liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 52
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Svensson, Gary
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation, Konstvetenskap och visuell kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Det digitala projektet: exempel på digital teknik, dess införande och förekomst vid svenska konsthögskolor mellan åren 1986 - 19962006 (uppl. 2)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport kommer jag att fokusera på hur den digitala tekniken utvecklades och kommunicerades i konstnärlig utbildning mellan 1986 och 1996. Varför, kan man fråga sig, är just dessa tio år intressanta? Det finns många svar på den frågan men jag nöjer mig med att inledningsvis ge exempel dels på teknikutvecklingen och dels på media- och kommunikationsutvecklingen.

    Syftet med min studie har varit att undersöka utvecklingstendenser inom utbildningsväsendet och bidra till en ökad förståelse för de premisser under vilka digital konst under den rubricerade tiden togs omhand och kommunicerades - främst med fokus på kursverksamheten vid de statliga konsthögskolorna. jag vill här i korthet nämna några texter som jaghaft nytta av i detta arbete. En studie som fokuserar på samtida digitala konst är Christiane Pauls Digtal Art (2003). Pauls undersökning behandlar utveckli ngen från 1980-talet fram till ca 2000. Här finns samma distinktion mellan digital teknik som verktyg och som medium som jag själv försökte skrivafram i Digitala pionjärer men med färskare exempel. Christiane Paul är adjungerad Curator vid New Media Arts, Whitney Museum of American Art i New York.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Det digitala projektet: exempel på digital teknik, dess införande och förekomst vid svenska konsthögskolor mellan åren 1986 - 1996
  • 2.
    Mattus, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    De länkade orden: yttrandefriheten och den hypertextuella dialogen på Internet2005Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vad ska få uttryckas och inte? Yttrandefriheten berör en klassisk fråga som återupplivas när nya medier och arenor etableras.

    Här behandlas yttrandefriheten dels ur ett allmänt perspektiv med utgångspunkt bland annat; dess inneboende dynamik med motsättningar och dilemman, dels relaterat'till, Internet som arena. Med hjälp av begreppet hypertextuell dialog utvecklas tankar om vad som gör att Internet med sina särskilda förutsättningar också bidrar till att yttrandefriheten blir förhållandevis speciell.

    I arbetet ingår även två artiklar som på olika sätt berör yttrandefrihet och Internet: Den första handlar om två aktörer på Internet och deras mer eller mindre frivilliga dialog, den andra om en mediediskurs hämtad från svenska dagstidningar där I beskrivningar av innehållet på Internet, som anknyter till, yttrandefrihet/censur och Internet, undersöks.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    De länkade orden: yttrandefriheten och den hypertextuella dialogen på Internet
  • 3.
    Mattus, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Freedom of Speech on the Internet?: A Media Discourse in Swedish Newspapers2005Ingår i: De länkade orden: yttrandefriheten och den hypertextuella dialogen på Internet / [ed] Maria Mattus, Linköping: Tema kommunikation , 2005, s. 1-27Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The media have the power to affect people. This study examines how newspapers write about the Internet in the context of freedom of speech/censorship.

    The aim is to see how four Swedish newspapers describe Internet contents, and, further to discuss why these issues and themes are used in the media debate. In a broader sense, it also discusses freedom and freedom of speech related to the Internet.

    The methods chosen are content analysis together with an approach inspired by the field of discourse analysis. The data consists of 106 articles, published between 1997-1999, in four Swedish newspapers.

    Issues found in the articles are identified and grouped into eight themes: 1. Sexually oriented material, 2. Personal integrity, 3. Racist expressions, 4. Political criticism, 5. Vague expressions, 6. Opposition, 7. Faith and beliefs, and 8. Economy.

    These themes have then been analysed and discussed. Based on the findings, questions about the way the media write about the Internet are raised. One explanation could be referred to the established rules of news values; another might be that one medium is reflecting another medium – a quite complicated situation since this new medium seems to be very complex and deviating in many aspects.

    Media’s representations might be the cause of fear and anxiety, even moral panic. A frequent motive and reason given for any censoring of the Internet refers to the protection of young people. Restricting freedom of speech on the Internet would be one way to allay people’s anxieties. By implementing such solutions, the media may possibly contribute to balance the situation.

  • 4.
    Wadensjö, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att medskapa Jeltsin: tankar kring en radiointervju2002Ingår i: Jagen och rösterna :: Goffman, Viveka och samtalet : texter till Viveka Adelswärd den 17 mars 2002 = Selves and voices : Goffman, Viveka and dialogue / [ed] Per Linell & Karin Aronsson, Linköping: Tema K, Linköpings universitet , 2002, s. 115-125Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Linell, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Korolija, Natascha
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Berättandets sammanhang: samtal på ett dagcenter för äldre2002Ingår i: Jagen och rösterna: Goffman, Viveka och samtalet : texter till Viveka Adelswärd den 17 mars 2002 = Selves and voices : Goffman, Viveka and dialogue / [ed] Per Linell och Karin Aronsson, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2002, s. 151-162Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Linell, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    Aronsson, KarinLinköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn.
    Jagen och rösterna: Goffman, Viveka och samtalet : texter till Viveka Adelswärd den 17 mars 20022002Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här boken har vi samlat ett antal texter skrivna av forskare som på olika sätt haft förmånen att samarbeta med och stå i dialog med Viveka Adelswärd. Den omedelbara anledningen är att vi alla vill hylla Viveka när hon den 17 mars 2002 fyller 60 år. Vi gör det som representanter för mycket vida kretsar av kollegor och forskare som fått ta del av Vivekas kunskaper, engagemang och vänskap i den akademiska världen, i Sverige, i Norden och internationellt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Jagen och rösterna: Goffman, Viveka och samtalet : texter till Viveka Adelswärd den 17 mars 2002
  • 7.
    Kylhammar, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för tema. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kunskapens väsen: Kunskap och kunskapsbärare i det postindustriella samhället.2002Ingår i: Jagen och rösterna : Goffman, Viveka och samtalet : texter till Viveka Adelswärd den 17 mars 2002 / [ed] Per Linell & Karin Aronsson, Linköping: Tema kommunikation , 2002, s. 303-317Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här boken har vi samlat ett antal texter skrivna av forskare som på olika sätt haft förmånen att samarbeta med och stå i dialog med Viveka Adelswärd. Den omedelbara anledningen är att vi alla vill hylla Viveka när hon den 17 mars 2002 fyller 60 år. Vi gör det som representanter för mycket vida kretsar av kollegor och forskare som fått ta del av Vivekas kunskaper, engagemang och vänskap i den akademiska världen, i Sverige, i Norden och internationellt.

  • 8.
    Peolsson, Michael
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att beskriva kronisk smärta: en lärprocess2000Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sammanfattningsvis syftar denna uppsats till att studera hur patienter beskriver sin smärta samt på vilka sätt de beskriver hur de utforskar sin smärta i vardagen. Jag vill med dessa beskrivningar som bakgrund lyfta fram patienters egen lärprocess om sin smärta. Avhandlingen syftar vidare till att diskutera hur vårdgivare kan lära sig av patienters smärtbeskrivningar. I detta sammanhang vill jag lyfta fram några begrepp som kan belysa hur patienterna i mina studier delger vad jag tolkar som smärtupplevelser.

    Delarbeten
    1. Experiencing and Knowing Pain: Patients’ Perspectives
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Experiencing and Knowing Pain: Patients’ Perspectives
    2000 (Engelska)Ingår i: Advances in Physiotherapy, ISSN 1403-8196, E-ISSN 1651-1948, Vol. 2, nr 4, s. 146-155Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    This article focuses on patients’ accounts of chronic pain and the manner in which they communicate their experiences. The data have been generated through interviews with chronic pain patients undergoing treatment for their problems. The results show that patients develop a set of discursive markers by means of which they are able to make distinctions between different kinds of pain. These distinctions are made with respect to pain qualities and pain localizations in the body. Further, a majority of the patients report that one pain generally transforms into another. This subjectively perceived patterning we refer to as pain transformations and these, in turn, contain different pain phases. Most patients report pains as dynamic and tients report pains as dynamic and stable and consistent sensation. The results also show that some patients identify certain pain phases as precursors of more severe phases, and that they use this knowledge as a means for taking preventive actions. Since experiencing pain often involves a discursive element gaining linguistic control over one’s pain provides the person with an important resource for dealing with pain

    Nyckelord
    pain communication, pain discrimination, pain learning, pain localization, pain quality, pain phase, pain transformation
    Nationell ämneskategori
    Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-79050 (URN)10.1080/140381900750063409 (DOI)
    Tillgänglig från: 2012-06-28 Skapad: 2012-06-28 Senast uppdaterad: 2018-01-12Bibliografiskt granskad
    2. Living with chronic pain: A dynamic learning process
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Living with chronic pain: A dynamic learning process
    2000 (Engelska)Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 7, nr 3, s. 114-125Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    This study focuses on how patients describe and manage their pain in their everyday life. The data consist of interviews with 37 patients undergoing treatment for chronic pain. The study focuses on how experiences of pain are mediated and interpreted with the help of the individual's discursive resources. It is argued that this kind of resource is important in constituting a structure of relations between a suffering person, pain and context. In the analysis of the material a four-step procedure was used, including both formal and content-related aspects. It was found that the patients describe chronic pain as a dynamic phenomenon. Patients learn about their pain by actively constituting relations among themselves, the pain and their activities. For the patients, chronic pain is a structured phenomenon. Patients often describe how pain is initiated, worsens and is alleviated. Patients thereby learn to distinguish different figures in their pain, which they are able to relate to in their management of pain. This suggests that a life in pain could be seen as an apprenticeship process. The heart of the matter in this process is learning to become sensitive to and flexible towards variations in the pain and potential pain triggers in the environment. This knowledge is important, as mastering pain is a balancing act between inner resources and environmental circumstances.

    Nyckelord
    apprenticeship, communication, coping, chronic pain, dynamic, language, learning, patient perspective
    Nationell ämneskategori
    Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-22853 (URN)10.1080/110381200300006069 (DOI)2193 (Lokalt ID)2193 (Arkivnummer)2193 (OAI)
    Tillgänglig från: 2009-10-07 Skapad: 2009-10-07 Senast uppdaterad: 2018-01-13Bibliografiskt granskad
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Att beskriva kronisk smärta: en lärprocess
  • 9.
    Svensson Limsjö, Christian
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Medie- och kommunikationsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Adelsvärd, Viveka
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Berättelsen om Estonia. Svenska passagerare och estniska besättningsmän1999Ingår i: Möten : en vänbok till Roger Säljö / [ed] Ullabeth Sätterlund Larsson, Kerstin Bergqvist, Linköping: Tema Kommunikation, Linköpings universitet , 1999, s. 443-460Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Grandin, Ingemar
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Kultur, samhälle, mediegestaltning.
    Olsson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bofasthetens bojor. Funderingar utifrån en professor i rörelser1999Ingår i: Möten - en vänbok till Roger Säljö / [ed] Ullabeth Sätterlund Larsson, Kerstin Bergqvist, Linköping: Tema Kommunikation , 1999, s. 275-295Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Evaldsson, Ann-Carita
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    "Eee el enchufe, enchufate, enchufate!" Skämt om språk i multietniska kamratgrupper1999Ingår i: Möten : en vänbok till Roger Säljö / [ed] Ullabeth Sätterlund Larsson, Kerstin Bergqvist, Linköping: Tema K, Linköpings universitet , 1999, s. 241-266Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Waern, Yvonne
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ingen regel utan undantag. Debatter kring princip och praktik1999Ingår i: Möten : en vänbok till Roger Säljö / [ed] Ullabeth Sätterlund Larsson, Kerstin Bergqvist, Linköping: Tema Kommunikation, Linköpings universitet , 1999, s. 485-509Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

       

  • 13.
    Sätterlund-Larsson, Ullabeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bergqvist, KerstinLinköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Möten: en vänbok till Roger Säljö1999Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Möten: en vänbok till Roger Säljö
  • 14.
    Linell, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Är kommunikationsvetenskapen ett ämne?1999Ingår i: Möten : en vänbok till Roger Säljö / [ed] Ullabeth Sätterlund Larsson, Kerstin Bergqvist, Linköping: Tema K, Linköpings universitet , 1999, s. 355-374Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Johannesson, Lena
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Om skolplanschsamlingen och skolmuseet i Gamla Linköping: en antologi i samarbete med Konsthistoriska Klubben, Gamla Linköping och Linköpings universitet1996Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Om skolplanschsamlingen och skolmuseet i Gamla Linköping: en antologi
  • 16.
    Johannesson, Lena
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Qvarsell, BirgittaStockholms universitet.
    Den olydiga boken: om lättläst-bokens kommunikativa rum1995Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Den olydiga boken: om lättläst-bokens kommunikativa rum
  • 17.
    Fredin, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
    Dialogen i socialt arbete: en studie av socialbyråsamtal i ljuset av modern dialogteori1993Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This dissertation concerns the dialogical encounters that take place between social workcr and client within the social services. The empirical material consists of 21 dialogues, 19 of which wcre recorded at two social welfare offices, one located in the center of Stockholm and the other in a suburb, and two which were recorded at the youth counseling office. In all, the material comprises 5150 individual utterances. In the literature, the type of dialogical cncounters studicd is called "institutional discourse".

    The theoretical approach in the analysis is based on an interactionist perspective, particularly with respect to dialogical analysis of verbal encounters. The aim of thc study is to analyse the dialogue between social worker and client from three points of de parture: participallt structure, topic, and inherent perspectives.

    In studying the discourse, the ini tiative-response (IR-) method of analysis was applied. The IR-method focuses on the dynamics of the dialogue, its pattern of dominance and its coherence. The results show that the social worker was interactively dominant in about two-thirds of the dialogues studied, but this dominance was most forcefully evident with respect to soliciting inititatives. With respect to content, the study concerns how the topical structure of the dialogue is constructed, i.e. which topics are taken up in the discourse and which of the parties steers the transition between topics. In the case of transitions to a topic defined as the main issue of the dialogue, it was the social worker who, in four-fifths of the cases, strategically steered the course of the dialogue. The perspective analysis undertaken in the study is concerned with investigating how different topics are treated in the dialogues, i.e. which of the parties "establishes" the perspectives and which "submits" to them . This analysis, made on a selection of seven of the 21 dialogical encounters, shows that it was the social worker who, in about two-thirds of thc cases, established by means of various interactive moves a bureaucratic or social welfare perspective on thc main topic sequences. Lastly, discursive dominance and power are discussed in the light of the prececling analyses.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Dialogen i socialt arbete: en studie av socialbyråsamtal i ljuset av modern dialogteori
  • 18.
    Granström, Kjell
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Dominans och underkastelse hos tonårspojkar: En studie av icke-verbala kommunikationsmönster1992Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport bygger på data som samlats in i klassrum, i studio samt genom enkäter i anslutning till videouppspelningar av tonårsgrupper i arbete. Ett varmt tack till alla elever, lärare och skolledare som välvilligt ställt upp som försökspersoner.

    Vid insamlingen av data, i klassrummen och i videostudion, har Jan-Erik Levin medverkat. Ett varmt tack för ett mycket trevligt samarbete. Ett stort tack också till Per Linell och Dan Stiwne som läst manus till detta arbete och som kommit med enbart konstruktiva synpunkter.

    Tema Kommunikation har genom sin forskningsmiljö och inte minst genom ett ekonomiskt bidrag bidragit till att denna rapport kommit till.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Dominans och underkastelse hos tonårspojkar: En studie av icke-verbala kommunikationsmönster
  • 19.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Från personligt problem till administrativt beslut: att ansöka om ekonomiskt bistånd1992Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    One of the main interests behind this study has been to examine how institutions, such as the social services, deal with people 's troubles and difficulties, how a private problem is transferred to the language used within a public institution. The study deals with the processing of applications for financial assistance, and is based on a documentation of talk and text - from the initial telephone mediated contact to the final written decision - which are produced in the handling of the clients' applications. Even though previous studies of institutional discourse have shown interest in the daily routines of formal organizations, working with the processing of cases, they have often neglected the role that different kinds of texts play in these processes. The present study concems the roJe of text and talk as parts of such routines.

    DATA

    The study contains a detailed documentation of the processing of appJications for financial assistance involving 25 individual cases. This corpus was compiled <luring 1988 and 1989 in three social welfare offices in two middle-sized Swedish cities. It comprises mainly the following data:

    a) telephone conversations between social workers and clients (20 calls are documented by means of participant observations and written notes)

    b) face-to-face conversations between social workers and clients (25 audio-taped conversations)

    c) application forms and other written documents which form the basis for decisions (copies of the relevant papers from 20 cases)

    d) the social workers' written decisions (copies from 20 cases)

    e) meetings with the social welfare committee (discuss ions and decisions conceming 3 applications documented by means of participant observation and written notes: copies of the minutes and other kinds of written decisions)

    f) interviews with the clients and social workers, who participatedin the study (23 clients and 15 social workers have participated in audio-taped interviews).

    ANALYSIS

    The recorded conversations and interviews were transcribed in extenso. The analyses are based on the transcriptions as well as the audio-tapes. The conversations have been analysed in several ways, e.g. in terms of sequential structure and contents as well as their function in the institutional context.

    The written documents - the applications and decisions etc. - included in the study have been analysed mainly with regard to their significance in the processing of the individual cases. The documents have made it possible to investigate both the relation between spoken and written discourse and the processing of 'cases' through several stages, which is common in many areas of bureaucratic organizations (Jönsson, 1988).

    RESULTS

    The presentation of the results of this study follows the stages which have been identified in the processing of the cases. This handling of the clients is found to follow a distinct order which includes the following steps: 1) the client's initial telephone call to the social welfare office; 2) the application form which is supposed to be filled in by the client; 3) the social welfare interview; 4) the decision concerning the client's application. In short, the findings may be summarized as follows.

    The initial telephone conversation functions as a buffer between the social welfare officer and the applicants. During this stage in the processing of people, a 'screening' takes place. This gives the social worker a chance to make informal judgements as to whether the client should persist in seeking help and also to provide the ' client-to-be' with information concerning other ways of solving her or his financial difficulties. If the client's financial (and social) position seems to fit into some of the categories that make a person eligible for financial  assistance, a slot for the client is found (i.e. this person is offered an appointment for an interview and/or provided with an application form).

    The application form is used to collect information about the applicant. This form, however, plays a more prominent role in the different stages than expected, since it gives a structure to many of the routines and procedures used when a client's application is being handled. This procedure may moreover be seen as a way of disciplining clients, and teaching them 'the client role' (cf. Lipsky, 1980, p. 61). When a person has filled in the necessary details on this application form, he or she has been accepted and given a client status in the further relations with the social welfare office.

    The social welfare interview gives the client access to the social welfare office and gives him the opportunity of providing more information about his or her financial difficulties. The conversation usually begins with a revision of the application form. In connection with this, the client often talks about the events in the past which are related to the need for financial assistance (cf. Cedersund, 1992). It is during the interview that we are able to observe how the client's financial problems are reformulated in a way that may be accepted within the social welfare organization. This transformation of 'problems' into 'cases' is made possible through the use of a typification where the clients are assigned to certain categories which are usually implicitly expressed in discourse.

    The decision is made by the social workers or in some cases her supervisor and/or the district board for social welfare services (Sw. : social distriktsnämnd). The decision is often given to the client in the social welfare interviews and the written decisions are mostly produced after this encounter. These written texts in most cases include a short summary of the specific details of the client's financial difficulties and needs. This summary may be similar to a later version of the client's own oral account of his or her financial difficulties given during the welfare interview. The last part of the written decisions always includes statements which show the approval (or rejection) of the client's application. The written decisions seem to be produced in order to document the processing of the applications within the office rather than as a text to be read by the clients.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Från personligt problem till administrativt beslut: att ansöka om ekonomiskt bistånd
  • 20.
    Lundström, Jan-Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sahlström, BeritLinköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Talspråk, skriftspråk, bildspråk: en antologi1992Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Talspråk, skriftspråk, bildspråk: en antologi
  • 21.
    Granström, Kjell
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Arbete och kommunikation i arbetslag och arbetsenheter1990Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In many schools in Sweden, so-called teacher teams work together and meet regularly to discuss their common problems and interests. Work and communication in teacher teams is a study of teachers' cooperation in such permanent working groups in relation to organizational context.

    A model characterizing the organizational context of teacher teams is presented. This model pertains to two aspects of school organization; degree of hierarchy and degree of tightness. A classification of the examined schools was possible by this model.

    The report demonstrates both how the items on the agenda and the handling of tasks in the different team meetings are highly influenced by the organizational context of the school.

    The second part of the study concerns the interactional dynamics in the meetings. The interaction is analyzed and described as a communication game. The different components and the "rules" of this communicatlon game are distinguished as well as the roles of the different participants and especially the distinctive features of leadership.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arbete och kommunikation i arbetslag och arbetsenheter
  • 22.
    Hansson, Gunnar
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vem gör litteraturens historia?1990Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta är en skrift om nödvändigheten av att inse, att inte bara diktaren utan också läsaren är med om att skapa litteraturens historia, och att skrivningen av denna historia därför måste omfatta både litteraturens tillkomst och dess återskapande bland ständigt nya generationer läsare. Skriftens ärende illustreras med hur bl.a. en arbetarförfattare som Leon Larson och en kvinnlig författare som Emilie Flygare-Carlen har behandlats - och oftast misshandlats - i tidiga och sena litteraturhistoriska handböcker, från Schtick & Warburg till Lönnroth & Delblanc.

    Om boken på några ställen anslår en skämtsam eller lättsinnig ton, är det för att ämnet är allvarligt och förtjänar skärpt uppmärksamhet.

    Om den inte överallt gör rättvisa åt alla nyanser i en frågeställning, är även det för att ämnet är allvarligt och behöver framställas med rena konturer.

    Om den dessutom här och där lockar till motsägelser, har den nått ett av målen.

    I bokens text finns sparsamt med referenser, ruen för den som är intresserad av något som diskuteras eller skymtar i texten, kan den avslutande litteraturförteckningen oftast erbjuda åtminstone öppningar till att gå vidare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Vem gör litteraturens historia?
  • 23.
    Svensson, Cai
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Barns och ungdomars läsning: Problemöversikt och förslag till forskning1989Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att den här rapporten har blivit skriven beror på flera faktorer. Systematisk forskning om barn- och ungdomslitteraturens användningssammanhang har sedan lång tid tillbaka varit ett försummat inslag i litteraturvetenskapen. Tiden förefaller nu av många orsaker mogen för initierandet av forskning med dylik inriktning.

    Den tvärvetenskapliga miljön vid Institutionen för Tema vid universitetet i Linköping har efter nio års verksamhet skapat sällsport lyckliga betingelser för en pragmatiskt orienterad litteraturforskning. Särskilt gäller detta för Tema Kommunikation, där merparten av den nödvändiga kompetensen finns företrädd. De inflytelser jag mottagit i denna miljö har på ett avgörande sätt präglat min uppfattning om hur barn- och ungdomslitteraturforskning bör bedrivas. Föreliggande rapport kan ses som en fördjupning och utvidgning av inslag i Tema Kommunikations programförklaring Kommunikation mellan människor (Hansson, Janson, Linell & Sjölander, 1979).

    Särskilda kurser på akademisk nivå med sikte just på barns och ungdomars läsning har under senare år inrättats vid våra universitet. De är (eller borde åtminstone vara) vitala inslag i den nya lärarutbildningen. För att dessa kurser inte helt skall omineras av reguljära internanalytiska studier och kunskapsstoff behövs ett komplement av det slag som presenteras i föreliggande rapport. Dessutom finns i rapporten rikligt med uppslag till forskningsuppgifter som kan komma till användning som seminarie- och specialarbetsuppgifter på olika nivåer i grundutbildningen.

    Att en översikt av föreliggande slag är av nöden har jag insett efter mina kontakter med lärare och lärarutbildare i olika sammanhang. Just den typ av rön och förslag till forskning som här kommer att framläggas har genomgående efterlysts. Projektet

    Forskning och svenskundervisning har försökt att tillgodose denna efterfrågan med utgivandet av en skriftserie med samma namn. Ytterligare publikationer inom serien kan påräknas. Det är glädjande att kunna konstatera att efterfrågan på dessa skrifter har varit stor och att de har kommit till konstruktiv och systematisk användning i bl a fortbildningssammanhang. Det är min förhoppning att denna problemöversikt skall röna samma mottagande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Barns och ungdomars läsning: problemöversikt och förslag till forskning
  • 24.
    Söderlind, Solfrid
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Statens slottssamlingar, Nationalmuseum, Stockholm.
    Sjölander-Hovorka, AngelaLinköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.Johannesson, LenaLinköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fotobilden: historien i nuet - nuet i historien : en symposiedokumentation1989Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fotobilden: historien i nuet - nuet i historien : en symposiedokumentation
  • 25.
    Svensson, Cai
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Index eller intresse?: om läsbarhet, adaptation och barns läsning1989Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ärendet med denna framställning har varit att kritiskt granska läsbarhetsformler och dessas tillämpning på barnboksmaterial. Ett grundantagande har då varit att statistiska läsbarhetsberäkningar fortfarande tillämpas i många olika sammanhang och att de ävenledes missbrukas för syften som är oförenliga med deras bakomliggande principer.

    Ett flertal begränsningar hos läsbarhetsformlema har påtalats genom åren, inte minst av upphovsmännen själva. Formlerna mäter endast skrivandets stilistiska aspekt, och gör det med en viss felmarginal samt är inget mått på god stil. Ett mekaniskt utnyttjande av läsbarhetsformler kan i stället rent av få till följd effekter som är motsatta de avsedda. Dessutom har det inte kunnat påvisas att formlerna har ett klart och allmänt samband med förståelseuppgifter av olika slag. Det kan följaktligen fortfarande anses tveksamt om formlerna verkligen mäter det som de är avsedda att mäta.

    Andra invändningar har kommit från lingvister som främst reagerat mot att adaptörer och andra som litar till läsbarhetsformler inte betraktar texter som sammanhängande helheter, diskurser. Ett resultat härav har blivit att faktorer som tydligheten i sambandet mellan satser, tema och fokus, pragmatiska aspekter, underförstådda slutsatser som krävs av läsaren samt påståendenas kunskapsteoretiska status har undervärderats eller negligerats.

    Liksom lingvisternas kritik kan litteraturvetarnas betraktas som framförd utifrån ett holistiskt-syntetiskt perspektiv till skillnad från ett reduktionistiskt-analytiskt. Litterära texter kränks i sin integritet om förståelsen av dem reduceras till en fråga om ord- och meningslängd. En rad andra faktorer måste beaktas, t ex komposition, synvinkel, bildspråk, rytm och ljud. Och detta gäller inte minst för barn- och ungdomslitteraturen som under senare år utvecklats mot mer konstnärliga och seriöst litterära framställningsformer. Läsning av litteratur är en total upplevelse som innefattar en texts samtliga aspekter. Läsbarhetsforrnler bör - om nu sådana alls skall tillämpas på skönlitterärt material - utvecklas i en riktning som beaktar en djupare litterär förståelse av denna valör.

    Pedagoger har i sina invändningar siktat in sig på tendensen att till varje pris "undanröja hinder" för unga läsare. Detta menar man svär mot naturliga inlärningsprocesser, för att inte säga livet självt. Främmande ord t ex lär man sig naturligast och bäst i ett autentiskt språkflöde. Tillrättalagda texter riskerar också att tråka ut läsarna och kan få dem att vända sig bort från läsaktiviteter. Om motivation och intresse förs in i bilden kan man anta att barn som upplever texter som mänskligt meningsfulla läser dessa även om de enligt läsbarhetsberäkningarna ligger utom räckhåll för dem.

    Textanalyser av adapterat material och motsvarande original har uppdagat att utbyte av ovanliga ord mot vanligare och nedbrytande av långa meningar till korta, vilket är gängse bearbetningsåtgärder utifrån läsbarhetsformlemas antaganden, ofta leder till försämrade texter. Det adapterade materialet tenderar att bli mindre specifikt och därmed ointressantare, mindre klart i de logiska relationerna mellan satser och därmed svårförståeligare.

    Dessa resultat från textanalyser bekräftas av en läsarundersökning. Barn föredrar originalmaterial framför adapterat material och förstår originalberättelserna lika bra som de adapterade.

    Slutsatserna av allt detta blir bl a att det förefaller klokt att utnyttja läsbarhetsformler och adaptationer med måtta och eftertanke, att i stället lita mer till autentiskt material och naturliga kommunikationssituationer som inslag i undervisningsmetodiken. I synnerhet bör man undvika att tillämpa läsbarhetsformlernas antaganden vid bearbetning av texter. En sådan användning svär mot antagandena bakom formlerna och kan få till följd ointressanta och mindre begripliga texter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Index eller intresse?: om läsbarhet, adaptation och barns läsning
  • 26.
    Forstorp, Per-Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    On communication 5 / Om kommunikation 5: Discourse in professional and everyday culture : selected papers from a seminar arranged by the Department of Communication Studies, on 30-31 May, 19881989Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The papers deal in different ways with communication in institutional contexts. Two of the contributions are concerned with doctor-patient dialogues focussing, in the first instance of genetic counselling, on the use of incomplete speech and coping with emotions. In the second instance cases of discretion in psychiatric intake-interviews from the side of the doctor are understood as a phenomena where the paradoxical meaning structure of psychiatry is reproduced. The third paper on news interview interaction aims to see similarities and diff erences from "ordinary" conversation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    On communication 5: Discourse in professional and everyday culture : selected papers from a seminar arranged by the Department of Communication Studies, on 30-31 May, 1988
  • 27.
    Svensson, Cai
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att ge mening åt skönlitteratur: om barns och ungdoms utveckling till läsare1988Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The general aim of this report has been to review the intemational research in the fields of the empirical study of literature and other fields of relevance to the teaching of literature. The theoretical frame of reference reflects the social-constructivist orientations of A. Schutz and P. L. Berger & T. Luckmann and the similar theories of S. Fish and D. Bleich. The report deals with the development of literary interpretive and evaluative ability, reading interests, reading motivation, and literary awareness. Implications for the teaching of literature are also considered. The book includes an annotated bibliography.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Att ge mening åt skönlitteratur: om barns och ungdoms utveckling till läsare
  • 28.
    Dahlberg, Gunilla
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bara att läsa rätt innantill?: Om dramaanalys i teori och praktik1988Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hur analyserar man ett skådespel? Svaret är i förstone enkelt, vare sig frågan ställs av dramaläsaren eller forskaren: Det beror på skådespelet och ens egna avsikter med att studera det! För att kunna välja infallsvinklar måste man emellertid förfoga över en uppsättning strategier - och här kommer skolans och universitetets undervisning in i bilden. Vid universitetet skall studenterna tillägna sig sådana strategier, och de som fortsätter som svensklärare skall i sin tur föra dessa vidare till sina elever.

    Men vilka strategier? Med tanke på de många böcker som skrivits om dramatisk teknik och dramaanalys kan man kanske tycka att svaret skulle finnas färdigt. I min egen undervisning inom universitetets grundutbildning i Litteraturvetenskap och Svenska har jag emellertid haft svårt att följa de anvisningar som ges i de handböcker som vanligtvis rekommenderas. Jag har sett olika och delvis ganska komplicerade problem, som jag bara kunnat antyda vid den begränsade dramadiskussion som förekommer i introduktionskurserna och de historiska momenten. De yttersta konsekvenserna av vad jag såg tvingades jag egentligen aldrig att dra.

    Situationen blev emellertid akut när jag förra läsåret planerade en fördjupningskurs i drama och teater inom ramen för svensklärarutbildningen: Någon måste väl ha varit inne på samma tankar som jag och börjat nysta i problemen? Så långt jag kunde överblicka erbjöd emellertid dramahandböckerna och de dramaanalyser som publicerats med mera vetenskapliga ambitioner samma svårigheter: ett intriktat komplex av problem förknippade med kommunikationen av skådespel som litteratur och speltexter, en härva av problem av tolkningskaraktär. Hur skulle jag göra detta tydligt för de blivande svensklärarna, som i sin tur hade att tackla motsvarande frågor i sin egen undervisning? Och: Var det överhuvudtaget möjligt att finna nya framkomstvägar?

    Denna skrift, som utarbetats under några sommarmånader inom projektet "Forskning och svenskundervisning" vid Tema Kommunikation vid Linköpings universitet med ekonomiskt stöd från Forskningsrådsnämnden, är resultatet av mina första överväganden kring problemen. Resonemangen gäller dramat som text, dvs. som utgångspunkt för en teateruppsättning. Föreställningsanalysen kräver sina egna metoder. Läsdramatik, hörspel för radio och TV-drama håller jag helt utanför diskussionen.

    Jag inleder med en kort orientering om den pedagogiska litteraturen i dramatisk teknik och dramaanalys och presenterar därefter en teoretisk bas för mina ställningstaganden. Utifrån denna granskar jag sedan ett dussin dramahandböcker: några välkända svenska framställningar och en del av de utländska arbeten som svenska dramaläsare brukar hänvisas till. Genomgången skall framför allt belysa en tolkningsproblematik. Jag vill emellertid också orientera om böckernas innehåll i stort och rikta uppmärksamheten på en del grepp som kan användas vid dramadiskussion i klassrummet. Avslutningsvis försöker jag se de mera övergripande konsekvenserna av mitt synsätt för undervisningen om dramatexter - eller om man så vill: lägga en ny huvudstrategi för dramaanalys.

    De frågor jag tar upp kräver utan tvivel en bättre genomlysning än jag här kan ge dem, och jag hoppas så småningom kunna återkomma med en utförligare och mera genomarbetad framställning. Ännu kan jag t.ex. inte presentera en detaljerad analysmodell som svarar mot mina grundläggande ideer. Jag tror emellertid att några av de pedagogiska och vetenskapliga konsekvenserna av mina ställningstaganden redan nu är fullt synliga och att det därför är relativt lätt att behandla ett enskilt drama med de utgångspunkter jag skisserar. Jag hoppas alltså att forskaren och svenskläraren skall kunna mötas på halva vägen - syftet med det projekt där denna skrift ingår.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Bara att läsa rätt innantill?: Om dramaanalys i teori och praktik
  • 29.
    Grogarn, Margareta
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Knagglig läsning1988Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The general aim of this report is to go into particulars about reading disability of some pupils (ages 17-19) in the integrated upper secondary school("gymnasium") in Sweden. I discuss their difficulties to decode long words, theirmisreading of small, usual words, their phonological, morfological and lexical faults in reading and their wrongly made hypotheses. I also point out their difficulties in rhyming and rhythmic reading and I discuss their poor reading comprehension.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Knagglig läsning
  • 30.
    Forchheimer, Claire
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Knowledge and communication in the computer age: Proceedings from a symposium, November 2-3, 1987, Linköping, Sweden1988Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    KNOWLEDGE AND COMMUNICATION IN THE COMPUTER AGE was organized by The Institute af Tema Research at the University of Linköping, Sweden. with support from The Bank of Sweden Tercentenary Foundation, and the Swedish Council for Planning and Coordination of Research.

    Modern information technology has brought radically new conditions for human knowledge both for the individual human belng and on common, collective levels as well. How is the knowledge of today built up, how is it distributed? What do these changing conditions mean for baslc human quallties such as personality, responsibllity and communication between human beings? How is knowledge used, by whom and for what purposes in a changing and increasingly complex society? Does the intelligibllity of lif e and reality change? All these questions are present in dilierent senses and to different extents in various parts of life and society. The aim of the symposium was to shed light on the importance of same of the questions. Particular attention was paid to children and young people growing up in the new computer culture.

    The Organizer: In The Faculty of Arts and Science at Linköping University research is pursued and research training given under four broad problem areas known as temas (themes). These are Health and Society. Communication Studies. Technology and Social Change, and Water and Environmental Studies. In fall 1988 a fifth theme will start. f ocusing on children.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Knowledge and communication in the computer age: Proceedings from a symposium, November 2-3, 1987, Linköping, Sweden
  • 31.
    Jönsson, Linda
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Polisförhöret som kommunikationssituation1988Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för projektet "Framgång och motgång i dialoger" (jfr Aronsson & Linell, 1985) har studier gjorts av kommunikationen mellan professionella och lekmän i bl a rättegångar, närmare bestämt handläggningen av vissa typer av brottmål. Första ledet i undersökningen har behandlat huvudförhandlingar vid domstol (tingsrätt) (se Aronsson m fl, 1987, Adelswärd m fl, 1987 och Adelswärd m fl, 1988) 1. Den föreliggande studien behandlar ett annat led i samma ärendegång, nämligen polisens förhör med den misstänkte som en del av förundersökningen inför ett eventuellt åtal.

    Arbetets syfte har varit att studera och beskriva kommunikationssituationer från kommunikationsteoretiska, samtalsanalytiska och sociolingvistiska utgångspunkter. Några primärt juridiska, kriminologiska eller rättssociologiska perspektiv har inte anlagts (även om arbetet kan ha relevans för rättssociologin, och vice versa).

    De olika delprojektens övergripande syfte har varit att studera dialoger med utgångspunkt i situationer där den ena parten i samtalet har en dominerande roll i kraft av högre utbildning och/eller större erfarenhet av situationen, dvs situationer där representanter för t ex en myndighet för en dialog med en lekman eller en representant"för allmänheten. Både rättegångsförhandlingama och polisförhören tillhör den nämnda typen av situationer och de har många gemensamma drag. De är båda led i brottmålsprocessen och styrs av de allmänna processprinciperna (jfr tex .Klette, 1976: 31-38). Dialogerna utgörs i båda fallen av en form av samtal där representanter för de rättskipande myndigheterna, genom att höra en enskild människa, försöker utreda och eventuellt fastställa dennes skuld i anslutning till ett begånget brott. Trots dessa principiella likheter fmns det naturligtvis stora skillnader mellan de båda situationerna och vissa jämförelser kan hjälpa till att belysa vad som är specifika förutsättningar för kommunikationen inom respektive situation.

    För en mera utförlig och systematisk genomgång av de teoretiska utgångspunkterna och en översikt över tidigare forskning inom området hänvisas till Jönsson (1988). Nedan följer en kortfattad redovisning av de huvudperspektiv utifrån vilka arbetet har bedrivits.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Polisförhöret som kommunikationssituation
  • 32.
    Wyndhamn, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Tankeform och problemmiljö: skolan som kontext för tänkande i elementär matematik1988Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avhandlingen är en sammanfattning av två empiriska studier som analyserar karaktären av kognitiva aktiviteter vid de betingelser för kommunikation som är utmärkande för pedagogiska miljöer. Elever i årskurs 6 har under vanliga matematiklektioner fått lösa vissa räkneuppgifter under olika situationella krav. I det ena experimentet ingår en enkel divisionsuppgift i ur skolsynpunkt oväntade sammanhang. I det andra omges en viss uppgift av i olika omfattning 'stöttande', analoga uppgifter. Resultaten visar att den  mikrokommunikativa problemmiljön har ett avgörande inflytande på hur problem definieras och löses. De svårigheter att framgångsrikt hantera de förelagda uppgifterna som har observerats, tycks i stor utsträckning ha att göra med fastställandet av problemets innebörd snarare än med dess lösning i snäv, algoritmisk bemärkelse. I analysen hävdas att teoretisk och praktisk förståelse av de svårigheter elever har vid elementär problemlösning, måste grundas på insikter rörande de skillnader i att bygga upp och strukturera inlärningsuppgifter som är typiska för skolan som kommunikativ miljö å ena sidan, och de som är naturliga i andra kontexter å den andra.

    Delarbeten
    1. The Forrnal Setting as Contextfor Cognitive Activities: An Ernpirical Study of Arithmetic Operations under Conflicting Premisses for Comrnunication
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The Forrnal Setting as Contextfor Cognitive Activities: An Ernpirical Study of Arithmetic Operations under Conflicting Premisses for Comrnunication
    1987 (Engelska)Ingår i: European Journal of Psychology of Education, ISSN 0256-2928, E-ISSN 1878-5174, Vol. 2, nr 3, s. 233-245Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    The general concern of the present article is to contribute to an understanding of the contextual determination of cognitive activities. More specifically, the focus of the empirical research reported has been to study how pupils define and deal with cognitive tasks in situations that are recognised as pedagogical in character. Within the context of their everyday mathematics teaching, 206 twelve year old primary school pupils were given work sheets containing elementary arithmetic problems. The experimental treatment consisted of introducing (through headings and instructions) pedagogical definitions of problems that were in conflict with the nature of the problems themselves. The results indicate that the predefinitions of cognitive activities typical of educational contexts have a strong impact on the way problems are dealt with. Clear differences could be discerned between groups at different achievement levels in the extent to which the cues present in pedagogical contexts were used in defining the problem. A crucial aspect of what are conventionally conceived as differences in mathematical ability seems, judging from the present results, to have more to do with the capacity to decipher ambiguous communicative situations than with the mastery of a mathematical algorithm per se.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Springer Netherlands, 1987
    Nyckelord
    Learning; Learning of arithmetic; Cognitive activity; Learning in school; Contextual effects on learning
    Nationell ämneskategori
    Utbildningsvetenskap Pedagogik
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-110832 (URN)10.1007/BF03172730 (DOI)
    Tillgänglig från: 2014-09-23 Skapad: 2014-09-23 Senast uppdaterad: 2017-12-05Bibliografiskt granskad
    2. Cognitive Operations and Educational Framing of Tasks: School as a Context for Arithmetic Thought
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Cognitive Operations and Educational Framing of Tasks: School as a Context for Arithmetic Thought
    1988 (Engelska)Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 32, nr 2, s. 61-71Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Cognitive Operations and Educational Framing of Tasks. School as a Context for Arithmetic Thought. Scandinavian Journal of Educational Research 32, 61‐71. The purpose of the present study is to contribute to the understanding of the contextual determination of cognitive activities. In a naturalistic experiment in a primary school setting it is shown how performance at group level on an elementary arithmetic task is influenced by the immediate context in which this problem is presented. Differences in performance between groups at various achievement levels in mathematics are amplified by corresponding differences in discovering and utilizing analogies between problems as heuristic aids. This latter kind of difference reflects – it is argued – variations in abilities in analysing and deciphering cognitive tasks at a linguistic and meta‐communicative level rather than in mastering the specific algorithmic tools. It is also argued that the functional meaning of the task as pedagogical praxis may differ between contexts.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Taylor & Francis, 1988
    Nyckelord
    Learning; Learning of arithmetic; Cognitive activity; Learning in school; Contextual effects on learning
    Nationell ämneskategori
    Utbildningsvetenskap Pedagogik
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-110834 (URN)10.1080/0031383880320202 (DOI)
    Tillgänglig från: 2014-09-23 Skapad: 2014-09-23 Senast uppdaterad: 2017-12-05Bibliografiskt granskad
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Tankeform och problemmiljö: skolan som kontext för tänkande i elementär matematik
  • 33.
    Beckman, Svante
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Datorer i världshistorisk belysning1987Ingår i: Rabalder i människans provins: Fem forskare om dataålderna / [ed] Ingemar Lind, Peter Seipel, Svante Beckman, Birgitta Qvarsell och Bo Dahlbom, Linköping: Linköpings universitet , 1987, s. 33-70Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats utgår från uppdraget att bidraga med humanistiska perspektiv på datorer och datorbaserad informationsteknologi. Detta kan innebära många olika saker alltifrån att kartlägga hur de enskilda forskningämnena inom humaniora får nya kunskapsfält, utvecklingsuppgifter och forskningsmetoder genom datoriseringen, till att diskutera de utmaningar som informationsteknologin utgör för humanismen betraktad som världsbild och värdesystem. På ett tankeväckande sätt skapar datorerna en brygga mellan "de två kulturerna" inom forskningen - den humanvetenskapliga och den naturvetenskapligt- tekniska. Ämnen som lingvistik, pedagogik, kognitiv psykologi, kunskapsfilosofi, kommunikationsforskning, organisationsteori, arbetslivsforskning m fl dras i rask takt in i utveckling och analys av den nya tekniken. Humanioras traditionella uppgift att ge systematisk överblick av kultur- och samhällsutveckling får ett nytt dramatiskt stoff att handskas med. Humanismens antroprocentriska världsbild och värderingar möter i datorerna såsom "artificiell intelligens" en genomgripande utmaning. De gamla frågorna om människans särart, öde och ställning i världen kommer ånyo på tidens tapet.

  • 34.
    Linell, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gustavsson, Lennart
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Initiativ och respons: om dialogens dynamik, dominans och koherens1987Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Initiativ och respons: om dialogens dynamik, dominans och koherens
  • 35.
    Oliv, Tomas
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Litteraturundervisningen på högstadiet: forskning och metoder1987Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Något som forskningen med all önskvärd tydlighet pekar på är att man måste låta eleverna läsa mycket litteratur på alla stadier, mycket mer än vad man i allmänhet idag låter eleverna läsa i skolan. Boksituationen måste bearbetas: skolbibliotekens resurser måste förbättras, anslagen till svenskinstitutionerna för bokinköp måste öka. Men även med den situation vi har idag kan en hel del uträttas. Jag har sedan många år tillbaka försökt bygga på forskningens rön och egna erfarenheter för att utforma ett litteraturläsningsprograrn, som visat sig fungera rätt bra. Jag ger en kort sammanfattning här som en  utgångspunkt för vidare diskussion.

    Starta den fria läsningen så fort som möjligt Tag reda på elevernas intressen och läsvanor, tex genom brevförfarandet Utnyttja skolbiblioteket mycket, bl a för att ge biblioteksvana. Följ upp med bokhandelskataloger och med besök i bokhandel och större bibliotek och be om deras stöd. Jaga inte eleverna med recensionsskrivande. Det här är läsning för nöjes skull.

    Läs högt för eleverna första terminen: spännande, bra texter. Börja tcxtsamtalen, noga övertänkta, genast. Försök involvera eleverna i högläsandet på våren.

    När intresset och förmågan au läsa och diskutera börjar komma, läs hela böcker med eleverna. Låt dem få vara med och välja i någon form. Tag diskussionen i halvklass, led den själv, sitt i en cirkel så att skolsituationen bryts och så att ni kan se varandra. Jag brukar börja med det här i åttan ocb vi brukar hinna hinna 3-4 böcker per termin.

    Hela tiden fortsätter den fria läsningen och läsning och diskussion av korta texter. Koppla ihop läsandet ocb skrivandet genom att också göra berättartekniska iakttagelser i texterna och uppmuntra eleverna att använda dessa i skrivandet. Ibland kan man lägga upp ett tema som bygger på läsa och skriva. Låt tyngdpunkten i undervisningen ligga på läsa, tala och skriva, så att grundfllrdigheterna övas intensivt och plottra inte bort svenskundervisningen på mindre viktiga småsaker i läroböckerna. Minst två tredjedelar av tiden försöker jag använda för grund.färdigheterna. I en hygglig årgång brukar jag hinna läsa och diskutera minst tio korta texter per termin. Det blir ett 60-tal texter på tre år plus 12-15 böcker, noga diskuterade. Dessutom läser eleverna ett varierande antal böcker under den fria läsningen.

    På sikt märlcs den språkliga utvecklingen tydligt: eleverna stavar bättre och de skriver allt bättre. Men litteraturläsningen är grunden - utan den fungerar inte svenskundervisningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Litteraturundervisningen på högstadiet: forskning och metoder
  • 36.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    On Communication. 4 / Om kommunikation. 4: Selected papers from a seminar arranged by the Department of Communication Studies, on 3-4 June, 19861987Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report contains eight papers presented at the interdisciplinaryseminar arranged by the Department of Communication Studies, University of Linköping, on 3-4 June, 1986.

    The papers deal in different ways with the problem of distributing knowledge or with methods of describing and improving individualcompetence and skills in communicative situations, especially in classroom interaction. Three of the papers are concerned with knowledge and competence as being mainly social and cultural phenomena - the social transmission of knowledge, educational drama as a means of improv ing social competence, and music reviews as exponents of certain cultural communities. One paper discusses instructions as one way of disseminating knowledge and competence. The last four contributions discuss different levels of knowledgeand competence in various educational settings, such as teacher and pupil interaction, and the ways in which different perspectives on language  may cause misunderstandings and other communicative problems in language learning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    On Communication, 4: Selected papers from a seminar arranged by the Department of Communication Studies, on 3-4 June, 1986
  • 37.
    Lind, Ingemar
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Seipel, PeterStockholms universitet.Beckman, SvanteLinköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.Qvarsell, BirgittaStockholms universitetU.Dahlbom, BoUmeå Universitet.
    Rabalder i människans provins: Fem forskare om dataåldern1987Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I 1984 års forskningspolitiska proposition framhålls behovet av kunskap om sambandet mellan individen, samhället och datatekniken. Där sägs bl a följande:

    "När det gäller att öka kunskapen om sambanden mellan individen, samhället och datatekniken är det enligt min mening angeläget att den kunskap som finns uppbyggd inom skilda discipliner, främst inom det samhällsvetenskapliga och humanistiska området kring individen och samhället, kan utnyttjas som underlag fö r beslut rörande användningen av den nya tekniken som samhället nu står inför. En samverkan mellan forskare från skilda discipliner är här nödvändig." (s 16, bil S)

    För att stimulera sådan samverkan anslogs särskilda medel. En del av dessa ställdes till förfogande för "utarbetande av en kunskaps- och problemöversikt rörande datoriseringens och informationsteknologins samhällskonsekvenser." Denna uppgift har anförtrotts en nationellt rekryterad ledningsgrupp.

    Gruppen har valt att betona ett grundläggande humanistiskt förhållningssätt. Gruppen vill också söka stimulera forskning och kunskapsuppbyggnad av långsiktig och perspektivgrundande karaktär, med andra ord sådan som bäst utförs inom olika institutioner vid universitet och högskolor.

    Dock är det angeläget att understryka att det givna uppdraget, även med de nämnda begränsningarna, är mycket omfattande. Ledningsgruppen har därför valt att initiera studier inom vissa till synes centrala och tidigare ej alltför ofta uppmärksammade områden. Som ett led i arbetet har gruppen valt att ge ut den här föreliggande antologin. Den innehåller ett antal uppsatser författade av några forskare, vilka gruppen engagerat för arbetet i fråga. Härtill kommer också en selektiv bibliografi, som en särskilt engagerad bibliotekarie utarbetat i samråd med författarna. Författarna svarar själva för innehållet i sina uppsatser, men det förtjänar att påpekas att de utarbetats i intern kontakt och diskussion.

    Det är ledningsgruppens förhoppning att antologin både skall fungera som informationskälla och bidra till fo rtsatt debatt och forskning om de viktiga mänskliga och samhälleliga möjligheter och problem som är förenade med den nya informationsteknologin.

    Peter Seipel, ordförande   Ingemar Lind

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Rabalder i människans provins: Fem forskare om dataåldern
  • 38.
    Linell, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Adelswärd, VivekaLinköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.Nilsson, TorbjörnLinköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.Pettersson, Per A.Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Svenskans beskrivning, 16. Volym 1: Förhandlingar vid sammankomst för att dryfta frågor rörande svenskans beskrivning, Linköping den 22-23 oktober 19871987Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sextonde sammankomsten för svenskans beskrivning hölls i Linköping den 22 och 23 oktober 1987. Värdinstitutioner var Institutionen för Språk och Litteratur och Tema Kommunikation.

    Sammankomstens huvudtema var svenska språket i bruk, men i enlighet med traditionen var även andra områden inom forskningen kring svenskan företrädda. Antalet deltagare var c:a 175, och sammanlagt 38 föredrag hölls, varav tre plenarföreläsningar. Tre bidrag (Linda Jönsson: Polisrapporten - en skriven berättelse på talets grund, Godelieve Laureys: Rörelseverb i svenskan och holländskan och Tomas Riad: Reflexivitet och predikation) kommer att publiceras på annat sätt, medan övriga 35 bidrag finns i de två volymer som här föreligger.

    Organisationskommitten bestod, utom av utgivarna, av Mats Arwidson och Marianne Axelson. Vi tackar dem varmt för allt deras arbete före, under och efter sammankomsten. För hjälp med redigeringen vill vi tacka Elisabeth Andersson och Lotta Strand. Vi vill också framföra ett tack till Stiftelsen Tornbylyckorna-Lektorshagen i Linköping som gav ekonomiskt stöd till sammankomsten. Tryckningen av konferensvolymerna har möjliggjorts genom bidrag från HSFR (F 753/88).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Svenskans beskrivning, 16. Volym 1: Förhandlingar vid sammankomst för att dryfta frågor rörande svenskans beskrivning, Linköping den 22-23 oktober 1987
  • 39.
    Linell, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Adelswärd, VivekaLinköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.Nilsson, TorbjörnLinköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.Pettersson, Per A.Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Svenskans beskrivning, 16. Volym 2: Förhandlingar vid sammankomst för att dryfta frågor rörande svenskans beskrivning, Linköping den 22-23 oktober 19871987Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sextonde sammankomsten för svenskans beskrivning hölls i Linköping den 22 och 23 oktober 1987. Värdinstitutioner var Institutionen för Språk och Litteratur och Tema Kommunikation.

    Sammankomstens huvudtema var svenska språket i bruk, men i enlighet med traditionen var även andra områden inom forskningen kring svenskan företrädda. Antalet deltagare var c:a 175, och sammanlagt 38 föredrag hölls, varav tre plenarföreläsningar. Tre bidrag (Linda Jönsson: Polisrapporten - en skriven berättelse på talets grund, Godelieve Laureys: Rörelseverb i svenskan och holländskan och Tomas Riad: Reflexivitet och predikation) kommer att publiceras på annat sätt, medan övriga 35 bidrag finns i de två volymer som här föreligger.

    Organisationskommitten bestod, utom av utgivarna, av Mats Arwidson och Marianne Axelson. Vi tackar dem varmt för allt deras arbete före, under och efter sammankomsten. För hjälp med redigeringen vill vi tacka Elisabeth Andersson och Lotta Strand. Vi vill också framföra ett tack till Stiftelsen Tornbylyckorna-Lektorshagen i Linköping som gav ekonomiskt stöd till sammankomsten. Tryckningen av konferensvolymerna har möjliggjorts genom bidrag från HSFR (F 753/88).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Svenskans beskrivning, 16. Volym 2: Förhandlingar vid sammankomst för att dryfta frågor rörande svenskans beskrivning, Linköping den 22-23 oktober 1987
  • 40.
    Martinssin, Bengt-Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Tradition och undervisning: Tankar om litteraturundervisning, historieskrivning och kulturell reproduktion1987Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report discusses ways to look upon teaching of literature as a social and cultural transmission of (1) a literary canon and (2) certain ways to 'handle' literature and give it meaning. This mainly theoretical discussion is concluded with an account of  the historical background of teaching of literature in Sweden, and a description of how a poem of Viktor Rydberg has been interpreted in educational contexts in the period 1900-1970.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Tradition och undervisning: Tankar om litteraturundervisning, historieskrivning och kulturell reproduktion
  • 41.
    Sachs, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Alfabetisering: en fråga om kultur och tänkande1986Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Culture and thought in the acquisition of literacy is a study of Turkish rural migrant women in a suburb of Stockholm. It is an anthropological description of the process of becoming literate, of the functions that are served by the ability to read and write, and of the way this ability is used in everyday life.

    The report demonstrates that the women's evaluation of and motivation, opportunities and resources for different forms of communication are influenced not only by their social history but also by factors in their new environment.

    This description gives some insight in to the women's domestic and social experiences which helps us to a better understanding of their thoughts and actions in the class room, the literacy course and working life. It helps us to distinguish the elements of continuity and change in their language use.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Alfabetisering: en fråga om kultur och tänkande
  • 42.
    Hansson, Gunnar
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Litteratur mellan människor1985Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The lecture illustrates some problems that can be studied at a Department of Communication when a printed poem is used as '' channel". A frame of theoretical and methodological considerations is presented . The author of the poem, Sandro Key- Aberg, describes the background of the poem and his intentions when writing it. Three readers then present their respective interpretations, and finally some general conclusions are drawn.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Litteratur mellan människor
  • 43.
    Gustavsson, Lennart
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Om kommunikation, 3: Selected papers from a seminar arranged by the Department of Communication Studies on 24-25 May, 19841985Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The guiding concept for the seminar was that of 'understanding'. The contributors to this report discuss various aspects of the understanding of hidden meanings and implicit messages, the acquisition of tacit knowledge in specific contexts as well as the role played in understanding by background knowledge and fundamental assumptions. One of the papers deals specifically with pictorial communication. Three papers are related to the acquisition, learning and teaching of seeond or foreign languages.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    On communication 3: Selected papers from a seminar arranged by the Department of Communication Studies on 24-25 May, 1984
  • 44.
    Nordenfelt, Lennart
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Five Studies in Action Theory1984Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The essays presented in this collection were written over a long period. The first two : "On the Classification of Verbs and Actions" and "On von Wright's Theory of Action" constitute steps in my preparation for the book Events, Actions, and Ordinary Language, Lund 1977. Much of the contents of the former paper was carried over to the book, whereas the analyses in the latter paper were more or less completely left out. These papers have not been published before .

    "On Various Forms of Interaction" is a development of soroe ideas in Events, Actions, and Ordinary Language. This paper was previously published in Swedish in Henschen-Dahlqvist A-M ed. Filosofiska smulor, Festskrift tillägnad Kon rad Marc- Wogau på hans 75-årsdag, Uppsala 1977.

    "Action- Explanations Reconsidered" was wri t ten in 1981 and has not been previously published . It is a short presentation of a basic idea in my dissertation Explanation of Human Actions, Uppsala 1974, as well as a commentary on sorne criticisrns that could be (and partly have been) directed against it .

    "On Not Being Able To Act", finally, is a slightly modified version of a paper previously published in Pauli T. ed <320311>, Philosophical essays dedicated to Lennart Åqvist on his fiftieth birthday, Uppsala 1982. The analysis sketched in this paper has been more fully developed in my Disabilities and Their Classification, Linköping 1983.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Five Studies in Action Theory
  • 45.
    Klintbjer, Piroska
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nilsonne, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ågren, Greta
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    On the development of the child's ability to identify affective state from the prosodic features of adult speech1984Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The ability to judge emotional states (anger, surprise, sadness and happiness) from the non- verbal components of speech was studied in 169 children aged from 4 to 10 years (20- 43 children per group, one group for each year of age except 9) in Uppsala, Sweden . 19 adults were used as a control group. The stimulus material consisted of speech samples, in which a male and a female actor had been instructed to portray the indicated emotional states.

    In general, the ability to make correct judgements increased with increased age. This was especially the case with the recognition of "surprise", "sadness" and "happiness", for which emotions increasing improvements were seen up to t he age of 8, where the ability was close to that of the adult controls. The ability to recognise an angry voice appeared to be well developed already at the age of 4.

    The most difficult item was the male voice portraying "happiness", where the children did not show and increase in their scores until the age of 8. Girls were found to have a more developed ability to identify the expressed emotions in all age groups.

    In most cases where erroneous judgements were made, the male voice was judged to be angry and the female to be sad, irrespective of intended emotion and of the sex of the child.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    On the development of the child's ability to identify affective state from the prosodic features of adult speech
  • 46.
    Hansson, Gunnar
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Litteratur som kommunikation: Förståelser, tolkningar, värderingar1983Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report contains six papers presented at a conf erence on "Literature as cornmunication", arranged by the Department of Cornmunication Studies at the University of Linköping in April 1983. Comrnon to the papers is that they all deal with problems of the reception of literature and present theoretical o r empirical evidence for what goes on when works of literature are understood , interpreted and evaluated. A unifying perspective is that literary texts are given meaning, significance and value through individual reading processes.

    Two of the papers discuss theoretical issues: one, what constitutes processes of understanding and interpretation and how these processes are related; the other, how a new concept of "literary text" can be established on empirical evidence from response research. The remaining four papers present differentaspects of empirical research: on theatrical performances of works by the Kenyan authorNgugi wa Thiong'o, on criteria of evaluation as used by different groups of readers, on the understanding of metaphors among three groups of young readers, and on the frames of refe rence used by critics in their reviews of literature.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Litteratur som kommunikation: Förståelser, tolkningar, värderingar
  • 47.
    Granström, Kjell
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Om Kommunikation. 2: Ett urval föredrag från Tema K:s symposium den 26-27 maj 19831983Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report contains eight papers presented at an interdisciplinary seminar arranged by the Department of Communication studies, University of Linköping, on May 26-27, 1983.

    The report covers two areas: "Power and powerlessness in communication" and "Communication in speech and writing - similarities and differences".

    Ladda ner fulltext (pdf)
    OM KOMMUNIKATION, 2: Ett urval föredrag från Tema K:ssymposium den 26-27 maj 1983
  • 48.
    Hult, Håkan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gustavsson, LennartLinköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Text och bild i läromedel: Sju analyser av svenska som andraspråk1983Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report contains seven analyses of texts and illustrations in instructional materials used in the teaching of basic skills to adult immigrants. The authors, representing several different research fields, discuss various aspects of three materials, chosen to serve as representative examples , e.g.: What i s the visual code that affects the choice of i llustrations and what implicit ideologies are revealed by these illustrations? What assumptions about the learner's knowledge and lack of knowledge underlie texts and illustrations? What different orders of presentation can be traced in different materials, as regards linguistic phenomena and the various skills to be acqui red?Which linguistic forms and functions are represented in thematerials and/or promoted when they are used?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Severinson Eklundh, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The Notion of Language Game: A Natural Unit of Dialogue and Discourse1983Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The study of dialogue is a relatively new area for linguistic research. Only ten years ago, linguists were mostly occupied with the analysis of sentences and their internal structure on various levels. In other disciplines, however, such as sociology, anthropology and philosophy, discourse has been a frequent object of study in investigations concerning the role of language in human activities from different perspectives.

    In this paper, I will argue that the notion of language game, introduced by Wittgenstein and discussed by many others, is the natural candidate for such a unit. The game concept is, if we make it somewhat precise , very general and covers central properties of social action (cf.  Lyttkens 1981). Many authors have already begun to explore that concept for the purpose of studying dialogue (see e .g. Mann , Moore and Levivn 1977 , Levinson1979). Others use concepts that are in some respects equivalent to the game concept (see e.g. the discussion below of Reichman 's context space theory).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    The Notion of Language Game: A Natural Unit of Dialogue and Discourse
  • 50.
    Linell, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Modeller och metaforer för kommunikation1982Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den text som publiceras här som SIC 1 är en nlgot utökad version av den  föreläsning som jag höll den 22 april 1982 vid min installation som professor vid temainstitutionen vid universitetet i Linköping.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Modeller och metaforer för kommunikation
12 1 - 50 av 52
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf