel och mål behöver inte reglera hur aktiviteter för rörelse och fysisk aktivitet utvecklas eller bedrivs, men behöver ligga till grund för en delad och förankrad förståelse för de organisatoriska relationerna kring hur sådana aktiviteter kan utformas på en mångfald av sätt. Dessutom diskuteras hur detta sätt att styra kan förstås – som kännetecknas just av en komplementär idé om samverkan, hur olika aktörer kan aktiveras och styras på avstånd, genom spridning av goda exempel – kan förstås som en inspirationens biopolitik. Med det menar vi en politik som riktar sig mot att skapa hälsa och en livskraftig befolkning genom att använda sig av inspiration som medel och verktyg för att få olika aktörer att engagera sig i detta. Inspirationens biopolitik framträder som en möjlighet att nå ut till utsatta befolkningsgrupper, genom aktivering av civilsamhällets organisationer. Den framträder också som en möjlighet att bedriva storskaligt och ambitiöst folkhälsoarbete i tider av ekonomisk åtstramning och minskat investeringsutrymme för offentliga verksamheter. Därtill framträder inspirationens biopolitik som en möjlighet att styra utan formella regleringar av de samverkande aktörernas ageranden. Reflektion kring villkoren för samverkan och strategiskt arbete inom ramen för politiska målsättningar är central för att olika aktörer själva ska kunna utveckla verksamhet. I dessa avseenden kan rapporten bidra till strategin Sätt Östergötland i rörelses mål att möjliggöra rörelse och fysisk aktivitet hos befolkningen i Östergötland.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 52. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Ekholm, David
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Wernesjö, Ulrika
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Dahlstedt, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bollen i rörelse: Tjejfotboll, fostran och normkritik i den urbana periferin2022Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här boken handlar om villkor för tjejers delaktighet och inkludering, i samhället och i idrotten. I boken följer vi en verksamhet som vi kallar Bollen, som är särskilt riktad till unga tjejer i den urbana periferin. Bollens övergripande ambition är att – genom fotboll utomhus och inomhus, så kallad futsal – skapa möjlighet för unga tjejer att delta i idrottsaktiviteter med ambitionen att tjejers deltagande i idrott i sin tur ska bidra till inkludering och jämställdhet. I boken undersöker vi hur verksamheten tar form i ett sammanhang präglat av tilltagande social och ekonomisk ojämlikhet, där det bedrivs ett arbete för att på olika vis motverka dessa ojämlikheter, i en bredare strävan efter social förändring. Boken är ett viktigt bidrag i den pågående diskussionen om hur idrotten kan vara ett svar på samhällets utmaningar, såsom tilltagande sociala klyftor och ekonomisk ojämlikhet. Och på vilket sätt idrotten kan möjliggöra deltagande och inkludering.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 53.
    Eriksson, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fredriksson, Amira
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Syssner, Josefina
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Opening the black box of participatory planning: A study of how planners handle citizens’ input2022Ingår i: European Planning Studies, ISSN 0965-4313, E-ISSN 1469-5944, Vol. 30, nr 6, s. 994-1012Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Citizen dialogues and other participatory practices are basically the norm in contemporary spatial planning. Nonetheless, what happens to citizen input after it has been collected – how it is handled and utilized by planners in the continuation of the planning process – has been described as a ‘black box’, where most stakeholders lack insight. The aim of this explorative study is to open this black box and examine how citizen input is handled by local planning professionals. This practice lacks a common language and form among the studied municipalities, but the analysis reveals that it takes the form of a ‘sorting process’ in which input is categorized, evaluated and structured in preparation for its integration into final plans. The paper outlines the basic logics and considerations that guide this sorting process, and distinguishes between two modes, which have been termed ‘inclusive’ and ‘selective’ sorting. These modes determine how input is categorized and assessed. The analysis indicates that multiple micro-decisions are made throughout the sorting process, and that these decisions influence the input that reaches formal decision-making bodies, and in what form. The results reveal the power exercised by municipal planning actors and how they affect the destiny of the received citizen input.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 54.
    Eriksson, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Street-level bureaucrat in the introduction programme: Client-centred and authority-centred strategies to handle challenging working conditions2022Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 12, nr 5, s. 698-715Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Departing from the theory of street-level bureaucracy, this article usesa qualitative approach to examine employment officers’ perceptions of workingin the Swedish introduction programme for newly arrived migrants. Theprogramme is managed by the Swedish Public Employment Service, and theaim of the study is to illuminate how street-level bureaucrats perceive theprerequisites of implementing integration policy within the introductionprogramme, and how they respond to these prerequisites. The study showsthat the interviewees perceive the working conditions as difficult, characterizedby a pronounced tension between organizational demands andmigrants’ needs. To manage this dilemma, the street-level bureaucratsapply several coping strategies, and we highlight two broad patterns ofpractice. Within the client-centred pattern, attempts were made to use discretionto assist the participants in accordance with their needs. Within theauthority-centred pattern, the street-level bureaucrats applied a formal andrule-oriented understanding of their assignment, concentrating their effortson maintaining the functionality of the introduction programme. The mostimportant implication of the study is that it reveals a mismatch between thepolitically formulated integration policy and the actual needs of the migrants,as perceived by the interviewees. The current integration policy is heavilyinfluenced by a workfare logic, causing the introduction programme to befocussed on providing support connected to labour-market matching.However the programme lacks adequate structures to support its participantsto handle e.g. practical, health-related and psychosocial issues that wouldindirectly facilitate labour-market participation. Thus, this study encouragespoliticians and policymakers to formulate a more holistic integration policy.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 55.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    A stranger thing? Sweden as the upside down of multilevel trust2021Ingår i: Journal of Trust Research, ISSN 2151-5581, E-ISSN 2151-559X, Vol. 11, nr 1, s. 22-41Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    As a rule, citizens appreciate local more than central government. This paper proposes a new research agenda for multilevel trust studies by arguing that it is premature to believe that citizen’s proximity to officials by definition trumps distance. As in country-comparative studies, close attention needs to be paid to institutional quality in analyses of multilevel trust. To put this argument to work, a closer investigation of Sweden is conducted. Tracking three indicators of trust, with time-series stretching over two decades, Sweden turns out to be a curious outlier from the international pattern: Swedes trust their local government less than the state. To make this observation intelligible – while simultaneously aiming to contribute to a more nuanced theoretical understanding of multilevel trust – the mix of three features is identified for bringing this circumstance about: (1) the principal role Swedish municipalities have successively been given in implementing core welfare state assignments; (2) that several of the municipalities’ assignments are susceptible to corruption; and (3) that the increase in municipal responsibilities has neither been accompanied with institutions that guarantee accountability of politicians nor the impartiality of local bureaucracies.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 56.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Den lokala representativa demokratin - orosmoln och ljuspunkter2022Ingår i: Demokratin och delaktigheten: del 3 av 4 ur antologin 100 år till, Stockholm: Kommittén Demokratin 100 år , 2022, Vol. Sidorna 90-120, s. 90-120Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det senaste decenniets svenska demokratidebatt kännetecknas av dysterkvistande och alarmism. Under arbetet med 2016 års demokratiutredning ansåg till exempel utredningens ordförande att den kommunala demokratin inte riktigt mår bra. Tunga debattörer har påtalat att tilliten och solidariteten minskar och att Sverige kan vara på väg bort från ett samhälle baserat på frihet och tillit. Ledarsidor och krönikörer dömer då och då ut kommunpolitikers kompetens. Med andra ord förmedlas inte sällan en känsla av att mycket i svensk demokrati var bättre förr, och att det mesta barkar åt fel håll.

  • 57.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Den lokala representativa demokratin: Orosmoln och ljuspunkter2022Ingår i: Demokratin och delaktigheten, Stockholm: Kommittén Demokratin 100 år , 2022, s. 90-121Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 58.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Mellankommunal samverkan - är det värt det?: En explorativ ansats2022Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 124, nr 2, s. 493-509Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Intermunicipal cooperation – is it worth it?As the case has been in several other countries, in Sweden, intermunicipal cooperation (IMC) has increased dramatically throughout the past three decades. Actors within the state as well as local government have had high expectations about what IMC may accomplish, ranging from increasing quality of services to lowering costs and facilitating recruitment of expertise. However, there is a dearth of evaluations done on whether IMC actually fulfills such promises in the Swedish context. Against this backdrop, we have conducted a survey directed to municipal managers in those 61 municipalities that have formalized cooperation in the area of planning, environment and supervision. Overall, positive experiences are reported: a vast majority perceive that quality of services increase and recruitment is facilitated. However, generally, they do generally not report that costs decrease, but do state that steering becomes more cumbersome with IMC. Considering that we employ a most likely-design, the relatively negative findings on costs, as well the observation that host municipalities report more positive experiences than non-host municipalities, our results are intriguing and highlight the need for deepened studies on these particular issues.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 59.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Spelet om kommunstrukturen2023Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Under 1990-talets mitt, när jag studerade freds- och konfliktkunskap, var mina kurskamrater intresserade av inbördeskrig och mellanstatliga konflikter. Jag, däremot, uppslukades av insikten att teorierna som Per Bauhn då marinerade oss i, hjälpte mig att bättre förstå de inomkommunala konflikter som pågick i min hemregion, Södermanland. Under det tidiga 1990-talet bröt nämligen kommundelarna Trosa och Gnesta sig loss från storkommunen Nyköping (de bildade egna kommuner från och med 1992). I min uppväxtort, Järna, pågick en hård kamp för att bryta loss kommundelen från Södertälje kommun. Det misslyckades. Samtidigt mobiliserade grannorten Nykvarn – en annan kommundel i Södertälje – för att bli en egen kommun. Det kom edermera att lyckas. Dessa kommundelningsförsök och kommundelningar stämmer till eftertanke. När man under 1990-talet talade om kommunstruktur – alltså, hur många och hur stora kommuner Sverige skulle ha – präglades debatten av en önskan om en återgång till det nära och småskaliga. Nu var detta inte särskilt överraskande. 1952 blev Sverige ett slags pionjärer i världen – vi var nämligen först ut med att genomföra en omfattande kommunsammanläggningsreform. Det året gick vi från att ha knappt 2 500 kommuner till drygt 1 000 kommuner. Men bara något år senare ansåg statsmakten att Storkommunreformen hade varit otillräcklig. Under perioden 1962–1974 sjösattes därför den så kallade Kommunblocksreformen. Sammanläggningarna skedde till en början med frivillighet som ledstjärna. Baksidan med frivilligheten var dock att det gick väldigt trögt att slå samman kommuner under reformens första fas. Alldeles för trögt, ansåg Socialdemokraterna. De använde därför sin majoritet i båda riksdagskamrarna, som de vann efter 1969 års val, för att genomdriva sammanläggningar med tvång. När allt var sagt och gjort år 1974 hade Sverige en kommunstruktur med 278 kommuner. Därmed hade över 2 200 självstyrande kommuner upphört existera inom loppet av endast 22 år. Antalet kommuner var nu omkring en tiondel av vad de varit vid 1950-talets början. Som statsvetaren Peder Nielsen (2003) har konstaterat, innebar detta att Sverige, i ett internationellt jämförande perspektiv, hamnar bland toppnoteringarna i antalet sammanlagda kommuner. För den genomsnittligt samhällsintresserade borde nu frågan genast inställa sig: hur kan en sådan radikal administrativ ommöblering förklaras, alltså, hur kan vi bäst förstå snabba omkastningar i vad som anses vara en önskvärd kommunstorlek och ändamålsenlig kommunstruktur? I denna essä ger jag mitt personliga perspektiv på frågan, där jag därefter ger min syn på frågan ifall den allt starkare önskan om att slå samman svenska kommuner verkligen är särdeles välgrundad i befintlig evidens.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 60.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hessling, Joakim
    Actea consulting.
    Kommunala bolag som sponsor: ett rättsligt komplext område2020Ingår i: Kommunala bolag / [ed] Gissur Ó Erlingsson, Anna Thomasson, Lund: Studentlitteratur AB, 2020, s. 149-171Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 61.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Isaksson, Zeth
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Persson, Bo
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Mellankommunal samverkan: vad är känt om dess effekter?: en inventering av kunskapsläget2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 62.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Jónsdóttir, Guðbjörg Andrea
    Social Science Research Institute, University of Iceland, Reykjavik, Iceland.
    Kristinsson, Gunnar Helgi
    Faculty of Political Science, University of Iceland, Reykjavik, Iceland.
    Does Legitimacy Mitigate Corruption? The Relevance of Social Traps in Low-corruption Contexts2022Ingår i: International Journal of Public Administration, ISSN 0190-0692, E-ISSN 1532-4265, Vol. 45, nr 14, s. 1027-1038Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    People tend to accept decisions if the process leading up to them is perceived as legitimate. However, the literature seldom asks if perceived legitimacy translates to compliant, non-corrupt behavior. Thus, the association between legitimacy and corruption is curiously understudied. This paper argues that, while legitimation may contribute to acceptance of authority, it does not necessarily lead to compliance with anti-corruption norms. Analysing a mature democracy characterised by absence of endemic corruption, it finds that while legitimacy may, to a small extent, contribute to compliance with anti-corruption norms, it is in most cases insufficient to overcome incentives of self-interested behavior. Instead, compliance with anti-corruption norms crucially depends on individuals’ perceptions of how willing others are to take part, or not to take part, in corruption. This implies support for the ‘social trap’-view of corruption, where credible enforcement of non-corruption norms is crucial to persuading people not to take part in it.

  • 63.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Karlsson, David
    Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet..
    Wide, Jessika
    Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet..
    Öhrvall, Richard
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Den lokala demokratins vägval2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sveriges kommuner ansvarar för betydelsefulla och kostnadstunga verksamheter. De har därtill långtgående befogenheter och rätt att beskatta sina invånare. Kommunernas centrala roll i det svenska statsskicket ställer därför höga krav på en välfungerande lokal demokrati.

    De fyra forskarna i sns Demokratiråd 2022 undersöker hur den lokala demokratin mår. Vilka är de främsta utmaningarna? Och vilka vägval finns? Utifrån sin analys för de fram förslag till hur demokratin skulle kunna fungera bättre.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 64.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Klarin, Jonas
    Uppsala Univ, Sweden.
    Eva, Mörk
    Uppsala Univ, Sweden.
    Does size matter? Evidence from municipal splits2024Ingår i: Journal of regional science, ISSN 0022-4146, E-ISSN 1467-9787Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We contribute to the limited knowledge of the consequences of municipal splits by estimating how break-ups of seven Swedish municipalities affected per capita expenditures. To predict what would have happened had the break-ups not taken place, we apply the matrix completion method with nuclear norm minimization. We find that smaller municipalities not necessarily imply higher per capita expenditures. Instead, expenditures increase in some cases, are unaffected in others, and in others, decrease. The results point to the complex nature of territorial reforms and underscore the perils of policy recommendations that take uniform outcomes of either amalgamations or break-ups for granted.

  • 65.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Kristinsson, Gunnar Helgi
    University of Iceland.
    All that glitters ...: a closer look at the Nordic 'exception'2020Ingår i: A research agenda for studies of corruption / [ed] Alina Mungiu-Pippidi, Paul M. Heywood, Northhamton: Edward Elgar Publishing, 2020, Vol. Sidorna 90-106, s. 90-106Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 66.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lindström, Markus
    Faugert & Co Utvärdering AB.
    Wittberg, Emanuel
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Institutet för analytisk sociologi, IAS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kommunala bolag som korruptionsrisk2020Ingår i: Kommunala bolag / [ed] Gissur Ó Erlingsson, Anna Thomasson, Lund: Studentlitteratur AB, 2020, s. 173-189Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 67.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Oscarsson, Henrik
    Göteborgs universitet.
    Öhrvall, Richard
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Institutet för Näringslivsforskning (IFN).
    Landsbygden slår tillbaka?2020Ingår i: Regntunga skyar / [ed] Ulrika Andersson, Anders Carlander, Patrik Öhberg, Göteborg: SOM-institutet , 2020, 1, s. 369-381Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Internationell forskning har i stigande grad intresserat sig för polarisering mellan stad och land. I ena ringhörnan: växande storstadsregioner där ekonomisk, politisk och kulturell elit samlas. I den andra: krympande glesbygd där globaliseringens förlorare blivit kvar. Forskare har funnit att i glesbygden ökar missnöjet, vilket i sin tur har skapat goda jaktmarker för antietablissemangsrörelser. Studier har bland annat funnit stöd för att stad-landpolarisering haft betydelse för Le Pens och Donald Trumps valframgångar, liksom utfallet i Brexit-omröstningen. I ljuset av 1) resultaten från Frankrike, Storbritannien och USA, 2) en utveckling där svensk landsbygd tappat invånare och 3) där staten också minskat eller avvecklat sin närvaro, ställer vi frågan om attityds- och värderingsmässig polarisering mellan stad och land är närvarande även i Sverige. Resultaten ger ett visst stöd för tesen att missnöje, misstro och etablissemangskritik är något större på landsbygden än i staden, men det saknas tydliga trender som indikerar att sådan stad-landpolarisering tilltar

  • 68.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sandberg, Katarina
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bergh, Andreas
    Ekonomihögskolan vid Lunds universitet & Institutet för näringslivsforskning (IFN).
    Är reformer smittsamma?: en forskning om tröghet och förändring i kommunsektorn2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den svenska kommunsektorn står inför tuffa utmaningar. Trots att den svenska befolkningen ökat med nästan två miljoner invånare sedan 1970-talets mitt har omkring hälften av kommunerna färre invånare idag jämfört med då. I början av 2023 hade knappt 50 kommuner färre än 8 000 invånare. Det var den minimigräns som 1961 års indelningssakkunniga ansåg vara nödvändig för bärkraftiga kommuner när kommunblocksreformen påbörjades 1962 (SOU 1961:9). Oberoende av invånarantal och skattebas har alla kommuner samma skyldigheter. De bär ansvar för och fördelar resurser kring flera av välfärdsstatens kärnområden, såsom förskola, grundskola, gymnasium, individ- och familjeomsorg samt äldreomsorg. Den ändrade demografi som en åldrande befolkning innebär sätter tveklöst mycket hård press på kommunerna och den svenska välfärden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 69.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Solevid, Maria
    Göteborgs universitet.
    Cederholm Lager, Anna
    Göteborgs universitet.
    Oscarsson, Henrik
    Göteborgs universitet.
    Röstdelning i nytt politiskt landskap2023Ingår i: Ovisshetens tid / [ed] Ulrika Andersson, Anders Carlander, Johan Martinsson, Nora Theorin, Patrik Öhberg, Göteborg: Göteborgs universitet , 2023, s. 79-93Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under flera årtionden har vi kunnat bevittna en trendmässig ökning av röstdelningen i Sverige: allt fler väljare röstar på olika partier i nationella, regionala och lokala val. I det här kapitlet följer vi upp hur röstdelningen utvecklats i samband med de allmänna valen i september 2022. Tidigare studier har visat att röstdelning i huvudsak äger rum mellan partier inom de traditionella blocken i svensk politik. Mot bakgrund av den förändrade konfliktstrukturen i det svenska partisystemet är det dock inte orimligt att anta att förutsättningarna för röstdelning har ändrats. I kapitlet ställs därför den övergripande frågan om den ökade parlamentariska instabiliteten på nationell nivå – exempelvis Alliansens sammanbrott, Januariavtalets tillblivelse (och tillika upplösning), nya koalitionssignaler inför 2022 års val, samt problemen för flera riksdagspartier att alls ställa upp i flera kommuner – har satt några spår i svenska väljares röstdelning.

  • 70.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Thomasson, Anna
    Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
    Att navigera i gränslandet: hur styra och utkräva ansvar från hybridorganisationer?2020Ingår i: Kommunala bolag: styrning, öppenhet och ansvarsutkrävande / [ed] Gissur Ó Erlingsson, Anna Thomasson, Lund: Studentlitteratur AB, 2020, Vol. Sidorna 191-201, s. 191-201Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 71.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wallman Lundåsen, Susanne
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Övriga partier i kommunalvalen: hur gick det?2022Ingår i: Snabbtänkt 2.0 22: reflektioner från valet 2022 av ledande forskare / [ed] Niklas Bolin, Kajsa Falasca, Marie Grusell, Lars Nord, Sundsvall: Mittuniversitetet, Demicon , 2022, Vol. Sidan 56, s. 56-Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 72.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wallman Lundåsen, Susanne
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Wittberg, Emanuel
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Institutet för analytisk sociologi, IAS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lokalt antikorruptionsarbete: Grundläggande för att nå hållbarhetsmålen2022Ingår i: Kommunerna och hållbar utveckling: Demokrati, välfärd och lokal utveckling / [ed] Brita Hermelin, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2022, s. 39-50Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 73.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wittberg, Emanuel
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Institutet för analytisk sociologi, IAS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Does Becoming a Politician Increase Internal Political Efficacy and Satisfaction with Democracy?: Evidence from a Longitudinal Panel of Councillors in Sweden2021Ingår i: Representation: Journal of Representative Democracy, ISSN 0034-4893, E-ISSN 1749-4001, Vol. 57, nr 4, s. 475-496Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Being elected to a governing body for the first time has been described as both a unique and transforming experience. Accordingly, theorists of elite political socialisation assume that deepened political participation fosters internal political efficacy and satisfaction with democracy. Does this assumption hold for individuals who step up from being grass-root members to become local councillors? In a novel, explorative approach to the question, a longitudinal panel design is employed where perceptions and attitudes of 71 elected and 66 unelected candidates that stood for the 2014 local elections in Sweden are traced over a four-year period. The respondents answered three surveys: right before the 2014 election, mid-term 2016, and close to the 2018 election. We test if the elected newcomers’ internal efficacy and satisfaction with decision-making structures became stronger the more deepened, formal political experience they got. However, this hypothesis is solidly rejected. Contrary to theoretical expectations, strengthened internal efficacy and increased satisfaction with decision-making structures do not follow from four years of formalised political experience as a councillor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 74.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wittberg, Emanuel
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Institutet för analytisk sociologi, IAS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Respekterar kommunala bolag offentlighetsprincipen?2020Ingår i: Kommunala bolag / [ed] Gissur Ó Erlingsson, Anna Thomasson, Lund: Studentlitteratur AB, 2020, s. 111-125Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 75.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Wänström, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Politik och förvaltning i svenska kommuner2021 (uppl. 2)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den kommunala nivån är central för det svenska politiska systemet. Kommunerna ansvarar för tunga välfärdsområden och omsätter stora summor och är därför viktiga byggstenar för både välfärds­statens och demokratins funktionssätt...

  • 76.
    Erlingsson, Gissur Ó.
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Öhrvall, Richard
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Res Inst Ind Econ IFN, Sweden.
    Wallman Lundåsen, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Marie Cederschiold Univ Coll, Sweden.
    Geographical Tensions Within Municipalities? Evidence from Swedish Local Governments2023Ingår i: Rural sociology, ISSN 0036-0112, E-ISSN 1549-0831, Vol. 88, nr 4, s. 1033-1068Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    When Sweden transformed its geography of local government in 1952 and 1962–1974, the number of municipalities was reduced from 2,498 to 278. The reforms were infused by the “central place theory,” which aimed to identify a larger town as the “local capital” (centralort) for each municipality. The centralort became the municipalities' political and administrative center, responsible for providing public services to surrounding settlements. Taking our point of departure in this historical legacy, as well as the literature on “geographies of discontent,” we ask whether there are geographical tensions within today's Swedish municipalities. Are there differences in satisfaction, trust, and views on the future of one's place of residence when comparing the centralort with its surrounding settlements? Using two datasets—Statistics Sweden's citizen survey carried out in 241 municipalities and Trustbarometer in 49 municipalities—we find that citizens in the centralort are more satisfied with democracy than those in peripheries, where individuals residing in the municipalities' most rural parts are the most dissatisfied. Moreover, different issues are perceived as more pressing and salient in the centralort compared to surrounding settlements.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 77.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Öhrvall, Richard
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Wallman Lundåsen, Susanne
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Zerne, Arvid
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Centrum mot periferi?: Om missnöje och framtidstro i Sveriges olika landsdelar (version 2)2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Runt om i världen har en ökad polarisering mellan geografiskt skilda landsdelar– mellan ”stad” och ”land” – observerats. I flera länder har invånare i mer rurala områden rest sig mot storstädernas ekonomiska, politiska och kulturella eliter och givit antietablissemangspartier och populistiska rörelser sitt stöd. I ljuset av en svensk utveckling där avlägsna landsbygdskommuner kontinuerligt tappat invånare och storstadsregionerna vuxit, och en tilltagande debatt om att det offentliga har övergivit den svenska landsbygden, är det angeläget att studera om centrum versus periferi är en relevant politisk skiljelinje också i Sverige. Mot den bakgrunden har den här rapporten två delsyften.

    Rapportens första delsyfte består i att beskriva tre aspekter: 1) förekomsten av stad-landpolarisering avseende attityder och värderingar i riket som helhet, 2) om den sortens polarisering har ökat över tid, och 3) huruvida antietablissemangspartier har större väljarmässiga framgångar på landsbygden än i övriga delar av landet. Utifrån våra analyser kan vi konstatera att de skillnader i attityder och värderingar som finns är dels påfallande små, dels förhållandevis konstanta över tid. Trots att vi studerat områden där stad-landkonflikter borde uppenbara sig, finner vi inga tecken på någon bördigare mark för antietablissemangsrörelser på svensk landsbygd. Med det sagt går det inte att helt utesluta att potential finns för partier som önskar slå mynt avspänningen mellan stad och land. Vi identifierar några små, men intressanta skillnader, framför allt när det gäller nöjdhet med hur demokratin fungerar. Därför går det inte att utesluta att ett parti som envetet och strategiskt arbetarmed att väcka landsbygdens animositet gentemot storstäder skulle kunna mobilisera väljare.

    Rapportens andra syfte gör att vi skiftar analysnivå – från riket till enskilda kommuner som territorier. Vi har explorativt analyserat förekomsten av ”lokalurbanisering” och “lokala centrum-periferiproblem” och studerat ifall detta materialiserar sig i form av inomkommunal polarisering. I detta avseende ger rapporten ett viktigt och originellt empiriskt bidrag. Utifrån analyser av ett omfattande datamaterial – SCB:s medborgarundersökningar inkluderandeanalyser av svar från cirka 113 000 individer – finner vi att individer som bor utanför kommunens centralort i något mindre utsträckning uppleveratt politiker lyssnar på invånarnas synpunkter, att politiker arbetar förkommunens bästa, att tjänstemän arbetar för kommunens bästa, samt att de har möjlighet att påverka beslut. Något förvånande finner vi emellertid små skillnader mellan centrum och periferi när det kommer till nöjdhetmed de tunga välfärdsområdena äldreomsorg och skola. Vidare kan vi, med grund i data från Tillitsbarometern, konstatera att invånare utanför centralorter har en dystrare syn på framtiden än vad centralortsbor har. I syfte att illustrera vilken huvudvärk detta kan ge för styrande i en kommun, har vi därför kompletterat den kvantitativa analysen med en fallstudie av en svensk kommun. Den visar på de spänningar som kan uppstå mellan en centralort och andra tätorter i kommunen, men även hur kommunen aktivt kan arbeta med att mildra det missnöje som dessa spänningar kan ge upphovtill. Sammantaget ger resultaten vid handen att det är minst lika viktigt att studera centrum-periferispänningar inom kommuner som i riket som helhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext - version 2
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 78.
    Erlingsson, Gissur
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Öhrvall, Richard
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Tavares, Antonio F.
    Univ Minho, Portugal.
    Wittberg, Emanuel
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Institutet för analytisk sociologi, IAS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Close actions speak louder than distant words? The effect of local parties on voter turnout in Swedish local elections 1994-20182024Ingår i: Journal of Elections, Public Opinion, and Parties, ISSN 1745-7289, E-ISSN 1745-7297Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Does the presence of local political parties increase turnout in municipal elections? A handful of previous studies have found that local parties indeed have this effect. Against that backdrop, we examine the impact of the rapid growth in the number of local parties on voter turnout in Swedish local elections. We test the so-called "best of both worlds" hypothesis, which predicts that the presence of local parties - alongside lists of local branches of national party organizations - increases choice for the voters, and thereby increases voter turnout. Our empirical tests employ data from seven Swedish local elections between 1994 and 2018. Ultimately, and contrary to findings from other settings, our results suggest that the presence of local parties does not contribute to higher voter turnout in Sweden. We maintain that this most likely is due to Sweden being a tough test for this hypothesis since Sweden has some unique institutional characteristics, such as concurrent elections and high baseline turnout in local elections.

  • 79.
    Fredriksson, Amira
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att involvera medborgare i samhällsplanering: kommuners bemötande genom samrådsredogörelser2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att beskriva och analysera deliberativa demokratiska processer och dess utfall. Detta gör jag genom att studera samrådsredogörelser utifrån tre forskningsfrågor som lyder som följer: Hur struktureras och utformas bemötandet av medborgares yttranden i samrådsredogörelser? I vilken utsträckning tillgodoses synpunkter från medborgare i planförslagen? Hur motiveras och förklaras ställningstagandet i bemötandet? Forskningsstudien bygger huvudsakligen på kvalitativ innehållsanalys av samrådsredogörelser från tre svenska kommuner i en och samma region. För att analysera hur bemötandet av medborgares yttranden struktureras och utformas, och för att analysera i vilken utsträckning synpunkter från medborgare tillgodoses i planförslagen, tar studien utgångspunkt i den politisk-filosofiska debatten kring deliberation som demokratiskt ideal. För att analysera hur ställningstagandet i bemötandet motiveras och förklaras har det empiriska materialet analyserats med utgångspunkt i en modell för överväganden inom sorteringsprocesser. Mer specifikt har studien utgått från tre kategorier förselektiv sortering som handlar om huruvida en viss synpunkt är möjlig, laglig och/eller lämplig att implementera. I presentationen av studiens resultat lyfter jag bland annat fram att bemötandets utformning påverkas i förhållande tillyttrandets utformning. Jag visar vidare att närmare hälften av alla inkomna synpunkter från medborgare får avslag, och att en övervägande majoritet av de få bifall som görs, är svaga. Oavsett om samtliga samrådsredogörelser innehåller motiveringar utifrån vad som är möjligt, lagligt och lämpligt – samt tenderar att överlappa varandra – går det att urskilja övergripande mönster i hur kommunerna motiverar och förklarar sina ställningstaganden. Totalt sättmotiveras närmare hälften av alla ställningstaganden utifrån överväganden om vad som är lämpligt, medan knappt en femtedel motiveras utifrån vad som är lagligt. Vid närmare analys har jag uppmärksammat ytterligare två, mer specifika sätt som kommunerna motiverar och förklarar sinaställningstaganden utifrån. I den här studien definieras dessa sätt utifrån tvåkategorier som jag har valt att kalla estetik och extern expertis.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 80.
    Grosse, Christine
    et al.
    Mittuniversitetet, Sundsvall, Sweden.
    Olausson, Pär
    Mittuniversitetet, Sundsvall, Sweden.
    Wallman Lundåsen, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Left in the Dark: Obstacles to Studying and Performing Critical Infrastructure Protection2021Ingår i: Electronic Journal of Business Research Methods, E-ISSN 1477-7029, Vol. 19, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper highlights major methodological obstacles to studying and performing critical infrastructure protection (CIP) in general and CIP governance in particular. The study simultaneously examines a research project on and practice in the context of Swedish CIP. The complex planning approach of interest is called Styrel, a Swedish acronym for Steering Electricity to prioritised power consumers. It aims to identify and prioritise power consumers of societal importance, collectively referred to as critical infrastructure (CI), to provide an emergency response plan for the event of a national power shortage. Methodologically, the investigation uses material from document studies, interviews and a survey, which involved many actors from the Swedish case. For the analysis of the methodological obstacles, this study applies an abstracted research and development process that encompasses four steps: data collection, data assessment, decision-making and evaluation. The paper mutually maps the insights from the research project to the empirical evidence from the case study. Through this reflective analysis, the findings contribute to a deeper understanding of the challenges that significantly impede research and practice in the context of national and international CIP, for example, insufficient information sharing and knowledge exchange among parties, a lack of integrated and advanced methods, and uncertainty in policies that induces a variety of local approaches. In addition, since empirical research on implemented CIP plans is limited, this paper addresses this gap. It reveals five general obstacles for both research and practice: a) the access to high-quality data, b) the loss of knowledge over time, c) the interpretation and evaluation of processes and methods, d) the transferability and comparability of data, results and insights; whereas all culminate in 5) a lack of collective intelligence. The accumulation of these obstacles hinders a detailed assessment of decision-making for CIP and its consequences on society. For this reason, this study emphasises the need for enhancing mutual understanding among the various parties in the area of CIP while respecting relevant security issues when inventing novel methods that facilitate collective intelligence.

  • 81.
    Gustafsson, Sara
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Hermelin, Brita
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Krantz, Venus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Globala målen blir lokala - men hur?: om kommuners interna organisering och externa samverkan för hållbar utveckling2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I september 2015 beslutade FN:s medlemsstater om en ny global agenda för hållbar utveckling – Agenda 2030. Det finns höga förväntningar på att FN:s Agenda 2030 och de 17 globala målen ska göra världen bättre och bidra till en ökad hållbarhet. Målen spänner över alla hållbarhetsdimensioner och handlar bland annat om att utrota fattigdomen, minska ojämlikheten, bekämpa klimatförändringarna och sträva efter att utveckla hållbara städer och samhällen. Den övergripande visionen för Agenda 2030 är att ingen ska lämnas utanför. FN betonar vikten av att ha ett integrerat angreppssätt och att de globala målen är odelbara, det vill säga att det finns synergier mellan de olika målen och att man inte kan hantera ett hållbarhetsperspektiv i taget. Den lokala nivån lyfts fram som central i genomförandet av Agenda 2030 och där är kommuner viktiga institutioner som står för kontinuitet och långsiktighet i det lokala och regionala hållbarhetsarbetet. De kan agera plattformar och ha samordnande roller för strategisk samverkan kring hållbarhetsfrågor. Men vad innebär egentligen implementeringen av de Globala målen på lokal nivå? Detta har visat sig vara komplext, något som delvis beror på att globala målen förutsätter ett helhetstänk och brett systemperspektiv som spänner över förvaltnings/sektors- och organisationsgränser. Det förutsätter intern samordning och extern samverkan. Det kan vara en utmaning då olika delar av förvaltningar och olika samhällsaktörer har olika uppdrag, agendor, ambitioner och mål. 

    Med den här rapporten vill vi fördjupa kunskapen om kommunsektorns arbete med hållbar utveckling, där vi särskilt intresserat oss för att analysera hur man organiserar sig och samverkar, såväl internt som externt, för att ta sig an de globala målen i Agenda 2030. Rapporten baseras på tre forskningsstudier genomförda inom ramen för olika forskningsprojekt och har därmed haft delvis olika utgångspunkter och sammanhang. Frågan om organisering är gemensam för alla de tre studierna genom vilka vi strävat efter att fördjupa diskussionen kring intern samordning såväl som om extern samverkan. På så sätt kan de olika studierna tillsammans bidra till att illustrera en bredd av kommunala strategier och insatser för arbete med koppling till Agenda 2030. 

    Ett av de perspektiv som lyfts fram i rapporten illustrerar Växjö kommuns arbete med att utforma en kommunintern styr- och organisationsmodell baserad på Agenda 2030. I Uppsala kommun har vi genom Klimatprotokollet och Handlingsplan Gottsunda studerat hur olika lokala aktörer, med kommunen som initiativtagare, organiserar sig för extern samverkan, i syfte att det ska bidra till det lokala hållbarhetsarbetet såväl som att växla upp de samverkande aktörernas interna hållbarhetsarbete. Det tredje exemplet som vi reflekterar kring är framväxandet av en plattform för regional aktörssamverkan kring Agenda 2030 i Östergötland. Den har fokus på extern aktörsssamverkan. 

    Genom att analysera dessa tre studier av tvärsektoriell organisering, samordning och samverkan har vi mejslat ut två huvudsakliga slutsatser, eller lärdomar. Den första är kopplad till den kommuninterna organiseringen och reflekterar kring den förväntan som finns på kommuner att ta sig an Agenda 2030 och kring att kommunernas breda uppdrag kan ge möjlighet till tvärsektoriella processer för ett integrerat hållbarhetsarbete, där Agenda 2030 och de 17 odelbara globala målen kan betraktas som ett relevant stöd och ramverk. 

    Den andra lärdomen från vår analys är att samordning, samarbete och samverkan både kräver kapacitet och skapar kapacitet. Med det menar vi att det krävs förutsättningar av kunskap, motivation, politisk legitimitet, förståelse, ledarskap, arbetstid, förtroende samt andra parter att samverka med för att utveckla såväl det interna hållbarhetsarbetet som hållbarhetsarbete i samverkan med andra aktörer. Genom Klimatprotokollet har vi exempelvis sett att den externa samverkan genom sina olika aktiviteter och forum bidrar till kapacitet i form av kunskaper och motivation som sedan omsätts i respektive organisation. 

    Begreppen samordning, samarbete och samverkan är ofta återkommande i diskussionen om Agenda 2030 och vi menar att detta är aspekter som man i många fall har otillfredsställande kunskap om. De kan uppfattas som vardagliga begrepp för organisering och därmed leda fel till att man inte ser vilka förutsättningar som krävs för att dessa blir verkningsfulla. Det interna arbetet banar väg för det externa arbetet som sker genom samverkan eftersom det krävs någon form av intern förankring, transparens och legitimitet för att det externa hållbarhetsarbetet ska fungera.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 82.
    Hellström, Mikael
    et al.
    Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan, Lunds universitet..
    Ramberg, Ulf
    Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan, Lunds universitet..
    Syssner, Josefina
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kapacitet att bygga samhället: Om kommuners kapacitet att delta i och påverka samhällsbyggandet med lokalpolitiska förtecken2024Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 83.
    Henriksson, Frida
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bortom fina ord, visioner och eldsjälar: En studie kring kommuners arbete med att främja delaktighet i fritidsaktiviteter för vuxna personer med funktionsnedsättning2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trots att alla människor har rätt att möta ett tillgängligt samhälle som möjliggör delaktighet på lika villkor, visar en nationell kartläggning att personer med funktionsnedsättning har begränsade förutsättningar att vara delaktiga i fritiden på lika villkor. Begränsad möjlighet till delaktighet i fritiden, kan delvis relateras till bristande tillgänglighet i offentliga miljöer. Det saknas forskning kring hur strukturella faktorer påverkar delaktighet i aktivitet och det finns därmed ett behov av studier som belyser detta. Syftet med studien var att undersöka hur kommunanställda tjänstemän uppfattar sin kommuns arbete med att främja delaktighet i fritidsaktiviteter för vuxna personer med funktionsnedsättning. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ studiedesign, med stöd av teori kring delaktighet i aktivitet, vilket är en förutsättning för aktivitetsrättvisa. Datan insamlades med stöd av semistrukturerade intervjuer med kommunala tjänstemän från 15 kommuner i Sverige. Resultatet skildras i tre huvudkategorier; ’Ansvar i en gråzon’, ’Koder att knäcka för att inkludera en målgrupp med vida behov’ samt ’Betydelsen av en formell kunskapskultur’. Studien visar att avsaknaden av tydlig statlig styrning leder till en otydlighet gällande kommunens ansvar för fritidsfrågan, vilket i sin tur påverkar prioritering och samordning av arbetet. Osäkerheten i hur frågan ska hanteras kan leda till utmaningar i att främja delaktighet i fritiden på ett ändamålsenligt sätt. Resultatet visar emellertid att det verkar vara lättare att göra välgrundade prioriteringar när arbetet baseras på kunskap. Genom ett kunskapsbaserat tillvägagångssätt behöver arbetet med att främja delaktighet i fritidsaktiviteter för vuxna personer med funktionsnedsättning inte stå och falla med kommunens eldsjälar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 84.
    Hermelin, Brita
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Att attrahera och mobilisera för industrietableringar: Batterifabriken i Skellefteå2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med den studie som presenteras i föreliggande rapport har varit att bidra till förståelsen för hur mobilisering sker för att skapa samhällsstrukturer i samband med storskaliga investeringar för grön industrialisering. Fokus riktas mot strategier och initiativ genom den offentliga sektorn, där särskilt kommunens agerande står i fokus. Diskussionen i rapporten utgår från en empirisk studie av insatser för att utveckla samhällsstrukturer i Skellefteå i samband med etableringen av en industrianläggning för batteriproduktion. Det här är ett exempel på en mycket snabb etablering som innebär en radikal samhällsomvandling. Det konkreta sammanhanget för studien utgörs av följeforskning inom ett projekt med titeln: ”Förstudie Regionala Flaggskeppsprojekt” som har haft stöd från Vinnova (2021–0463). Titeln för forskningsprojektet kopplar till användning av begreppet ”flaggskeppsinitiativ” genom EU:s strategiska visioner för utveckling. Sådana syftar på storskaliga och sektorsövergripande insatser. 

    Till stöd för målsättningen att identifiera lärdomar från processen för etableringen av batterifabriken i Skellefteå analyseras resultatet utifrån en modell med benämningen ”territoriell governance”. Det är en modell för samhällsutveckling som har utformats i skärningspunkten mellan policy inom EU:s sammanhållningspolitik och forskningen inom fältet för regional utveckling. Modellen tar sin utgångspunkt i det decentraliserade regionala utvecklingsansvaret samtidigt som den integrerar betydelsen av flernivårelationer, och mer konkret beroendeförhållanden som råder mellan regionen/kommunen, staten och EU. Modellen understryker en platsbaserad logik och därmed att insatser för regional/lokal utveckling ska utformas enligt platsens förutsättningar.

    Rapporten betonar tre övergripande slutsatser. Den första slutsatsen tar sin utgångspunkt i den decentraliserade processen som sker på den regionala/lokala nivån för att driva utveckling. Den diskussionen lyfter fram hur föreställningar, aktörskap och samverkan samspelar för lokala processer med påverkan på lokal utveckling. Skellefteå kommuns visionsarbete framstår som en samlande process för att formulera en grund för en gemensamma föreställning om vad som är önskvärt och möjligt för den lokala utvecklingen. Gemensamma föreställningar underlättar samverkan och påverkar hur legitimitet skapats. Legitimitet i kombination med tillgängliga resurser ger grund för aktörskap. I samband med etableringen av batterifabriken i Skellefteå finns det många exempel på aktörskap, exempelvis för att investera i mark och byggnation och för att skapa organisering för utbildning. 

    Den andra slutsatsen handlar om att det decentraliserade utvecklingsarbetet är beroende av interaktion i flernivåsystemet för politik och planering. Nivåerna som det här syftar på omfattar EU, staten och den regionala/lokala nivån. Det sker intensiva dialoger både ”top-down” och ”bottom-up” med påverkan på hur det decentraliserade arbetet kan få effekter. 

    Den tredje slutsatsen pekar på att frågor för regional/lokal utveckling i samband med sådana här storskaliga investeringar, som batterifabriken i Skellefteå utgör, behöver betraktas ur ett brett samhällsperspektiv. Mer konkret omfattar mobiliseringen för regional/lokal utveckling i sådana här fall insatser inom markfrågor, bostäder, infrastruktur, utbildning, inflyttning, integration, och mycket mer; samt behov av att föra dialoger med civilsamhället, medborgarna och de befintliga företagen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 85.
    Hermelin, Brita
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Decentraliserad regional utvecklingspolitik med mål om hållbar regional utveckling: Hur kommer kommunerna in i bilden?2022Ingår i: Kommunerna och hållbar utveckling: Demokrati, välfärd och lokal utveckling / [ed] Brita Hermelin, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2022, s. 133-148Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 86.
    Hermelin, Brita
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Ekholm, David (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Erlingsson, Gissur Ó (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Grundel, Ida (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gustafsson, Sara (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Jonsson, Robert (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Klinthäll, Martin (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Magnusson, Dick (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Trygg, Kristina (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wallman Lundåsen, Susanne (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Wittberg, Emanuel (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Institutet för analytisk sociologi, IAS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wänström, Johan (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Öhrvall, Richard (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Kommunerna och hållbar utveckling: Demokrati, välfärd och lokal utveckling2022Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I 25 år har Centrum för kommunstrategisk forskning, CKS, varit ett nav för forskning och samverkan kring kommunal och regional utveckling. Den här boken är en del i uppmärksammandet av 25-årsjubiléet.

    Boken är en antologi som belyser frågor om hållbar utveckling utifrån kommunernas olika roller och ansvar för samhällsstrukturer och samhällsprocesser. Författarna till de olika kapitlen är forskare vid CKS och forskare som ingår i CKS samarbetsnätverk. I de olika kapitlen sammanfattas i flera fall forskning som har sträckt sig över många år. På så sätt visar vi genom den här boken hur kontinuiteten genom vår centrumbildning har bidragit till en livskraftig struktur för fördjupad kommunstrategisk och regionstrategisk forskning som tagit stöd i dialoger med miljöer utanför och innanför forskarsamhället.

    Redaktör för boken är Brita Hermelin, professor i kulturgeografi vid CKS. Övriga författare är Magnus Dahlstedt, David Ekholm, Gissur Ó Erlingsson, Ida Grundel, Sara Gustafsson, Robert Jonsson, Martin Klinthäll, Dick Magnusson, Kristina Trygg, Susanne Wallman Lundåsen, Emanuel Wittberg, Johan Wänström och Richard Öhrvall.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 87.
    Hermelin, Brita
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Kommunerna och hållbar utveckling: En introduktion2022Ingår i: Kommunerna och hållbar utveckling: Demokrati, välfärd och lokal utveckling / [ed] Brita Hermelin, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2022, s. 1-6Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 88.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gustafsson, Sara
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Strategic Planning for High-speed Rail Investments - A Comparative Study of Four Intermediate Stations in Sweden2022Ingår i: Planning practice + research, ISSN 0269-7459, E-ISSN 1360-0583, Vol. 37, nr 5, s. 547-563Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper departs from research illustrating that the development effects of high-speed rail (HSR) vary between cities being locations for stations and assumes that strategic planning and geographical contexts matter. It gives an overview of general planning through local authorities for a coming HSR and its station locations in four Swedish cities and settlements. The results show that, although Sweden represents a planning system with strong mandates for local authorities, strategic planning takes form through multi-level governance. The paper discusses how this condition the integration of visions for growth and environmental issues for the general planning on the local level.

  • 89.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Henriksson, Malin
    Swedish Natl Rd & Transport Res Inst VTI, Sweden.
    Transport and Mobility Planning for Sustainable Development INTRODUCTION2022Ingår i: Planning practice + research, ISSN 0269-7459, E-ISSN 1360-0583, Vol. 37, nr 5, s. 527-531Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 90.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Jonsson, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Governance of Waterfront Regeneration Projects: Experiences from Two Second-tier Cities in Sweden2021Ingår i: International Journal of Urban and Regional Research, ISSN 0309-1317, E-ISSN 1468-2427, Vol. 45, nr 2, s. 266-281Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article takes its point of departure from research debates about how waterfront regeneration projects are rooted in urban entrepreneurial governance that involves local boosterism and high demands on management of funding and financial risks. The empirical study investigates two second-tier cities in Sweden. The study illustrates that the projects for the two cities are managed in quite different ways. This confirms the importance of recognizing that urban processes are conditioned by the local configuration of actors and practices. The concluding discussion also emphasizes the multi-layer structure of the public sector. It is suggested that the quite uneven distribution of national infrastructure investment is detrimental to the potential of wider development effects of waterfront generation projects for second-tier cities. Thus, although this article shows that the model for large-scale waterfront regeneration projects is on one level viable for cities on the second-tier level of city systems, it must be remembered that the effects on the wider urban development may diverge from the effects of such investments for first-tier and larger urban centres.

  • 91.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Moberg, Anna-Birgitte
    Samhällsplanering och samverkan: lokal utveckling och service i glesbygd2023Ingår i: Hållbar samhällsplanering för landsbygden / [ed] Susanne Stenbacka, Brita Hermelin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, Vol. Sidorna 183-194, s. 183-194Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 92.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Persson, Bo
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Local development policy in a societal crisis: municipal-industry dialogues in Sweden during Covid-192022Ingår i: Territory, Politics, Governance, ISSN 2162-2671Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper analyses local development policy by investigating how this worked during a crisis situation caused by the Covid-19 pandemic from spring 2020, with major effects on the economy. This empirical study covers local government in Sweden. The results reveal two major findings. First, that decentralized dialogues between local government and industry, being a key facet for local growth policy, were exposed to challenges in striking a balance between nurturing a sense of a shared interest versus upholding the understanding of divergent roles, between the municipality and businesses. Second, that the dependencies for local development policy on the central state were still vital. This is a reminder of the importance of being careful to understand what decentralized development policy refers to and how this involves resources for local actors to adapt this policy to local conditions, as advocated through the ideal of bottom-up approaches for local development.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 93.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Persson, Bo
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lokala näringslivspolitiska strategier: Oreglerat men förväntat i mellanlandet mellan ekonomi och politik2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 94.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Persson, Bo
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Regional governance in second-tier city-regions in Sweden: a multi-scalar approach to institutional change2021Ingår i: Regional studies, ISSN 0034-3404, E-ISSN 1360-0591, Vol. 55, nr 8, s. 1365-1375Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study focuses on the formation and institutional changes of governance for regional development in three second-tier city-regions in Sweden. It explains the spatial relations of such institutional change. It integrates concepts from historical institutionalism in a spatial approach and investigates the path dependency of institutional change. This involves conceiving the mechanism of feedback effects and institutional changes of layering, conversion and recombination, and of how these play out differently within the three city-regions. The conclusions highlight the relations at different scales of different institutional changes.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 95.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Trygg, Kristina
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Decentralised development policy: A comparative study on local development interventions through municipalities in Sweden2022Ingår i: European Urban and Regional Studies, ISSN 0969-7764, E-ISSN 1461-7145, Vol. 29, nr 3, s. 297-311Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article investigates how the international wave of decentralisation of development policy, promoted through ideals of place-based policy, becomes practice through development interventions made by municipalities in Sweden. Based on an extensive empirical study across Swedish municipalities, the article contributes with knowledge about how the decentralisation of development policies is formed through a combination of shared and relatively heterodox conditions for development interventions across the different categories of municipalities: cities, towns and rural settlements. The results describe the varying scope of local development interventions and how decentralisation involves differentiating the involvement of municipalities into vertical and horizontal relations within the planning sector. The article’s findings about the variations in local development interventions across the different categories of municipalities contribute to the debate within geography on the varying capacities of different geographical formations to mobilise for bottom-up development, leading to the weaker regions remaining weak. The results of this article also illustrate the importance of reflecting upon how particular national planning systems shape the implications of the general international trend towards the decentralisation of local development policy.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 96.
    Holmlid, Stefan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, Interaktiva och kognitiva system. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Fahlén, Josef
    Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, Umeå, Sweden.
    Stenling, Cecilia
    Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, Umeå, Sweden.
    Ekholm, David
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Insatsernas spridning2021Ingår i: Idrottens kraft?: ungas livsvillkor och ojämlikhetens problem i en segregerad stad / [ed] Magnus Dahlstedt, David Ekholm, Lund: Studentlitteratur AB, 2021, 1, s. 149-173Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 97.
    Isaksson, Zeth
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Stockholm Univ, Sweden.
    The political effects of rural school closures-Evidence from Sweden*2023Ingår i: Journal of Rural Studies, ISSN 0743-0167, E-ISSN 1873-1392, Vol. 100, artikel-id 103009Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In times of economic hardship, local governments often resort to school closures. These are often directed towards struggling rural communities, already experiencing substantial depopulation. The affected communities often react with fierce protests against responsible politicians. However, the political effects of school closures have mostly been overlooked in previous research. By using a novel geocoded dataset on all rural school closures in Sweden between 2013 and 2020, this study explores their political ramifications. The results show that school closures decrease the trust in municipal politicians and have negative effects on the support for the incumbent, an effect that is most pronounced for left-leaning parties. This study contributes to the literature on rural school closures and welfare retrenchments and expands previous research on social decommissioning in rural areas to include educational policies.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 98.
    Jansson, Ina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Runesson, Joel
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kommunala markanvisningars betydelse för hållbar stadsplanering: en studie om kommuners klimatarbete i markanvisnings-tävlingar och effekterna av lagändringen om kommunala särkrav2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I och med det kommunala planmonopolet har kommuner en central roll vid planering av ny bebyggelse. Med klimatfrågans ökade betydelse har kommuner därför använt sig av sitt planmonopol för att skapa hållbara stadsdelar, exempelvis genom att ställa skarpare krav i markanvisningstävlingar än rådande byggföreskrifter. För att minska byggkostnader och förenkla planprocessen infördes emellertid en lagändring år 2015 som ogiltigförklarar sådana särkrav vid markanvisningar. Boverkets byggregler (BBR) begränsar därmed den kommunala ambitionsnivån i nybyggnation. Syftet med detta examensarbete var därför att undersöka hur kommuner kan arbeta med hållbarhet i markanvisningar för att bidra till att uppnå kommunala klimatmål, samt hur potentialen för markanvisning som instrument har ändrats i och med lagändringen om kommunala särkrav. För att undersöka detta utfördes först en litteraturstudie vilken sedan låg till grund för en intervjustudie som omfattade fyra kommuner: Linköping, Norrköping, Växjö och Västerås. Resultatet från intervjustudien visade att lagändringen medfört att de studerade kommunernas användning av urvalskriterier i markanvisningsprospekt övergått från skarpa, detaljerade krav, till att be byggherren att beskriva sina hållbarhetsambitioner för projektet. Lagändringen verkar dessutom ha försvårat möjligheterna för kommunerna att kunna driva ett mer ambitiöst hållbarhetsarbete vid nybyggnation än kravnivåerna i BBR och det ansvaret har istället övergått mer till staten och byggherrarna. Resultatet visade dock att det fortfarande finns sätt för kommuner att uppmuntra till en högre ambitionsnivå än BBR. Kommuner kan använda byggherrars önskan att upprätthålla en god relation till kommunen genom att prioritera byggherrar som tidigare har byggt i enlighet med sitt bygglov. Denna möjlighet är som starkast i regioner med hög efterfrågan på bostäder och där det råder god konkurrens mellan byggherrar. Kommuner har också möjlighet att prioritera byggherrar som använder miljöcertifieringssystem. Kommuner kan i praktiken använda sig av särkrav i markanvisningsprocesser som rör marköverlåtelser även i fortsättningen, men med risken att byggherrar kan komma att ogiltigförklara särkraven. Denna risk finns däremot inte om kommuner ställer särkrav vid uppförande av byggnader för kommuners egen räkning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kommunala markanvisningars betydelse för hållbar stadsplanering: En studie om kommuners klimatarbete i markanvisnings-tävlingar och effekterna av lagändringen om kommunala särkrav
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 99.
    Johansson Jansson, Elise
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ekholm, David
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Reboot - Football for jobs: Om idrott som verktyg för arbete och sysselsättning2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I rapporten presenteras resultat från uppföljning av verksamheten Reboot. Reboot är en idrottsbaserad insats som med bland annat fotboll som verktyg vill öka sysselsättningen bland unga i Sverige, särskilt i vad som beskrivs som “utsatta” och “idrottssvaga” områden. Reboot är initierad av Svenska Fotbollförbundet, det finansieras av Europeiska socialfonden och bedrivs i Göteborg, Motala, Norrköping och Umeå, i samverkan med kommuner och lokala aktörer. Ambitionen med Reboot är att använda fotbollsaktiviteter och fotbollens organisationer för att utforma ett verktyg med bland annat utbildningsinsatser och praktik som kan bidra till att individer stärker sitt självförtroende, ökar sin motivation och utökar sitt nätverk för att på så sätt närma sig arbete och sysselsättning. Uppföljningen kartlägger hur Reboot tar form som ett svar på utmaningar kopplade till ungas arbetslöshet och brist på sysselsättning samt bidrar med kunskap för att värdera verksamhetens måluppfyllelse. Studien har både ett kvalitativt och ett kvantitativt upplägg, och bygger på intervjuer, analys av policydokument samt en enkätundersökning av deltagarnas upplevelser av deltagandet.

    Med utgångspunkt i tidigare forskning och tidigare vunna insikter om förutsättningar för att lyckas med idrottsbaserade insatser för att öka sysselsättning, visar analysen av verksamheten uppfyller flera förutsättningar för att aktiviteterna ska kunna lyckas i sina ambitioner: Reboot har en genomtänkt strategisk plan för verksamheten som vägledning för aktiviteterna samt en rad olika utbildningsinslag i dessa aktiviteter. En viktig aspekt gäller också de sätt på vilka aktiviteterna i Reboot bidrar till att skapa relationer och nätverk med andra människor. Reboot har också utvecklat former för studievägledning genom coachande samtal och praktik iarbetslivet.

    Uppföljningen visar att arbetet med praktik skulle kunna utvecklas genom fördjupat samarbete med lokala idrottsföreningar. Det finns också svårigheter när det gäller deltagarnas försörjningsmöjligheter, vilket kan bli ett hinder för deras deltagande och som därmed påverkar utfallet av verksamheten. Ett viktigt resultat i uppföljningen handlar om hur sammansättningen av deltagare har betydelse för hur verksamheten tar form och hur dess utfall kan värderas. Det pekar på betydelsen av strategiskt arbete i rekryteringen av deltagare vilket i flera avseenden är beroende av möjligheterna till och förmågan till samverkan med andra aktörer i samhället, såsom kommuner och myndigheter. Olika sätt att arbeta med samverkan, och därmed med rekrytering av deltagare, innebär att verksamheten i praktiken tar form på olika sätt på de olika platser där projektet bedrivs. En nyckel för att utveckla arbetet, att sprida eller fördjupa det handlar därmed om att utforma strategier för samverkan med viktiga aktörer i det omgivande samhället och strategier för rekrytering av deltagare. I rapporten uppmärksammas och diskuteras också spänningar mellan olika målbilder med verksamheten, mellan att å ena sidan fokusera på att utveckla förbundets egna verksamheter och lokala föreningar i rekrytering av aktiva och, å andra sidan, att bidra till mål och ambitioner med större betydelse för samhället. Dessa spänningar präglar på olika sätt hur verksamheten tar form och hur den uppfattas av de som leder verksamheten och deltar i den.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 100.
    Johansson, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fogelgren, Mattias
    Socialsekreterares upplevelser av EBP2019Ingår i: Socionomens forskningssupplement, nr 46Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Under de senaste tio åren har införandet av en evidensbaserad praktik (EBP) präglat svensk socialtjänst. I denna artikel, som bygger på en studie om de professionella i socialtjänsten och deras upplevelser av EBP, diskuterar vi denna satsning utifrån hur socialsekreterare uppfattat den. Vår empiriska studie visar hur socialsekreterare varken haft möjlighet eller förutsättning att ta till sig EBP. Avslutningsvis kopplar studien till statens fortsatta styrning av kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten. Denna fortsatta statliga styrning präglas nu av satsningar på tillämpad forskning och en förhoppning om tillitsbaserad styrning av socialtjänsten.

1234 51 - 100 av 163
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf