liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
123 1 - 50 of 139
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Sundin, Elisabeth
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Business Administration. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Holmquist, Carin
    Handelshögskolan i Stockholm.
    25 år med kvinnors företagande: från osynligt till drivkraft för tillväxt2015Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Insatser för att främja kvinnors företagande har genomförts under ett kvarts sekel i Sverige. Är 25 år en kort eller lång tid när det handlar om att förändra attityder och föreställningar om företag och företagare? Vilka förändringar har skett i arbetet med att främja företagande sedan 1990-talet? Vilka myter om kvinnors företagande fanns då och vilka myter finns nu? Och vad behöver hända framöver för att kvinnor och män på sikt ska kunna starta, leda, driva och utveckla företag på lika villkor? Vilka krav ställer det på företagsfrämjandet, politiken och forskningen?

    Är du intresserad av företagande och företagsfrämjande ska du läsa denna bok, skriven av professorerna Carin Holmquist och Elisabeth Sundin, pionjärer inom forskningen om kvinnors företagande och entreprenörskap.

  • 2.
    Olausson Jarhall, Jessica
    Linköping University, Department of Religion and Culture. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    A Look at Changes in Primary Religious Education in Malawi from a Swedish Perspective2001Book (Other academic)
    Abstract [en]

    When Jessica Olausson visited Malawi in 1996 within the newly created link between the departments of theology and religious studies at the University of Malawi and at Linköpings universitet, she almost by chance got the opportunity to study the ideas behind and the implementation of the Malawian curriculum project on Religious Education in primary education. She got interested in this project, and so did we who shared her material and her thoughts, when she came back to Sweden. And as we continued to reflect, we got troubled about those images of ourselves and our Religious Education which we discerned when we used this project as a mirror.

    In this book Jessica Olausson describes and analyses the thoughts behind the new Malawian syllabus in Religious Education and the way textbooks and teachers' guides deal with what in Religious Education is thought of as the three religions of Malawi. She also compares what is taught about Malawian Traditional Religion in Religious Education with what is taught about Malawian culture in Social Studies, and she asks how to deal with distinctively Malawian Muslim practices and efforts towards inculturation in Malawian Christian churches within this educational approach.

  • 3.
    Lindahl, Mattias
    et al.
    Department of Technology, University of Kalmar, Sweden.
    Tingström, Johan
    Department of Technology, University of Kalmar, Sweden.
    A small textbook on: Environmental Effect Analysis2001Book (Other academic)
    Abstract [en]

    In today’s society products are being made and used to a constantly increasing extent. In addition there is also a never-ending flow of new products. Products that earlier generations would have never dreamt of. The new products are constantly trying to fill the needs and demands of our society.

    These products are directly or indirectly causing environmental problems. The growing population’s increasing use of, and need for, these products results in larger and more complex environmental issues.

    A growing knowledge of the connection between products and environmental problems has resulted in an increasing interest in these issues, from both businesses and the public, during the last ten years. To reduce the effects on the environment they try to apply an holistic perspective to the products, i.e. regard the entire life-cycle of the product.

    It is the early phase of the product development that, to the greatest extent, determines the total environmental effect of a product. It is therefore important that the environmental aspects are taken into consideration in this critical phase so that the effects on the environment can be reduced.

    This book presents Environment Effect Analysis (EEA), which is a qualitative method for Design for Environment, DfE. The method is designed for use in the early phases of product development. The advantages with the EEA method are that it is easy to learn, relatively fast to carry out and results in suggestions for concrete environmental improvements.

  • 4.
    Nordström, Malin
    et al.
    På AB, Stockholm.
    Welander, Tommy
    På AB, Stockholm.
    Affärsmässig förvaltningsstyrning: en referensmodell för (system-)förvaltning2002Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Nyckeln till en fungerande förvaltning ligger i affärsmässighet och styrning, menar författarna till denna bok. Utifrån sin breda erfarenhet och egen forskning inom området har de tagit fram en modell för förvaltningsstyrning. Modellen bygger på fem framgångsfaktorer som alla genomsyras av ett affärsmässigt perspektiv. När modellen etableras säkerställs framgångsfaktorerna med hjälp av en etableringsmetod som innehåller ett antal verktyg. Resultatet redovisas i en förvaltningsplan som utgör styrinstrumentet under den aktuella förvaltningsperioden. Framgångsfaktorema är:

    • Definiera förvaltningen
    • Identifiera förvaltningsobjektet
    • Målstyr förvaltningen
    • Klargör ansvarsroller
    • Bygg rutiner

    Du guidas genom var och en av framgångsfaktorerna och får en inblick i de olika aktiviteter som ingår. Du går även lära dig hur du etablerar modellen på ett förvaltningsobjekt, varför det är så viktigt med en affärsmässig inställning i förvaltningsarbetet, hur du hanterar förändringsarbete och mycket mer. Författarna bjuder dessutom på en mängd olika verktyg och checklistor. Boken vänder sig till såväl till studenter som till dig som arbetar med förvaltning och förvaltningsstyrning i vardagen.

  • 5.
    Nordström (Bergvall), Malin
    et al.
    Data Design Consultning DDC AB.
    Welander, Tommy
    Data Design Consultning DDC AB.
    Affärsmässig systemförvaltning1996Book (Other academic)
    Abstract [sv]
    • Vad är egentligen systemförvaltning?
    • Vad är det som ska förvaltas?
    • Hur skall förvaltningen styras?
    • Vem ansvarar för vad i förvaltningsorganisationen?
    • Hur ser en rutin för ändringshantering ut?
    • Vad innebär systemförvaltning?
    • Hur skall vi hantera systemförvaltningen i samband med BPR projekt?

    Detta är några av de vanligaste frågorna vi får, när vi i olika sammanhang arbetar med systemförvaltning. Dessa frågor och många fler besvarar vi i denna bok. Syftet med boken är att tillfredsställa såväl behovet av utbildningslitteratur för studenter, som konkreta tips och råd till dem som arbetar praktiskt med systemförvaltning. 

  • 6.
    Sachs, Lisbeth
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Alfabetisering: en fråga om kultur och tänkande1986Book (Other academic)
    Abstract [en]

    Culture and thought in the acquisition of literacy is a study of Turkish rural migrant women in a suburb of Stockholm. It is an anthropological description of the process of becoming literate, of the functions that are served by the ability to read and write, and of the way this ability is used in everyday life.

    The report demonstrates that the women's evaluation of and motivation, opportunities and resources for different forms of communication are influenced not only by their social history but also by factors in their new environment.

    This description gives some insight in to the women's domestic and social experiences which helps us to a better understanding of their thoughts and actions in the class room, the literacy course and working life. It helps us to distinguish the elements of continuity and change in their language use.

  • 7.
    Capps, Walter H.
    et al.
    University of California, Santa Barbara, U.S.A..
    Lejon, Kjell O.
    Linköping University, Department of Religion and Culture. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Anders Nygren’s Religious Apriori with an Introduction by Walter H. Capps2000Book (Other academic)
    Abstract [en]

    The publication is based upon the first English translation of some essential parts of Professor Anders Nygren’s dissertation Religiöst Apriori. Dess filosofiska förutsättningar och teologiska konsekvenser [Religious Apriori: Its Philosophical Presuppositions and Theological

    Consequences], 1921. In this work, Nygren established the foundation for his subsequent philosophical and theological thinking. Important theoretical and methodological perspectives that laid the groundwork in the thinking of Anders Nygren have hereby been made accessible for the English-speaking world.

    A short biographical introduction to Anders Nygren is given, followed by an comprehensive introduction to the Religious Apriori, including an assessment of Nygren’s achievement.

    The extensive bibliography includes works in English by relevant Swedish theologians.

  • 8.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Department of Medicine and Health Sciences, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Animal Rights - a critical study2001Book (Other academic)
    Abstract [en]

    Do animals have rights similar to humans? In the philosophical debate concerning this question there have been two major ethical approaches. One of them is Peter Singer’s utilitarian theory, and the other is Tom Regan’s theory of animal rights. In this work these arguments for animal rights are extensively presented and discussed. Contrary to Singer and Regan, it is argued that there are ethically relevant biological distinctions between non-human animals and all humans. Although there are still good moral reasons for treating animals in a humane way, the main arguments for claiming that animals have rights equal to humans do not hold water. Militant animal rights activists have no moral ground for their actions.

  • 9.
    Ellström, Per-Erik
    Linköping University, Department of Education and Psychology. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Arbete och lärande: Förutsättningar och hinder för lärande i dagligt arbete1996 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I en lärande organisation förnyas ständigt medarbetarnas kompetens. Den erbjuder mångfald och djup som integreras med det dagliga arbetet. Vi måste lära oss hur lärprocesserna går till och sedan påbörja ett kontinuerligt lärande.

    Lärande är att vara med och utvecklas, mogna, växa och att ständigt fånga tillfället till lärande. Det centrala i en ledarroll blir att skapa goda förutsättningar och ett tillåtande klimat för detta.

    Kompetens och lärande är idag angelägna frågor för många företag och förvaltningar. 1990 var situationen en annan när Arbetslivsinstitutets (tidigare Arbetsmiljöfondens) program för Lärande organisationer, L-programmet, startade. Programmet har under fem år gett stöd till ett 35-taql arbetsplatsprojekt som prövat nya arbetssätt för att förbättra lärandet i arbetet.

    Metoder, pedagogik och lärprocesser som är intressanta presenteras nu i ett antal skrifter och rapporter som kan rekvireras från Arbetslivsinstitutets Förlagstjänst.

  • 10.
    Hirsch, Richard
    Linköping University, Department of Culture and Communication. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Argumentation, Information and Interaction: Studies in Face-to-face Interactive Argumentation under Differing Turn-taking Conditions1989Book (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis is a study of argumentation in situations of face-to-face spoken interaction. The situations analyzed consist of a formal television debate, a semi-formal television interview, and an informal conversational discus¬sion. The investigation is based on an analysis of video recordings of the three situations.   The formal television debate and television interview were broadcast in Swedish television just prior to the national referendum on nuclear energy in March 1980. There were three policy lines in the referendum; Line I, which was clearly for the use of nuclear energy, Line III, which was clearly against nuclear energy, and Line II, which was somewhere in between.  The television debate was the only televised face-to-face confrontation between the policy lines during the referendum campaign. Prior to the television debate representatives from each of the policy lines were interviewed by a team of television reporters. The interview of the represen¬tatives for Line I has been selected for analysis in the thesis.  The conversational discussion was video-recorded in 1980 in connec¬tion with a research project investigating cultural aspects of perspectives on natural resources (cf. Allwood 1981) which was conducted at the Department of Linguistics at the University of Göteborg. The discussion was held between non-specialist adolescents on the topic of the possibility of combining nature and technology.  The three situations of argumentation constitute face-to-face interactive cases of what I will refer to as everyday argumentation. Everyday argumentation refers to argumentation concerning practical issues in law, politics, morals, economics, private and family affairs, medicine, the arts and sciences, etc., in other words, all types of argumentation except strictly theoretical logical or mathematical proofs or demonstrations.  The thesis is basically an attempt to answer the question of what people are doing in face-to-face interactive argumentation based on an analysis of examples selected from the three specific cases of the television debate, the television interview, and the conversational discussion. The answer proposed is that face-to-face interactive  argumentation can be view-ed as a type of collective information processing activity involving vocal and nonvocal information in search of a solution to a problem or an answer to a question. The problem solving or answer seeking activity is carried out interactively according to the turn-taking conditions that obtain for the different occasions of argumentation.

  • 11.
    Beckman, Svante
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Nilsson, Göran B
    Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Dahlbom, Bo
    Informatik Göteborgs universitet.
    Artifacts and Artificial Science2002Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    In the Spring of 1968, Herbert Simon gave a series of lectures at Massachusetts Institute of Technology, introducing his idea of a science of the artificial. “The world we live in today is much more a man-made, or artificial, world than it is a natural world,” he began to say, but modern science is a science of nature. “Natural science is knowledge about natural objects and phenomena. We ask whether there cannot also be “artificial” science–knowledge about artificial objects and phenomena.” He then set out to sketch a program for a general science of the artificial, defining it as a science of design: While the natural sciences are interested in how things are, the sciences of the artificial are concerned with how things might be–with design.

    The lectures were published in a book, The Sciences of the Artificial (MIT Press 1969), which became widely read, much admired and discussed. But readers were intrigued by the details, not by the general program. The idea of a science of the artificial simply never caught on. Simon made occasional attempts to revive it, but without the idea receiving any real attention.

    In 1993 we decided to try to correct this and launched a small project, sponsored by the Swedish Council for Planning and Coordination of Research, to advance the idea of a science of the artificial, beyond Simon’s original program. This book is a first contribution in this direction. In three essays, we discuss the idea of an artificial science, the more general issue of the nature of artifacts and our artificial world, and finally, the particular example of history as an artificial science. Some of these ideas were presented already in December 1994, at a seminar in Stockholm organized by the Council. We are grateful to the Council for its support and to the participants at the seminar for comments, criticism, and ideas.

     

  • 12.
    Sandén, Annika
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of History.
    Qvarsell, Roger
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies – Tema Q. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Arvspolitik och sociala frågor: Allmänna Arvsfonden och ett samhälle i förändring2008Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här aktuella skriften är att ge en första redovisning av ett pågående arbete om Allmänna arvsfondens verksamhet från dess tillkomst 1928 till 2008. Vi har valt att i en förhoppningsvis lättillgänglig form berätta om en del av den allmänna historiska bakgrunden tillfondens tillkomst, något om verksamhetens inriktning samt ge ett par mycket konkreta exempel på ärenden som kan belysa de levnads- och samhällsförhållanden som man hade att förhålla sig till. Tyngdpunkten ligger på den första hälften av fondens åttioåriga verksamhet, medan den senare utvecklingen behandlas i en kommande studie. Av utrymmesskäl är redovisningen av det material som använts begränsad i denna första skrift från arbetet.  Detaljerade hänvisningar till arkivmaterial, tidningsartiklar och offentligt tryck kommer i en kommande mer utförlig rapport.

  • 13.
    Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att bo som äldre i stadsdelen Ljura2011Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande skrift baserar sig på intervjuer med 21 personer bosatta i stadsdelen Ljura i Norrköping om hur det är att leva och bo i en urban miljö och hur de ser på sitt boende i förhållande till sitt åldrande. Intervjuerna gjordes år 2007. De som intervjuats är mellan 55 och 74 år gamla. De, som många andra blivande äldre och äldre, bor i hyreslägenhet. Deras liv och livsvillkor är betydelsefulla att belysa, likaså hur de ser på sitt framtida boende.

    De intervjuade utgör givetvis inte någon homogen kategori. De finns inom ett relativt stort åldersspann och de har skilda bakgrunder. Deras livsvillkor och levnadsförhållanden varierar. Deras berättelse kan inte generaliseras till att gälla alla kommande äldre och äldre personer i Ljura eller annorstädes.

    Bostadsbolaget Hyresbostäder tillhandahöll forskargruppen vid Nisal (Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande) vid Linköpings universitet en lista på de hyresgäster som var över 55 år gamla. Urvalet gjordes så att studien skulle omfatta ungefär lika många kvinnor som män. Av de intervjuade är 12 kvinnor och 9 män. I urvalsprocessen togs även hänsyn till att det skulle bli en någorlunda jämn åldersspridning. Många uppringda avböjde att medverka i intervjustudien och några av dem som först tackade ja drog sig ur av olika anledningar. Fem intervjuade är mellan 55 och 59 år gamla, två mellan 60 och 64 år, nio mellan 65 och 69 år och fem mellan 70 och 74 år.

    Intervjuerna var byggda kring ett antal teman: Demografisk bakgrund, historisk boendekarriär, område där man bor för närvarande, tankar om åldrande och om framtidens boende. Som nämnts varierar de intervjuades bakgrund, livsvillkor och levnadsförhållanden. Det finns dock en del likheter dem emellan. De lever och åldras i en urban miljö och de bor i hyreslägenheter. De har relativt låg utbildning som för det mesta omfattar endast folkskola. De allra flesta har arbetat inom arbetaryrken. Deras ekonomiska resurser är relativt små. Ytterligare en likhet gäller deras boendekarriär. Den övervägande majoriteten har enbart bott i hyreslägenheter och de har inte planer på att byta till en annan upplåtelseform i framtiden.

    De intervjuade kommer således från förhållandevis knappa förhållanden och deras berättelser om sina boendekarriärer ger inblickar i hur dåliga boendeförhållanden kunde vara så sent som på 1960-talet för en del av befolkningen i Sverige. Flytt till en modern lägenhet som var utrustad med bekvämligheter i områden som Ljura beskrivs som ”att komma till paradiset”. De flyttningar de har gjort genom livsloppet är förknippade med specifika händelser som giftermål och tillökning i familjen, skilsmässa och dödsfall.

    Livet i urbana miljöer som Ljura kännetecknas av en kombination av fysisk närhet till andra människor i grannskapet och frånvaro av nära sociala kontakter med grannar. De flesta intervjuades relationer med sina grannar kan definieras som tunna band (Henning & Löfgren, 2002). Att hälsa på sina grannar och byta några ord med dem är ett exempel på sådana band. De är mycket värdefulla för grannsämjan och de bidrar till att man känner gemenskap, trygghet och tillit till sina grannar. En del har erfarenheter av störande grannar, vilket minskar trivseln i grannskapet. Men livet inklusive social samvaro med andra utspelar sig inte enbart i Ljura. De intervjuades sociala nätverk bestående av familjemedlemmar och släktingar, vänner och gamla arbetskamrater sträcker sig utanför Ljuras gränser, de finns i det övriga Norrköping, men också ute i landet och i vissa fall i andra länder.

    Studien visar att de allra flesta intervjuade trivs mycket bra i Ljura. Stadsdelen har många goda egenskaper; närhet till Norrköpings centrum och till stora köpcentra, grönska och den stora Ljuraparken. Ytterligare en egenskap som omnämns är lugnet. Flera menar dock att Ljura numera är nedgånget och att det har blivit oroligare och tryggare i området jämfört hur det var tidigare. En del intervjuade avstår på grund av känsla av otrygghet från att röra sig ute på kvällar och nätter, både i Ljura och i det övriga Norrköping. Ljura är inte enbart byggnader, vägar, stigar och parker. Ljura som plats skapas när de som bor där upplever den, tolkar intryck av det som finns där och berörs känslomässigt. Den skapas av människors närvaro och aktivitet. Ljura är förknippat med minnen och erfarenheter.

    Av studien framgår också att de allra flesta intervjuade inte funderar särskilt mycket på åldrandet och dess konsekvenser vad gäller deras boende. De trivs med sina lägenheter och vill gärna bo kvar. Flyttbenägenheten är med andra ord låg även om några nyligen har flyttat eller är i färd med att göra det. Flera intervjuade menar att det finns ett par faktorer som kan leda till att de måste flytta. Den ena är att de flesta husen har besvärliga trappor och saknar hiss. De tror att de förr eller senare måste flytta till ett hus med hiss. Den andra är  hushållsekonomin. Några funderar på att flytta till en billigare lägenhet på grund av att de hyser farhågor för att hyrorna kommer att höjas. De anser att deras ekonomi saknar marginaler för hyreshöjningar.

  • 14.
    Ellegård, Kajsa
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Nordell, Kersti
    Kulturgeografiska institutionen, Handelshögskolan, Göteborgs universitet .
    Att byta vanmakt mot egenmakt1997Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Boken vänder sig i första hand till personer som i sitt arbete kommer i kontakt med människor som tycker sig ha förlorat makten över sin vardag och som känner ett behov av att skapa egenmakt. Vi tror att arbetsterapeuter, psykologer och andra yrkesutövare i rehabiliterande verksamheter kan ha glädje av boken. Den arbetsmodell vi använder i exemplet i kapitel 6 kan användas enligt våra anvisningar, men den kan också användas för att göra utvärderingar av effekter i vardagslivet efter rehabiliteringsinsatser. Vi har tänkt oss boken som en lärobok och därför presenteras vår principiella arbetsmetod grundligt och detaljeringsgraden i exemplet är hög. För den som vill fördjupa sig i den teoretiska bakgrunden till tidsgeografin, som är det synsätt som genomsyrar hela vårt arbete finns ett speciellt avsnitt. I boken gör vi ingen teoretisk fördjupning inom andra, angränsande områden, som till exempel arbetsterapeutiska modeller eller kognitiv psykologi. Sådana fördjupningar görs bäst i litteratur inom respektive fält.

    Vi presenterar problemområdet i KAPITEL I och kapitlet innehåller också en översiktlig beskrivning av vår arbetsmetod.

    Den som är intresserad av det tidsgeografiska synsättet och den begreppsbildning som ligger bakom vår arbetsmetod bör läsa KAPITEL 2 och 3. Här definieras också en del centrala begrepp.

    I KAPITEL 4 gör vi en kort genomgång av ohälsoproblematiken.

    I KAPITEL 5 ger vi en detaljerad presentation av hur arbetsmetoden fungerar och i kapitel 6 visar vi med ett empiriskt exempel hur dagboksmetoden rent praktiskt kan användas och vilka resultat den kan ge. I exemplet återvänder vi till Gunilla, som vi presenterade inledningsvis, och hennes arbete med att ta makten över sin vardag.

    KAPITEL 7 innehåller några enkla exempel och övningar som man kan göra för att bekanta sig med vår datorbaserade metod att hantera dagböcker.

    Boken avslutas i KAPITEL 8 med några reflektioner kring metodens vidare användningsområden.

    Metoden som presenteras i boken är nära anknuten till ett datorprogram. Programmet, övningar och en manual finns att köpa från förlaget. Det är utvecklat på Macintosh och kommer inom kort även för pc-användare.

  • 15.
    Ahlqvist, Cecilia
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Ivarsson Lilieblad, Björn
    Linköping University, The Tema Institute, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att fostra och forma en kommande generation svenskar : Folkskolans Barntidning 1892-1914 / I vansinnets gränsland : En studie av de normativa gränsdragningarna vid Vadstenacentralhospital 1849–18582003Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att fostra och forma en kommande generation svenskar : Folkskolans Barntidning 1892–1914 Av Cecilia Ahlqvist

    Runt sekelskiftet 1900 synliggjordes den privata sfären mer och ett större intresse för att inplantera hemidealen i samhället märktes. Diskussioner fördes om barns uppfostran samt omhändertagande och särskiljande av barn som inte följde gängse normer. Det fanns redan färdiga ideal om hur ett gott barn skulle formas. Likaså fanns idéer om hur föräldrarna skulle agera för att ge barnet de bästa förutsättningarna. Genom hjälpinsatser, råd och anvisningar från bl.a. läkare och pedagoger skulle ett gott samhälle skapas.

    Jag vill studera om dessa tidstypiska idéer uttrycks i Folkskolans barntidning och i så fall på vilket sätt. Kan det vara så att tidningen var något mer än ”god nöjesläsning”? Vad hade redaktionen för åsikter och föreställningar? Vad ville man egentligen uppnå med sitt material? För att se ifall tidningen var ett verktyg i uppfostringsprocessen har jag formulerat följande frågeställningar;

    • Hur skilde tidningen på skötsamma och ouppfostrade barn?
    • Hur skulle barnen uppfostras till hälsa och hygien?
    • På vilket sätt handlade förnuftiga vuxna?
    • Hur användes historien som normerande?

    Min förväntning är att dessa frågor kan täcka området som rör just uppfostran. De kommer att ge en bild av hur tidningen tyckte att barn var och hur de borde vara. Vilka egenskaper framhävs och vad bör inte komma fram? De råd som ges angående hälsa och hygien anser jag kunna visa hur man ville kontrollera hela barnet och dess tillvaro. Att jag väljer att föra över fokus på vuxna i de sista frågeställningarna beror på att jag vill se ifall en uttalad barntidning även kunde ha åsikter om hur en god vuxen var. Troligt är att de inte ville att de idéer de förespråkade motverkades av okunniga föräldrar. Det visar även hur barnen reagerade på den normerande vuxne. Jag tror att dessa frågeställningar kommer att vara tillräckliga för att nå tidningens syfte och mål.

  • 16.
    Svensson, Cai
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Communications Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att ge mening åt skönlitteratur: om barns och ungdoms utveckling till läsare1988Book (Other academic)
    Abstract [en]

    The general aim of this report has been to review the intemational research in the fields of the empirical study of literature and other fields of relevance to the teaching of literature. The theoretical frame of reference reflects the social-constructivist orientations of A. Schutz and P. L. Berger & T. Luckmann and the similar theories of S. Fish and D. Bleich. The report deals with the development of literary interpretive and evaluative ability, reading interests, reading motivation, and literary awareness. Implications for the teaching of literature are also considered. The book includes an annotated bibliography.

  • 17.
    Flogell, Eva
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Att gå i lära hos lärare: Om mentorskap i Folkhögskollärarprogrammet2013Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna skrift har initierats av Folkhögskollärarprogrammet vid Linköpings universitet. I utbildningen till folkhögskollärare ingår en verksamhetsförlagd del i folkhögskolemiljön med yrkesverksamma lärare som handledare, eller som de kallas, mentorer. Hur mötet mellan lärarstudenten och den professionella läraren ska gestalta sig, är inte givet och kan se mycket olika ut när var och en tolkar sitt uppdrag och sin roll på sitt eget sätt. Denna skrift ska framförallt ses som en inspirationskälla för mentorer och lärarstuderande i deras arbete under den verksamhetsförlagda delen av Folkhögskollärarprogrammet. Mentorskapets didaktik speglas i utifrån beprövad erfarenhet. Eva Flogell har en omfattande yrkeserfarenhet som handledande lärare i olika utbildningsmiljöer.

  • 18.
    Kolsgård, Svante
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kvarnström, Lasse
    Linköping University, The Tema Institute, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Strömbäck, Lars
    Linköping University, The Tema Institute, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att skriva uppsats: Handbok för uppsatsskrivande i historia (andra reviderade upplagan)2000 (ed. 2)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med den grundläggande utbildningen i historia är att lära sig att själv förstå och förklara ett historiskt förlopp. Det är alltså förmågan att förklara och inte förmågan att beskriva som är det viktigaste. Utbildningens målsättning är att utveckla ett kritiskt tänkande. Att kritiskt kunna välja, granska och bedöma fakta från källor och historisk litteratur och ställa samman dessa till en förklaring eller tolkning av ett händelseförlopp är ett av utbildningens huvudmål. Därför utgör också uppsatsskrivandet något av historieämnets karakteristika och kärna. En historiker är inte bara den som kan återge vad andra före henne eller honom har förklarat utan främst den som själv deltar i kunskapsprocessen genom vetenskapliga uppsatser, artiklar och böcker. Uppsatser skrivs därför på B-, C- och D-nivåerna inom historieämnet.

    Att skriva uppsats är någonting som man framför allt lär sig genom vetenskaplig träning. Av den anledningen spelar den teoretiska och metodiska skolningen en stor roll i den grundläggande utbildningen. Det finns en mängd litteratur på området, liksom böcker som talar om ”hur man ska göra det”. Men att skriva uppsats ställer olika krav beroende på vilket forskningsproblem man ställer sig. Risken är överhängande att den överambitiöse uppsatsskribenten drunknar i detaljerade anvisningar och regler och därmed förlorar både sin självständighet och sin förmåga att söka de lösningar som bäst passar just det problem som ställts.

    Föreliggande skrift vill fokusera på uppsatsskrivandet som sådant och de krav historieämnet i Linköping ställer, utifrån olika utbildningsnivåer. Föreliggande skrift är därför inte ett försök att ersätta handbokslitteraturen i övrigt. Tvärtom. Vi utgår ifrån att uppsatsförfattare i historia självständigt och med stöd av sina handledare kan ta till sig de erfarenheter som samlats i handbokslitteraturen. Med denna skrift försöker vi mer skjuta in oss på uppsatsförfattandets allmänna villkor och hur dess problem kan lösas under grundutbildningen.

    Skriften vänder sig till uppsatsförfattare vid historieämnet vid Linköpings universitet, men också till handledare och examinatorer, och skall främst ses som en guide till uppsatsarbetet.

    I det följande behandlas först några allmänna anvisningar om förutsättningar, nivåer och progression liksom om bedömningsgrunder och former. Därefter kommer ett avsnitt om uppsatsskrivning samt ett om seminariet och opponentskapet, följt av några tips och tumregler. Skriften avslutas med en hänvisning till några relevanta handböcker inom området.

  • 19.
    Kolsgård, Svante
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kvarnström, Lasse
    Linköping University, The Tema Institute, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Strömbäck, Lars
    Linköping University, The Tema Institute, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att skriva uppsats: Handbok för uppsatsskrivande i historia (femte reviderade upplagan)2008 (ed. 5)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med den grundläggande utbildningen i historia är att lära sig att själv förstå och förklara ett historiskt förlopp. Det är alltså förmågan att förklara och inte förmågan att beskriva som är det viktigaste. Utbildningens målsättning är att utveckla ett kritiskt tänkande. Att kritiskt kunna välja, granska och bedöma fakta från källor och historisk litteratur och ställa samman dessa till en förklaring eller tolkning av ett händelseförlopp är ett av utbildningens huvudmål. Därför utgör också uppsatsskrivandet något av historieämnets karakteristika och kärna. En historiker är inte bara den som kan återge vad andra före henne eller honom har förklarat utan främst den som själv deltar i kunskapsprocessen genom vetenskapliga uppsatser, artiklar och böcker. Uppsatser skrivs därför på B-, C- och D-nivåerna inom historieämnet.

    Att skriva uppsats är någonting som man framför allt lär sig genom vetenskaplig träning. Av den anledningen spelar den teoretiska och metodiska skolningen en stor roll i den grundläggande utbildningen. Det finns en mängd litteratur på området, liksom böcker som talar om ”hur man ska göra det”. Men att skriva uppsats ställer olika krav beroende på vilket forskningsproblem man ställer sig. Risken är överhängande att den överambitiöse uppsatsskribenten drunknar i detaljerade anvisningar och regler och därmed förlorar både sin självständighet och sin förmåga att söka de lösningar som bäst passar just det problem som ställts.

    Föreliggande skrift vill fokusera på uppsatsskrivandet som sådant och de krav historieämnet i Linköping ställer, utifrån olika utbildningsnivåer. Föreliggande skrift är därför inte ett försök att ersätta handbokslitteraturen i övrigt. Tvärtom. Vi utgår ifrån att uppsatsförfattare i historia självständigt och med stöd av sina handledare kan ta till sig de erfarenheter som samlats i handbokslitteraturen. Med denna skrift försöker vi mer skjuta in oss på uppsatsförfattandets allmänna villkor och hur dess problem kan lösas under grundutbildningen.

    Skriften vänder sig till uppsatsförfattare vid historieämnet vid Linköpings universitet, men också till handledare och examinatorer, och skall främst ses som en guide till uppsatsarbetet.

    I det följande behandlas först några allmänna anvisningar om förutsättningar, nivåer och progression liksom om bedömningsgrunder och former. Därefter kommer ett avsnitt om uppsatsskrivning samt ett om seminariet och opponentskapet, följt av några tips och tumregler. Skriften avslutas med en hänvisning till några relevanta handböcker inom området.

  • 20.
    Kolsgård, Svante
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kvarnström, Lasse
    Linköping University, The Tema Institute, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Strömbäck, Lars
    Linköping University, The Tema Institute, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att skriva uppsats: Handbok för uppsatsskrivande i historia (fjärde reviderade upplagan)2006 (ed. 4)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med den grundläggande utbildningen i historia är att lära sig att själv förstå och förklara ett historiskt förlopp. Det är alltså förmågan att förklara och inte förmågan att beskriva som är det viktigaste. Utbildningens målsättning är att utveckla ett kritiskt tänkande. Att kritiskt kunna välja, granska och bedöma fakta från källor och historisk litteratur och ställa samman dessa till en förklaring eller tolkning av ett händelseförlopp är ett av utbildningens huvudmål. Därför utgör också uppsatsskrivandet något av historieämnets karakteristika och kärna. En historiker är inte bara den som kan återge vad andra före henne eller honom har förklarat utan främst den som själv deltar i kunskapsprocessen genom vetenskapliga uppsatser, artiklar och böcker. Uppsatser skrivs därför på B-, C- och D-nivåerna inom historieämnet.

    Att skriva uppsats är någonting som man framför allt lär sig genom vetenskaplig träning. Av den anledningen spelar den teoretiska och metodiska skolningen en stor roll i den grundläggande utbildningen. Det finns en mängd litteratur på området, liksom böcker som talar om ”hur man ska göra det”. Men att skriva uppsats ställer olika krav beroende på vilket forskningsproblem man ställer sig. Risken är överhängande att den överambitiöse uppsatsskribenten drunknar i detaljerade anvisningar och regler och därmed förlorar både sin självständighet och sin förmåga att söka de lösningar som bäst passar just det problem som ställts.

    Föreliggande skrift vill fokusera på uppsatsskrivandet som sådant och de krav historieämnet i Linköping ställer, utifrån olika utbildningsnivåer. Föreliggande skrift är därför inte ett försök att ersätta handbokslitteraturen i övrigt. Tvärtom. Vi utgår ifrån att uppsatsförfattare i historia självständigt och med stöd av sina handledare kan ta till sig de erfarenheter som samlats i handbokslitteraturen. Med denna skrift försöker vi mer skjuta in oss på uppsatsförfattandets allmänna villkor och hur dess problem kan lösas under grundutbildningen.

    Skriften vänder sig till uppsatsförfattare vid historieämnet vid Linköpings universitet, men också till handledare och examinatorer, och skall främst ses som en guide till uppsatsarbetet.

    I det följande behandlas först några allmänna anvisningar om förutsättningar, nivåer och progression liksom om bedömningsgrunder och former. Därefter kommer ett avsnitt om uppsatsskrivning samt ett om seminariet och opponentskapet, följt av några tips och tumregler.

    Vad som förväntas av uppsatsskribenten å respektive nivå, inklusive villkoren för den avslutande seminariebehandlingen, meddelas vid kursstart.

  • 21.
    Kvarnström, Lasse
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kolsgård, Svante
    Linköping University, The Tema Institute, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att skriva uppsats: Handbok för uppsatsskrivande i historia (Första upplagan)1999 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I stället för att publicera intressanta uppsatser skrivna på C- och D-nivån, som huvudregeln hittills varit för skriftserien, innehåller detta nummer av Socialhistoria i Linköping en handledning i den ädla konsten att skriva uppsats på B-, C-, och Dnivåema i historia. Handboken är författad av Lasse Kvarnström och Svante Kolsgård, lärare vid avdelningen för historia vid Institutionen för Tema vid Linköpings universitet, och är resultatet av ett kollektivt utvecklingsarbete inom avdelningen. Arbetet med handboken har delvis finansierats med anslag från Centrum för utvecklingspedagogik (CUP) vid Linköpings universitet.

  • 22.
    Kolsgård, Svante
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kvarnström, Lasse
    Linköping University, The Tema Institute, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Strömbäck, Lars
    Linköping University, The Tema Institute, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att skriva uppsats: Handbok för uppsatsskrivande i historia (sjätte reviderade upplagan)2011 (ed. 6)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med den grundläggande utbildningen i historia är att lära sig att själv förstå och förklara ett historiskt förlopp. Det är alltså förmågan att förklara och inte förmågan att beskriva som är det viktigaste. Utbildningens målsättning är att utveckla ett kritiskt tänkande. Att kritiskt kunna välja, granska och bedöma fakta från källor och historisk litteratur och ställa samman dessa till en förklaring eller tolkning av ett händelseförlopp är ett av utbildningens huvudmål. Därför utgör också uppsatsskrivandet något av historieämnets karakteristika och kärna. En historiker är inte bara den som kan återge vad andra före henne eller honom har förklarat utan främst den som själv deltar i kunskapsprocessen genom vetenskapliga uppsatser, artiklar och böcker. Uppsatser skrivs därför på B-, C- och D-nivåerna inom historieämnet.

    Att skriva uppsats är någonting som man framför allt lär sig genom vetenskaplig träning. Av den anledningen spelar den teoretiska och metodiska skolningen en stor roll i den grundläggande utbildningen. Det finns en mängd litteratur på området, liksom böcker som talar om ”hur man ska göra det”. Men att skriva uppsats ställer olika krav beroende på vilket forskningsproblem man ställer sig. Risken är överhängande att den överambitiöse uppsatsskribenten drunknar i detaljerade anvisningar och regler och därmed förlorar både sin självständighet och sin förmåga att söka de lösningar som bäst passar just det problem som ställts.

    Föreliggande skrift vill fokusera på uppsatsskrivandet som sådant och de krav historieämnet i Linköping ställer, utifrån olika utbildningsnivåer. Föreliggande skrift är därför inte ett försök att ersätta handbokslitteraturen i övrigt. Tvärtom. Vi utgår ifrån att uppsatsförfattare i historia självständigt och med stöd av sina handledare kan ta till sig de erfarenheter som samlats i handbokslitteraturen. Med denna skrift försöker vi mer skjuta in oss på uppsatsförfattandets allmänna villkor och hur dess problem kan lösas under grundutbildningen.

    Skriften vänder sig till uppsatsförfattare vid historieämnet vid Linköpings universitet, men också till handledare och examinatorer, och skall främst ses som en guide till uppsatsarbetet.

    I det följande behandlas först några allmänna anvisningar om förutsättningar, nivåer och progression liksom om bedömningsgrunder och former. Därefter kommer ett avsnitt om uppsatsskrivning samt ett om seminariet och opponentskapet, följt av några tips och tumregler. Skriften avslutas med en hänvisning till några relevanta handböcker inom området.

  • 23.
    Kolsgård, Svante
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kvarnström, Lasse
    Linköping University, The Tema Institute, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Strömbäck, Lars
    Linköping University, The Tema Institute, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att skriva uppsats: Handbok för uppsatsskrivande i historia (Tredje reviderade upplagan)2003 (ed. 3)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med den grundläggande utbildningen i historia är att lära sig att själv förstå och förklara ett historiskt förlopp. Det är alltså förmågan att förklara och inte förmågan att beskriva som är det viktigaste. Utbildningens målsättning är att utveckla ett kritiskt tänkande. Att kritiskt kunna välja, granska och bedöma fakta från källor och historisk litteratur och ställa samman dessa till en förklaring eller tolkning av ett händelseförlopp är ett av utbildningens huvudmål. Därför utgör också uppsatsskrivandet något av historieämnets karakteristika och kärna. En historiker är inte bara den som kan återge vad andra före henne eller honom har förklarat utan främst den som själv deltar i kunskapsprocessen genom vetenskapliga uppsatser, artiklar och böcker. Uppsatser skrivs därför på B-, C- och D-nivåerna inom historieämnet.

    Att skriva uppsats är någonting som man framför allt lär sig genom vetenskaplig träning. Av den anledningen spelar den teoretiska och metodiska skolningen en stor roll i den grundläggande utbildningen. Det finns en mängd litteratur på området, liksom böcker som talar om ”hur man ska göra det”. Men att skriva uppsats ställer olika krav beroende på vilket forskningsproblem man ställer sig. Risken är överhängande att den överambitiöse uppsatsskribenten drunknar i detaljerade anvisningar och regler och därmed förlorar både sin självständighet och sin förmåga att söka de lösningar som bäst passar just det problem som ställts.

    Föreliggande skrift vill fokusera på uppsatsskrivandet som sådant och de krav historieämnet i Linköping ställer, utifrån olika utbildningsnivåer. Föreliggande skrift är därför inte ett försök att ersätta handbokslitteraturen i övrigt. Tvärtom. Vi utgår ifrån att uppsatsförfattare i historia självständigt och med stöd av sina handledare kan ta till sig de erfarenheter som samlats i handbokslitteraturen. Med denna skrift försöker vi mer skjuta in oss på uppsatsförfattandets allmänna villkor och hur dess problem kan lösas under grundutbildningen.

    Skriften vänder sig till uppsatsförfattare vid historieämnet vid Linköpings universitet, men också till handledare och examinatorer, och skall främst ses som en guide till uppsatsarbetet.

    I det följande behandlas först några allmänna anvisningar om förutsättningar, nivåer och progression liksom om bedömningsgrunder och former. Därefter kommer ett avsnitt om uppsatsskrivning samt ett om seminariet och opponentskapet, följt av några tips och tumregler. Skriften avslutas med en hänvisning till några relevanta handböcker inom området.

  • 24.
    Hagberg, Jan-Erik
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att vara gammal och leva på landsbygden: äldres uppfattningar om vardagen och åldrandet2015 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Uppfattningarna om vad det innebär att vara gammal och bo och leva på landsbygden varierar. Somliga ser bygder med gemenskap och starka nätverk - miljöer där äldre kan åldras väl. Andra ser bygder som avfolkas och blir allt glesare, orter som försvinner, samhällen som åldras - miljöer där äldre får växande svårigheter i sin vardag.

    Forskningen har få svar på frågor om vad landsbygdens förändringar innebär för äldres och gamlas livsvillkor.

    I boken redovisas en undersökning av hur de äldre själva upplever sin vardag. Den är gjord i Valdemarsvik, Ydre och Åtvidaberg, tre mindre kommuner i södra Östergötland. Undersökningen har resulterat i ett omfattande och delvis unikt material 718 personer har besvarat frågor om bl.a. boende, service, bilkörning, umgänge med grannar och vänner, familjeförhållanden, hjälp och stöd som man får eller ger till andra och hur man ser på att vara gammal och leva på landsbygden eller i en mindre ort. Många har förutom att svara på frågorna lämnat kommentarer och synpunkter. Dessa handlar om allt från aktiviteter man ägnar sig åt till hälsans avgörande betydelse, ensamheten, platstillhörigheten och närheten till naturen.

  • 25.
    Dahlberg, Gunilla
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Communications Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Bara att läsa rätt innantill?: Om dramaanalys i teori och praktik1988Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hur analyserar man ett skådespel? Svaret är i förstone enkelt, vare sig frågan ställs av dramaläsaren eller forskaren: Det beror på skådespelet och ens egna avsikter med att studera det! För att kunna välja infallsvinklar måste man emellertid förfoga över en uppsättning strategier - och här kommer skolans och universitetets undervisning in i bilden. Vid universitetet skall studenterna tillägna sig sådana strategier, och de som fortsätter som svensklärare skall i sin tur föra dessa vidare till sina elever.

    Men vilka strategier? Med tanke på de många böcker som skrivits om dramatisk teknik och dramaanalys kan man kanske tycka att svaret skulle finnas färdigt. I min egen undervisning inom universitetets grundutbildning i Litteraturvetenskap och Svenska har jag emellertid haft svårt att följa de anvisningar som ges i de handböcker som vanligtvis rekommenderas. Jag har sett olika och delvis ganska komplicerade problem, som jag bara kunnat antyda vid den begränsade dramadiskussion som förekommer i introduktionskurserna och de historiska momenten. De yttersta konsekvenserna av vad jag såg tvingades jag egentligen aldrig att dra.

    Situationen blev emellertid akut när jag förra läsåret planerade en fördjupningskurs i drama och teater inom ramen för svensklärarutbildningen: Någon måste väl ha varit inne på samma tankar som jag och börjat nysta i problemen? Så långt jag kunde överblicka erbjöd emellertid dramahandböckerna och de dramaanalyser som publicerats med mera vetenskapliga ambitioner samma svårigheter: ett intriktat komplex av problem förknippade med kommunikationen av skådespel som litteratur och speltexter, en härva av problem av tolkningskaraktär. Hur skulle jag göra detta tydligt för de blivande svensklärarna, som i sin tur hade att tackla motsvarande frågor i sin egen undervisning? Och: Var det överhuvudtaget möjligt att finna nya framkomstvägar?

    Denna skrift, som utarbetats under några sommarmånader inom projektet "Forskning och svenskundervisning" vid Tema Kommunikation vid Linköpings universitet med ekonomiskt stöd från Forskningsrådsnämnden, är resultatet av mina första överväganden kring problemen. Resonemangen gäller dramat som text, dvs. som utgångspunkt för en teateruppsättning. Föreställningsanalysen kräver sina egna metoder. Läsdramatik, hörspel för radio och TV-drama håller jag helt utanför diskussionen.

    Jag inleder med en kort orientering om den pedagogiska litteraturen i dramatisk teknik och dramaanalys och presenterar därefter en teoretisk bas för mina ställningstaganden. Utifrån denna granskar jag sedan ett dussin dramahandböcker: några välkända svenska framställningar och en del av de utländska arbeten som svenska dramaläsare brukar hänvisas till. Genomgången skall framför allt belysa en tolkningsproblematik. Jag vill emellertid också orientera om böckernas innehåll i stort och rikta uppmärksamheten på en del grepp som kan användas vid dramadiskussion i klassrummet. Avslutningsvis försöker jag se de mera övergripande konsekvenserna av mitt synsätt för undervisningen om dramatexter - eller om man så vill: lägga en ny huvudstrategi för dramaanalys.

    De frågor jag tar upp kräver utan tvivel en bättre genomlysning än jag här kan ge dem, och jag hoppas så småningom kunna återkomma med en utförligare och mera genomarbetad framställning. Ännu kan jag t.ex. inte presentera en detaljerad analysmodell som svarar mot mina grundläggande ideer. Jag tror emellertid att några av de pedagogiska och vetenskapliga konsekvenserna av mina ställningstaganden redan nu är fullt synliga och att det därför är relativt lätt att behandla ett enskilt drama med de utgångspunkter jag skisserar. Jag hoppas alltså att forskaren och svenskläraren skall kunna mötas på halva vägen - syftet med det projekt där denna skrift ingår.

  • 26.
    Lohm, Ulrik
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Bengt Berg - Ett bidrag till en bibliografi2008 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bengt Berg (1885–1967) är översatt till åtminstone sexton språk och med samlade upplagor som betydligt överskrider 1 miljon exemplar. Trots detta imponerande tal saknas ännu en bibliografi över hans verk. Det här är ett första bidrag till att ändra på denna situation. Bengt Berg var en flitig skriftställare; romaner, novellsamlingar, en pojkbok, naturböcker illustrerade med egna fotografier, artiklar i böcker och tidningar inom en rad ämnesområden.

  • 27.
    Mattus, Maria
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    De länkade orden: yttrandefriheten och den hypertextuella dialogen på Internet2005Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vad ska få uttryckas och inte? Yttrandefriheten berör en klassisk fråga som återupplivas när nya medier och arenor etableras.

    Här behandlas yttrandefriheten dels ur ett allmänt perspektiv med utgångspunkt bland annat; dess inneboende dynamik med motsättningar och dilemman, dels relaterat'till, Internet som arena. Med hjälp av begreppet hypertextuell dialog utvecklas tankar om vad som gör att Internet med sina särskilda förutsättningar också bidrar till att yttrandefriheten blir förhållandevis speciell.

    I arbetet ingår även två artiklar som på olika sätt berör yttrandefrihet och Internet: Den första handlar om två aktörer på Internet och deras mer eller mindre frivilliga dialog, den andra om en mediediskurs hämtad från svenska dagstidningar där I beskrivningar av innehållet på Internet, som anknyter till, yttrandefrihet/censur och Internet, undersöks.

  • 28.
    Bengtsson, Staffan
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Åsberg, Cecilia
    Linköping University, The Tema Institute, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Den identitetsskapande represenationsfrågan : En studie av i 1900-talets represemationsforskning samt resonemang kring en ny möjlig ansats / Från kvinnohistoria till genushistoria : En undersökning av begrepp och teori inom feministisk vetenskapsdiskurs från 1985-19951998Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den identitetskapande representationsfrågan : En studie av 1900-talets representationsforskning samt resonemang kring en nymöjlig ansats Av Staffan Bengtsson.

    ''Den fråga, som nu är föremålet för vår överläggning, är onekligen den viktigaste. som kan förekomma. Den innefattar varken mer eller mindre, än att grundlägga Senska nationens fram tida öden ... "

    Ovanstående ord fälldes av en ledamot i bondeståndet under en riksdag vid mitten av 1800-talet. Vad som åsyftades var frågan kring den politiska representationens karaktär och hur denna skulle vara organiserad under riksdagens sammankomster.

    När frågan slutligen avgjordes på 1860-talet, och den traditionella ståndsindelningen upphörde, upplöstes också den i medeltiden inrättade samhällsbyggnaden. Därmed torde man i likhet med denne talare kunna stämma in i att få frågor har haft så stor historisk betydelse som just kampen kring en förändrad representation.

    Med detta fastslaget växer också funderingarna kring hur denna process har behandlats av forskarna. Har man lyckats täcka in de möjliga ansatser som finns att tillgå för att öka förståelsen kring den komplexitet som omgärdar ett förkastande av ståndssamhället? Utifrån detta tankefundarnent har det således tyckts mig angeläget att i en något vidare undersökning mer kritiskt granska före liggande problematik.

    Syftet med följande studie låter jag tudela. För det förs ta bär undersökningen på en ambition att åstadkomma en historiografisk kartläggning över 1900-talets representationsforskning; med avsikt på forskningsobjekt, perspektiv och drivkrafter. I detta ligger, om än underordnat, även en strävan att utreda huruvida en statsvetares skildring av frågan skiljer sig från en historikers.

    För det andra ska uppsatsen visa på en annorlunda forskningsansats i ämnet. Utifrån den utgångspunkten ska kulturanalysen behandlas för att reda ut huruvida denna vinkling kan vara ett behjälpligt instrument inom representationsforskningen. Som en exemplifiering av en sådan ansats ska slutligen medelklassens föreställningsvärld i representationsfrågans 1800-tal kortfattat belysas.

  • 29.
    Nilsson, Magnus
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Det blev inte av : äldre ensamstående män utan barn på landsbygden: rapport nr 3 från forskningsprojektet Boende, åldrande, livslopp på landsbygden2011Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sverige har det gjorts få studier av vad det innebär att åldras på landsbygden. Den övervägande majoriteten av forskningen om äldre människor och deras livsvillkor produceras med empiriskt material, såväl som frågeställningar, som tar sin utgångspunkt i de förutsättningar som det urbana livet ger. Det urbana fungerar normerande och livet på landsbygden uppfattas ofta i termer av vad som saknas där i förhållande till livet i staden. Kunskapsutvecklingen om livet i glesbygd har därmed kommit att hamna i skymundan (SOU 2006:106). Denna studie är ett bidrag till forskningen om att åldras på landsbygden och i fokus är livet och livsvillkoren för äldre ensamstående män utan barn utifrån ett genusperspektiv. För studien har elva ensamstående barnlösa män på landsbygden intervjuats.

  • 30.
    Svensson, Gary
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Communications Studies, Art and Visual Communication . Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Det digitala projektet: exempel på digital teknik, dess införande och förekomst vid svenska konsthögskolor mellan åren 1986 - 19962006 (ed. 2)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport kommer jag att fokusera på hur den digitala tekniken utvecklades och kommunicerades i konstnärlig utbildning mellan 1986 och 1996. Varför, kan man fråga sig, är just dessa tio år intressanta? Det finns många svar på den frågan men jag nöjer mig med att inledningsvis ge exempel dels på teknikutvecklingen och dels på media- och kommunikationsutvecklingen.

    Syftet med min studie har varit att undersöka utvecklingstendenser inom utbildningsväsendet och bidra till en ökad förståelse för de premisser under vilka digital konst under den rubricerade tiden togs omhand och kommunicerades - främst med fokus på kursverksamheten vid de statliga konsthögskolorna. jag vill här i korthet nämna några texter som jaghaft nytta av i detta arbete. En studie som fokuserar på samtida digitala konst är Christiane Pauls Digtal Art (2003). Pauls undersökning behandlar utveckli ngen från 1980-talet fram till ca 2000. Här finns samma distinktion mellan digital teknik som verktyg och som medium som jag själv försökte skrivafram i Digitala pionjärer men med färskare exempel. Christiane Paul är adjungerad Curator vid New Media Arts, Whitney Museum of American Art i New York.

  • 31.
    Johansson, Gustaf
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Engström, Alexander
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Det försörjande könet : Arbetslöshet och maskulinitetskonstruktion hos mellankrigstidens arbetare i Norrköping / Från koja till slott : En identitetsstudie av en barockaristokrati under stormaktstidens Sverige2010Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det försörjande könet - Arbetslöshet och maskulinitetskonstruktion hos arbetare i mellankrigstidens Norrköping Av Gustaf Johansson

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetslöshet påverkade konstruktionen av maskulinitet hos arbetarklassen under mellankrigstiden. Ämnesvalet kan motiveras utifrån flera aspekter. För det första är tidsperioden i sig gynnsam för studier av manlighetskonstruktion då det fanns ett klart formulerat hegemonisk manlighetsideal, samtidigt som det rådande samhällsekonomiska läget var sådant att en stor mängd män saknade förutsättningar att förverkliga det. Lägger man, för det andra, till det allt mer förekommande kvinnliga förvärvsarbetet får man en dubbel hotbild mot konstruktionen av idealmannen. Det rör sig dessutom om frågor som än idag har stor relevans, nämligen hur genus och genusidentiteter konstrueras i enlighet med och i relation till ideal, samt hur detta påverkar självbilden.

    Undersökningen kommer att baseras på följande frågeställningar:

    • Hur såg män på arbetslöshet?
    • Hur såg deras omgivning på arbetslösa män och hur påverkades könsrollerna3?
    • Vad skedde med genuskonstruktionen efter en period av arbetslöshet?
  • 32.
    Anward, Jan
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Language and Culture. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Doing language2015Book (Other academic)
    Abstract [en]

    In this book, I demonstrate how people in conversation (and other forms of communicative practices) on-line construct working, and re-usable, systems of linguistic resources, through turn-taking and a method of turn construction (recycling with différance), which together structure material at hand - syllables and intonation units - like a language.

    Moreover, I explore a number of properties of such systems, in particular their character of embedded and dynamic systems, solidly entrenched in space, time, and social relations.

  • 33.
    Granström, Kjell
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Dominans och underkastelse hos tonårspojkar: En studie av icke-verbala kommunikationsmönster1992Book (Other academic)
    Abstract [en]

    This study shows that there is an intensive verbal and non-verbal communication among students <luring ordinary lessons in the comprehensiveschool. This private communication takes part irrespective of (and in spite of) the teacher's educative efforts. The results suggest that the hidden pattem in this interaction is such that some students dominate (and learn to dominate) their classmates, whereas other pupils subordinate themselves and are trained to be underdogs.

    The results also indicate that there are different signals of dominance in temporary groups compared to permanent groups. In the former, the leader usurps power, whereas in the latter he maintains power.

    Leadership and followership tend to show different verbal and non-verbal signals depending on the emotional state of mind in the group. This result indicates that there are no general signals of dominance among informal teen-age leaders.

    As leadership depends on the permanence and the emotional state of the group, there is a great risk for an uninitiated observer to designate an ordinary member as the leader. Such a judgement is based on sterotyped conceptions rather than on actual patterns of leader behaviour.

    In conclusion, the leadership in a teenage group is constituted by the followers as well as by the leader himself. The followers encourage and permit certain leader behaviour, thereby limiting the behaviour of the leader, but simultaneously opening opportunities for alternative behaviours.

  • 34.
    Karlsson, Greger
    Linköping University, The Tema Institute, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Dwänga giftse mä piga å piga mä dwänga1999Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Många är de som läser diagram och tabeller innan de somnar. Det dröjer inte lång tid innan John Blund strör sand i läsarens ögon. En del hinner inte läsa mer än halva inledningen innan dvalan infinner sig. Vissa tycker t.o.m. att Apoteket skall tillhandahålla statistiskt material kostnadsfri tt för dem som lider av sömnproblem. Den andra yrterli gheten är de som betraktar en tabell med samma brinnande intresse som motorintresserad ungdom lyssnar till en "hottad" LS 8:a. Staplarnas höjd, färgsättning, mönster och tabell ernas siffror blir ett värde i sig. Vad de förmodas uttrycka och ge svar på blir av underordnad betydelse.

    Oftast svarar diagrammet eller tabellen endast på ett genomsni ttligt värde. De belyser ett kollektivs gemensamma ansträngningar eller handlingsmönster under de specifika förhåll anden konstruktören vill belysa och få svar på. Individen tenderar att fö rsvinna i massan och risken att informationen "dör" eller att intresset fokuseras på hur tabellen är utformad är uppenbar.

    Hur gör man kvantitativa undersökningar intressanta och läsvärda? Ett knep är att undersöka någon abnorm företeelse som till sin yttre karaktär fångar läsarens intresse. Ett annat kan vara att utifrån egna syften dra kontroversiell a slutsatser. Den undersökning som du har i din hand begagnar sig inte av dylika trick. Vad jag vill att du skall tänka på är att varje siffra och höjden på staplarna i diagrammen är beroende av människor. Enskilda individer, vilka en gång i tiden var lika levande och konkreta som du och jag är nu, idag. Vad dessa siffror inte ger svar på är den enorma spännvidd som undersökningsmaterialet inbegriper. För att ge ett exempel; Nils Persson i Grebo var 68 år och en månad gammal när han blev pappa för sista gången medan Lifgrenadiären Johan Sköld i Askeby var 25 år och åtta månader när han befann sig i samma situation. Det är därför vanskligt att dra generella s lutsatser om att "så var/är det då" på individplanet. Det är dessa ytterligheter som ger sökandet och forskande! ett djupperspektiv och ett mer intensivt, emotionellt, plan för undersökaren. Det är människor det handlar om.

    Tjusningen (och delvis frustrationen) med demografiska undersökningar är att ingen regel saknar undantag. Det enda man kan vara säker på är att inget är säkert. Det finns t.ex. ingen naturlag som säger att tidiga äktenskapsbildningar de facto leder till större familj ebildningar och ökad befolkningstillväxt, även om så ofta är fallet. Man kan förvisso använda detta som en arbetshypotes, men då bör man väga in en mängd omkringliggande faktorer i analysen av resultatet. Är det t.ex. kulturella, "tysta" sedvänjor som påverkar människors handlingsmönster vad gäller familjestorlek? Hur kom det sig att männi skor hade utomäktenskapliga förbindelser trots att det enligt lag kunde straffas med döden?

    Min ambition med uppsatsen är att den skall bli "levande", och att du skall finna den intressant och spännande. Men framförallt, att Du skall få svar på Mina frågor.

    1940 utkom Ernest Hemingways bok "Klockan klämtar för dig". Boken filmatiserades 1943 med Gary Cooper och vår egen Ingrid Bergman i huvudrollerna. Hundra år tidigare hade klockorna kanske inte klämtat, utan snarare klingat för ett annat par. Då, den sjunde november 1843, ringde kyrkklockorna till bröllop i Grebo kyrka. Denna dag skulle drängen Eric Petter Nilsson äkta sin blivande hustru pigan Anna Helena Andersdotterl. I anslutning till bröllopet hade det nygifta paret sex med varandra och nio månader senare föddes deras första barn Augusta :V1athilda. Inom något år hade de fått tag på ett torp, men avkastningen var låg så Eric var tvungen att finna extrainkomster. Han blev tegelslagare och senare titulerades han även som daglönare.

    Med treårsintervall födde de ytterligare fem barn. De hade tur för inget av barnen dog innan de var tio år gamla. Samtliga flyttade hemifrån efter konfirmationen. Alla utom en. Det fjärde barnet Adolf Ferdinand följde sin pappas fotspår och blev tegelslagare även han. Nästan trettio år efter vigseln dog Eric Petter Nilsson i lungi nflammation. Han blev 59 år. Nu stundade hårda tider för hustrun. I husförhörslängden kan man läsa att hon var "utfattig") Hon blev även skattebefriad. Den yngsta dottern, Elma Lovisa, var knappt 15 år och fick flytta till grannsocknen och tjäna piga på en gård där. Straxt efter faderns död övertogs torpet av sonen och tegelslagaren Adolf Ferdinand. Han övertog försörjningsansvaret för sin mor. Liksom många andra söner och döttrar till obesuttna föräldrar vid denna tid fann de övriga barnen i syskonskaran sin utkomst inom den agrara sektorn. Inledningsvis som pigor eller drängar men senare med sysselsättningar som tyder på hantverk utanför jordbruket.

    En ny epok i den svenska historiska utvecklingen hade inletts, från det utpräglade agrara bondesamhället till en mer industrialiserad och yrkesmässigt mer specialiserad näringssektor. Det är denna förändring som uppsatsen skall försöka belysa.

  • 35.
    Bladh, Mats
    Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Electric Stories: Contributions to the history of electricity in Sweden2011Book (Other academic)
    Abstract [en]

    In this e-book I have collected some papers written for and presented at conferences and seminars during the latter years. Together with Working Papers published at the Department of Thematic Studies–Technology and social change, Linköping University, they were all part of a larger scheme of writing a history of the Swedish electricity system circa 1880–2010. That project sought to fulfil three aims: A discussion around Hughes’ theory of “system” and “momentum”; A critical focus on deregulation; A critical study of the role of electricity in the conversion of the Swedish energy system towards “sustainability”. As that book was intended to be written in Swedish, and papers have been written in English, it seems as a good idea to collect the English papers in one volume. So, the following texts can be seen as a draft of a book yet unwritten, but they are too disparate to be completely integrated. Therefore, papers are still individual papers in this volume.

    The first two papers deals with the long-term development of Swedish electricity production and the advantages and short-comings of Hughes’ theory on sociotechnical systems: Did the electricity system become an unstoppable and growing force in society? Well, yes, but it met resistance. The following two focuses on deregulation: What happened when expectations of homo economicus hit real consumers? And: Can theory become reality? In short, my answer is that institutions changed, but people did not, at least not very much. The last one focus on total energy use and the role of electricity in that: Are improvements in energy efficiency useless? No, energy use has stagnated since the 1970s. After the papers I have added some afterthoughts.

    The main points of the first paper is that I present the many different meanings Thomas Hughes put into the concept of “momentum”. Here I suggest that one of these is the most promising, but also that optimization through the pooling of power resources is based on fundamental characteristics of power production which I call “coping with variations”. Another aspect on investments in electric power facilities, especially during the early period, was the heavy prime costs for the network, which explains why cables were laid out first in densely populated areas. I try to explain why these distribution costs fell dramatically from the 1920s to the 1950s. This has implications for the diffusion of the use of electricity outside big consumers like large industries, but also for pricing and purposes of pricing.

    The second paper is quite close to the momentum-discussion of the first paper, but here I suggest a distinction between “system growth” on one hand and “capacity growth” on the other. The basic idea is simple: The former refers to extensions of the electricity network from local to regional to national and international levels, the latter refers to the growth in size and capacity of power stations. While the network has continued to grow through interconnections without interruption, capacity growth met resistance from the environmental movement, especially in the 1960s and 1970s. This calls for a change in Hughes’ idea of momentum as a purely internal mechanism leaving the relation to the political environment aside.

    The third and fourth papers discusses deregulation of the electricity industry in Sweden. The third has a focus on households as customers, and their propensity to act as the homo economicus expected of them. This analysis is done in terms of transaction costs. The result is, of course, a contrast to the abstract consumer in the liberal economic and neoclassical vision. There are always transaction costs, this is no surprise really, but it is still necessary to point at this fact as liberal and neoclassical economics has no room for such costs. However, I also point at the possibility of householders adapting to homo economicus. As this abstraction is necessary for the alleged self-regulating mechanisms of the perfect market, learning to act on the deregulated market opens for the neoclassical market to be realized despite its unrealistic character.

    The fourth paper takes this idea further. In discussion with the concept of “performativity” I point at facts supporting the notion of implementation of neoclassical ideas into the real market. There was close interaction between the practice of pricing electricity within the industry and academic economist’s ideas of pricing principles. However, interactions does not necessarily lead to complete integration, there seem to be a fundamental difference between a preference for stable prices among “engineer-economists” and the preference for fluctuating prices in the short term among academic economists.

    The last paper is focused on the problems of energy efficiency. Improving efficiency is often mentioned in policy documents and research reports as one of the most important areas of action to solve environmental problems of today. Let me remind the reader here that I do not reduce environmental problems to the problem of global warming as “sustainable” energy sources also have negative environmental effects, albeit of a milder kind. In this paper I point at the role of all those energy-converting gadgets that we use daily, at least in the Western world, such as cars, dwellings and lamps. This study has its origin in my project on efficient lighting and the phase-out of the incandescent light bulb. The phase-out solves the problem of lock-in to a preferred and low-cost technology, and directs the change of the lighting stock to low-wattage alternatives. The paper is an effort in generalization to cars and heating of dwellings of this focus on a changing stock. The reason for doing so is that data on energy intensity falls in many countries from the 1970s onwards, at a time when environmental problems became prominent in policies.

    After the fifth paper follows a few afterthoughts brought to mind when papers were put together: On the character of sociotechnical system; On the role of the environmental movement and policies; And on the alleged importance of householders’ “behaviour” when improvements in energy efficiency is discussed.

  • 36.
    Lundgren, Sanna
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Björk, Elin
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Emil och Madicken : En studie av Astrid Lindgrens historiebruk / Kategorier och makt : En kritisk undersökning av intersektionalitet som teori2011Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Emil och Madicken : En studie av Astrid Lindgrens historiebruk Av Sanna Lundgren

    Syftet med denna uppsats är att undersöka Astrid Lindgren som historiebrukare, det vill säga hur Lindgren har använt sig av historien i  sina böcker. Jag har valt att granska hur brytpunkten mellan det gamla bondesamhället och det modernare samhället har skildrats i Lindgrens böcker. Jag har också valt att anlägga ett barnperspektiv på brytpunkten, vilket innebär att jag har valt att se hur dessa förändringar har skildrats främst utifrån barnens situation. För att kunna besvara syftet har jag valt att arbeta utifrån följande frågeställningar:

    • Hur skildras de yttre miljöförhållandena?
    • Hur skildras de sociala förhållandena?
    • Hur beskrivs barnens situation?
  • 37.
    Assmo, Per
    et al.
    Institutionen för ekonomi och IT, Avdelningen för juridik, ekonomi, statistik och politik, Högskolan Väst.
    Wihlborg, Elin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    En annan kommunal ekonomi: om andra sätt att värdera lokala resurser och aktiviteter : bilder från Ydre kommun2014Book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Med denna bok vill vi vidga perspektiven och visa på möjligheter att se kommunal ekonomi i ett bredare perspektiv och söka en annan kommunal ekonomi. Vi vill visa att det i en landsbygdskommun och dess bygder finns och används mer resurser för att skapa välfärd och ett gott liv än det som i dag räknas och därmed syns i den kommunala ekonomin där man räknar kronor och ören. Genom att vända och utveckla perspektiven kring ekonomi vill vi peka på behovet av att se och synliggöra fler resurser som gör att resurshushållning utifrån lokala förutsättningar bidrar till en integrerad och hållbar utveckling för landsbygden.

  • 38.
    Hagberg, Anna
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Friberg, Anna
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    En kvinna i tiden : En studie om prinsessan Eugénies filantropiska verksamhet på Gotland under senare delen av 1800-talet / Kampen om historien : Tre skildringar av den svenska fackföreningsrörelsen studerade utifrån ett socialdemokratiskt hegemoniperspektiv2007Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    En kvinna i tiden : En studie om prinsessan Eugénies filantropiska verksamhet på Gotland under senare delen av 1800-talet Av Anna Hagberg

    Mitt syfte med denna studie är som jag ovan berört, att undersöka prinsessan Eugénies filantropiska verksamhet på Gotland under 1800-talets senare hälft. Av alla de verksamheter och föreningar hon startade kommer jag att fokusera på Visby Skyddsförening, vilken Eugénie lät grunda år 1863 samt Gotlands Sjukhem som uppfördes år 1867. Min förhoppning med dessa två inrättningar är att kunna kasta ljus över den allmänna debatt om filantropi som fördes i Sverige under denna period. Jag vill även undersöka om de frågor som belystes i debatten var essentiella för prinsessan Eugénies mål och motiv som filantrop på Gotland. För att uppnå detta syfte har jag ställt mig följande frågeställningar, vilka presenteras nedan:

    • Vilken social inriktning hade Visby Skyddsförening samt Gotlands Sjukhem – alltså vilka människor var det som fick hjälp utav dessa verksamheter?
    • Utreddes hjälpbehovet innan hjälpen gavs och hur gavs hjälpen i de två verksamheterna i sådana fall?
    • Vad skulle hjälpen leda till – vilken målsättning hade prinsessan Eugénie med de två verksamheterna?
    • Hur finansierades hjälpen för Skyddsföreningen respektive Sjukhemmet?
    • Vad hände efter prinsessans död, alltså vad finns kvar av dessa två verksamheter idag?
  • 39.
    Lindahl, Mattias
    et al.
    Department of Technology, University of Kalmar, Sweden.
    Tingström, Johan
    Department of Technology, University of Kalmar, Sweden.
    En liten lärobok om miljöeffektanalys2000 (ed. 2)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle tillverkas och används produkter i en ständigt ökande omfattning. Det tillkommer även hela tiden mängder med nya produkter som tidigare generationer aldrig skulle kunnat drömma om. De nya produkterna försöker hela tiden uppfylla de behov som finns i samhället.

    Produkterna ger direkt eller indirekt upphov till miljöproblem. Den växande befolkningens ökade användning och behov av produkter gör att miljöproblemen blir allt mer omfattande och komplexa.

    En växande insikt om kopplingen mellan produkter och miljöproblem har resulterat i att samhällets och företagens intresse för dessa frågor ökat starkt  under det senaste decenniet. För att minska miljöpåverkan försöker man se  på produkterna ur ett holistiskt perspektiv, dvs hela produktens livscykel beaktas.

    Det är produktutvecklingens tidiga faser som till största delen bestämmer en produkts totala miljöpåverkan. Det är följaktligen viktigt att miljöaspekterna kommer in i dessa faser så att miljöpåverkan kan minskas.

    Denna bok presenterar Miljöeffektanalys (EEA), som är en kvalitativ metod för miljöanpassad produktutveckling. Metoden är utvecklad för att kunna användas i produktutvecklingens tidiga faser. Fördelarna med EEA metoden är  att den är enkel att lära sig, går relativt snabbt att genomföra och resulterar i förslag på konkreta miljöförbättringar.

  • 40.
    Anderson, Anita
    et al.
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Backman, Stina
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Far gifter sig : Individ, struktur och föräldradeprivation i Åtvids och Skeda socken 1848-1864 / Från svartvitt allvar till färgglad folklighet1998Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Far gifter sig: Individ, struktur och föräldradeprivation i Åtvids och Skeda socken 1840-1864 Av Anita Andersson

    Den här uppsatsen skall handla om hur människor från brukssocknen Åtvid och jordbrukssocknen Skeda under mitten av 1800-talet hanterade den situation som förlusten av en förälder försatte dem i, och om det fanns något i själva den samhällsstruktur som dessa människor tillhörde som innebar möjligheter eller begränsningar för hur och varför de handlade som de gjorde.

  • 41.
    Månsson Lexell, Eva (Translator)
    Aktivt och hälsosamt åldrande, Lunds universitet.
    Haglund, Lena (Translator)
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Fatigue Management: En sex-veckors kurs för att lära sig hantera fatigue i sin vardag: [Svensk version 1.0 av Managing Fatigue – A six-week course for energy conservation]2017Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den svenska versionen av manualen till Fatigue Management-kursen har översatts av Eva Månsson Lexell och Lena Haglund. Kursen ingår i Nationella riktlinjer för vård vid Multipel skleros och Parkinsons sjukdom (2016) och riktas till personer med MS-relaterad trötthet.

    Beskrivningen av hur kursen ska genomföras har översatts i sin helhet, med endast ett fåtal kulturella anpassningar. Manualen har inte genomgått någon uppdatering sedan 1995, då den ursprungligen publicerades, och därför gjordes även några uppdateringar i introduktionsavsnittet. Dessa uppdateringar har genomförts av Tanya Packer, professor vid Dalhousie University, Nova Scotia, Kanada som är en av upphovskvinnorna till manualen. I övrigt fungerar manualen bra i praxis, särskilt mot bakgrund av att vetenskapliga studier visat på dess effekter.

    Under hösten 2016 har en prövning genomförts av den svenska versionen. Åtta arbetsterapeuter har genomfört en kurs vardera med ca 5–9 deltagare. Därefter har de lämnat synpunkter på kursens upplägg, innehåll och så vidare, både i en enkät och under en gruppintervju. Prövningen visar på vikten av att kursledaren är insatt i och känner sig bekväm med manualen. Man kan därför behöva återkomma flera gånger till Introduktionsavsnittet i manualen. Där förklaras exempelvis den teoretiska grunden till varför man valt att låta tillfälle 3 innehålla två så skilda områden som Kommunikation och Kroppens mekanik. Introduktionsavsnittet ger en förståelse för hur bearbetning av dessa två områden samtidigt ökar sammanhållningen i gruppen.

    Eftersom manualen inte har uppdaterats kan det också upplevas som att visa områden saknas. Framför allt har prövningen visat att den kognitiva aspekten av fatigue behandlas relativt sparsamt. Som kursledare kan man välja att anpassa kursen till de kursdeltagare som ingår i gruppen och då kan man välja att lägga in ett föreläsningsmoment och diskussion om hur kognition kan påverkas av fatigue. Samtidigt är det viktigt att man tar upp de moment som finns angivna i kursen, man får inte ta bort så mycket material att man ändrar budskapet med varje kurstillfälle.

    Synpunkter har också framförts om att ett antal hemuppgifter är för omfattande. Här är det viktigt att du som kursledare uppmuntrar kursdeltagarna att arbeta så aktivt de orkar mellan kursträffarna för att stödja tillämpningen av den nyvunna kunskapen i sin egen vardag. Men samtidigt måste du signalera att hemuppgifterna ska vara ett stöd för den egna tillämpningen och inte uppfattas som ett stressmoment. För att deltagarna ska ges möjlighet att utföra hemuppgifterna är det bra att det går en vecka mellan varje tillfälle, enligt instruktionerna i manualen. Det är ändå ganska vanligt att kursdeltagarna har svårt att fullfölja alla hemuppgifter. Det viktiga är att de har reflekterat utifrån sin egen situation. Precis som tidigare beskrivits kan du anpassa hemuppgifterna till målgruppen, utan att förändra budskapet i uppgifterna.

    Eftersom kursen har sin utgångspunkt i vardagens aktiviteter är många av begreppen i manualen hämtade från arbetsterapeutisk teori, där vikten av att upprätthålla en balans mellan personlig vård, produktivitet och fritidsaktiviteter betonas.

    • Med personlig vård avses basala dagliga aktiviteter som att duscha, äta och klä sig.
    • Med produktivitet avses arbete, hushållsarbete, frivilligarbete och att ta hand om sina barn. Produktivitet är nödvändigt för en balanserad livsstil, det ger struktur åt dagen, sociala kontakter och en känsla av att man presterat något vilket därmed ökar självkänslan.
    • Med fritid avses aktiviteter som är fria från skyldighet och som görs genom eget val. Fritidsaktiviteter minskar stress och ger avkoppling och glädje.

    Fortlöpande kontakt hålls med Tanya Packer, för att säkerställa att manualen hålls uppdaterad i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

    Framtagande och prövning av manualen har skett genom ekonomiskt stöd från Socialstyrelsen inom ramen för bättre vård vid kroniska sjukdomar, 2016.

    Vi vill framföra vårt stora tack till leg arbetsterapeuter Berit Fritzin, Ann Leijon, Lena Lundman Myrlund, Mia Nilsson, Irma Pettersson, Birgitta Rosberg, Therese Laurén och Anna Vallström för deras engagemang vid prövningen och utvärderingen under hösten 2016.

    Nacka, mars 2017

    Eva Månsson Lexell och Lena Haglund

  • 42.
    Forstorp, Per-Anders
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Culture, Society, Media Production. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Fem essäer om rätt och kommunikation2011 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kommunikation och rätt är ett ständigt aktuellt ämnesområde i såväl den vardagliga som den offentliga debatten och det är ett ämne där många har mycket bestämda synpunkter. Det kan exempelvis gälla frågor om vad man får och inte får säga i vissa rättsliga, politiska eller sociala sammanhang, hur man får säga vissa saker och framförallt hur man inte får säga dessa, samt frågor om vem eller vilka som har rätt att uttrycka någonting överhuvudtaget. Det handlar om rätten till det egna uttrycket och om normer för kommunikation men även om hur normer för interaktion i allmänhet kommuniceras. Inte minst syns detta intresse inom populärkulturen med det massiva publikstöd som finns för nästan allting som har med kriminalitet och rätt att göra, vare sig det tar formen av litteratur, film och TV eller dataspel. I denna samling essäer adresseras flera av dessa frågor på ett teoretiskt och empiriskt sätt. De teorier som berörs sträcker sig från Austin och talaktsteorin, till Bourdieu, Foucault och vidare till Lévinas. De empiriska områden som behandlas är olika situationer där paradoxer lyfts fram: t ex rättsliga situationer där ord står mot ord eller politiska situationer där man kan fråga sig rättvisan i att använda vissa ord. Den tänkta publiken för denna bok är människor som i sina studier, sin forskning eller i sin yrkesutövning kommer i kontakt med frågor om kommunikation och rätt och som vill ta del av några aktuella teoretiska och empiriska reflektioner. Essäerna presenterar inte forskningsresultat i den meningen att de leder till konkreta slutsatser och handfasta råd om hur man bör göra i vissa situationer, utan syftar snarare till att gå in i några olika debatter för att ställa frågor, presentera tolkningar och utveckla vilka problem som aktualiseras i dem. Värdet av ett sådant tillvägagångssätt blir troligen tydligast för den som vill bilda sig och fördjupa sin kunskap inom området.

     

  • 43.
    Nordenfelt, Lennart
    Linköping University, The Tema Institute, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Five Studies in Action Theory1984Book (Other academic)
    Abstract [en]

    The essays presented in this collection were written over a long period. The first two : "On the Classification of Verbs and Actions" and "On von Wright's Theory of Action" constitute steps in my preparation for the book Events, Actions, and Ordinary Language, Lund 1977. Much of the contents of the former paper was carried over to the book, whereas the analyses in the latter paper were more or less completely left out. These papers have not been published before .

    "On Various Forms of Interaction" is a development of soroe ideas in Events, Actions, and Ordinary Language. This paper was previously published in Swedish in Henschen-Dahlqvist A-M ed. Filosofiska smulor, Festskrift tillägnad Kon rad Marc- Wogau på hans 75-årsdag, Uppsala 1977.

    "Action- Explanations Reconsidered" was wri t ten in 1981 and has not been previously published . It is a short presentation of a basic idea in my dissertation Explanation of Human Actions, Uppsala 1974, as well as a commentary on sorne criticisrns that could be (and partly have been) directed against it .

    "On Not Being Able To Act", finally, is a slightly modified version of a paper previously published in Pauli T. ed <320311>, Philosophical essays dedicated to Lennart Åqvist on his fiftieth birthday, Uppsala 1982. The analysis sketched in this paper has been more fully developed in my Disabilities and Their Classification, Linköping 1983.

  • 44.
    Tøsse, Sigvart
    Institutt for voksnes læring og rådgivningsvitenskap, NTNU, Trondheim.
    Folkbildning som universellt fenomen: Om betydelser och motsvarigheter i historiskt och internationellt perspektiv2009 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna skrift har sitt ursprung i en artikel om popular adult education som kommer att tryckas i tredje utgåvan av International Encyclopedia of education. På Mimers årliga forskarkonferens 2007 presenterade jag ett paper på detta tema. I det sammanhanget blev jag uppmanad av Mimers ledning att utveckla texten till en publikation i Mimers serie av småskrifter. Denna utmaning antog jag med stor entusiasm och resultatet blev en ”stor” småskrift där jag har utvecklat både innehållet i papret och kompletterat med mer och nyare litteratur. Föreliggande resultat bygger på en omfattande inläsning av internationell litteratur om fenomenet och företeelsen popular adult education. Men jag stödjer mig också på egen forskning om norsk folkeopplysning och andra studier av nordisk folkbildning och folkeopplysning. Utgångspunkten i skriften är emellertid svensk folkbildning. Mitt syfte har varit att kartlägga olika betydelser av begreppet och motsvarande synonyma begrepp på andra håll i världen och se på traditioner, praxis och företeelser som förknippas med dem. Perspektivet är både historiskt och internationellt.

    Ett utkast till texten behandlades på ett Mimerseminarium den 28 november 2008. Där fick jag nyttiga inspel inför slutbearbetningen. Men först och främst har jag fått stöd av Lars Arvidson, som också har översatt texten från norska till svenska. Ett stort tack till Lars och till alla andra som har kommenterat mitt manus. Jag hoppas att skriften, i Lars anda, bidrar till glädje i ett vidgat vetande och till ökad kunskap för fortsatta bedömningar och diskussioner om folkbildning!

  • 45.
    Furuland, Lars
    Litteraturvetenskap, Uppsala universitet.
    Folkbildningens och folkrörelsernas betydelse för arbetarlitteraturen i Sverige2007Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Svensk arbetarlitteratur av Lars Furuland & Johan Svedjedal, en handbok utgiven 2006, redovisar jag på mina 430 sidor många punktuella iakttagelser av den betydelse som folkbildningsverksamhet, folkhögskolor och folkrörelser uppenbarligen har haft för arbetardikten i Sverige. Men frågan kräver en mer övergripande och systematisk behandling. En första skiss diskuterades vid Mimers forskarkonferens i november 2006 på Brunnsvik. Nästa steg blev att lägga fram en väsentligt utvidgad framställning, avsedd för Mimers småskriftserie, på ett seminarium i Linköping i februari 2007.

    Kap. 1 i föreliggande småskrift om Folkbildningens och folkrörelsernas betydelse för arbetarlitteraturen i Sverige börjar liksom handboken med en grundlig diskussion av frågan ”Vad är arbetarlitteratur?”. Hur bör termen bäst avgränsas? Kap. 2 behandlar den grundläggande frågan, hur den jämförelsevis mycket tidiga läskunnigheten i Sverige kan förklaras och hur det gick till när läsningen blev ”begrundande”. Först fick väckelserörelserna och några decennier efter 1850 även arbetarrörelsen sina ”läsare” som inte nöjde sig med katekesrabblandet inför husförhören. Kap. 3 lyfter fram fem typfall ur arbetardiktens första författargeneration, fyra män och en kvinna. Kap. 4 är ägnat åt ”Folkrörelser som författarmiljöer”. De flesta svenska arbetarförfattarna sökte sig ingalunda till en enda rörelse utan kunde samtidigt vara engagerade i tre–fyra olika verksamheter inom två–tre av folkrörelserna – allt efter rådande lokala förhållanden. En vanlig kombination var att kroppsarbetare organiserade sig fackligt men även gick in i ortens arbetarekommun, som ju svarade för det partipolitiska arbetet på hemorten. Sina kulturella intressen utvecklade många arbetare inom nykterhetsrörelsen, som var tidigt ute med studiecirklar, bibliotek och teatergrupper.

    Arbetarbiblioteken och det framväxande folkbiblioteksväsendet anlitades självfallet av arbetarlitteraturens pionjärer. Men kap. 5 om ”Arbetarförfattarnas bibliotek” ger också talande exempel på hur stor betydelse folkbiblioteken fortfarande vid sekelskiftet 2000 har för låntagare från hem utan läsvanor.

    Folkhögskolorna får ett eget kapitel 6, det största partiet i skriften. Till typiska bygdeskolor sökte sig åtskilliga blivande arbetarförfattare alltifrån sekelskiftet 1900. Och arbetarrörelsens första folkhögskola Brunnsvik, grundad 1906, har fostrat en hel ”Brunnsviksparnass”. Härvidlag kan jag bygga på egen primärforskning inför jubileumsverket Svensk folkhögskola 100 år (1968, del IV), som jag nu följt upp till våra dagar. Frågan är om inte denna skolforms mångskiftande didaktik för vuxna (jämte folkbiblioteken) har erbjudit den allra viktigaste författarskolan för ”de nya intellektuella” – en term som lanserades 1936 av litteraturkritikern Ivar Harrie. Det var folkhögskolorna, främst arbetarrörelsens Brunnsvik och bygdeskolan Hola nära Ådalens sågverksdistrikt, som först skapade studiemiljöer särskilt lämpad för autodidakter från arbetarklassen. För denna elevkategori befordrade folkhögskolan därmed en långt mer avancerad läs- och skrivkunnighet än folkskolan förmått åstadkomma. Detta skedde i jämförelsevis fria undervisningsformer och befrämjades av internatlivet, det framväxande stipendiesystemet, folkhögskolebiblioteken och elevtidningarna som på åtskilliga skolor gav publiceringsmöjligheter för skrivlystna elever.

    När ungdomar, som brutit upp från det gamla agrarsamhället och lämnat bondgårdar, torp och statlängor under folkhögskolans första halvsekel, kom till en för bondebefolkningen inrättad skola så ledde det inte sällan till mer eller mindre allvarliga konflikter. För att ordentligt belysa detta i kap. 6 om folkhögskolan som bildningsväg bör den undersökta populationen även innefatta ett par blivande författare, som med tiden främst blev bondeskildrare. Jag har därför valt att dröja vid folkhögskoletiden för den på många fronter radikale J. L. Saxon (den förste folkhögskoleelev som invaldes i Sveriges författarförening) och vänsterliberalen Carl Larsson i By, ungdomsmötenas skald framför andra. Revolten mot bondeskolan började 1903 med skogsarbetaren Gustav Hedenvind-Eriksson som kom till den konservativa folkhögskolan Birka i Jämtland.

    Kap. 6 innehåller också långa namnkataloger avsedda att underlätta vidare studier av skrivande elever i framtida vuxenpedagogisk forskning. En sådan ansats skulle även kunna innebära att elevers och lärares syn på skolformen jämfördes. Åtskilliga folkhögskolelärare har nämligen förlagt romaner eller noveller till folkhögskolemiljö och använt fiktionens form, när de redovisat sina erfarenheter av skolformen. En kort översikt av ”Författande folkhögskollärare” vill påvisa denna möjlighet.

    Vad gäller elevlistorna så finns där åtskilliga exempel på blivande författare, t. ex. Susanna Alakoski och David Ericsson, som tveklöst hör hemma under rubriken arbetarförfattare enligt definitionerna i kap. 1. Men eftersom en tydlig förändring av bildningsvägarna för folkhögskoleelever med författarambitioner ägt rum, har jag funnit det motiverat att även skriva ett avsnitt om ”Skrivarkurser på framryckning”. Vad som avses är de nya skrivarlinjer och -kurser, som i högsta grad visat sig vara attraktiva för just denna kategori av elever. Därmed har en viktig komplettering av verksamheten skett vid drygt ett tjugotal av de 148 svenska folkhögskolorna (2007). Jag försöker skissera denna nyskapande pedagogiska utveckling på skrivkonstens område och karaktärisera pionjärskolorna.

    Skriften avslutas med en omfattande käll- och litteraturförteckning som är uppställd efter bokens kapitelindelning.

    Författaren har slutligen all anledning att tacka en rad uppgiftslämnare och seminariedeltagare: Ann-Marie Laginder, Staffan Larsson, Stefan Petersson och Monika Samuelsson vid Mimer i Linköping, Arne Andersson i Norberg, Gunnar Balgård i Umeå, Monica Borg i Smedjebacken, Kjersti Bosdotter på If Metall, David Ericsson och Per Sundgren i Stockholm, Torgny Karnstedt i Arvika, Kerstin Kieri i Stockholm, Bibbi Rydberg i Ludvika samt folkhögskoleföreträdarna Ann-Mari Bylund på Medlefors, Stewe Claeson på Kungälv, Christina Garbergs-Gunn på Brunnsvik, Ingmar Lemhagen, Arne Sundelin och Ann Abrahamsson på Biskops-Arnö, Lena Mårtensson på Skurup och Bertil Olsson på Skinnskatteberg.

    Uppsala i oktober 2007Lars Furuland

  • 46.
    Melin, Ulf
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Wihlborg, Elin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Frågor om tillit ... : praktik, teknik och organisation i samspel kring säkra offentliga e-tjänster: en diskussionsbok baserad på forskningsprojektet "Säkra offentliga e-tjänster - en fråga om tillit och organisering" vid Linköpings universitet 2008-20112011Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Idag är det Helt okej att lämna in deklarationen på nätet eller via ett SMS. Lika vanligt är det att i första hand gå till en kommuns hemsida för att hitta öppettider på atervinningsstationen, leta böcker i bibliotekets  katalog eller för att söka upp telefonnumret till socialförvaltningen. Detta är exempel på offentliga e-tjänster.

    Offentliga e-tjänster är tjänster då informations- och kommunikationsteknik används i relationer mellan offentlig förvaltning och medborgare.

    Men det är inte alltid så att offentliga e-tjänster bara ökar tillgänglighet och effektiviserar förvaltningen. Hur görs de säkra? Kan alla använda dessa tjänster på samma sätt? Behöver de som arbetar i förvaltningen ändra sina sätt att arbeta? Skapas nya sätt att fuska? Hamnar de offentliga organisationerna i händerna på företagen som utvecklar tekniken?

    Det finns många problem och utmaningar med offentliga e-tjänster. I denna bok diskuterar forskare från Linköpings universitet hur utmaningar kring tilllit till offentliga e-tjänster kan tolkas och kanske även hanteras. Forskare från statsvetenskap och informatik har samarbetat. Här får Du en del svar och tips, men även frågor och nya perspektiv som kan vara viktiga för Dig som utvecklar, arbetar med eller bara nyttjar offentliga e-tjänster.

  • 47.
    Karlsson, Curt
    Linköping University, University Services.
    Från 1972 till 2012: ett universitet - två världar : en betraktelse av före detta universitetsdirektören Curt Karlsson, Linköpings universitet2016Book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    CURT KARLSSON avslutade 2012 en fyrtioårig anställningsperiod i ledande ställning vid Linköpings universitet, LiU, först i 21 år i en kombinerad befattning som personalchef och planeringschef och därefter i 19 år som universitetsdirektör, d.v.s. högste administrative tjänsteman och tillsammans med rektor basen för både den strategiska och den verkställande ledningen för universitetet. I denna bok ger han sin bild av den utveckling som det svenska högskolesystemet genomgått under de 40 år han verkat vid LiU. Den övergripande slutsatsen är att bokstavligen allt har förändrats, såväl styrningen av kärnverksamheterna, d.v.s. utbildningen och forskningen, som villkoren för alla dessa verksamheters stödprocesser. Utrymmet för lokalt beslutsfattande och ansvarstagande har ökat närmast dramatiskt och ledningen på alla nivåer inom det enskilda universitetet har successivt professionaliserats på ett sätt som var tidigare generationer främmande. Med ett engelskt talesätt sågs då ledarskapet för ett universitet som "the last resort for amateurs and gentlemen". Den tiden är förbi. Med råge.

    Den svenska högskolan var länge en marginell företeelse i samhället. År 1945, det år då Curt föddes, omfattade den statliga delen mindre än 10 000 studenter. Vid sidan av denna fanns en verksamhet med privat huvudmannaskap med ca 4 000 studenter. Främst till följd av en mycket stark expansion av utbildningen under 1960- och 1990-talen och en mycket betydelsefull omklassificering under 1970-talet av både gymnasial och eftergymnasial utbildning till högskoleutbildning har utvecklingen lett fram till att högskolan numera omfattar mer än 400 000 studenter.

    Samtidigt har dess profil förskjutits så att den numera är avsevärt mer forskningstung än tidigare i relativa termer. Högskolan är därför den största statliga sektorn av alla - drygt 30% av alla statsanställda arbetar nu i högskolan - och omsätter ca 65 miljarder kr. Den ses också som utomordentligt betydelsefull för inte bara studenternas bildning och personliga utveckling utan också för vetenskapsbaserad yrkesutbildning, för innovationer inom alla samhällsområden och för ekonomisk tillväxt.

    Helen Dannetun

    Rektor

    Linköpings universitet

  • 48.
    Cedersund, Elisabet
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Från personligt problem till administrativt beslut: att ansöka om ekonomiskt bistånd1992Book (Other academic)
    Abstract [en]

    One of the main interests behind this study has been to examine how institutions, such as the social services, deal with people 's troubles and difficulties, how a private problem is transferred to the language used within a public institution. The study deals with the processing of applications for financial assistance, and is based on a documentation of talk and text - from the initial telephone mediated contact to the final written decision - which are produced in the handling of the clients' applications. Even though previous studies of institutional discourse have shown interest in the daily routines of formal organizations, working with the processing of cases, they have often neglected the role that different kinds of texts play in these processes. The present study concems the roJe of text and talk as parts of such routines.

    DATA

    The study contains a detailed documentation of the processing of appJications for financial assistance involving 25 individual cases. This corpus was compiled <luring 1988 and 1989 in three social welfare offices in two middle-sized Swedish cities. It comprises mainly the following data:

    a) telephone conversations between social workers and clients (20 calls are documented by means of participant observations and written notes)

    b) face-to-face conversations between social workers and clients (25 audio-taped conversations)

    c) application forms and other written documents which form the basis for decisions (copies of the relevant papers from 20 cases)

    d) the social workers' written decisions (copies from 20 cases)

    e) meetings with the social welfare committee (discuss ions and decisions conceming 3 applications documented by means of participant observation and written notes: copies of the minutes and other kinds of written decisions)

    f) interviews with the clients and social workers, who participatedin the study (23 clients and 15 social workers have participated in audio-taped interviews).

    ANALYSIS

    The recorded conversations and interviews were transcribed in extenso. The analyses are based on the transcriptions as well as the audio-tapes. The conversations have been analysed in several ways, e.g. in terms of sequential structure and contents as well as their function in the institutional context.

    The written documents - the applications and decisions etc. - included in the study have been analysed mainly with regard to their significance in the processing of the individual cases. The documents have made it possible to investigate both the relation between spoken and written discourse and the processing of 'cases' through several stages, which is common in many areas of bureaucratic organizations (Jönsson, 1988).

    RESULTS

    The presentation of the results of this study follows the stages which have been identified in the processing of the cases. This handling of the clients is found to follow a distinct order which includes the following steps: 1) the client's initial telephone call to the social welfare office; 2) the application form which is supposed to be filled in by the client; 3) the social welfare interview; 4) the decision concerning the client's application. In short, the findings may be summarized as follows.

    The initial telephone conversation functions as a buffer between the social welfare officer and the applicants. During this stage in the processing of people, a 'screening' takes place. This gives the social worker a chance to make informal judgements as to whether the client should persist in seeking help and also to provide the ' client-to-be' with information concerning other ways of solving her or his financial difficulties. If the client's financial (and social) position seems to fit into some of the categories that make a person eligible for financial  assistance, a slot for the client is found (i.e. this person is offered an appointment for an interview and/or provided with an application form).

    The application form is used to collect information about the applicant. This form, however, plays a more prominent role in the different stages than expected, since it gives a structure to many of the routines and procedures used when a client's application is being handled. This procedure may moreover be seen as a way of disciplining clients, and teaching them 'the client role' (cf. Lipsky, 1980, p. 61). When a person has filled in the necessary details on this application form, he or she has been accepted and given a client status in the further relations with the social welfare office.

    The social welfare interview gives the client access to the social welfare office and gives him the opportunity of providing more information about his or her financial difficulties. The conversation usually begins with a revision of the application form. In connection with this, the client often talks about the events in the past which are related to the need for financial assistance (cf. Cedersund, 1992). It is during the interview that we are able to observe how the client's financial problems are reformulated in a way that may be accepted within the social welfare organization. This transformation of 'problems' into 'cases' is made possible through the use of a typification where the clients are assigned to certain categories which are usually implicitly expressed in discourse.

    The decision is made by the social workers or in some cases her supervisor and/or the district board for social welfare services (Sw. : social distriktsnämnd). The decision is often given to the client in the social welfare interviews and the written decisions are mostly produced after this encounter. These written texts in most cases include a short summary of the specific details of the client's financial difficulties and needs. This summary may be similar to a later version of the client's own oral account of his or her financial difficulties given during the welfare interview. The last part of the written decisions always includes statements which show the approval (or rejection) of the client's application. The written decisions seem to be produced in order to document the processing of the applications within the office rather than as a text to be read by the clients.

  • 49.
    Berry, Gustav
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sjörén Mosshammer, Nicole
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Förrumsliganden av det förflutna : Historisk forskning och den rumsliga vändningen / Med hjärtatsuppdrag : En biografisk studie om Alice Trolle2014Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förrumsliganden av det förflutna : Historisk forskning och den rumsliga vändningen Av Gustav Berry

    Detta arbete har ambitionen att skapa en översikt över den rumsliga vändningen inom historisk forskning. Att diskutera och analysera resultaten av denna översikt är uppsatsens huvudsyfte.

    För att nå detta mål krävs ett antal mer specificerade forskningsfrågor.

    1. Vad menas med en rumslig vändning inom historisk forskning?
    2. Vad för slags rumslighet efterfrågar historiker?
    3. Vad avhandlar aktuell, svensk historisk forskning som tillämpar begreppenrum och plats?

    Den rumsliga vändningen är en global forskningsrörelse som inbegriper en mängd ämnen och discipliner. Den är pågående och inte fullt och jämt utvecklad inom dessa olika områden. Min ambition med att skapa en översikt är att placera historisk forskning längs denna globala, rumsliga forskningsfront och utreda var historiker befinner sig – är de i framkant eller i bakvattnet när det kommer till att spatialisera? Att lägesbestämma historia i relation till den rumsliga vändningen är avgörande för att kunna tolka de befintliga resultaten av rumslig historisk forskning såväl som framtidsutsikterna för en mer rumsligt orienterad historieskrivning. Därför rör sig frågeställningarna från översiktlighet till kartläggande av ett mer detaljerat sammanhang. Den första frågeställningen sysselsätter sig med att utröna innebörden utav denna nya inriktning inom historisk forskning medan den andra fokuserar på dess teoretiska beståndsdelar. Den tredje frågeställningen söker i aktuell, svensk historisk forskning efter tillämpningar av begrepp som rum och plats i syfte att diskutera hur dessa används.

  • 50.
    Ekman, Charlotta
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Seifarth, Sofia
    Linköping University, The Tema Institute, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Geometrisk jordebok över Ödeshögs socken 1639-41 : Rumsliga föreställningar speglade i en karta / Den ovissa morgondagen : En undersökning av arbetarfamiljers utsatthet i Norrköping under perioden 1900-19101999Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Geometrisk jordebok över Ödeshögs socken 1639-41 : Rumsliga föreställningar speglade i en karta Av Charlotta Ekman.

    Kartor är ett källmaterial som inte har använts så ofta av historiker. Den främsta anledningen till. det är förmodligen att det handlar om bilder där man har en viss osäkerhet inför användandet. Informationen är kodad på ett sätt som skiljer sig från det traditionella källmaterialets skrivna text och siffror. Därmed krävs också en annan metod för att tillgängliggöra den kunskap som finns att hämta.

    Nu är kartorna visserligen inte helt outnyttjade. Inom bebyggelsehistoria är speciellt de utförliga skifteskartoma regelmässigt använda och för kulturmiljövården är de ett viktigt hjälpmedel för att lokalisera objekt. I dessa sammanhang är det dock bara kartornas rent geografiska fakta man utnyttjar. För namnforskning har också det språkliga innehållet använts. Jag menar att det finns möjligheter att komma åt mer. Speciellt de äldre kartorna, som går att spåra tillbaka till den enskilda personen bakom deras utförande, ger möjligheter till en djupare tolkning där man kan komma åt tankestrukturer.

    Det är inte bara till den geografiska omgivningens faktiska förändringar kartorna kan bli en källa utan också till de inställningar till den geografiska omgivningen som människor haft och de tolkningar de har gjort av den. Värderingar och attityder speglas omedvetet i allt material som produceras. I den här uppsatsen ska jag använda mig av en samling 1600-talskartor för att undersöka vilka spår man kan se av den tidens mentala föreställningar om den rumsliga omgivningen. Ett exempel på hur dessa kartor ser ut visas på en bild längst bak i texten.

123 1 - 50 of 139
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf