liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 51 - 100 av 125
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Why do party systems tend to be so stable? A review of rationalists’ contributions2009Ingår i: Bifröst Journal of Social Science, ISSN 1670-7788, E-ISSN 1670-7796, Vol. 3, s. 113-123Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this research note is to demonstrate the usefulness ofrational choice models in making party‐system stability intelligible. First, the ‘problemof collective action among potential party‐entrepreneurs’ makes it puzzling that newpolitical parties emerge at all. Secondly, if the original collective‐action problem isovercome somehow, the ‘problem of voter coordination’ makes it hard for new partiesto attract voters. Finally, established competitors have incentives and resources to holdnewcomers back. I conclude by maintaining that simple, well‐known rational choicemodels explain the empirical observation by Lipset and Rokkan (1967) that partysystems tend to be ‘frozen’. Instead, the genuinely puzzling thing is why new politicalparties emerge and gain support at all.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 52.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Än gör rikspolitiken stort avtryck2018Ingår i: Dagens SamhälleArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 53.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andreas, Bergh
    Ekonomihögskolan, Lund, Sweden.
    Riskerar kommunernas tillväxtpolitik att göra mer skada än nytta2019Ingår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 47, nr 7, s. 50-61Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Svenska kommuner står inför stora ekonomiska och befolkningsmässiga utmaningar. Det är både begripligt och motiverat att de gör vad de kan för att bedrivalokal tillväxtpolitik och åstadkomma näringslivsutveckling. I denna artikel diskuterarvi risker med den lokala tillväxtpolitiken och uppmärksammar några av demetoder som kommunerna använder sig av. Vi identifierar ett koordinationsproblemsom gör att vissa åtgärder skulle kunna vara samhällsekonomiskt skadliga.Särskild fokus sätts på fenomenet kommunal platsmarknadsföring och kommunalabolag som ägnar sig åt sponsring i syfte att ”sätta kommunen på kartan”.

  • 54.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bergh, AmdreasNationalekonomiska institutionen, Lunds universitet.Andersson, StaffanInstitutionen för samhällsvetenskaper, Linnéuniversitetet.Mats, SjölinInstitutionen för samhällsvetenskaper, Linnéuniversitetet.
    Korruption, maktmissbruk och legitimitet2010Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Länge hävdades att Sverige nästan var fritt från korruption. Demokratiutredningar, forskning eller media fäste inte frågan någon särskild vikt. Internationella bedömningar har också placerat Sverige bland världens minst korrupta stater. En rad skandaler i kommuner, landsting och statliga bolag under de senaste femton åren har visat att maktmissbruk och korruption förekommer även i mogna demokratier. Icke desto mindre finns fortfarande en stor aningslöshet i svensk politik och förvaltning vad gäller risker för korruption. I antologin samlas några av Sveriges ledande experter för att besvara frågor som: Hur ska korruption och maktmissbruk definieras? Hur uppstår korruption, och hur får den ökad spridning? Hur kan korruption mätas, och hur tillförlitliga är sådana mått? Hur har korruptionen, sett över en tvåhundraårsperiod, utvecklats i Sverige? Hur ser relationen ut mellan förvaltningsreformer och maktmissbruk? Varför kan politisk legitimitet variera mellan svenska kommuner? Hur fungerar granskning av kommunal verksamhet? Hur kan korruption bekämpas?

  • 55.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bergh, Andreas
    Lund, Nationalekonomiska institutionen.
    Den tysta omvälvningen: Svenska liberaliseringar 1980-20002009Ingår i: Reform: Förändring och tröghet i välfärdsstaterna, Stockholm: Norstedts , 2009, 1, s. 116-124Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Boken behandlar en av samhällsvetenskapens centrala frågeställningar: hur kan man förklara godartad institutionell förändring? Den politiska praktiken visar hur svårt och konfliktfyllt det är att förändra politisk-ekonomiska regelsystem. Status quo har starka försvarare, att reformera är lättare sagt än gjort. Ändå sker förändringar. Denna bok analyserar politiska och ekonomiska förändringsprocesser i välfärdsstaterna. När och hur äger reformer rum? Vilka är de principiella tröghetsfaktorerna och på vilka sätt kan aktörer ta sig runt dem? Boken sammanfattar den internationella forskningen på området och ger samtidigt en rad fallbeskrivningar av politiskt reformarbete

  • 56.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    School of Social Sciences, Växjö University, and the Ratio Institute, Sweden.
    Bergh, Andreas
    Department of Economics, Lund University, and the Ratio Institute, Sweden.
    Sjölin, Mats
    School of Social Sciences, Växjö University, Sweden.
    Public Corruption in Swedish Municipalities - Trouble Looming on theHorizon?2009Ingår i: Local Government Studies, ISSN 0300-3930, E-ISSN 1743-9388, Vol. 34, nr 5, s. 595-608Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the 1990s, several public corruption scandals were uncovered in Sweden. This article focuses specifically on local corruption, and our purpose is to examine whether a case can be made that problems of public corruption in Swedish municipalities have increased. By applying instruments from the institutional rational choice framework, we reach the conclusion that there are indeed reasons to suspect that retrenchment initiatives and organisational reforms over the last two decades, often labelled 'new public management', have increased the risk of corruption. Although hard empirical data do not yet exist, the suspicion that public corruption in Swedish municipalities may have become an increasing problem cannot be disregarded. Hence, we conclude by calling for further empirical research in this field.

  • 57.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Copus, Colin
    De Montfort University, Leicester, UK.
    Parties in local government2012Ingår i: Representation: Journal of Representative Democracy, ISSN 0034-4893, E-ISSN 1749-4001, Vol. 48, nr 2, s. 235-247Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    ‘Party decline’ and ‘crisis’ have been a long-standing observation of the state of party politics explaining: how parties have lost touch with their electorates, the concentration of power in a small elite disconnected from rank-and-file members and poor internal party democracy. In a local setting we can expect those indicators of decline to be magnified and in this article, we suggest some lessons which may be learned, for the concept of ‘party decline’, by examining parties in local government. Across Europe, in local government, power has been concentrated in party groups with strong party discipline and important decisions are taken behind closed doors. We maintain that our review, exploring the similar patterns found from research in England and the Nordic countries, generates general insights about the state of parties today, making it reasonable to hypothesise that a general pattern of local party decline across Europe is emerging, and that this has far-reaching consequences for the functioning of local democracy.

  • 58.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Douglas, Brommesson
    Linnéuniversitetet.
    Partier i förändring?2010Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 112, nr 2, s. 131-142Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 59.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Flemgård, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att (om)organisera den politiska basorganisationen: om effekter av kommunsammanläggningar och mellankommunala samarbeten2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mitt intresse för kommuner, kommunpolitik och kommunforskning väcktes till liv när jag var statsvetarstudent i slutet av 1990-talet. Under våren 1997 kunde man läsa följande i KommunAktuellt:

    Frågan om delning av kommuner är het. Bara under den senaste veckan hade den diskuterats i minst fyra fullmäktige. Kammarkollegiet dignar under ansökningar, yttranden och andra underlag.

    Under 1990-talet var detta vanligt. Under 1990-talet var flera delningskampanjer framgångsrika (Trosa, Gnesta, Lekeberg, Bollebygd, Nykvarn och Knivsta var kommuner som alla såg dagens ljus under detta årtionde). Utöver det, gick drygt tjugo kommundelar så långt som till en formell ansökan om kommundelning hos Kammarkollegiet – men fick avslag. Jag var skeptisk till den här utvecklingen. Jag misstänkte att det var ett uttryck för ett slags balkanisering och en minskad omsorg för gemensam problemlösning och likvärdighet. Den drev mig till att skriva magisteruppsatsen Kommundelningar: De rikas uttåg från det gemensamma eller demokratins räddning? (Lund: Statsvetenskapliga institutionen).

    1990-talets delningstrend var begriplig i ljuset av det generella omhuldandet av det småskaliga som då rådde. Ett uttryck för det var att den borgerliga regering som vann valet 1991 deklarerade att den skulle underlätta kommundelningar, bäst förkroppsligat av civilminister Inger Davidssons formulering, att en ”viktig del av utvecklingen sker i små, naturliga gemenskaper”. Knappt tio år senare, år 2000, stod Åsa Torstensson (C) i riksdagens talarstol och argumenterade för att Sverige borde ha en kommunstruktur med 100 nya kommuner. I sitt slutbetänkande argumenterade också den Bengt Göranssonska Demokratiutredningen för det goda med kommundelningar. Senaste träffen på sökordet ”kommundelning” bland riksdagens motioner är så sent som 2006. Kerstin Lundgren (C) önskade då underlätta för delning av kommuner. I skrivande stund är det tolv år sedan.

    I föreliggande rapport visar vi att den offentliga debatten har vänt både snabbt och kraftigt på det här området. Allt fler vill se en ny svensk kommunreform med väsentligt större – och därmed färre – kommuner. Mot den bakgrunden har syftet med föreliggande rapport varit att inventera forskning från andra utvecklade demokratier för att se om sammanläggningar har varit ett ändamålsenligt sätt att möta de problem de respektive ländernas kommunsektorer har tampats med. En delambition har också varit att uppmärksamma forskning om förekomst och effekter av mellankommunala samarbeten, för att försöka utröna om det är ett alternativt (eller kompletterande) verktyg.

    Rapporten är skriven på uppdrag av Finansdepartementets kommunenhet, vid Avdelningen för offentlig förvaltning. Undertecknad, Gissur Ó Erlingsson, är projektledare och huvudförfattare. Johan Flemgård var under våren 2018 praktikant vid Centrum för kommunstrategiska studier och assisterade för detta projekt. Under sommaren enrollerades han som forskningsassistent. Hans insatser har mer än väl motiverat medförfattarskap. Johans ansvarsområde har varit materialinsamling liksom skrivande av avsnitten om de ingående ländernas kommunsystem.

    Vi vill här passa på att tacka Torkel Winbladh för kreativa råd och synpunkter under processens gång. Ulf Tynelius och Lisa Hörnström tackas för värdefulla inspel tidigt i arbetet. Under arbetsprocessen har några personer läst delar av manuskriptet. Vi vill här särskilt tacka Jacob Christensen, Gunnar Helgi Kristinsson, Peter Söderlund och Espen D. H. Olsen. Samtal om rapportens övergripande frågor med Eva Mörk och Lovisa Persson har bidragit till att höja kvaliteten på framför allt slutdiskussionen. Anni Martinsdottir ska tackas för att ha korrekturläst en tidig version av manuskriptet, och Anna Valentinsson ska ha ett enormt stort tack för korrektur-, layout- och stilinsatser i arbetets slutskede. Alla kvarstående fel och eventuella misstolkningar är givetvis våra egna.

    En kort not om stil: vi är möjligen överdrivet generösa med originalcitat i manuskriptet. Detta beror inte på lättja. Beslutet grundar sig att politik- och forskningsområdet vi går i clinch med är omgärdat av starka uppfattningar, präglat av normativa kontroverser och är därmed hett omdebatterat. Därför har vi månat om att just ha kvar centrala originalcitat i sitt originalspråk. Det minimerar risken för att vi i efterhand ska kunna beslås med att ha miss- eller övertolkat slutsatser i litteraturen.

    Slutligen är vi mycket ödmjuka inför det faktum att vi kan ha missat viktig grundforskning. Vi har haft en given tidsram för projektet och det är ett digert arbete att söka och sammanfatta forskning från 22 länder. Har nyckelreferenser missats är det olyckligt men givetvis inte medvetet. Vi kan bara beklaga om sådana missar föreligger. Med det sagt önskar vi trevlig läsning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Att (om)organisera den politiska basorganisationen: om effekter av kommunsammanläggningar och mellankommunala samarbeten
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 60.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fogelgren, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Olsson, Fredrik
    Uppsala universitet, Medicinsk fakultet, Inst för folkhälso- och vårdvetenskap, Hälso- och sjukvårdsforskning.
    Thomasson, Anna
    Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
    Öhrvall, Richard
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Institutet för Näringslivsforskning (IFN).
    Att bolagisera kommunal verksamhet: Implikationer för granskning, ansvarsutkrävande och demokrati?2015Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 117, nr 4, s. 555-585Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    For quite some time, the governance of municipal corporations has been criticized on the grounds of its lack of transparency and its weak mechanisms of account-ability. However, despite the fact that municipal ownership of corporations has become an increasingly controversial issue, the number of municipal corporations has grown, as has also the extent to which they are perceived as a source of unfair competition with private corporations on open markets. This article poses crit-ical questions concerning municipalities as corporate owners and addresses the prerequisites of accountability. Empirically grounded in an explorative case study, four policy-recommendations are generated for the municipal sector as a whole: 1) municipalities should continuously oversee the sector’s corporate structure; 2) an ongoing process towards greater transparency and accessibility is desirable; 3) municipalities must establish a transparent process for appointing the boards of their corporations, and politicians joining them must be offered appropriate brief-ing and training; and lastly, 4) a critical awareness about the potential democratic dilemmas associated with the public ownership of corporations must be estab-lished among senior politicians. If these recommendations are neglected, there is a risk that the democratic legitimacy of the activities associated with municipal corporations will be eroded.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 61.
    Erlingsson, Gissur Ó.
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fogelgren, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Olsson, Fredrik
    Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
    Thomasson, Anna
    Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet, Ekonomihögskolan.
    Öhrvall, Richard
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hur styrs och granskas kommunala bolag?: Erfarenheter och lärdomar från Norrköpings kommun2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det är vanligt, och blir allt vanligare, att kommuner organiserar sin verksamhet i kommunala bolag. I dagsläget finns omkring 1 700 kommunala bolag (i primärkommunerna). Bolagen spelar en viktig samhällsekonomisk roll. Enligt vissa beräkningar omsätter de ungefär 200 miljarder kronor, sysselsätter omkring 48 000 personer och har ett sammanlagt värde på cirka 1 875 miljarder. Parallellt med att de har vuxit i antal har flera kritiska debatter blossat upp om dem under 2000-talet. Beaktat det samhällsekonomiska perspektivet, samt att bolagens existens motiveras av att de ska ha ett kommunalt ändamål, är rapportens utgångspunkt att det är angeläget att studera frågor som rör styrning och granskning av kommunala bolag.

    Rapportens övergripande syfte är därför att inventera de verktyg för ägarstyrning som en kommun kan nyttja för att säkra att de kommunala bolagen verkligen gör det de är avsedda att göra. Det är en pilotstudie, oss veterligen den första i sitt slag. Eftersom vi saknar jämförbara data från andra kommuner att ställa våra resultat mot har vi heller ingen möjlighet att säga huruvida det vi finner ska betraktas som ”bra” eller ”mindre bra”. Det är heller inte vår avsikt. Ambitionen är istället att bidra till ökad reflektion kring hur kommuner kan bli bättre som bolagsägare. Med stöd i våra resultat redovisas slutsatserna i form av sex diskussionspunkter. De har en generell prägel och torde ha relevans för alla kommuner som äger bolag.

    • Fullmäktigeledamöter efterlyser ett levande samtal om bolagen. Vår undersökning visar att överraskande många fullmäktigeledamöter anser att bolagen inte diskuteras i tillräckligt stor utsträckning i kommunfullmäktige. Hit hör också att ungefär hälften av fullmäktigeledamöterna (som saknar styrelseuppdrag) som besvarade vår enkät uttrycker missnöje med hur lekmannarevisorernas granskning av bolagen återrapporteras till fullmäktige. Från fullmäktigeledamöternas sida finns sålunda en önskan om att bolagen diskuteras i större utsträckning i kommunfullmäktige liksom att lekmannarevisorernas rapporter lyfts fram på ett bättre sätt i fullmäktige.
    • Det finns en viss opinion för att reformera dagens bolagsstruktur. Flera av dem som besvarade vår enkät anser det vara olämpligt att driva verksamheter inom ”kultur, fritid, turism och event” samt ”kommunikationer, transport och magasinering”. Kritisk diskussion om existensberättigandet för vissa bolag förekom också i våra intervjuer. Hit hör också att en minoritet av dem som besvarade enkäten anser att dagens bolagsstruktur är tydlig och genomskådlig. Siffran betraktar vi som låg mot bakgrund av att kommunfullmäktige bär det yttersta ansvaret för kommunernas bolagsstyrning. Dessa sakförhållanden aktualiserar frågan om kommunen borde initiera en samlad diskussion om hur optimal dagens bolagsstruktur egentligen är.
    • Det finns frågetecken om arkivering, dokumentation och öppenhet. Den upplevda bristen på transparens i bolagsstrukturen tangerar frågor om insyn och ansvarsutkrävande. En förutsättning för kritisk medborgerlig, forskningsmässig eller journalistisk granskning av offentligt utförda verksamheter (och därmed för ansvarsutkrävande) är att det är någorlunda enkelt att granska bolagen. Här finns utvecklingsområden. I vår enkät svarade cirka hälften av fullmäktigeledamöterna (utan styrelseuppdrag) att de helt enkelt inte vet om det är lätt eller svårt att få ut information om de kommunala bolagen. Dessutom angav en majoritet av de svarande att de tror att insyn och granskning blir svårare när verksamhet bedrivs i bolagsform. Också värt att uppmärksamma är att bara drygt hälften av styrelseledamöterna uppgav att de kände till de etiska riktlinjerna för de kommunala bolag i vars styrelse de sitter. Det är en anmärkningsvärd siffra då styrelserna själva ansvarar för att dessa riktlinjer ska vara på plats. Vad avser upprättande av och kännedom om exempelvis etiska riktlinjer förefaller en del arbete återstå i ett par av bolagen.
    • Enligt politiker och styrelseledamöter fungerar lekmannarevisionen bra, men man efterlyser en bättre diskussion av revisorernas granskningar i fullmäktige. Vår enkätstudie, liksom våra intervjuer med lekmannarevisorer, ger vid handen att lekmannarevisionen i Norrköpingfungerar tillfredsställande. Åtta av tio ansåg den fungera mycket eller ganska väl, och lekmannarevisorerna säger sig uppleva en stigande respekt för det arbete de utför. Ett utvecklingsområde som vi noterar imaterialet är att såväl fullmäktigeledamöterna som de intervjuade  lekmannarevisorerna tycker att bolagen och revisorernas granskningar diskuteras i för liten utsträckning i fullmäktige. Med tanke på att båda aktörerna delar denna problembeskrivning torde detta vara förhållandevis lätt att åtgärda.
    • Arbetet med att utse styrelser kan stärkas och bli mer transparent; utbildning och kompetensutveckling för styrelserna kan vässas. I enkätstudien spårar vi ett visst missnöje med processen genom vilken styrelseledamöter i Norrköpings kommunala bolag tillsätts. Bland fullmäktigeledamöter som saknar styrelseuppdrag menar bara drygt hälften att processen är genomskinlig och en tredjedel anser att befintliga processer inte säkrar att lämpliga styrelseledamöter ta  fram. En anmärkningsvärt låg andel, 15 procent, menar att det rådande sättet på vilket styrelseledamöter tas fram till stor del säkerställer att lämpliga kandidater utses till bolagsstyrelser. I materialet reses också frågetecken kring vilka utbildningsinsatser som erbjuds för styrelseledamöter. Avseende utbildningar för styrelseledamöter förefaller det finnas utrymme för förbättringar genom bättre struktur och systematik avseende frågor som när utbildningarna ska ges, vem som ska ansvara för att de ges och vad utbildningarna ska innehålla.
    • ”Personunion”: ett principiellt dilemma. I likhet med de flesta av landets kommuner finns i Norrköping en koncentration av uppdrag till ett mindre antal av kommunens ledande politiker. Vissa ser klara fördelar med ett sådant system. Styrningen blir mer praktisk och effektiv: de som sitter på flera stolar är redan insatta i kommunens organisation och i de aktuella frågorna, vilket gör att det blir lättare att hålla samman den interna styrningen då kommunikationen mellan tunga beslutsfattare underlättas. Samtidigt reser ordningen frågor, främst för att den ger upphov till en ”dubbla stolar”-problematik som kan bidra till försvårad insyn och kontroll, och därmed också besvärligare ansvarsutkrävande. Till ”dubbla stolar”-problematiken hör också följande. I fallet Norrköping sitter en av fyra styrelseledamöter även i kommunfullmäktige; och dessutom sitter flera kommunstyrelseledamöter i moderbolagets (Rådhus AB) styrelse. På papperet är det inte givet att rollerna är förenliga. Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret över kommunens bolagsstyrning och vidare har kommunstyrelsen sedan 2013 förstärkt uppsiktsplikt över bolagen. Det innebär att fullmäktige- och kommunstyrelseledamöter har en ägarrelation till bolagen. Så, för de fullmäktige- och kommunstyrelseledamöter som sitter i kommunala bolagsstyrelser innebär läget en potentiell lojalitetskonflikt: förutom att ha ägaransvar och uppsiktplikt, förväntas de agera utifrån bolagets perspektiv och se till bolagens bästa. Sedan en rapport från kommunrevisionen publicerades år 2012 finns det emellertid en diskussion om dessa frågor som signalerar medvetenhet om personunionens inneboende dilemman. Ett arbete pågår med att formalisera styrningen och uppföljningen av de kommunala bolagen i Norrköpings kommun.
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hur styrs och granskas kommunala bolag?: Erfarenheter och lärdomar från Norrköpings kommun
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 62.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fogelgren, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Öhrvall, Richard
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att ta plats i politiken: om engagemang, aktivism och villkor i kommunpolitiken2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under en lång tid har en ganska mörk bild av den svenska representativa demokratin målats upp. Det finns dock ett antal skäl till att den bilden bör revideras: Valdeltagandet har ökat i varje val sedan 2002 och förtroendet för politiker och för de politiska partierna har stärkts sedan bottennoteringarna i slutet av 1990-talet. Dessutom har partierna brutit trenden med sjunkande medlemsantal och de upplever inte större problem i dag, jämfört med vid 1990-talets slut, att finna kandidater till förtroendeuppdrag. Till detta ska även läggas att svenska medborgares vilja att ta på sig förtroendeuppdrag har hållit sig på en förhållandevis hög nivå över en längre tid.

    En nyligen genomförd undersökning riktad till politiker stärker detta intryck. I två enkätomgångar, en före valet och en bit in i mandatperioden, har vi ställt frågor till dem som kandiderade till kommunfullmäktige i 2014 års val. Undersökningen syftar bland annat till att studera kandidaternas förväntningar inför valet, hur de ser på partiernas nomineringsprocesser och hur förtroendeuppdragen fördelades efter att valen hade avgjorts. Vi kommer att fortsätta följa kandidaterna under mandatperioden för att försöka få en bättre förståelse för varför vissa väljer att lämna sina förtroendeuppdrag i förtid, och därigenom få ledtrådar om vad som skulle kunna förändras för att minska risken för att så sker. Förhoppningen är att vi genom undersökningen ska kunna ge ett kunskapsunderlag som kan bidra till att ta fram förslag till reformer av lokalpolitikens institutioner, och partiernas interna arbete, i syfte att underlätta för underrepresenterade grupper att komma in i politiken och minska avhopp i framtiden.

    Svaren från de två enkätomgångarna visar att de allra flesta som kandiderade i 2014 års val upplevde att deras politiska engagemang bemöttes positivt av familj, släkt och vänner och av andra förtroendevalda. Även från arbetskamrater, grannar och andra kommuninvånare var bemötandet övervägande positivt. Inte heller medias bemötande upplevdes generellt sett som något negativt. Vidare är de flesta av kandidaterna nöjda med hur valsedlarna sattes samman och hur fördelningen av uppdrag gick till. Över 80 procent uppgav att förtroendeuppdragen har fördelats på ett öppet och genomskinligt sätt. Dessutom var de allra flesta respondenter nöjda med de uppdrag de själva erhöll. Till detta kan läggas att tidigare studier har funnit att de flesta förtroendevalda är nöjda med sitt engagemang i kommunpolitiken och uppfattar sina förtroendeuppdrag som meningsfulla.

    Även om det övergripande intrycket är positivt finns det dock vissa problem och förhållanden som skulle behöva förbättras i den svenska lokala demokratin. En slutsats av vår undersökning, liksom tidigare forskning, är att kandidaterna i lokalpolitiken ger intrycket av att vara något motvilligt engagerade – åtminstone om vi tar deras egna utsagor på fullt allvar. En majoritet av dem uppger att de själva inte varit särskilt drivande i nomineringsprocessen för att hamna på valsedeln, och inte heller verkar de ha varit överdrivet entusiastiska inför utsikten att i slutänden faktiskt bli invald.

    Det finns även anledning för partierna att anstränga sig ytterligare med att rekrytera och behålla individer från grupper som i dag är underrepresenterade i kommunpolitiken, framför allt kvinnor, unga och utrikes födda. I detta sammanhang är det värt att understryka vikten av rekrytering. Forskningen visar att det politiska engagemanget i stor utsträckning avgörs av något så grundläggande som att man blir uppmärksammad och tillfrågad. Om rekryteringen till politiken ska breddas blir det därmed betydelsefullt med uppsökande verksamhet och att nå ut utanför de nätverk som täcks in av nuvarande partimedlemmar, och i synnerhet att nå fram till olika underrepresenterade grupper.

    Det är även värt att beakta de förtroendevaldas situation. Det är inte är ovanligt för politiker att bli utsatta för hot, våld och trakasserier. Under valkampanjen 2014 blev 7 procent av kandidaterna till kommunfullmäktige utsatta för hot, våld eller trakasserier. Det är ur flera aspekter en bekymmersam situation. Att förtroendevalda utsätts för sådant gör det inte lättare att rekrytera nya personer in i politiken.

    Ett annat problem som framträder är att det kan vara svårt att få ihop det politiska förtroendeuppdraget med arbete och familjeliv, vilket leder till att många förtroendevalda väljer att hoppa av sina uppdrag i förtid. Även om dessa avhopp oftast inte beror på sådant som har med själva politiken att göra, utan snarare med svårigheter att kombinera uppdraget med övriga livet, utgör de ett demokratiproblem. Detta eftersom omsättningen minskar kommunfullmäktiges effektivitet och även tenderar att snedvrida kommunpolitikens sociala sammansättning, då de grupper som redan är underrepresenterade hoppar av i högre grad.

    Det finns således problem att ta itu med. Men samtidigt är det viktigt att understryka att bilden inte alls är så mörk som den ofta målas upp i offentlig debatt. Det finns all anledning att lyfta fram att det finns tydliga hälsotecken för partierna och den representativa demokratin. Att förmedla en sådan ljusare bild av den kommunala politikens villkor skulle i sig kunna sänka trösklarna för individer att bli partimedlemmar och i nästa steg, vara villiga att ta på sig förtroendeuppdrag.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 63.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hessling, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hur regleras kommunala bolags möjligheter att sponsra?2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ibland uppmärksammas att kommunala bolag sponsrar föreningar och evenemang. Inte sällan är rapporteringen kritisk. Här aktualiseras bland annat vad som är tillåtet, lämpligt och etiskt i relation till sponsringsaktiviteterna. Emellertid är det inte uppenbart vad som gäller: Vad reglerar egentligen kommunala bolags möjligheter att sponsra, och när är det lämpligt för dem att göra det?

    Syftet med föreliggande rapport är tredelat; 1) att identifiera det eller de regelverk kommunala bolag bör förhålla sig till vid sponsringsbeslut, 2) att ge en kvalificerad uppskattning av i vilken utsträckning kommunala bolag förhåller sig till regelverket; och slutligen, att med grund i resultaten från dessa två delstudier, 3) formulera principer avseende hur sponsringsfrågan kan hanteras på ett korrekt och ändamålsenligt sätt lokalt. Målsättningen med detta är att stimulera till en konstruktiv diskussion om reglering och genomförande av sponsring via kommunala bolag.

    Rapportens syften försöker vi uppfylla genom att ta itu med fyra frågeområden:

    • Vilken lagstiftning och vilka principer bör kommuner och deras bolag förhålla sig till när de ska fatta sponsringsbeslut?
    • Har kommunerna i vårt urval policyer och riktlinjer för sponsring?
    • Hur ser faktiska policyer och riktlinjer för sponsring ut, och hur harmonierar dessa med det regelverk som bör reglera möjligheterna att sponsra?
    • I vilken utsträckning sponsrar kommunala bolag och vilka aktörer sponsras?

    Undersökningen utgör en explorativ pilotstudie av sju kommuner som granskas närmare. Studien visar en stor variation avseende på vilken nivå riktlinjer finns och vad dessa innehåller. Någon kommun saknar helt riktlinjer på kommun- och koncernnivå, andra har det bara på koncern- och bolagsnivå; ytterligare några har övergripande riktlinjer för såväl kommunen som de kommunala bolagen. När vi jämför de principer som vi identifierat som reglerande inom området, med vad som faktiskt återfinns i lokala policyer och riktlinjer, är intrycket att dessa inte alltid relaterar till relevanta lagar och principer, och policyer och riktlinjer ser olika ut från kommun till kommun. Detta i sig behöver inte betyda att bolagen bryter mot existerande regelverk. Men risken för regelöverträdelser torde dock minimeras, om relevanta lagar och principer är specificerade i lokala policyer och riktlinjer, liksom att detta gjorts känt ute i organisationerna, i synnerhet bland aktörer som beslutar om sponsring.

    Vi finner vidare att bolag i samtliga kommuner bedriver sponsringsverksamhet, om än i varierande grad. Framförallt rör det sig om sponsring av idrotts- och kulturföreningar, och större evenemang inom kommunen. Inte sällan är elitidrottsföreningar mottagare av sponsring. I de fall där en kommunal sponsringspolicy finns, bedömer vi att denna följs i majoriteten av fallen.

    Att sponsring regelmässigt förekommer i kommunala bolag, och att den – givet vår måttstock – i förekommande fall är svagt reglerad, understryker behovet av kunskapsutveckling. I rapporten växer en bild fram av bolagens sponsringsverksamhet som saknar tydlig ansvars- och beslutsfördelning; och vi noterar sponsring som riktas mot såväl elitidrott som (i enskilda fall) mot enskilda aktiebolag. De två kommuner som saknar kommunala eller koncernspecifika policyer hör dessutom till dem som lägger allra mest pengar inom bolagens respektive sponsringsverksamhet.

    En huvudpoäng är att kommunerna och deras bolag bättre behöver analysera (och externt kommunicera): 1) varför bolagen bedriver sponsringsverksamhet, 2) hur sponsringen ser ut, vilka man väljer att sponsra och vilka motprestationer man får, samt 3) på vilka grunder sponsringen görs i konkreta fall, 4) vem/vilka individer (eller organ) som i slutänden fattar beslut om detta (och med vilket mandat/förankring), och 5) hur sponsringen följs upp och utvärderas. Sammantaget visar våra resultat, och de frågor de ger upphov till, att det finns ett behov av att föra en aktiv diskussion om bolagens sponsringsverksamhet, samt uppmärksamma och sprida goda exempel på hur kommuner hanterat och reglerat frågan lokalt. Att vi funnit kunskapsluckor i flera avseenden, samt viss avvägningsproblematik, pekar på behovet av fördjupad forskning på området.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hur regleras kommunala bolags möjligheter att sponsra?
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 64.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hessling, Joakim
    Actea consulting.
    Kommunala bolag som sponsor: ett rättsligt komplext område2020Ingår i: Kommunala bolag / [ed] Gissur Ó Erlingsson, Anna Thomasson, Lund: Studentlitteratur AB, 2020, s. 149-171Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 65.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Isaksson, Zeth
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Persson, Bo
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Mellankommunal samverkan: vad är känt om dess effekter?: en inventering av kunskapsläget2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 66.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Jónsdóttir, Guðbjörg Andrea
    Social Science Research Institute, University of Iceland, Reykjavik, Iceland.
    Kristinsson, Gunnar Helgi
    Faculty of Political Science, University of Iceland, Reykjavik, Iceland.
    Does Legitimacy Mitigate Corruption? The Relevance of Social Traps in Low-corruption Contexts2022Ingår i: International Journal of Public Administration, ISSN 0190-0692, E-ISSN 1532-4265, Vol. 45, nr 14, s. 1027-1038Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    People tend to accept decisions if the process leading up to them is perceived as legitimate. However, the literature seldom asks if perceived legitimacy translates to compliant, non-corrupt behavior. Thus, the association between legitimacy and corruption is curiously understudied. This paper argues that, while legitimation may contribute to acceptance of authority, it does not necessarily lead to compliance with anti-corruption norms. Analysing a mature democracy characterised by absence of endemic corruption, it finds that while legitimacy may, to a small extent, contribute to compliance with anti-corruption norms, it is in most cases insufficient to overcome incentives of self-interested behavior. Instead, compliance with anti-corruption norms crucially depends on individuals’ perceptions of how willing others are to take part, or not to take part, in corruption. This implies support for the ‘social trap’-view of corruption, where credible enforcement of non-corruption norms is crucial to persuading people not to take part in it.

  • 67.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Karlsson, David
    Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet..
    Wide, Jessika
    Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet..
    Öhrvall, Richard
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Den lokala demokratins vägval2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sveriges kommuner ansvarar för betydelsefulla och kostnadstunga verksamheter. De har därtill långtgående befogenheter och rätt att beskatta sina invånare. Kommunernas centrala roll i det svenska statsskicket ställer därför höga krav på en välfungerande lokal demokrati.

    De fyra forskarna i sns Demokratiråd 2022 undersöker hur den lokala demokratin mår. Vilka är de främsta utmaningarna? Och vilka vägval finns? Utifrån sin analys för de fram förslag till hur demokratin skulle kunna fungera bättre.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 68.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Klarin, Jonas
    Uppsala Univ, Sweden.
    Eva, Mörk
    Uppsala Univ, Sweden.
    Does size matter? Evidence from municipal splits2024Ingår i: Journal of regional science, ISSN 0022-4146, E-ISSN 1467-9787Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We contribute to the limited knowledge of the consequences of municipal splits by estimating how break-ups of seven Swedish municipalities affected per capita expenditures. To predict what would have happened had the break-ups not taken place, we apply the matrix completion method with nuclear norm minimization. We find that smaller municipalities not necessarily imply higher per capita expenditures. Instead, expenditures increase in some cases, are unaffected in others, and in others, decrease. The results point to the complex nature of territorial reforms and underscore the perils of policy recommendations that take uniform outcomes of either amalgamations or break-ups for granted.

  • 69.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Kristinsson, Gunnar Helgi
    University of Iceland.
    All that glitters ...: a closer look at the Nordic 'exception'2020Ingår i: A research agenda for studies of corruption / [ed] Alina Mungiu-Pippidi, Paul M. Heywood, Northhamton: Edward Elgar Publishing, 2020, Vol. Sidorna 90-106, s. 90-106Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 70.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kristinsson, Gunnar Helgi
    University of Iceland, Reykjavík, Iceland.
    Exploring shades of corruption tolerance: Tentative Lessons from Iceland and Sweden2019Ingår i: Kyiv-Molova Law and Politics Journal, ISSN 2414-9942, nr 5, s. 119-140Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to explore the effects of corruption tolerance on corruption levels. Strong claims are made in the literature to the effect that tolerance of corruption is universally low. We show, however, that there are non-trivial variations in tolerance of corruption, and that these are significantly related to commonly used indices of corruption. This suggests that understanding which factors shape corruption tolerance is important. Here, our concern is with the effects of elite structures on corruption. We first ask if closeness to power affects corruption tolerance and if the general population is less tolerant than elite groups. We then ask if different elite groups — e. g., politicians and civil servants respectively — are likely to form different standards regarding corruption. To hold certain external variables constant, the paper focuses on two relatively homogeneous, low-corruption countries: Sweden and Iceland. Our findings suggest that whereas little supports the closeness to power hypothesis — the general population is not less tolerant of corruption than elites — there may be important differences in how different elite groups within these countries view corrupt activities. This has implications for how corruption can be contained.

  • 71.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Linde, Jonas
    Universitetet i Bergen.
    Det svenska korruptionsproblemet2011Ingår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 39, nr 8, s. 5-18Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sveriges höga placeringar i jämförande internationell statistik, såsom Corruption Perception Index, tas ofta till intäkt för att problem med rättsröta tillhörundantagen i landet. Sedan Göteborgsskandalen rullades upp under 2010 harkorruptionsfrågor emellertid plötsligt hamnat i strålkastarljuset för journalisteroch samhällsvetare. Samtidigt har problemet börjat tas på allt större allvar ävenpå policynivå. I artikeln visar vi att svenska korruptionsproblem funnits långtföre Göteborgsskandalen och att den inhemska rättsrötan ter sig bekymmersamvid en närmare granskning av sverigespecifikt material, åtminstone i förhållande till okritiska hänvisningar till fina placeringar i internationella rankinga

  • 72.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Linde, Jonas
    Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, Örebro universitret.
    Korruption i Sverige2011Ingår i: Perspektiv på offentlig verksamhet i utveckling: tolv kapitel om demokrati, styrning och effektivitet / [ed] Ann-Sofie Hellberg, Martin Karlsson, Hannu Larsson, Erik Lundberg, Monika Persson, Örebro: Örebro Universitet , 2011, s. 137-154Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sverige omnämns ofta som ett land befriat från allvarliga problem med korruption och maktmissbruk och lyfts inte sällan fram som ett föredöme för andra länder i världen som kämpar för att på ett mer framgångsrikt sätt kunna kontrollera det allvarliga samhällsproblem som korruptionen utgör. Den gängse bilden av Sverige som ett land förskonat från korruption har medfört att forskning om korruption i vårt land varit relativt sällsynt. Genom analyser av opinionsdata visar vi att det, trots Sveriges topplaceringar i olika internationella jämförelser, bland medborgarna finns en utbredd uppfattning om att korruption förekommer frekvent inom olika politiska institutioner. Vi argumenterar också för att det finns goda skäl att tro att problemen med korruption och maktmissbruk har ökat under de senaste decennierna och presenterar data som visar att medborgarna tror att problemen tycks kunna bli allt värre i framtiden.

  • 73.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Linde, Jonas
    Department of Comparative Politics at the University of Bergen, Norway.
    Öhrvall, Richard
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Research Institute of Industrial Economics, Stockholm, Sweden.
    Distrust in Utopia?: Public Perceptions of Corruption and Political Support in Iceland before and after the Financial Crisis of 20082016Ingår i: Government and Opposition, ISSN 0017-257X, E-ISSN 1477-7053, Vol. 51, nr 4, s. 553-579Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    In the middle of the first decade of the twenty-first century Iceland was ranked as the least corrupt country in the world by Transparency International and enjoyed top positions in most comparative indices of governance and development. In 2008 the banking system collapsed and the country found itself in a serious financial crisis, a crisis which some observers believe was caused by clientelism and other forms of behaviour related to corruption. This article sets out to analyse how the crisis affected general political support and, in particular, the importance of perceptions of corruption in that process. Using survey data we show that political support plummeted after the crisis and that public evaluations of the extent of corruption became the most important determinant of support. The results have implications for how we ought to approach the issue of corruption, even in so-called ‘least corrupt’ settings. The findings also call into question the validity and reliability of frequently used measures of corruption and governance.

  • 74.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Linde, Jonas
    University of Bergen, Norway .
    Öhrvall, Richard
    Research Institute of Industrial Economics, Stockholm, Sweden.
    Not so Fair after All? Perceptions of Procedural Fairness and Satisfaction with Democracy in the Nordic Welfare States2014Ingår i: International Journal of Public Administration, ISSN 0190-0692, E-ISSN 1532-4265, Vol. 37, nr 2, s. 106-119Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Nordic countries are known for their well-functioning public administrations. In indices measuring control of corruption and the quality of the rule of law, they frequently occupy toppositions. However, as we demonstrate in this article, a country’s top position in comparative indices does not automatically imply that citizens view the state of affairs in the same way as depicted by experts. The observation is in no way trivial: Drawing on theories of procedural fairness, we go on to show—statistically, using individual level data—that widespread public perceptions about the unfairness of civil servants may have a negative effect on the legitimacy of the political system even in so-called high-trust and “least corrupt” settings such as the Nordic ones.

  • 75.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lindström, Markus
    Faugert & Co Utvärdering AB.
    Wittberg, Emanuel
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Institutet för analytisk sociologi, IAS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kommunala bolag som korruptionsrisk2020Ingår i: Kommunala bolag / [ed] Gissur Ó Erlingsson, Anna Thomasson, Lund: Studentlitteratur AB, 2020, s. 173-189Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 76.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Loxbo, Karl
    Linnéuniversitetet, Växjö, Sweden.
    Öhrvall, Richard
    Statistiska Centralbyrån, Stockholm, Sweden.
    Anti-Immigrant Parties, Local Presence and Electoral Success2012Ingår i: Local Government Studies, ISSN 0300-3930, E-ISSN 1743-9388, Vol. 38, nr 6, s. 817-839Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Does the local organisational presence of anti-immigrant parties affect their chances for electoral success? In order to answer this question, the article explores the potential of a supply-oriented explanation to anti-immigrant party success by examining the electoral advancements the Sweden Democrats (SD) made in the 2006 and 2010 elections. Our results indicate that traditional demand-side explanations to anti-immigrant party success can be successfully complemented by an ‘internal supply-side argument’ to make the electoral fates of these parties more intelligible. Whether the SD had a local organisational presence had a substantial effect on its results in the national election and on the probability of gaining representation in local councils. Thus, the party’s fate in the national as well as local elections was largely determined by whether or not it had a local organisational presence in Swedish municipalities.

  • 77.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Moodysson, Jerker
    Lunds universitet, Lund Sverige.
    Öhrvall, Richard
    Linnéuniversitetet, Växjö, Sverige.
    Lokal och regional tillväxtpolitik: Vad kan och bör offentliga aktörer göra2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 78.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Oscarsson, Henrik
    Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.
    Röstdelning i Sverige2015Ingår i: Fragment: SOM-undersökningen 2014 / [ed] Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson och Maria Oskarson, Göteborg: Göteborgs universitet, 2015, s. 361-376Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I detta kapitel riktar vi uppmärksamheten mot en bestämd aspekt av medborgarnas förhållande till kommunerna: röstdelning, fenomenet att rösta på olika partier i val till olika politiska nivåer. Huvudfokus ligger på frågan i vad mån väljarna gör självständiga och informerade val när de väljer att rösta på olika partier i nationella respektive kommunala val.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 79.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Oscarsson, Henrik
    Göteborgs universitet.
    Öhrvall, Richard
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Institutet för Näringslivsforskning (IFN).
    Landsbygden slår tillbaka?2020Ingår i: Regntunga skyar / [ed] Ulrika Andersson, Anders Carlander, Patrik Öhberg, Göteborg: SOM-institutet , 2020, 1, s. 369-381Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Internationell forskning har i stigande grad intresserat sig för polarisering mellan stad och land. I ena ringhörnan: växande storstadsregioner där ekonomisk, politisk och kulturell elit samlas. I den andra: krympande glesbygd där globaliseringens förlorare blivit kvar. Forskare har funnit att i glesbygden ökar missnöjet, vilket i sin tur har skapat goda jaktmarker för antietablissemangsrörelser. Studier har bland annat funnit stöd för att stad-landpolarisering haft betydelse för Le Pens och Donald Trumps valframgångar, liksom utfallet i Brexit-omröstningen. I ljuset av 1) resultaten från Frankrike, Storbritannien och USA, 2) en utveckling där svensk landsbygd tappat invånare och 3) där staten också minskat eller avvecklat sin närvaro, ställer vi frågan om attityds- och värderingsmässig polarisering mellan stad och land är närvarande även i Sverige. Resultaten ger ett visst stöd för tesen att missnöje, misstro och etablissemangskritik är något större på landsbygden än i staden, men det saknas tydliga trender som indikerar att sådan stad-landpolarisering tilltar

  • 80.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Persson, Mikael
    Göteborgs universitet.
    Ingen partikris, trots allt?2014Ingår i: Mittfåra & marginal: SOM-undersökningen 2013 / [ed] Annika Bergström, Henrik Oscarsson, Göteborg: SOM-institutet , 2014, s. 407-420Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 81.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Persson, Mikael
    Göteborgs universitet.
    The Swedish Pirate Party and the 2009 European Parliament Election: Protest or Issue Voting?2011Ingår i: Politics, ISSN 0263-3957, E-ISSN 1467-9256, Vol. 31, nr 3, s. 121-128Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the 2009 Swedish European Parliament election, the Pirate Party got 7.1 percent of the votes. We evaluate the sudden and unexpected success of the Pirate Party by testing two competing explanations: Did voters cast their votes for the party as a protest against the established parties, or can the result be explained by voters’ opinions regarding the party’s main political issues? Contrary to popular beliefs, empirical evidence indicate that the success of the Pirate Party cannot be explained with reference to protest voting. Rather, the most important reason why individuals voted for the Pirate Party was the importance they ascribed to the party’s main political issue.

  • 82.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Persson, Mikael
    Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.
    Utmanarna: Uppkomst, idéer och opinion2010Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 112, nr 2, s. 229-248Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Five parties held (almost) all seats in the Swedish Riksdag between 1921 and 1988. Althoughcontenders have been around since the mid 60’s, it took until the elections of1988 and 1991 for three newcomers to make a breakthrough: Miljöpartiet (1988), Kristdemokraternaand Ny Demokrati (1991). This article examines the serious challengersthat emerged in the early 2000s, i.e. Junilistan, Piratpartiet, Sverigedemokraterna and Feministisktinitativ. How did they emerge, what issues and ideas do they represent, andwhat characterizes the voters that are attracted by them? The articles’ main focus is onthe last question. We conclude that although there are variations between the supportersof the four different parties, they share some common properties. The typical contender-voter is a young man that is uninterested in politics, has a low education and ispoorly integrated into the labour market.

  • 83.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Persson, Mikael
    Department of Political Science, Gothenburg University.
    Varför röstade väljarna på Piratpartiet?2010Ingår i: Väljarbeteende i Europaval / [ed] Henrik Oscarsson, Sören Holmberg, Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet , 2010, s. 137-148Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Efter att ha bildats tidigt 2006, rönte Piratpartiet en överraskande framgång i det svenska Europarlamentsvalet 2009 med 7,1 procent av rösterna. I det här kapitlet analyserar vi, med hjälp av Europaparlamentsvalundersökningen 2009, huruvida det är rimligt att förklara Piratpartiets plötsliga framgång med hänvisning till att det rörde sig om proteströstning från väljarnas sida.

  • 84.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Persson, Mikael
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Öhrvall, Richard
    Statistiska centralbyrån, Sverige.
    Den motvilligt engagerade altruisten: Om partimedlemskap och partiaktivism2012Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 114, nr 2, s. 185-205Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Why become a party member and a local councillor?

    What are the causes for political party membership? And why do some members take a further step and candidate for political parties in local parliament elections? We evaluate these questions using a Swedish survey of local politicians. The article reports three main findings. First, the results do not support that social status, career ambitions and material rewards are causes behind participation in political parties. Rather, sense of civic duty has a strong impact. Second, many representatives refer to the fact that they were recruited as a main factor influencing their participation. Third, our results show that active local party members describe themselves as ‘reluctantly active altruists’, driven by civic duty and recruited by others. A minority became active by their own initiative, and a majority got involved in party politics after being recruited.

  • 85.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sandberg, Katarina
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bergh, Andreas
    Ekonomihögskolan vid Lunds universitet & Institutet för näringslivsforskning (IFN).
    Är reformer smittsamma?: en forskning om tröghet och förändring i kommunsektorn2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den svenska kommunsektorn står inför tuffa utmaningar. Trots att den svenska befolkningen ökat med nästan två miljoner invånare sedan 1970-talets mitt har omkring hälften av kommunerna färre invånare idag jämfört med då. I början av 2023 hade knappt 50 kommuner färre än 8 000 invånare. Det var den minimigräns som 1961 års indelningssakkunniga ansåg vara nödvändig för bärkraftiga kommuner när kommunblocksreformen påbörjades 1962 (SOU 1961:9). Oberoende av invånarantal och skattebas har alla kommuner samma skyldigheter. De bär ansvar för och fördelar resurser kring flera av välfärdsstatens kärnområden, såsom förskola, grundskola, gymnasium, individ- och familjeomsorg samt äldreomsorg. Den ändrade demografi som en åldrande befolkning innebär sätter tveklöst mycket hård press på kommunerna och den svenska välfärden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 86.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Solevid, Maria
    Göteborgs universitet.
    Cederholm Lager, Anna
    Göteborgs universitet.
    Oscarsson, Henrik
    Göteborgs universitet.
    Röstdelning i nytt politiskt landskap2023Ingår i: Ovisshetens tid / [ed] Ulrika Andersson, Anders Carlander, Johan Martinsson, Nora Theorin, Patrik Öhberg, Göteborg: Göteborgs universitet , 2023, s. 79-93Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under flera årtionden har vi kunnat bevittna en trendmässig ökning av röstdelningen i Sverige: allt fler väljare röstar på olika partier i nationella, regionala och lokala val. I det här kapitlet följer vi upp hur röstdelningen utvecklats i samband med de allmänna valen i september 2022. Tidigare studier har visat att röstdelning i huvudsak äger rum mellan partier inom de traditionella blocken i svensk politik. Mot bakgrund av den förändrade konfliktstrukturen i det svenska partisystemet är det dock inte orimligt att anta att förutsättningarna för röstdelning har ändrats. I kapitlet ställs därför den övergripande frågan om den ökade parlamentariska instabiliteten på nationell nivå – exempelvis Alliansens sammanbrott, Januariavtalets tillblivelse (och tillika upplösning), nya koalitionssignaler inför 2022 års val, samt problemen för flera riksdagspartier att alls ställa upp i flera kommuner – har satt några spår i svenska väljares röstdelning.

  • 87.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Syssner, Josefina
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ödalen, Jörgen
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Strategier för att möta småkommunernas utmaningar2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Idag har en av fyra kommuner färre än 10 000 invånare. Fallande befolkningstal i många av Sveriges småkommuner gör det svårare att uppfylla välfärdsåtaganden. I denna skrift ges en historisk bakgrund till dagens situation. Därefter inventeras och värderas de vanligaste förslagen på hur dessa utmaningar ska mötas: 1) sammanslagning av kommuner, 2) införande av asymmetriskt styrelseskick samt 3) satsningar på utökad mellankommunal samverkan. Författarna presenterar även en fjärde möjlig strategi: att uppmuntra små och krympande kommuner att aktivt formulera en medveten anpassningspolitik.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Strategier
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 88.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Thomasson, Anna
    Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
    Att navigera i gränslandet: hur styra och utkräva ansvar från hybridorganisationer?2020Ingår i: Kommunala bolag: styrning, öppenhet och ansvarsutkrävande / [ed] Gissur Ó Erlingsson, Anna Thomasson, Lund: Studentlitteratur AB, 2020, Vol. Sidorna 191-201, s. 191-201Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 89.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Thomasson, Anna
    Lunds universitet.
    Inledning2020Ingår i: Kommunala bolag / [ed] Gissur Ó Erlingsson och Anna Thomasson, Lund: Studentlitteratur AB, 2020Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 90.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Thomasson, AnnaLunds universitet.
    Kommunala bolag: styrning, öppenhet och ansvarsutkrävande2020Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 91.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Thomasson, Anna
    Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
    Öhrvall, Richard
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Issues on Transparency, Accountability and Control in Hybrid organisations: The Case of Enterprises Owned by Local Government2018Ingår i: Hybrity in the governance and delivery of public services / [ed] Andrea Savignon, Luca Gnan, Alessandro Hinna, Fabio Monteduro, Bingley: Emerald Group Publishing Limited, 2018, s. 31-52Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Our purpose is to critically discuss the quality of governability and scrutiny of, as well as insight in, enterprises owned by local government. Our analysis is empirically grounded in an in-depth case study of one of Sweden’s 10 largest municipalities. The ambition is to highlight troublesome areas and danger zones when it comes to public owning of corporations. We have consulted diverse types of material: conducted document studies, as well as semi-structured in-depth interviews. In addition, we have conducted a survey directed to 156 individuals (which is the total population of councillors and members of municipal corporation boards in the municipality we have studied).

    From an in-depth study of Sweden, we show that corporatising parts of local governments’ operations have serious implications for accountability. Our study therefore adds to the knowledge about hybrid organisations and the challenges dual logics of the private and public sector imposes on political governance as well as management. The result of this study is based on one single case study in one specific hybrid context. No empirical generalisation is aspired to. Instead the aim has been to – by way of an explorative approach – make an analytical contribution to our knowledge about hybrid organisations. Further studies are thus necessary in order to deepen our understanding of the hybrid context and the situations under which hybrid organisations operate and develop.

    This study increases our knowledge regarding the challenges of governing hybrid organisations in general and enterprises owned by local government in particular. Therefore, the findings of this study are considered to be of support to politicians as well as civil servants involved in and responsible for the governance of hybrid organisations. We argue that it is important to carefully supervise this development in local government. As corporations owned and operated by local governments have increased in numbers, they are responsible for large values and services that are crucial for the modern society (water, waste management, energy, IT). Consequently, they are becoming ever more important players in their respective local economies. At the same time, concerns have been raised regarding how to govern hybrid organisations in order to secure accountability and to protect public sector values.

  • 92.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vernby, Kåre
    Uppsala University, Sweden.
    Öhrvall, Richard
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Research Institute of Industrial Economics; SCB, Stockholm, Sweden.
    The single-issue party thesis and the Sweden Democrats2014Ingår i: Acta Politica, ISSN 0001-6810, E-ISSN 1741-1416, Vol. 49, nr 2, s. 196-216Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    When commenting on the European radical right, the term ‘single-issue party’ is frequently bandied about. We survey the various conceptualizations of the term and then apply them to the Sweden Democrats (SD), a party with roots in extremist subcultures that gained parliamentary representation in the 2010 elections. In the empirical analysis, we draw primarily on a unique survey of all parliamentary candidates to study: (i) the SD candidates’ positions on a large number of diverse issues, (ii) what issues they prioritize and (iii) the degree of ideological cohesion among their candidates. Secondarily, certain voter characteristics associated with the single-issue party concept are surveyed. Here, we use a large-scale exit poll to study: (i) SD voters’ demographic characteristics and (ii) what issues they prioritize. Throughout, the other main Swedish parties serve as points of comparison. Against what is commonly claimed, we find that the single-issue party label fits the SD poorly.

  • 93.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wallman Lundåsen, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    When state‐level institutions cannot tell the whole story: An inquiry into municipal variations in quality of government2021Ingår i: Governance. An International Journal of Policy, Administration and Institutions, ISSN 0952-1895, E-ISSN 1468-0491, Vol. 34, nr 1, s. 5-23Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The lion's share of comparative research on corruption, good governance, and quality of government (QoG) has been cross‐country. However, a growing body of literature has begun to explore within‐country variations observed at the subnational level regarding corruption and social trust. The existence of such variations implies that state‐level institutions are not capable of telling the entire story and that quality of subnational‐level institutions might be important determinants of within‐country variations regarding, for instance, trust. This article delves into the Swedish case, an egalitarian country that scores high in international indices on lack of corruption and social trust; hence, a “least likely case” of subnational variations in both QoG and trust. Using two unique data sets, we find variations in both municipal QoG and social trust. In line with theory, we find that “local QoG” is associated with individual levels of community trust. This finding—in a low‐corrupt, high‐trust egalitarian society—strengthens the universality of the QoG‐perspective.

  • 94.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wallman Lundåsen, Susanne
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Övriga partier i kommunalvalen: hur gick det?2022Ingår i: Snabbtänkt 2.0 22: reflektioner från valet 2022 av ledande forskare / [ed] Niklas Bolin, Kajsa Falasca, Marie Grusell, Lars Nord, Sundsvall: Mittuniversitetet, Demicon , 2022, Vol. Sidan 56, s. 56-Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 95.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wallman Lundåsen, Susanne
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Wittberg, Emanuel
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Institutet för analytisk sociologi, IAS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lokalt antikorruptionsarbete: Grundläggande för att nå hållbarhetsmålen2022Ingår i: Kommunerna och hållbar utveckling: Demokrati, välfärd och lokal utveckling / [ed] Brita Hermelin, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2022, s. 39-50Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 96.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wittberg, Emanuel
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    De kommunala bolagen och offentlighetsprincipen2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Offentlighetsprincipen beskrivs ofta som en hörnsten i den svenska demokratin. Den innebär bland annat att journalister och medborgare har rätt till tillgång till information om den offentliga verksamheten i stat, kommun och landsting. Den principen tar sig framförallt uttryck i allmänna handlingars offentlighet. Möjligheten att granska makten på det sättet utgör en viktig förutsättning för ansvarsutkrävande, och ansvarsutkrävande är i sin tur en förutsättning för en välfungerande demokrati. Sålunda kan argumenteras, att om offentlighets-principen inte efterföljs, kan det skada demokratins kvalitet.

    Mot den bakgrunden är kommunalt ägda företag av särskilt intresse. År 1995 reformerades möjligheten till insyn i kommunala bolag, så att offentlighetsprincipen också omfattar dem. Lagändringen till trots, har flera studier uppmärksammat hur besvärligt det kan vara för journalister och allmänhet att få ut allmänna handlingar från kommunala bolag. Det är otillfredsställande i ljuset av att kommunala bolag blivit allt fler under perioden 2003–2016, och därigenom fått en ökande betydelse för kommunerna och deras invånare. Att kunna granska offentliga verksamheter som förvaltar stora samhällsvärden är en central förutsättning för ansvarsutkrävande. Det gäller givetvis också verksamheten i kommunalt ägda bolag.

    Emellertid dras huvuddelen av tidigare forskning med ett grundläggande metodologiskt problem. Endast de kommunala bolagen har undersökts. Sålunda görs ingen jämförelse med regelefterlevnaden i kommunal förvaltning. Så, visst, vi vet att kommunala bolag inte är särskilt bra på att följa offentlighetsprincipen. Men vi vet inte om förvaltningar är så mycket bättre.

    I syfte att justera denna skevhet i tidigare forskning, har vi genomfört ett slags ”stresstest”, där vi har begärt ut allmänna handlingar från både kommunala bolag och kommunala förvaltningar. Våra resultat är något överraskande och går delvis emot standardantaganden om sämre tillgänglighet till information om verksamheten i kommunala bolag. Båda driftsformerna tycks nämligen ha ungefär lika stora problem med att uppfylla kriteriet på skyndsam utlämning av det material vi önskade ha: cirka hälften av båda undersökningspopulationerna klarade inte vår måttstock om skyndsamt hanterande av utlämnandet.

    Implikationen av resultaten att man kanske inte enbart ska rikta kritik mot kommunala bolag vad avser öppenhet, insyn och möjlighet till granskning. Givetvis finns förbättringspotential där, det har vi ingen ambition att ifrågasätta. Men kritiken äger större allmängiltighet än så. Trots vackra ord om den svenska offentlighetsprincipen, verkar förvaltningar i praktiken ha brister när det kommer till utlämnande av allmänna handlingar. Rapporten väcker sålunda viktiga och generella frågor om den praktiska och vardagliga efterlevnaden av offentlighetsprincipen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    De kommunala bolagen och offentlighetsprincipen
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 97.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wittberg, Emanuel
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Institutet för analytisk sociologi, IAS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Does Becoming a Politician Increase Internal Political Efficacy and Satisfaction with Democracy?: Evidence from a Longitudinal Panel of Councillors in Sweden2021Ingår i: Representation: Journal of Representative Democracy, ISSN 0034-4893, E-ISSN 1749-4001, Vol. 57, nr 4, s. 475-496Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Being elected to a governing body for the first time has been described as both a unique and transforming experience. Accordingly, theorists of elite political socialisation assume that deepened political participation fosters internal political efficacy and satisfaction with democracy. Does this assumption hold for individuals who step up from being grass-root members to become local councillors? In a novel, explorative approach to the question, a longitudinal panel design is employed where perceptions and attitudes of 71 elected and 66 unelected candidates that stood for the 2014 local elections in Sweden are traced over a four-year period. The respondents answered three surveys: right before the 2014 election, mid-term 2016, and close to the 2018 election. We test if the elected newcomers’ internal efficacy and satisfaction with decision-making structures became stronger the more deepened, formal political experience they got. However, this hypothesis is solidly rejected. Contrary to theoretical expectations, strengthened internal efficacy and increased satisfaction with decision-making structures do not follow from four years of formalised political experience as a councillor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 98.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wittberg, Emanuel
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Institutet för analytisk sociologi, IAS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Respekterar kommunala bolag offentlighetsprincipen?2020Ingår i: Kommunala bolag / [ed] Gissur Ó Erlingsson, Anna Thomasson, Lund: Studentlitteratur AB, 2020, s. 111-125Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 99.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wittberg, Emanuel
    Linköpings universitet, Institutet för analytisk sociologi, IAS. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    They Talk the Talk – But Do They Walk the Walk?: On the implementation of Right to Information Legislation in Sweden2018Ingår i: Offentlig Förvaltning. Scandinavian Journal of Public Administration, ISSN 2000-8058, E-ISSN 2001-3310, Vol. 22, nr 4, s. 3-20Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Transparency is recognized as a crucial condition for accountability, good governance and democracy. As right to information (RTI) laws have spread, it has become crucial to ask whether ambitious legislative frameworks translate to de facto transparency. In this article, we test how well local governments in Sweden – a ‘most likely country’ for implementing RTI laws – comply with its comparatively ambitious Public Access to Information and Secrecy Act. As a side effect, we also gauge if New Public Management reforms, exemplified by increased public ownership of enterprises in local government, imply lessened compliance with RTI legislation. Requesting information from 462 randomly selected public administrations and municipally owned enterprises, counterintuitive findings were observed. Fewer than half of the organizations respected the RTI legislation, and no significant differences were found between the public administrations and publicly owned enterprises. The findings have methodological as well as empirical implications. They highlight the importance of not only studying legislative frameworks – as has frequently been done in previous work – but also of analyzing actual implementation of RTI frameworks in everyday situations. Additionally, the findings demonstrate that problems relating to openness can be observed in low corrupt, mature democracies with strong bureaucratic capacity. Lastly, and contrary to conventional wisdom, the findings indicate that publicly owned corporations do not necessarily imply an ‘accountability deficit’.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 100.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Wänström, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Politik och förvaltning i svenska kommuner2021 (uppl. 2)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den kommunala nivån är central för det svenska politiska systemet. Kommunerna ansvarar för tunga välfärdsområden och omsätter stora summor och är därför viktiga byggstenar för både välfärds­statens och demokratins funktionssätt...

123 51 - 100 av 125
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf