liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 48 av 48
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Gustafsson (fd Emilsson), Sara
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Ramsten, Anna-Carin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, REMESO - Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Forskningssamverkan i politik och praktik: En översikt av initiativ och metoder för utvärdering av forskningskvalitet och genomslag2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten har utformats med utgångspunkt i LiUs arbete med att, utifrån ett organisatoriskt perspektiv, utveckla stöd för forskningssamverkansprocesser samt dokumentera forskningens samhälleliga genomslag. Syftet med rapporten är att ge en översiktlig omvärldsanalys för forskningssamverkan då detta aktualiserats såväl nationellt som internationellt. Förhoppningen är att denna rapport ska fungera som ett diskussionsunderlag för miljöernas forskare i syfte att bidra till utvecklingen av den egna verksamheten. Vår ambition är att sätta samverkan i ett historiskt perspektiv men också bygga vidare på den samverkanstradition som präglar LiU. Även om fokus för denna rapport är Linköpings universitet tror vi att de problem och utmaningar som LiU står inför gäller för fler lärosäten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Forskningssamverkan i politik och praktik
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 2.
    Ramsten, Anna-Carin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, REMESO - Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Snickars, Folke
    Kungliga Tekniska högskolan, KTH, Stockholm.
    Lärosätenas organisering av samverkan och modeller för resursfördelning2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Projektet har syftat till att kartlägga modeller för hur lärosäten premierar strategisk samverkan i sin interna resursfördelning mellan lärosätesledningen och fakulteter/verksamhetsområden och i nästa led till institutioner eller andra aktiviteter. Som bakgrund till våra analyser har vi kartlagt hur lärosätena organiserar sitt arbete med extern samverkan såväl ledningsmässigt, akademiskt som administrativt. I projektet har även analyserats principer för resursfördelning och metoder för att samla in nödvändig information. En central frågeställning har varit i vad mån förutsättningar inom olika discipliner och utbildningsinriktningar kan jämföras. Ett av resultaten visar att lärosätenas modeller för resursfördelning samtidigt är både jämförbara och unika. Det förekommer sällan tydligt riktade satsningar på samverkan. Genomgången visar samtidigt att aktörer på olika nivåer inom universiteten visar stor skicklighet och uppfinnings ‐ rikedom när det gäller att indirekt påverka den interna fördelningen av fakultetsmedel för såväl utbildning som forskning och forskarutbildning. Ett betydande gemensamt lärande kan åstadkommas genom fortsatt samarbete mellan universitetsledningar och förvaltningar men även mellan fakulteter och institutioner vid respektive lärosäte.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Lärosätenas organisering av samverkan och modeller för resursfördelning
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 3.
    Knell, Simon
    et al.
    University of Leicester, UK.
    Axelsson, Bodil
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Eilertsen, Lill
    University of Oslo, Norway.
    Myrivili, Eleni
    University of the Aegean, Greece.
    Porciani, Ilaria
    University of Bologna, Italy.
    Sawyer, Andrew
    University of Leicester, UK.
    Watson, Sheila
    University of Leicester, UK.
    Crossing Borders: Connecting European Identities in Museums and Online2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This publication is produced within the three-year research programme EuNaMus – European National Museums: Identity Politics, the Uses of the Past and the European Citizen, coordinated at Tema Q at Linköping University (www.eunamus.eu).

    EuNaMus explores the creation and power of the heritage created and presented by European national museums to the world, Europe and its states, as an unsurpassable institution in contemporary society. National museums are defined and explored as processes of institutionalized negotiations where material collections and displays make claims and are recognized as articulating and representing national values and realities. Questions asked in the project are why, by whom, when, with what material, with what result and future possibilities are this museums shaped.

    This Open Access publication presents key findings of research undertaken by the Eunamus consortium in its attempts to understand the ‘museology of Europe’. This notion is used here to describe activities which are peculiar to museums and which result from the manner in which museums assemble and deploy objects. This idea can also be used to understand the museological aspects of the city, in which architecture, buildings, monuments, parks, piazzas and boulevards become curated objects. The museological aspect explored here also acts as a counterpoint to the narrative tradition in museums, explored elsewhere in the work of Eunamus. This research investigated the ways in which the city, online museum-like spaces, and national, regional and local museums produce opportunities for connecting identities. A study of national art museums and capital cities, for example, sought to understand how acts of nation making also produced a sense of Europe and of a shared European identity. This aim addressed a central purpose of Eunamus research: to understand how the portrayal of history in national museums could contribute to greater European social cohesion.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Crossing Borders: Connecting European Identities in Museums and Online. Eunamus report No 2
  • 4.
    Eilertsen, Lill
    et al.
    Department of Culture Studies and Oriental Languages Faculty of Humanities University of Oslo, Oslo, Norway.
    Bugge Amundsen, Arne
    Department of Culture Studies and Oriental Languages Faculty of Humanities University of Oslo, Oslo, Norway.
    Museum Policies in Europe 1990 – 2010: Negotiating Professional and Political Utopia2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This EuNaMus report studies how nations develop policy in order to deploy national museums in the redefinition of the national vision. Considering museums as utopian institutions, it focusses on the negotiations between politicians and museum professionals in Europe from 1990-2010. In-depth case studies are presented from France, Norway, Estonia, Hungary and Greece, in order to examine the broad range of change occurring throughout Europe. The report also examines the EU as a new actor in these museum negotiations. The findings indicate that museums have responded to differing circumstances using five broad policy making techniques to engage in national redefinition: re-formulation, re-narration, re-mediation, re-organisation and re-professionalization. The report suggests that national and transnational narratives coexist uneasily in national museums due in large part to three competing utopian visions articulated by Europe’s various policymakers: EUtopia, Multicultural Utopia, and National Historical Utopia. How museums can balance these visions is a key issue for these institutions in the years to come.

    The report is produced within the three-year research programme, EuNaMus – European National Museums: Identity Politics, the Uses of the Past and the European Citizen, coordinated at Tema Q at Linköping University (www.eunamus.eu). EuNaMus explores the creation and power of the heritage created and presented at European national museums to the world, Europe and its states, as an unsurpassable institution in contemporary society. National museums are defined and explored as processes of institutionalized negotiations where material collections and displays make claims and are recognized as articulating and representing national values and realities. Questions asked in the project are why, by whom, when, with what material, with what result and future possibilities are these museums shaped.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Museum Policies in Europe 1990 – 2010: Negotiating Professional and Political Utopia
  • 5.
    Aronsson, Peter
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Knell, Simon
    University of Leicester, UK.
    Amundsen, Arne Bugge
    University of Oslo, Norway.
    Axelsson, Bodil
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bodenstein, Felicity
    Université Paris 1 Panthéon Sorbonne, France.
    Bounia, Alexandra
    University of the Aegean, Greece.
    Dodd, Jocelyn
    University of Leicester, UK.
    Eilertsen, Lill
    University of Oslo, Norway.
    Iordachi, Constantin
    Central European University, Hungary.
    Jones, Ceri
    University of Leicester, UK.
    Kuutma, Kristin
    University of Tartu, Estonia.
    Porciania, Ilaria
    University of Bologna, Italy.
    Poulot, Dominique
    Université Paris 1 Panthéon Sorbonne, France.
    Sawyer, Andrew
    University of Leicester, UK.
    Watson, Sheila
    University of Leicester, UK.
    Weiser, Elizabeth
    Ohio State University, USA.
    National Museums Making History in A Diverse Europe2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This is the summary policy report of the Eunamus project. Drawing together findings from all of the other project reports and conferences, it reflects upon the way histories are constructed and deployed in Europe’s national museums. It sets out to address two questions: In what ways do national museums, and the histories they display, contribute to social division and cohesion? How might national museums be a force for greater social cohesion in Europe in the future? The report discusses how national museums perform, interpret and narrate meaningful pasts and how these acts of communication are perceived by visitors and citizens. The report concludes with eight policy implications:

    • National museums need to be autonomous creative institutions
    • National museums need to understand and be open about their performances
    • National museums need to overcome national constraints
    • National museums need to develop and share tools for establishing bridge-building narratives
    • National museums need to review their impact on perceptions of citizenship
    • National museums need to reach new audiences
    • Regional and local museums hold great potential for international bridge building
    • National museums can act as forums for contested issues

    The three-year research programme, EuNaMus – European National Museums: Identity Politics, the Uses of the Past and the European Citizen, is coordinated at Tema Q at Linköping University (www.eunamus. eu). EuNaMus explores the creation and power of the heritage created and presented at European national museums to the world, Europe and its states, as an unsurpassable institution in contemporary society. National museums are defined and explored as processes of institutionalized negotiations where material collections and displays make claims and are recognized as articulating and representing national values and realities. Questions asked in the project are why, by whom, when, with what material, with what result and future possibilities are these museums shaped.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    National Museums Making History in A Diverse Europe
  • 6.
    Dodd, Jocelyn
    et al.
    School of Museum Studies, University of Leicester, UK.
    Jones, Ceri
    School of Museum Studies, University of Leicester, UK.
    Sawyer, Andy
    School of Museum Studies, University of Leicester, United Kingdom.
    Tseliou, Marie-Anna
    School of Museum Studies, University of Leicester, United Kingdom.
    Voices from the Museum: Qualitative Research Conducted in Europe's National Museums2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study presents the findings from interviews and focus groups carried out at six European national museums with visitors and minority groups. It looks at the connections that can be made between national, European and minority identities and how these frame very different experiences of the national museum. Whilst visitors were, on the whole, convinced that national museums represented a shared, collective identity, the inclusion of minority groups in the research revealed a discernible dissonance between the majority of visitor’s views and the views of minority groups. Despite collectively forming a substantial section of the European population, minority experiences were largely absent from national museums, a situation that is rarely recognised by museum visitors. Personal and national identity was especially complex and important to minorities because they were constantly negotiating their relationship with the dominant culture, but the silence in national museums and lack of recognition of their contribution to national society only confirmed their status as “Other” when they wanted to belong.

    In response, this study calls on national museums to be more conscious of unheard voices and experiences, and be more actively aware that national and European identity is continually evolving, fluid and dynamic. The challenge for national museums is to embrace these elements and to become places of dialogue not didacticism, of exploration not certainty, and of inclusion not silence. National museums are valued as important and authoritative institutions by their visitors but they need to harness this authority more responsibly and proactively if they are to enhance national and European understanding.

    The report is produced within the three-year research programme, EuNaMus – European National Museums: Identity Politics, the Uses of the Past and the European Citizen, coordinated at Tema Q at Linköping University (www.eunamus.eu). EuNaMus explores the creation and power of the heritage created and presented at European national museums to the world, Europe and its states, as an unsurpassable institution in contemporary society. National museums are defined and explored as processes of institutionalized negotiations where material collections and displays make claims and are recognized as articulating and representing national values and realities. Questions asked in the project are why, by whom, when, with what material, with what result and future possibilities are these museums shaped.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Voices from the Museum: Qualitative Research Conducted in Europe's National Museums
  • 7.
    Bounia, Alexandra
    et al.
    University of the Aegean, Greece.
    Nikiforidou, Alexandra
    University of the Aegean, Greece.
    Nikonanou, Niki
    Department of Preschool Education of the University of Thessaly, Greece.
    Matossian, Albert Dicran
    University of the Aegean, Mytilene, Greece.
    Voices from the Museum: Survey Research in Europe's National Museums2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report presents visitor perspectives on what it means to be a national museum and relations between national museums and identities. Overall, visitors expect national museums to help them build national consciousness and collective identity, when it comes to nationals; and help them understand difference and similarity when it comes to non-nationals/visitors to the nation. The survey suggests that national museums, in order to “deserve” the name, need to present the complete story of the nation. In terms of identity, national identity is prioritized by most visitors as their primary identity. There are three categories of self-proclaimed “national identity”: a single national identity; a hybrid national identity (two or more heritage roots); and a trans-national identity, which places an emphasis on European, cosmopolitan ideals, universal humanity or the importance of the individual in determining identity. Often national identity is complemented with other identities: class, gender, education, origins of some sort. The findings suggest that national museums seem to be well located to express those ideas as well, since they provide historical models with which people can understand and identify themselves.

    The report is produced within the three-year research programme, EuNaMus – European National Museums: Identity Politics, the Uses of the Past and the European Citizen, coordinated at Tema Q at Linköping University (www.eunamus.eu). EuNaMus explores the creation and power of the heritage created and presented at European national museums to the world, Europe and its states, as an unsurpassable institution in contemporary society. National museums are defined and explored as processes of institutionalized negotiations where material collections and displays make claims and are recognized as articulating and representing national values and realities. Questions asked in the project are why, by whom, when, with what material, with what result and future possibilities are these museums shaped.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Voices from the Museum: Survey Research in Europe's National Museums
  • 8.
    Andersson, Lotta
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wilk, Julie
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Från global klimatforskning till lokal riskanalys och klimatanpassning: Exempel på hur man kan arbeta med lokalt deltagande, kombinerat med modeller i formulering av lokal sårbarhets och anpassningsplaner vid förändrat klimat2010Ingår i: Klimatets krav på samhället / [ed] Göran Graninger & Christer Knuthammar, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2010, s. 47-64Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Sverige hör troligen inte till de regioner i världen som är mest sårbara för klimatvariabilitet och förändringar. Effekter från ett förändrat klimat kommer dock med stor sannolikhet att vara märkbara även lokalt i Sverige, vilket diskuteras mer ingående i Sten Bergströms artikel.

    Denna artikel syftar till att bidra med erfarenheter runt hur man kan arbeta med att ta fram lokalt förankrade anpassningsstrategier. Med tanke på osäkerheter om detaljer i det framtida klimatet, kan det ibland ifrågasättas om det är rimligt att göra stora investeringar på så osäkra grunder. I detta sammanhang är det viktigt att tänka på att anpassningsstrategier för att möta framtida förändringar även gör oss bättre rustade att möta den klimatvariabilitet som vi redan lever med.

    Att välja rätt strategier för framtiden bör därför baseras på identifikation och fokus på de klimatrelaterade problem som vi har redan idag, med fokus på de problem som ger allvarligast effekter för olika sektorer i samhället, samt, baserad på regionalt nedskalade modellberäkningar, identifikation av sannolikheten för att dessa problem kommer att öka i framtiden.

    I denna artikel ges ett exempel på hur man genom aktörsamverkan kan ta fram lokala och regionala åtgärdsplaner. Samverkan har assisterats av klimat och vattenmodellerare, som i dialog med lokala aktörer tagit fram det material som behövts för att föra diskussionerna vidare. Exempel ges från ett pågående projekt i Sydafrika, men metoderna är lika relevanta i Sverige. Liknande metoder har, t.ex. använts för att ta fram en lokalt föreslagen åtgärdsplan mot övergödning i Kaggebofjärden, med medverkan från bl.a. lantbrukare, sommarstugeägare och kommuner (rapport kan beställas från lotta.andersson@smhi.se) .

    Dessutom beskrivs kortfattat ett nystartat INTERREG-projekt, ”Baltic Climate” som bl.a. syftar till att ge kommuner och lokala aktörer runt Östersjön möjlighet att möta klimatförändringarna på ett hållbart sätt..

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Från global klimatforskning till lokal riskanalys och klimatanpassning: Exempel på hur man kan arbeta med lokalt deltagande, kombinerat med modeller i formulering av lokal sårbarhets och anpassningsplaner vid förändrat klimat
  • 9.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Förlamande eller fruktbar osäkerhet? Några tankar kring kommunikation av klimatosäkerheter2010Ingår i: Klimatets krav på samhället / [ed] Göran Graninger & Christer Knuthammar, Linköping University Electronic Press , 2010, s. 65-76Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Klimatfrågan är ett exempel på en fråga som varit närvarande i det offentliga samtalet under en lång tidsperiod, men som på kort tid har gått från att vara ett ämne som framför allt diskuterats inom vetenskapssamhället och på den politiska arenan, till att förekomma i stort sett dagligen i mediedebatten och i lekmäns vardagssamtal. Alltsedan klimatfrågan först började diskuteras på den vetenskapliga arenan har den omgärdats av olika typer av osäkerhet. I en analys av hur diskursen om klimatförändringar gestaltat sig på olika samhälleliga arenor pekar Corfee-Morlot m fl (2007) på att den vetenskapliga diskussionen ännu in på 1980-talet karakteriserades av en grundläggande osäkerhet. Debatten gällde om det fanns skäl att överhuvudtaget tala om en växt-huseffekt med global uppvärmning och förändrade nederbördsmönster som konsekvens. Vidare har vetenskapssamhället diskuterat om kli-matförändringarna i så fall är en följd av människans utsläpp av växthusgaser, eller om de har naturliga orsaker. Denna grundläggande osäkerhet har numera till stor del försvunnit från den vetenskapliga arenan. En majoritet av klimatforskare är idag ense om att vi har en klimatförändring som till stor del är ett resultat av mänsklig påverkan (IPCC 2007). Däremot finns det oenighet på det vetenskapliga planet om hur stora klimatförändringarna kan väntas bli och vilka effekter de kommer att få i olika delar av världen. På det politiska planet har strider uppstått kring hur klimatförändringarna ska mötas (Featherstone m fl 2009)– hur stora utsläppsminskningar behövs och vem ska stå för de minskade utsläppen? Vilka anpassningar behöver göras på lokalt, na-tionellt och internationellt plan för att hantera samhällets sårbarhet inför klimatförändringarnas effekter, såsom exempelvis ras, skred och översvämningar? I denna debatt, som fått stort utrymme i media under den senaste tiden, exponeras allmänheten för en rad motstridiga budskap. Det framhålls ofta att alla måste ta sitt ansvar för att skapa mer ”klimatsmarta” och hållbara livsstilar (t ex SOU 2005:51). Hur en sådan livsstil bör se ut är däremot inte lika tydligt.

    Det svenska samhällets sårbarhet för ras och skred har lyfts fram i klimat- och sårbarhetsutredningen, som lades fram år 2007 och som fick stor uppmärksamhet i svenska media. Utredningen pekar på att antalet dagar med kraftig nederbörd kommer att öka under vinter, vår och höst i stora delar av Sverige. Detta tillsammans med ökande flöden i vattendrag samt höjda och varierande grundvattennivåer medför en ökad risk för skred och ras. Störst är risken i Vänerlandskapen, östra Svealand, Göta Älvdalen och utmed större delen av ostkusten (SOU 2007: 60). Diskussioner förs på lokal, regional och nationell nivå kring hur man bör anpassa sig till riskerna. Samtidigt finns det inte en entydig anpassningsstrategi som passar överallt. SGI pekar i sin underlags-rapport till klimat- och sårbarhetsutredningen på att konsekvenserna av klimatförändringarna i form av ras och skred kommer att se olika ut i olika delar av Sverige. Därmed behövs också olika lokala anpassningsstrategier (SGI 2008). I detta ligger en kommunikationsutmaning. Hur kan man kommunicera vetenskapligt underbyggda klimatbudskap till olika målgrupper med olika bakgrund och olika tolkningsramar? Hur hanteras osäkerheter i kommunikationsprocessen?

    Denna text syftar till att belysa forskning kring klimatkommunikation och allmänhetens förståelse av klimatfrågan samt att diskutera hur osäkerheter kan kommuniceras i olika sammanhang. Jag kommer att argumentera för att en öppen diskussion kring dataosäkerheter och osäkerhet kring mål för utsläppsminskning och anpassningsstrategier i vissa fall kan fungera som en viktig del i att forma så kallade ”extended peer communities”, där många aktörer tillsammans kan engageras i arbetet för att hantera klimatutmaningarna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Förlamande eller fruktbar osäkerhet? Några tankar kring kommunikation av klimatosäkerheter
  • 10.
    Bladh, Mats
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Klimat, eleffektivisering och retureffekter2010Ingår i: Klimatets krav på samhället / [ed] Göran Graninger & Christer Knuthammar, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2010, s. 13-28Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Hushållens elförbrukning, bortsett från elvärme, motsvarar 15 procent av landets totala elförbrukning. Hushållselen har ökat långsamt över tid, det kan bero på att antalet hushåll ökat, dels på grund av ökad folkmängd, dels för att hushållen blivit mindre. Svensk elproduktion är, i stort sett, klimatneutral eftersom den består mest av vattenkraft och kärnkraft. Men hushållen kan ändå bidra till att den globala upp-värmningen hejdas genom inköp och användning av energieffektiv elektrisk utrustning. Den reduktion i elkonsumtion som uppnås kan användas för att ladda elbilar, som då successivt kan ersätta bensin-drivna bilar.

    Det finns dock risk för retureffekter, dvs. att energieffektivisering ger upphov till förändrad användning så att effektivitetsvinsterna äts upp delvis. När det gäller kyl och frys, samt tvätt- och torkmaskiner, har elförbrukningen minskat trots att antalet apparater och storleken på dem ökat. Retureffekten har alltså varit begränsad för perioden 1980–2000, så att stora effektiviseringsvinster kvarstår.

    Retureffekten har också diskuterats i relation till hushållens an-vändning av belysning, den typ av elektrisk utrustning som är mest användarberoende. Det är aktuellt nu med tanke på den av EU beslu-tade utfasningen av glödlampor. Att brinntider för lysrörslampor (låg-energilampor) eller lysdiodlampor skulle öka bara därför effekten är lägre, är inte troligt. Men det är möjligt att användningen av belysning kan breddas när lysdioderna blir vanligare. De utformas för att place-ras i trappsteg, i trädgård mm. som inte är vanligt idag. När man fasar ut glödlamporna 2009–2012 försvinner en värmekälla, vilket kan ge upphov till ökat värmebehov från värmesystemet. En fjärde mekanism som kan ge retureffekt är de pengar som sparas på energieffektivise-ringen, hur används dessa pengar? Finns det konsumtion som inte är miljöskadlig?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Klimat, eleffektivisering och retureffekter
  • 11.
    Storbjörk, Sofie
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Klimatanpassning och den fysiska planeringens utmaningar2010Ingår i: Klimatets krav på samhället / [ed] Göran Graninger och Christer Knuthammar, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2010, s. 121-134Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna text är att diskutera några utmaningar som kli-matfrågan medför för kommunernas – och i synnerhet den lokala fy-siska planeringens – förmåga att anpassa sig till samtida klimatvaria-tioner och framtida klimatförändringar. Mer specifikt riktas fokus på 1. ansvar, medvetenhet och handlingsutrymme, 2. organisatorisk sprid-ning och tvärsektoriellt lärande, 3. prioriteringar och intressekonflikter, samt, slutligen, 4. vad anpassar man sig till? Sammantaget ger de skis-serade temana viktiga ledtrådar kring vad som påverkar de svenska kommunernas anpassningskapacitet. Texten baseras på frågor som väckts genom kvalitativa fallstudier av svenska kommuners arbete med planering, riskhantering och klimatanpassning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Klimatanpassning och den fysiska planeringens utmaningar
  • 12.
    Graninger, Göran
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Knuthammar, ChristerLinköpings universitet.
    Makten över rummet: Tankar om den hållbara staden2010Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vilken betydelse har arkitekturen och stadsplaneringen för att våra städer skall bli långsiktigt hållbara? Den frågan vill regeringen – och alldeles särskilt kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth och miljöminister Andreas Carlgren – ha diskuterad och belyst och gav därför hösten 2009 Arkitekturmuseet, Boverket, Riksantikvarieämbetet och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) i uppdrag att studera hur vi genom miljö- och kulturpolitiken kan främja utvecklingen av långsiktigt hållbara städer.

    Vadstena forum för samhällsbyggande planerade att under våren 2010 arrangera ett symposium om städerna och en hållbar utveckling. När Vadstena forums styrelse fick kännedom om regeringens uppdrag beslöt den efter samråd med de fyra myndigheterna att ordna ett seminarium om Makten över rummet – Tankar om den hållbara staden. Till seminariet inbjöds dels företrädare för Arkitekturmuseet, Boverket, Riksantikvarieämbetet, Formas och Vadstena forum, dels ett tjugotal forskare som utifrån olika aspekter arbetat med frågor om att forma hållbara städer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Makten över rummet : Tankar om den hållbara staden
  • 13.
    Persson, Therése
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bröst och ålder: om den första behån och patetiska urringningar2009Ingår i: Åldrande, åldersordning, ålderism / [ed] Håkan Jönson, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2009, 1, s. 30-45Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I det här kapitlet kommer jag att använda bröst som en ingång att närma mig frågor som rör ålder och livsförlopp. Texten är organiserad i två delar där den första behandlar de unga, utväxande bröst som Lena talar om här och som snart ska komma att stoppas in i sitt alldeles egna klädesplagg – behån – för första gången. Den andra delen handlar om de bröst som Riita nämner som inte längre anses passande att delvis blotta i urringningar. Resonemangen utgår ifrån vad Lena, Riita och nio andra personer berättar om bröst, ålder, kropp, urringningar och behå vid ett antal samtalsintervjuer. Personerna är i olika åldrar – mellan sex och 57 år – och de har skiftande bakgrund, inte minst vad gäller erfarenhet som knyter an till bröst.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Bröst och ålder : om den första behån och patetiska urringningar
  • 14.
    Lövgren, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fyrtiotalist, 50-plussare, mappie: Om ålderskategori-seringar i reklam och populärpress2009Ingår i: Åldrande, åldersordning, ålderism / [ed] Håkan Jönson, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2009, 1, s. 121-137Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta kapitel handlar om olika former av åldersrelaterade kategoriseringar; en utförligare analys av dessa kommer att ingå i min avhandling som har arbetsnamnet Se lika ung ut som du känner dig. Om kulturella föreställningar om ålder och åldrande. Avhandlingen har som empirisk utgångspunkt intervjuer med människor verksamma inom reklam och marknadsföring, samt med personer som arbetar med tidningar som vänder sig till kvinnor i åldrarna 40 och uppåt, med just ålder som försäljningsargument. Vidare analyserar jag tidningens texter, med tonvikt också på det visuella. Som en tredje empirisk ingång har jag intervjuat ett antal kvinnor i medelåldern om att vara i denna del av livet, om deras syn på tidningarna, reklambilderna i dem och om konsumtion. Min forskningsfråga fokuserar den mening ålder och åldrande ges i de här sammanhangen.

    I detta kapitel kommer jag att rikta intresset mot åldersrelaterade kategoriseringar som de som arbetar med reklam respektive journalistik använder sig av under intervjuerna eller som figurerar på olika hemsidor som de refererar till, men också de som förekommer i tidningarnas artiklar och reportage. Vilka förhandlingar om ålder och åldrande kommer till uttryck i de kategoriseringar man använder sig av? Vilken mening tillskrivs ålder och åldrande i de här benämningarna? Till en del överlappar inifrånanvändningarna av begreppen med vetenskapliga. Artiklar och reportage i tidningarna hänvisar till forskning. De intervjuade marknadsförarna refererar till vetenskapliga undersökningar då de beskriver hur man inom branschen tänker kring målgrupper, värderingar m.m. Vetenskapliga definitioner av begreppen blir också en klangbotten då jag analyserar de uttryck som används i veckotidningarna respektive under intervjuerna. Av utrymmesskäl skriver jag i denna artikel inte om de åldersbegrepp de intervjuade kvinnorna använder.

    Med utgångspunkt i en analys av kategoriseringar som cirkulerar i reklam, marknadsföring och veckotidningarnas texter, kommer jag nedan att diskutera några begrepp som kan vara värda att reflektera över.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fyrtiotalist, 50-plussare, mappie : Om ålderskategori-seringar i reklam och populärpress
  • 15.
    Hagberg, Jan-Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Larsson, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Gamla människors teknikrum2009Ingår i: Åldrande, åldersordning, ålderism / [ed] Håkan Jönson, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2009, 1:1, s. 157-175Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna artikel tar vi fasta på ålderns och livshistorians betydelse för individens förhållande till vardagstekniken. Den som har levt länge har byggt upp sitt teknikrum under lång tid och förvärvat vanor, erfarenheter och intressen som ger en "teknikstil". En "gammal" person gör matchningen mellan det befintliga och det nya med andra förtecken än en ung eller medelålders.28 Just den matchningen intresserar oss särskilt här. Vi koncentrerar oss därför på hur äldre förändrar sitt teknikrum genom att släppa in nya tekniska objekt och omvänt utsorterar sådant som man inte längre tycker att man behöver.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Gamla människors teknikrum
  • 16.
    Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    ”Gift er så att barnet får en laglig far!”: Om familjegenerationer och strategier i transnationella relationer2009Ingår i: Åldrande, åldersordning, ålderism / [ed] Håkan Jönson, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2009, 1, s. 79-95Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I detta kapitel ska jag i första hand utifrån detta brev från min mor, men också utifrån de intervjuer som jag gjorde med sverigefinnar för min av-handling (Lukkarinen Kvist 2006), beskriva och analysera hur familjestrate-gier i form av normer och värderingar förmedlas från en äldre familjegene-ration till en annan i transnationella relationer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    ”Gift er så att barnet får en laglig far!” : Om familje-generationer och strategier i transnationella relationer
  • 17.
    Nord, Catharina
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    I ett annat perspektiv2009Ingår i: Åldrande, ÅLdersordning, Ålderism / [ed] Håkan Jönson, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2009, 1, s. 238-242Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Varje människa har en kärna av jag inom sig. De flesta kan nog känna att jag var jag för tio, tjugo och fyrtio år sedan. En liten flicka, en ung man. I det omvända perspektivet, om tio år, kan jag föreställa mig att jag sannolikt kommer att uppleva samma förtätning inom mig som jag kallar jag. Men i ett perspektiv på tjugo år, för att inte tala om trettio, fyrtio år börjar känslan av mitt jag upplösas i abstrakt åldrande. Det behöver inte bero på vår tids fixering vid ungdomlighet att detta bereder en svårigheter. Livets mening är helt enkelt att leva. Att föreställa sig att man närmar sig sitt eget slut låter sig inte göras utan motstånd. Man kan nog sluta sig till att en gammal människa är, liksom jag som är yngre, alla sina åldrar. Men inte för att trösta mig. För en gammal människa är framförallt gammal. Och det kommer jag också att bli om jag har tur.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    i en annat perspektiv
  • 18.
    Hållner, AnnaLena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    I trilogins centrum: analys av fiktionens verktyg i gestaltandet av levnadslopp2009Ingår i: Åldrande, åldersordning, ålderism / [ed] Håkan Jönson, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2009, 1, s. 63-78Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Dispositionen av detta kapitel bestäms av de två tendenser i trilogin som jag vill tydliggöra. Den ena är personifieringen av Göran Sager-Larsson, och hur denna personifiering är kopplad till Göran Sager-Larsson som en ut-gångspunkt för åldrande. Den andra tendensen är det som motsätter sig konstruktionen av Göran Sager-Larssons livslinje. Jag kommer att lyfta fram den livslinje som skapas i trilogin och som framför allt grundläggs i Värme. Den följer ett kronologiskt mönster, ger läsaren biografiska fakta och förser oss med en livsberättelse kopplad till Göran Sager-Larsson. Den litterära illusionen kommer jag sedan att demontera för att diskutera ge-staltning av åldrande som en fastlagd kategori utifrån en kronologisk ord-ning och en gestaltning som har en repetitiv struktur. Nagelfarandet av Göran Sager-Larsson synliggör trilogins konstruktioner, därför är gestalt-ningarna av trilogins huvudperson avgörande för analysen av åldrande i Sigrid Combüchens tre romaner.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    I trilogins centrum : analys av fiktionens verktyg i ge-staltandet av levnadslopp
  • 19.
    Jönson, Håkan
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Inledning2009Ingår i: Åldrande, åldersordning, ålderism / [ed] Håkan Jönson, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2009, 1, s. 7-17Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här boken visar upp ett smakprov av den forskning som bedrivs vid det Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL), Linköpings Universitet. Boken utgör också ett försök att ge en mer varierad och pro-blematiserande bild av äldre och åldrande än den som vanligen förekommer i litteratur om ålderdomens biologiska och psykologiska förändringar, vård och omsorg om äldre. Vilken är då den dominerande bilden inom äldre-forskningen?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Inledning
  • 20.
    Graninger, Göran
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Knuthammar, ChristerLinköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Klimatets krav på samhället2009Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vadstena forum för samhällsbyggande har en lång tradition som arena för samtal och diskussioner i aktuella och långsiktiga frågor om sam­hällsbyggande mellan samhällsplanerare, politiker, arkitekter, bostads­byggare, kulturminnesvårdare, ansvariga såväl för infrastruktur som för vård och skola, forskare och forskarstuderande i skilda discipliner, publicister och andra. Diskussionerna vid det årliga symposiet förs i mindre grupper utifrån ett väl förberett material. Det har gett Vadstena forum dess särprägel och skilt det från andra konferenser och sympo­sier. Vid Vadstena forum skall alla deltagare få komma till tals, bli hörda, bemötta och berikade med nya synpunkter och infallsvinklar.

    Forskningen bidrar till ökade kunskaper om viktiga frågor som rör samhällsbyggande och samhällsplanering i vid mening. Samtalen vid Vadstena forum är därför knutna till redovisning av ny kunskap om det valda området. Forskare står för diskussionsunderlaget vid symposiet, som därigenom blir ett möte mellan forskare och beslutsfattare i olika funktioner.

    Nutidens kanske mest brännande samhällsfråga handlar om hur samhället skall bemästra de problem som orsakas av ett förändrat kli­mat. Morgondagens klimat ställer redan nu krav på nytänkande i sam­hällsplaneringen och byggande. Vadstena Forum syftade till att vid 2009 års symposium belysa och diskutera ett antal aktuella frågor kring klimatförändringarna och deras konsekvenser för bland annat bostads- och stadsplanering.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Klimatets krav på samhället
  • 21.
    Olaison, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Äldre - vård - civilsamhälle (ÄVC). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kommunikation i livet på äldre dagar: Om användningen av samtalsanalys i forskning om äldreomsorgens vardag2009Ingår i: Åldrande, åldersordning, ålderism / [ed] Håkan Jönson, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2009, 1, s. 176-190Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kapitlet inleds med en beskrivning av det forskningsprogram med rubriken Kommunikation i äldre människors livsmiljö, som bedrivits vid Tema Äldre och åldrande/NISAL sedan starten år 2000. Därefter ges ett exempel från vår forskning om behovsbedömning i äldreomsorgen där samtalsanalys är den metodologiska ansats som används. Vi visar här hur denna typ av forskning kan användas som verktyg för att studera situationer där samtalens deltagare – de äldre själva, deras närstående och handläggarna – har delvis olika åsikter om de äldre personernas hjälpbehov. Kapitlet avslutas med några tankar om vad samtalsanalytisk forskning kan bidra med för typ av kunskap och vad sådana studier i sin tur kan få för konsekvenser för utformningen av äldreomsorgen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kommunikation i livet på äldre dagar : Om användningen av samtalsanalys i forskning om äldreomsorgens vardag
  • 22.
    Ålund, Aleksandra
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kvinnor som nav i föreningsarbete: Socialt aktörskap i det multietniska Stockholm2009Ingår i: Samhällsbyggande och integration: Frågor om assimilation, mångfald och boende / [ed] Graninger, Göran & Knuthammar, Christer, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2009, s. 11-25Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Privatiseringen, avregleringen av arbetsmarknaden och andra processer förbundna med den samtida nyliberala orienteringen i politik och ekonomi har fört med sig en ökad uppmärksamhet på det civila samhället. Det civila samhällets ökade betydelse har beskrivits både som ett symptom på samhälleliga problem, och som en lösning på dessa problem. Det civila samhället kopplas, i det sistnämnda fallet, till den politiska sfär där nya sociala rörelserna (kvinno-, miljö- och antirasistiska rörelser) tar form, och där ideellt arbete har sitt främsta uttryck.

    I forskning om sociala rörelser framhålls ofta den betydelse som nätverksbygge i informella sfärer har för framväxten av ett offentligt, kollektivt aktörskap – inte minst för kvinnors engagemang. Medlemskap i informella nätverk främjar framväxten av ett kollektivt aktörskap som kan få ett politiskt uttryck i protestaktioner. Med hänvisning till ett flertal studier drar Doug MacAdam (1994) slutsatsen att sociala rörelser präglas av kollektiva identiteter framväxta ur gemensamma uppfattningar om hierarkiska maktrelationer och relaterade riktlinjer för aktionsprogram, genomsyrade av syften att förändra ojämlika maktrelationer. Med liknande tankegångar noterar Naomi Abrahams (1996) att kvinnor engagemang i föreningslivet är nära kopplad med maktstrukturer i familjen och i samhället och hur detta engagemang bidrar till framväxten av kollektiva identiteter.

    Genom deltagande i föreningslivet stärks kvinnornas lokala, sociala och politiska engagemang. Föreningslivet är ofta lokalt förankrad, men den lokala förankringen kan också vara en språngbräda för ett nätverksbygge som sträcker sig bortom det lokala, och förgrena sig både geografiskt och socialt åt flera olika håll.

    Jag vill illustrera dessa tankar med Anna och Maria, som båda leder föreningar i Stockholm. Dessa föreningar, som utgör mötesplatser i det lokala förortslivet respektive den centrala staden, har betydelse för utbildnings- och arbetslivskarriärer för såväl ungdomar och för föräldragenerationen, som i förlängningen, för det lokala samhällets sociala liv och generellt, för medborgerligt engagemang. Artikeln tematiserar innebörden av socialt aktörskap med fokus på etnicitet och genus.

  • 23.
    Levin, Lena
    Linköpings universitet, Institutionen för tema. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Massmedial kategorisering av äldre i arbetslivet: Den som blir arbetslös vid 50 års ålder får räkna med att gå arbetslös fram till pensionen2009Ingår i: Åldrande, åldersordning, ålderism / [ed] Håkan Jönson, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2009, 1, s. 105-120Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta kapitel kommer att handla om kategorisering av ålder i arbetslivet med fokus på den "äldre" arbetskraften och hur den skildras av massmedier. Utgångspunkten är att åldersdiskriminering handlar om negativ särbehandling på grund av ålder. Om exempelvis tjänster eller arbetsuppgifter på en arbetsplats fördelas mot bakgrund av antaganden om att ålder och kom-petens hör samman då har det tydliga ålderistiska inslag. Jag vill även hävda att beskrivningar av individer och grupper av individer kan omfattas av ålderismbegreppet och ha ålderistiska inslag, exempelvis massmediers skildringar av äldre personers prestationer eller tillkortakommanden i olika sammanhang. Omorganisation av arbetsplatser är tydliga exempel där ålder har använts (som en kategori) för att definiera människor som ska få tillgång till eller bör avvecklas från vissa tjänster/arbeten och när det har ansetts att personalen behövt föryngras har man exempelvis satt ett ålderstak och erbjudit tidig avgång med pension för dem som hamnat över ålderstaket (t.ex. 50, 55, 60 år). Vid försvarsomvandlingen 1999–2000 infördes så kallad särskild pension (SP) för officerare 55+ och för civilanställ-da 58+. Särskild pension skulle på så vis fungera som instrument för att öka den "naturliga" avgången i det svenska försvaret och bereda plats för yngre medarbetare. Pensionärerna skulle grunda sina val på egna överväganden och beslut men det var långt ifrån alla som uppfattade förutsättningarna på det viset. Även om ålder inte får utgöra grunden för uppsägning kan åldern ha betydelse för hur man resonerar på ledningsnivå, fackligt och i olika arbetsgrupper. Vissa kategoriseringar kan få ålderistiska inslag och kan genom sådana särskilda pensionsåtgärder få fäste i en organisation och även sippra ut i en så kallad "offentlig diskurs". Inte minst i massmedi-er av olika slag kan kategorierna få fäste och lite längre fram i det här kapitlet kommer några konkreta exempel på hur det kan se ut när massmedier aktivt bidrar till en viss typ av kategorisering av äldre i arbetslivet. Ett par exempel kommer från just försvarsomvandlingen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Massmedial kategorisering av äldre i arbetslivet : Den som blir arbetslös vid 50 års ålder får räkna med att gå arbetslös fram till pensionen
  • 24.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Mellanboendeformer för äldre: av intresse såväl för de äldre som för bostadsföretagen2009Ingår i: Åldrande, åldersordning, ålderism / [ed] Håkan Jönson, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2009, 1, s. 138-156Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här texten syftar till att diskutera det ökande intresset för äldres boendesituation utifrån kommunernas, bostadsföretagens samt de äldre individernas perspektiv. Detta görs genom att studera de förändringar som har ägt rum på bostadsmarknaden då nya former av boenden för äldre nu finns på marknaden. Dessa boenden riktar sig till aktiva äldre som närmar sig eller redan har uppnått pensionsåldern och som inte har hemmaboende barn. De förändringar som sker i den här fasen av livet kan antas påverka boendesituationen även om det är individer och hushåll som inte är beroende av insatser i form av vård och omsorg som endast kan lösas inom det särskilda boendet. Fokus här är på de förändringar som ägt rum på den ordinära bostadsmarknaden och inom bostadsföretagen men också på sociala frågor som kan ha med de äldres bostadssituation att göra.

    Studien utgår ifrån några forskningsfrågor kring tidpunkten för det ökade intresset för äldres boendesituation, de olika typer av boenden som diskuteras liksom de kvaliteter i boendet som poängteras i samband med marknadsföringen av seniorboenden.

    Texten är en sammanfattning dels av litteratur som berör äldre som aktörer på bostadsmarknaden, dels av möten med representanter för bostadsföretag och tjänstemän inom några olika kommuner kring de behov som finns och olika exempel på hur man försöker möta dessa behov. Ett antal studiebesök har också genomförts som visar på hur den här typen av boenden fungerar i praktiken och texten bygger också på preliminära resultat ifrån ett par pågående studier om äldres boendepreferenser i en medelstor svensk stad. Resultaten som presenteras är en sammanfattning av det som framkommit ur dessa olika källor.

    Det finns inga regler för vad som måste ingå för att ett boende ska räknas som en mellanboendeform, t.ex. seniorboende, även om en del riktlinjer och rekommendationer har presenterats (Wel Hops 2007). Oftast riktar sig boendet till individer som är 55 år eller äldre och som inte har några hemmavarande barn. Tillgängligheten är hög och det finns oftast gemensamhetsutrymmen och lokaler för hobbyverksamheter av olika slag. Mellanbo-endeformerna har en rad olika namn såsom seniorboende, plusboende, 55+, temaboende, boende för den tredje åldern, gemensamhetsboende etc. Här kommer termen seniorboende för enkelhetens skull att användas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Massmedial kategorisering av äldre i arbetslivet : Den som blir arbetslös vid 50 års ålder får räkna med att gå arbetslös fram till pensionen
  • 25.
    Andersson, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Måste vi utplåna den fjärde åldern?2009Ingår i: Åldrande, åldersordning, ålderism / [ed] Håkan Jönson, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2009, 1:1, s. 210-221Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta kapitel har tre ingångar. Den första tar upp gerontologins kategoriseringar av äldre. Den andra ingången tar upp folkhälsofrågor. Den tredje ingången tar upp existentiella frågor om åldrande och döende. Kapitlet diskuterar den till synes evighetslånga frågan om äldrebilden och vilken verklighet som kan riskera att hamna i skymundan när en annan lyfts fram. I dagsläget förefaller situationen för de mest skröpliga ha hamnat i skuggan av rapporterade hälsoförbättringar bland äldre.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Måste vi utplåna den fjärde åldern?
  • 26.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    "Om man blir sjuk då tror jag att man känner sig gammal.": Funktionsnedsättningars och sjukdomars betydelse för upplevd ålder2009Ingår i: Åldrande, åldersordning, ålderism, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2009, 1, s. 46-62Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande kapitel är att bidra till förståelsen för funktionsned-sättningars och sjukdomars betydelse för upplevd ålder genom att rikta uppmärksamheten mot hur människor som själva lever med funktionsned-sättningar och sjukdomar uppfattar och skapar mening i sin upplevda ålder. Kapitlet är en förkortad version av ett avhandlingskapitel som baseras på intervjuer med sammanlagt 20 personer i åldrarna 56–72 år. De intervjuades förutsättningar för att ‖känna sig unga‖ eller ‖inte gamla‖ framstår i ljuset av diskussionen ovan som relativt begränsade: Samtliga har (enligt egen definition) levt med fysiska funktionshinder under minst 30 år, många un-der betydligt längre tid. Då intervjuerna genomfördes använde alla utom en, mer eller mindre kontinuerligt, någon form av hjälpmedel vid förflyttningar. Fem använde käpp eller rollator. Fjorton av dem använde rullstol. Elva personer hade personlig assistans enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), vilket innebär att de bedömts ha stora och varak-tiga funktionshinder och ett omfattande behov av stöd och service (SFS 1993:387).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    "Om man blir sjuk då tror jag att man känner sig gammal." : Funktionsnedsättningars och sjukdomars betydelse för upplevd ålder
  • 27.
    Graninger, Göran
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Knuthammar, ChristerLinköpings universitet.
    Samhällsbyggande och integration: Frågor om assimilaton, mångfald och boende2009Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Den omfattande migrationen till och från Sverige har ökat intresset för etniska relationer i rikspolitiken, regionpolitiken, kommunalpolitiken, samhällsplaneringen och inte minst forskningen. De senaste årtiondena har forskningen om etnicitet – och om integrationen – vuxit såväl i omfattning som bredd och djup. Aktuell kunskap kan tillföra diskussionen om integrationen nya perspektiv. Forskning om samhällsplaneringen och förhållandena i de så kallade utanförskapsområdena analyserar problemen och diskuterar möjligheterna att hantera dem. Ett av målen med 2008 års symposium var att öka kontakterna mellan forskare och arkitekter samt företrädare för byggföretag, bostadsbolag, bostadskonsumenter, samhälls- och bostadsplanerare inom stat, landsting och kommuner så att forskningsresultaten bättre kan tas tillvara och forskarna stimuleras till nya uppgifter.

    Vid Vadstena forum medverkade tretton forskare från skilda discipliner och institutioner. Deras uppsatser låg till grund för diskussionerna. Efter symposiet har forskarna haft tillfälle att utnyttja diskussionerna vid symposiet och vidareutveckla sina uppsatser. De uppsatser som presenteras i denna bok utgör därigenom också en dokumentation av symposiet.

    Bidrag till finansiering av forskarinsatserna under Symposium 2008 har lämnats av Linköpings universitet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (Fas), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och Boverket.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Samhällsbyggande och integration : Frågor om assimilation, mångfald och boende
  • 28.
    Dahlstedt, Magnus
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    "Skriv historia med oss": Ungdomar, urbana konfliktlinjer och kampen om förorten2009Ingår i: Samhällsbyggande och integration: Frågor om assimilation, mångfald och boende / [ed] Graninger, Göran & Knuthammar, Christer, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2009, 1, , s. 264s. 87-117Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den omfattande migrationen till och från Sverige har ökat intresset för etniska relationer i rikspolitiken, regionpolitiken, kommunalpolitiken, samhällsplaneringen och inte minst forskningen. De senaste årtiondena har forskningen om etnicitet – och om integrationen – vuxit såväl i omfattning som bredd och djup. Aktuell kunskap kan tillföra diskussionen om integrationen nya perspektiv. Forskning om samhällsplaneringen och förhållandena i de så kallade utanförskapsområdena analyserar problemen och diskuterar möjligheterna att hantera dem. Ett av målen med 2008 års symposium var att öka kontakterna mellan forskare och arkitekter samt företrädare för byggföretag, bostadsbolag, bostadskonsumenter, samhälls- och bostadsplanerare inom stat, landsting och kommuner så att forskningsresultaten bättre kan tas tillvara och forskarna stimuleras till nya uppgifter.

    Vid Vadstena forum medverkade tretton forskare från skilda discipliner och institutioner. Deras uppsatser låg till grund för diskussionerna. Efter symposiet har forskarna haft tillfälle att utnyttja diskussionerna vid symposiet och vidareutveckla sina uppsatser. De uppsatser som presenteras i denna bok utgör därigenom också en dokumentation av symposiet.

    Bidrag till finansiering av forskarinsatserna under Symposium 2008 har lämnats av Linköpings universitet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (Fas), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och Boverket.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    "Skriv historia med oss": Ungdomar, urbana konfliktlinjer och kampen om förorten
  • 29.
    Andersson, Janicke
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Tänk på döden2009Ingår i: Åldrande, åldersordning, ålderism / [ed] Håkan Jönson, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2009, 1, s. 222-237Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det här kapitlet kommer att handla om vårt förhållande till livets förgänglighet och de populära råd och uppmaningar som förmedlas i vår nutid om hur vi ska "leva rätt nu så vi kan leva gott sedan". De frågor jag ställer mig är hur vårt förhållningssätt till tid och livets förgänglighet får konsekvenser för hur vi lever våra liv, samt hur man kan tolka behovet av att kontrollera tiden. Till grund för texten ligger det material som använts i mitt avhandlingsarbete samt dagsaktuella artiklar i tryckt press.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Tänk på döden
  • 30.
    Aretun, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ungdomars utsatthet i bostadsområden: Trygghetsprinciper för fysisk planering2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Idag görs allt fler undersökningar lokalt och nationellt som visar att människor kan vara rädda för att förflytta sig utomhus i sitt bostadsområde. Den här publikationen syftar till att erbjuda ett forskningsbaserat verktyg för analys av hur den fysiska planeringen av vägnät och bebyggelse bidrar till trygga respektive otrygga transportrum i bostadsområden samt hur dessa kan förändras för ökad trygghet. Med termen transportrum åsyftas vägbanan och det omgivande fysiska rummet som människor ser vid förflyttning från en destination till en annan. Publikationen bygger på att samtidig närvaro av människor i transportrummet representerar trygghet – en utgångspunkt som influerats av forskningen om Space Syntax. Samtidig närvaro kan åstadkommas enligt två grundprinciper: 1) Rumslig och visuell kontakt mellan människor som förflyttar sig utomhus. Denna typ av närvaro är kopplad till trafikflöden, rörelseekonomin på olika vägnät, vilket vidare påverkas av nätens struktur och deras geografiska placering i förhållande till varandra. 2) Rumslig och visuell kontakt mellan människor som förflyttar sig utomhus och människor som befinner sig inomhus, vilket sätter fokus på nätens placering i förhållande till bostadshus respektive gröna friytor.

    Barn och framförallt äldre barn, tonåringar är en kategori invånare som förflyttar sig mycket i bostadsområden. Till skillnad mot många vuxna har de områdesbaserade sociala nätverk; kompisar som bor på olika håll i området som deras vardagliga förflyttningar är kopplade till. Publikationen och den analys av risker som behandlas motsvarar dessa tonåringars trygghets- och rörelsebehov, men rör också andra invånare som bedriver ett rikt socialt liv i bostadsområden. I litteraturen kring ”trygga bostadsområden” framställs tonåringar ganska esidigt som de vilka medför risk för andra åldersgrupper. Det hänger samman med att majoriteten brott i bostadsområdens utemiljöer begås av tonåringar. Det rör sig emellertid om en minoritet. Majoriteten begår inte brott. Under senare år har det alltmer uppmärksammats att de brott som tonåringar begår framförallt riktas mot jämnåriga. Det gäller exempelvis kränkningar, trakasserier, ofredande, hot och våld samt rån. Dessa risker existerar i skolan och på fritiden. På fritiden sker de utomhus och är direkt kopplade till förflyttningar.

    Ett ytterligare syfte med publikationen är att belysa tonåringars specifika risksituation i bostadsområden; risker som har sin grund i deras ålder. Rädsla och risk utomhus är något som utspelar sig mellan människor och som varierar med avseende på kön, ålder, klass och etnicitet. Det är välkänt att kvinnor undviker mörka och folktomma transportrum eftersom risker utgörs av okända, potentiella våldtäktsmän som använder mörkret för att gömma sig och överraska sitt offer. Mot bakgrund av denna könsstrukturerade risksituation är det adekvat med trygghetsåtgärder såsom bra belysning och låga buskage. Denna typ av åtgärder hjälper dock inte om de som utsätts och de som utsätter är kända för varandra och där de senare inte gömmer sig, vilket gäller för tonåringar. Eftersom tonåringar är flitiga brukare av bostadsområdens utemiljöer är det viktigt att utforma trygghetsåtgärder som svarar mot deras risksituation. De sociala mekanismerna i denna situation och hur dessa samspelar med den fysiska miljön är relativt okända i jämförelse med exempelvis risker för kvinnor. Det är nödvändigt att ha kunskap om sociala mekanismer och förhållanden för att kunna utarbeta effektiva fysiska åtgärder. I den här publikationen ägnas därför relativt stort utrymme till att belysa risksituationen för tonåringar i bostadsområden.

    Publikationen är ett resultat av forskningsprojektet Ökad rörelsefrihet för pojkar och flickor inom transportsystemet som bedrivits vid Tema Barn, Linköpings universitet i samarbete med teknik och Samhällsbyggnadsnämnden i Linköpings kommun, och som finansierats av forskningsrådet Vinnova och myndigheten Vägverket. I appendix finns en utförligare beskrivning av projektets design och genomförande samt empiriska resultat. Projektets syfte har varit att utforska förhållandet mellan tonåringars mobilitet, risker och fysisk planering av bostadsområden. Projektet har bestått i en fallstudie av bostadsområdet Lambohov i Linköpings kommun. De illustrationer som förekommer i publikationen är hämtade från detta bostadsområde.

    Publikationen inleds med en redogörelse av vilken typ av bostadsområden som fokuseras, bakgrund och forskningsanknytning samt en genomgång av de trygghetsprinciper som berörts ovan. Därefter behandlas tonåringars risksituation, rörelsemönster och trygghetsbehov. Den sista delen av publikationen ägnas åt att illustrera hur otrygga transportrum i bostadsområden kan analyseras och förändras för ökad trygghet. Även när det rör denna del fungerar bostadsområdet Lambohov som illustrerande exempel.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Ungdomars utsatthet i bostadsområden Trygghetsprinciper för fysisk planering
    Ladda ner (pdf)
    Omslag/Cover
  • 31.
    Nilsson, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Jönson, Håkan
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Äldre i massmedierna: Osynliga eller förknippade med problem2009Ingår i: Åldrande, åldersordning, ålderism / [ed] Håkan Jönson, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2009, 1, s. 96-104Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vilken är den massmediala bilden av äldre? Givetvis finns det inte en utan många. Dessutom är det inte självklart vad som menas med äldre. Ordet äldre har i princip två olika men sammanlänkade betydelser. Den ena avser en relation; att vara äldre än något eller någon. Den andra betydelsen handlar om benämnandet av en kategori människor. I Sverige syftar "de äldre" vanligen på personer som fyllt 65 år, men betydelsen är beroende av sam-manhang och relationer. När "de äldre" pekas ut som den ekonomiska krisens vinnare avses för det mesta ålderspensionärerna. En tidningsartikel som anger att våldtäktsmannen ofta är "en äldre man", handlar däremot inte om män över 65 år utan här står begreppet i relation till offret som är "en yngre kvinna". Inom idrotts- och nöjesvärlden används ofta lokala "ålderstrappor", den som anses gammal i ett sammanhang kan vara ung i ett annat. Under år 2005 och 2006 kommenterades exempelvis den 33-årige fotbollsspelaren Zinedine Zidanes spel i termer av att han var gammal, trött eller slut. När han gjorde något briljant resulterade detta i uttryck som "än kan gubben" och paradoxalt nog "där såg vi lite av den gamle Zidane". När man uppnår en för sammanhanget kritisk ålder – som idrottsperson, nöjes-profil, politiker, industriledare etc. – tenderar alltså ens handlingar att tolkas som något man gör på grund av eller trots åldern. Som mediekonsument kan man öka sin åldersmedvetenhet genom att exempelvis notera i vilken ålder (och för vilket kön) som åldrandet kommenteras. Prova med sportkröni-korna i kvällspressen eller kändisporträtten i SJ:s tidning Kupé! Zidane pen-sionerade sig för övrigt efter fotbolls-VM 2006.

    I detta kapitel ska vi i huvudsak ägna oss åt massmedial rapportering om "äldre" med betydelsen personer över 65 år, men de kontextuella betydelserna vi kommenterat ovan bör hållas i minnet. Vi återkommer till dem i slutet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Äldre i massmedierna : Osynliga eller förknippade med problem
  • 32.
    Jönson, Håkan
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Äldreomsorgen, ålderismen och de nästan döda2009Ingår i: Åldrande, åldersordning, ålderism / [ed] Håkan Jönson, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2009, 1, s. 191-209Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det här kapitlet handlar om äldreomsorg och ålderism. Med ålderism avses negativa föreställningar och diskriminering som baseras på en människas ålder (Andersson 2008). I kapitlet ska jag argumentera för att ett perspektiv om ålderism och medborgarskap i högre grad borde kunna användas i diskussioner om äldreomsorg och äldrepolitik.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Äldreomsorgen, ålderismen och de nästan döda
  • 33.
    Närvänen, Anna-Liisa
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ålder, livslopp, åldersordning2009Ingår i: Åldrande, åldersordning, ålderism / [ed] Håkan Jönson, Linköping: Linköpings University Electronic Press , 2009, 1, s. 18-29Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I detta kapitel diskuteras vad som avses med social kategorisering och hur denna kan ses som en grund för maktordning och ett verktyg för socialt ordnings-skapande i ett samhälle. Frågorna illustreras genom en diskussion om olika ålderskategoriseringar såsom ålderskohorter som bygger på samma födelse-år och öppna ålderkategorier men också genom att lyfta fram social ålder som en kontextuell relativ ålderskategorisering. I avsnittet därpå belyses en åldersrelaterad kategorisering som hänför sig till föreställningar om ett normalt livslopp och hur det struktureras i olika på varandra följande livsfa-ser mellan födelse och död. Också dessa frågor knyts till socialt ordnings-skapande och åldersordning i ett samhälle. Begreppet ålders- och livsfas-normativisering introduceras här i syfte att lyfta fram sådana processer som verkar för att skapa och upprätthålla ålders- och livsfasrelaterade normer i samhället.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Ålder, livslopp, åldersordning
  • 34.
    Jönson, Håkan
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Åldrande, åldersordning, ålderism2009Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här boken visar upp ett smakprov av den forskning som bedrivs vid det Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL), Linköpings Universitet. Boken utgör också ett försök att ge en mer varierad och problematiserande bild av äldre och åldrande än den som vanligen förekommer i litteratur om ålderdomens biologiska och psykologiska förändringar, vård och omsorg om äldre. Vilken är då den dominerande bilden inom äldreforskningen?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Åldrande, åldersordning, ålderism
    Ladda ner (pdf)
    Omslag/cover
  • 35.
    Westelius, Alf
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell ekonomi.
    Socio-Economic Perspectives on the Conditions for Art Music in A Changing World: A Pre-Study2008Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The pre-study Socio-economic perspectives on the conditions for art music in a changing world attempts to create a broad foundation for art music-related research. The primary aim has been to formulate interesting questions and indicate possible ways of finding answers, not to provide the answers. The two main areas of the study are Musical life and mass consumption and Art music and society. The two areas are not completely separate - they overlap and interact to some extent, but what is foreground and background differs depending on the perspective taken.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Socio-Economic Perspectives on the Conditions for Art Music in A Changing World : A Pre-Study
  • 36.
    Olve, Nils-Göran
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Ekonomiska informationssystem. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Westelius, Alf
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Tilläggstjänster för smarta kunder: Stångåstadsmodellen för ökat kvarboende2007Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vilka självvalda insatser kan ett fastighetsbolag vidta för att bidra till att de äldre hyresgästerna, som annars skulle vara tvungna att flytta, kan bo kvar i sin bostad under ytterligare en period? Som underlag för att utveckla sådana strategier formulerar vi i rapporten en modell för hur fastighetsbolag kan bedöma olika tjänster (eller kombinationer av tjänster, -tjänstepaket-). Vi illusterar också hur modellen kan användas. Rapporten beskriver slutsatserna från ett projekt som bedrevs inom AB Stångåstaden 2005. Författarna deltog i diskussioner, gjorde intervjuer och genomförde en workshop kring de frågor som diskuteras i rapporten. Arbetet bedrevs inom forskningsprogrammet Tredjelivet och ingick i AB Stångåstadens medverkan i detta.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Tilläggstjänster för smarta kunder : Stångåstadsmodellen för ökat kvarboende
  • 37.
    Nilsson, Louise
    Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet, Uppsala.
    En grön och gudomlig dryck: Receptionen av asiatiskt te i svensk konsumtionskultur och populär hälsodiskurs2006Ingår i: Lychnos : årsbok för idé- och lärdomshistoria: Tema: Mat / [ed] Sven Widmalm och Roger Qvarsell (gästredaktör), Linköping: Linköping University Electronic Press , 2006, s. 273-294Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    A green and divine drink: The reception of Asian green tea in Swedish consumer culture and media discourses concerning health. By Louise Nilsson. This article deals with the reception of tea in Sweden from the middle of the 18th century to 2005. The aim is to examine the reception of tea as an exotic and luxurious product by the Swedish aristocracy in the 18th century, as well as to investigate how tea later on became a product of everyday life in Swedish consumer culture. Since aristocrats drank tea as a diversion in between the meals, the drink became a symbol of social status. In the 19th century, the habit of drinking tea became usual within the middle-class bourgeoisie. It was not until the 20th century that tea became a part of urban public culture. Before the rise of tearooms and cafés, tea was provided to guests or used as a break in between the meals in the private sphere. The definitive breakthrough for tea as a common drink in Sweden came about in the 1960s and 1970s.

    Even if tea became popular and functioned as a well-used symbol for social status, the medical society had an ambivalent attitude towards the drink and many doctors claimed that tea was unhealthy. For example, the famous scientist Carl Linnaeus said that tea made the body weak and sick. In spite of these opinions, tea was from the very beginning described as a divine drink, and still is. However, today a shift in the description of tea can be notice in media, especially in the newspapers, and this is intimately related to a widespread consumption of green tea.

    Media gives tea an important position in a popular health discourse and claim that green tea can be miraculous. Here a mixture of values and con sumption culture forms a discourse. The green tea now epitomizes ideas about ancient Asian wisdom and culture, and is described as a drink which provides health and a long life. Green tea has become very popular, and media – especially a number of national newspapers – expresses these ideas. Here we can see how media holds a position as a key figure when it comes to producing and reproducing a popular health discourse that interacts with cultural and economic interests as well as with consumption habits.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    En grön och gudomlig dryck : Receptionen av asiatiskt te i svensk konsumtionskultur och populär hälsodiskurs
  • 38.
    Broberg, Gunnar
    Avdelningen för idé- och lärdomshistoria Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet.
    Mat och levnadskonst: Arkiater Linné ger goda råd2006Ingår i: Lychnos : årsbok för idé- och lärdomshistoria: Tema: Mat / [ed] Sven Widmalm och Roger Qvarsell, gästredaktör, Linköping: Linköping Universisty Electronic Press , 2006, s. 151-174Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The art of living and the art of eating: Professor Linnaeus recommends. By Gunnar Broberg. As professor of medicine, Linnaeus taught dietetics. He followed the pattern outlined by Galen and Regimen salernitatis, adding an extensive material originating from general cultural history and his own experience.Early in his life he wrote Diaeta naturalis, a collection of rules focusing the blessings of natural life along the lines he himself had experienced during his journey into Lapland. His very popular lectures for the students of Uppsala – ongoing during more than three decades and collected in his to a large extent unpublished manuscript Lachesis naturalis and a great number of student notebooks – developed his primitivistic ideas, but also show a growing, pragmatic attitude towards different tendencies in Swedish society. Still, in his dietetics Linnaeus expresses an individualistic perspective rather than a collectivistic and national, in so doing following the classical tradition rather than getting close to the hygienistic movement coming a century later.The character of this essay is mainly inventory, emphasizing the possibilities of this rather unknown material when it comes to analysing an important Enlightenment discussion as well as Linnaeus as a person.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Mat och levnadskonst : Arkiater Linné ger goda råd
  • 39.
    Blücher, Gösta
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona.
    Graninger, GöranLinköpings universitet, Institutionen för tema. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Planering med nya förutsättningar: Ny lagstiftning, nya värderingar2006Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Samhällsomställningen under 1990-talet har skapat nya förutsättningar för samhällsplaneringen. Marknadsaktörerna styr utvecklingen i väsentligt större omfattning. Den offentliga sektorns ekonomiska styrka är försvagad. Beslutsmakt har flyttats från politiska organ till domstolar. EU styr villkoren för samhällsplanering genom direktiv och fonder. EU har också utvecklat en planering över nationsgränser. Relationen mellan stat, region och kommun har förändrats och kan komma att ytterligare kraftigt förändras. Det kommunala planmonopolet är ifrågasatt. Förslag till ny lagstiftning är under beredning i regeringskansliet. Ansvarsfördelningen mellan staten, regionerna och kommunerna utreds.

    Vadstena Forums symposium år 2006 syftade till att med utgångspunkt i vetenskapliga studier belysa och diskutera hur dessa förändringar påverkar samhällsbyggandet och samhällsplaneringen.

    Vid Vadstena forum medverkade tretton forskare från skilda discipliner och institutioner. Deras uppsatser låg till grund för diskussi nerna. Efter symposiet har forskarna haft tillfälle att utnyttja diskussionerna vid symposiet och vidareutveckla sina uppsatser. De uppsatser som presenteras i denna bok utgör därigenom också en dokumentation av symposiet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Planering med nya förutsättningar : Ny lagstiftning, nya värderingar
    Ladda ner (pdf)
    Omslag/Cover
  • 40.
    Westelius, Alf
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, EISLAB - Economic Information Systems. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Socioekonomiska perspektiv på konstmusikens förutsättningar i en förändrad omvärld: en förstudie2006Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förstudien Socioekonomiska perspektiv på konstmusikens förutsättningar i en förändrad omvärld har syftat till att skapa en bred grund för forskning om konstmusik. Målsättningen har främst varit att formulera intressanta frågor och anvisa tänkbara sätt att besvara frågorna, inte att leverera svar på frågorna. Två huvudområden inom förstudien är Musikliv och masskonsumtion respektive Konstmusiken och samhället. Dessa två områden är inte helt separata, utan går på olika sätt in i varandra, men vad som är förgrund och bakgrund skiljer sig.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Socioekonomiska perspektiv på konstmusikens förutsättningar i en förändrad omvärld : en förstudie
  • 41.
    Qvarsell, Roger
    Linköpings universitet, Institutionen för tema. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Tema: Mat. Electronic offprint from LYCHNOS: Årsbok för idé- och lärdomshistoria2006Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna temaavdelning av Lychnos har ett antal artiklar samlats, som speglar pågående forskning i landet som rör i vid mening idéhistoriska perspektiv på mat, vetenskap och idétraditioner. Ett gemensamt inslag i artiklarna är intresset för hur vetenskapligt eller principiellt grundande uppfattningar om vad som är bra, nyttig och näringsriktig mat har omformatstill individuella kostråd och legat till grund för politiska beslut. 1700-talets hälsoråd och hushållsläror och 1900-talets lagstiftning om hygieniska åtgärder kan ganska enkelt placeras in i den sociala och kulturellaprocess, genom vilken vetenskapen och experternas kunskaper tillskrevs en allt viktigare roll i formandet av ett bättre och mer välplaneratsätt att leva. Men även motstånd, motrörelser och subkulturer har bidragit till formandet av föreställningar om vad som är ett bra och naturligtkosthåll. Vetenskapen och dess tillämpningsområden har i detta liksom i många andra sammanhang visat sig vara en bland en rad skilda faktorer, som haft betydelse för de olika sätt på vilka maten kommit att ingå i människornasföreställningar om sig själva och de liv de vill leva.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Tema: Mat. Electronic offprint from LYCHNOS : Årsbok för idé- och lärdomshistoria
  • 42.
    Holmberg, Gustav
    Avdelningen för idé- och lärdomshistoria Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet.
    Vetenskap och livsmedelsindustri. Svenska institutet för konserveringsforskning2006Ingår i: Lychnos : årsbok för idé- och lärdomshistoria: Tema: Mat / [ed] Sven Widmalm och Roger Qvarsell (gästredaktör), Linköping: Linköping Universisty Electronic Press , 2006, s. 199-218Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen tar upp de forskningspolitiska överväganden som var relevantanär SIK grundades, något av den tidiga verksamheten vid SIK samt institutets funktion som en plattform, där livsmedelsteknologerna kunde argumentera för sitt områdes relevans. En större undersökning av verksamhetenvid flera av dessa institut är önskvärd, och skulle ge ytterligare insikter i hur relationerna mellan stat, industri och forskning formades i efterkrigstidens Sverige.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Vetenskap och livsmedelsindustri. Svenska institutet för konserveringsforskning1
  • 43.
    Blücher, Gösta
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona.
    Graninger, GöranLinköpings universitet, Institutionen för tema. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Den omvända ålderspyramiden2005Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hur kan samhället ta tillvara den kraft som finns i den till stora delar nya historiska situation som det växande antalet äldre skapar, ”den tredje kraften”? De äldre sammankopplas vanligtvis med problem. Därigenom döljs att de som individer som regel är en stor tillgång för familj, grannskap och samhället i vidare mening. De individuella variationerna döljs liksom individernas skilda behov och intressen. Här finns en rad intressanta frågor som är kopplade till samhällsplanering. Var bor äldre och hur vill de bo? Hur använder äldre sin tid? Känner de trygghet i sin omgivning? Är ny teknik ett hjälpmedel eller ett hinder för äldre? Är äldre allt friskare och mer aktiva? Detta är frågor som innehåller många aspekter och berör nästan alla samhällssektorer.

    Dessa frågor låg till grund för diskussionerna vid Vadstena Forums Symposium 2005. Djupare sett syftade symposiet till att belysa hur det växande antalet äldre påverkar välfärdsutveckling och samhällsplanering.

    Vid Vadstena forum medverkade femton forskare från skilda discipliner och institutioner. Deras uppsatser låg till grund för diskussionerna. Efter symposiet har forskarna haft tillfälle att utnyttja diskussionerna vid symposiet och vidareutveckla sina uppsatser. De uppsatser som presenteras i denna bok utgör därigenom också en dokumentation av symposiet.

    Bidrag till finansiering av forskarinsatserna under Symposium 2005 har lämnats av Linköpings universitet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (Fas), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och Riksbankens jubileumsfond.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Den omvända ålderspyramiden
  • 44.
    Qvarsell, Roger
    Linköpings universitet, Institutionen för tema. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Inledning: Tema: Mat2005Ingår i: Lychnos : årsbok för idé- och lärdomshistoria. 2005 / [ed] Sven Widmalm och Roger Qvarsell (gästredaktör), Linköping: Linköping University Electronic Press , 2005, s. 143-149Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna temaavdelning av Lychnos har ett antal artiklar samlats, som speglar pågående forskning i landet som rör i vid mening idéhistoriska perspektiv på mat, vetenskap och idétraditioner. Ett gemensamt inslag i artiklarna är intresset för hur vetenskapligt eller principiellt grundande uppfattningar om vad som är bra, nyttig och näringsriktig mat har omformats till individuella kostråd och legat till grund för politiska beslut. 1700-talets hälsoråd och hushållsläror och 1900-talets lagstiftning om hygieniska åtgärder kan ganska enkelt placeras in i den sociala och kulturella process, genom vilken vetenskapen och experternas kunskaper tillskrevs en allt viktigare roll i formandet av ett bättre och mer välplanerat sätt att leva. Men även motstånd, motrörelser och subkulturer har bidragit till formandet av föreställningar om vad som är ett bra och natur ligt kosthåll. Vetenskapen och dess tillämpningsområden har i detta liksom i många andra sammanhang visat sig vara en bland en rad skilda faktorer, som haft betydelse för de olika sätt på vilka maten kommit att ingå i människornas föreställningar om sig själva och de liv de vill leva.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Inledning : Tema: Mat
  • 45.
    Qvarsell, Roger
    Linköpings universitet, Institutionen för tema. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Maten och vetenskapen. Näringslära, kostvanestudier och socialpolitik ca 1880-19602005Ingår i: Lychnos : årsbok för idé- och lärdomshistoria: Tema: Mat / [ed] Sven Widmalm och Roger Qvarsell (gästredaktör), Linköping: Linköping University Electronic Press , 2005, s. 219-244Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The science of nutrition, social surveys and social policy in Sweden, c. 1880–1960. By Roger Qvarsell. In the late 1880s, the new nutritional science was introduced in Sweden, foremost at the Karolinska institute in Stockholm and with the physiologist Robert Tigerstedt as the driving force. He organized both experimental studies on human metabolism and social research concerning the eating habits among members of the working class. During the following decades, several studies concerning food supply and eating habits among the woodmen, living in cabins or shacks a long way from home during the winter season, was carried out. As it was very difficult to get new supplies, their eating habits were totally under control, and the scientific conditions for the studies closely resembled experimental research.

    In the 1930s these studies ended in governmental support for the building of better lodgings and the employment of female housekeepers. But at the same time new problems with the eating habits among the population were identified, most of these concerning the families with low income and many children. And after the Second World War, the new knowledge about the relationship between consumption of fat and heart diseases once again changed the role of medicine in the discussion of eating habits. It is almost impossible to evaluate the role of the nutritional science for the food and social policy during this period of modernization of Swedish society. But this story of the close relationship between science and politics should be seen as just one example of the role of scientific ideals and methods in the ambitious striving for a more rational and modern social policy during this period.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Maten och vetenskapen. Näringslära, kostvanestudier och socialpolitik ca 1880-1960
  • 46.
    Eklöf, Motzi
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Tema hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vegetarisk (rå)kost och det reformerade livet: Maximilian Bircher - Benner och de svenska hälsokoströrelserna2005Ingår i: Lychnos : årsbok för idé- och lärdomshistoria: Tema: Mat / [ed] Sven Widmalm och Roger Qvarsell (gästredaktör), Linköping: Linköping University Electronic Press , 2005, s. 245-272Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Raw vegetarian food and life reform: Maximilian Bircher-Benner and the Swedish health foods movements. By Motzi Eklöf. Movements for life reform, natural healing, and health foods have persisted in Sweden since the last decades of the 19th century. Stressing the importance of less alcohol and other drugs, a proper diet, and the use of natural healing methods, they have displayed conflicts concerning individual rights to decide in matters concerning one’s own body and health in relation to a medicine and state demands. Swedish movements for natural healing and health foods have developed under influence from leading figures and movements in Sweden, Germany, Switzerland, North America, and England.

    In 1900, the Swiss physician Maximilian Bircher-Benner (1867–1939) launched his theory of ”sunlight food”, meaning that uncooked vegetables and fruits were containing the most energy, whereas meat was radically less nourishing. His theories were contrary to contemporary medical and bourgeois culture considering meat as the optimum food, at least for real men. He became an outsider in medicine until the discovery of vitamins in the 1920s lent him some support. His clinic ”Lebendige Kraft” in Zürich received well-to-do clients from all over the world; these were treated with different physical methods, raw vegetarian food, and proper routines for day and night.

    Stressing the importance of raw vegetarian food, Bircher-Benner influenced vegetarians and food reformers in Sweden during the 20th century.

    In the 1930s, especially women with connections to the Swedish vegetarian association, founded in 1903, recommended his philosophy of food and natural healing. Menus copied from his books were used in health resorts, vegetarian pensions, and restaurants. But during the decades around World War  II, Are Waerland dominated the Swedish health-food scene, demanding adherence to his very restrictive health food programme. The post-war health movements drew on both Waerland and Bircher-Benner in their food recommendations.

    This article proposes factors facilitating or counteracting a broader acceptance of Bircher-Benner’s ideas in Sweden. Health resorts and strong lay traditions in the health care field have maintained a tradition of non-invasive and non-pharmacological healing methods. A strained relationship between medical doctors and lay vegetarian spokesmen have made a more serious discussion of the topic difficult. Political associations tied to natural healing in Germany during the 1930s have affected the debate and have probably also restrained a broader acceptance of these ideas. Today, scientific studies have resulted in official nourishment recommendations similar to a previously launched ”health food”.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Vegetarisk (rå)kost och det reformerade livet : Maximilian Bircher - Benner och de svenska hälsokoströrelser
  • 47.
    Hellström, Sven
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sjuktransporter i norra Finland 1941–1943: Humanitär hjälp och realpolitik2003Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Varje bok har sin egen tillkomsthistoria. Den här har sitt ursprung i en intervju som jag gjorde under arbetet med minnesboken Samtal om Linköpings garnison 1997. I den berättas om förhållandevis omfattande hemliga svenska transporter av tyska sårade och sjuka soldater från Finland till Norge men också om vård av de skadade inom Sverige.

    Berättelsen väckte berättigat intresse och preliminära efterforskningar i källmaterial bekräftade i alla delar uppgifterna, men arbetet med att skriva en sammanhållen text om verksamheten har av olika skäl fått bero.

    Major Rolf Ligner, som själv genomfört ett stort antal intervjuer med olika kategorier anställda vid sitt gamla nu nedlagda regemente, Svea Trängregemente T 1, har varit pådrivande och har entusiastiskt stött arbetet samt hjälpt till att dra i olika uppslagsändar. Men det är främst genom stimulerande kontakter och efter samarbete med ingenjör Bertil Nyman, Eskilstuna, jag blivit övertygad om att studien bör slutföras.

    Det har sedermera visat sig att fil dr Siv Rehn ungefär samtidigt forskat om krigssjukvården i Norrbotten. Våra arbeten tangerar varandra, ja mer än så, min studie ”hakar i” Rehns framställning. Siv Rehn har varit en entusiastisk och generös meddelare av uppgifter som kan vara av intresse för mig.

    Flera andra har uppmuntrat mig att färdigställa texten och välvilligt lämnat konstruktiva synpunkter. Jag vill i första hand tacka lektorn vid försvarshögskolan Lars Ericson, överstelöjtnant Lars Eliasson, major Bengt Hällkvist, docent Björn Horgby och fil dr Karl Johan Krantz.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Sjuktransporter i norra Finland 1941–1943 : Humanitär hjälp och realpolitik
    Ladda ner (pdf)
    Omslag/Cover
  • 48.
    Engler, Lela-Rose
    Linköpings universitet, Institutionen för språk och kultur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Language Learning over Distance: Problems of a distance course in German as a foreign language2001Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper deals with problems of a distance course in German as a foreign language. The course was run from October 2000 to May 2001 as a joint project between Berlin Free University, Germany, and the Department of Commercial and Business Law (=Affärsrätt) at Linköping University, Sweden.

    Lela-Rose Engler works as a Research Assistant for German as a Foreign Language at the Freie Universität Berlin. She is doing research on second language acquisition and distance learning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Language Learning over Distance : Problems of a distance course in German as a foreign language
    Ladda ner (pdf)
    Cover
1 - 48 av 48
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf