liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 15 av 15
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Jidesjö, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att utveckla kunskap på allvar handlar om lärande i och utanför skolan2024Ingår i: Poängen med lärande utomhus: pedagogiska perspektiv / [ed] Per Andersson, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2024, , s. 57s. 13-15Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kunskap är ett svårfångat begrepp, som har sysselsatt mänskligheten i flera tusen år. Även om det är svårt att avgränsa och definiera är det centralt för att beskriva skola och utbildning. I grund- och gymnasieskolans uppdrag ingår exempelvis kunskapskrav, som eleverna kan uppnå på olika nivåer, och ett av lärarens uppdrag handlar om att mäta i vilken utsträckning detta åstadkoms. För att elever ska kunna röra sig mot utbildningens målsättningar behövs miljöer, platser för lärandet, som frambringar ändamålsenliga lärandeprocesser. Det här kapitlet argumenterar i korthet för att detta innebär och kräver lärande i och utanför skolan utifrån förståelse för kunskapsbegreppets hantering i utbildningens uppdrag. Att ta kunskapsbegreppet på allvar handlar om att lärandet i skolan behöver organiseras så att aktiviteter i klassrum får en förbindelse till natur och samhälle i bred mening. Förbindelserna är väsentliga, men hur kan de åstadkommas?

  • 2.
    Forsmark, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Andersson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Avslutning: att leda utomhuslärande2024Ingår i: Poängen med lärande utomhus: pedagogiska perspektiv / [ed] Per Andersson, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2024, , s. 57s. 55-57Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avslutningsvis vill vi följa upp och knyta samman kapitlen i denna skrift i en reflektion kring vad utomhuspedagogiken kan få för konsekvenser för pedagogen ur ett ledarperspektiv.

  • 3.
    Andersson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Introduktion2024Ingår i: Poängen med lärande utomhus: pedagogiska perspektiv / [ed] Per Andersson, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2024, , s. 57s. 5-6Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här skriften handlar om utomhuspedagogik ur olika pedagogiska perspektiv. Poänger och möjligheter med utomhuslärande lyfts upp, men även utmaningar som kan finnas i att genomföra pedagogiska verksamheter utomhus diskuteras. Kapitlen representerar också olika perspektiv på utomhuspedagogik. Författarna är pedagoger som tar sin utgångspunkt i varierande erfarenheter som deltagare, ledare, lärare och forskare i utomhuspedagogiska sammanhang i allt från ideella organisationer och naturskolor till förskola, grundskola, gymnasieskola, folkhögskola och universitet. Det finns likaså en bredd när det gäller bakgrund och utbildning inom såväl natur-, samhälls- och beteendevetenskap som humaniora och estetiska ämnen.

  • 4.
    Hinnerson, Bo
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kulturmiljöpedagogik som stöd för lärande utomhus2024Ingår i: Poängen med lärande utomhus: pedagogiska perspektiv / [ed] Per Andersson, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2024, , s. 57s. 35-41Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett förhållningssätt inom utomhuspedagogiken är Kulturmiljöpedagogik – ett val av pedagogiskt lärande utomhus på en specifik plats. Detta lärande sker företrädesvis om och i den lokala kulturmiljön, där lokal historia knyts till platsen och bygden. Den pedagogiska grundtanken är att den aktuella platsen och aktiviteten bidrar till sinnliga upplevelser, i samarbete och interaktion mellan olika aktörer som deltar i aktiviteten.

  • 5.
    Andersson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Livslångt lärande utomhus2024Ingår i: Poängen med lärande utomhus: pedagogiska perspektiv / [ed] Per Andersson, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2024, , s. 57s. 11-12Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Lärandet är livslångt. Det betyder inte att alla ska gå i skolan hela livet. Skolan och hela det formella utbildningssystemet är bara en del av de möjligheter till lärande som livet erbjuder. I Sverige finns också omfattande möjligheter till lärande i icke-formella sammanhang, det vill säga organiserade verksamheter som är inriktade på att de som deltar ska lära sig och utvecklas, men där verksamheter och aktiviteter inte är styrda av läroplaner eller lagar och förordningar. Livslångt lärande innefattar dessutom det informella lärandet, som kan ske på eget initiativ och på egen hand, och som inte alltid är avsiktligt utan även kan vara en ”bieffekt” av att vi arbetar för att försörja oss eller ägnar oss åt fritidsaktiviteter för nöjes skull. Att lärandet sker i många olika sammanhang brukar beskrivas som att det inte bara är livslångt utan även ”livsvitt”.

  • 6.
    Uhrqvist, Ola
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Lärande för hållbar utveckling med platsen som utgångspunkt2024Ingår i: Poängen med lärande utomhus: pedagogiska perspektiv / [ed] Per Andersson, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2024, , s. 57s. 17-21Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Utomhuspedagoger kan bidra till hållbar utveckling genom att skapa förståelse för hur ekologiska, ekonomiska och sociala dimensioner samspelar i formandet av livsmiljöer för människor, djur och växter. Detta kunnande (kognitiv kompetens) kan i relationen med en plats kompletteras med ett kännande (emotionell kompetens) som skapar mening och engagemang. Tillsammans möjliggör de en handlingskompetens som på ett klokt sätt låter oss ta plats i världen som ansvarsfulla och självständiga varelser. Här kan utomhuspedagogik bidra då platser och landskap erbjuder konkreta utgångspunkter för lärorikt engagemang utifrån alla skolans ämnen liksom i andra pedagogiska sammanhang.

  • 7.
    Fägerstam, Emilia
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Naturrelation och motivation: möjligheter och utmaningar med undervisning utomhus2024Ingår i: Poängen med lärande utomhus: pedagogiska perspektiv / [ed] Per Andersson, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2024, , s. 57s. 23-25Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det finns olika fördelar med att lämna klassrummet för undervisning utomhus. Förutom ökad fysisk aktivitet och en möjlighet till ett mer erfarenhets- och platsbaserat lärande kan det öka elevers inre motivation och känslomässiga relation till naturen. Men att undervisa utomhus innebär inte att bara flytta ut inomhusundervisningen. En vanlig uppfattning är att utomhusundervisning är extra fördelaktigt för elever som inte tycker att det vanliga skolarbetet är så roligt, men för dessa elever kan det vara särskilt viktigt med tydlighet och struktur. Ute finns inga väggar som avgränsar och ingen tavla att skriva på. Därför behöver man som lärare tänka till ett extra varv på hur man skapar sammanhang och ger klara instruktioner om vad eleverna förväntas göra. Vilken plats läraren väljer för sin undervisning kan också spela in. Många människor upplever att gröna miljöer har en lugnande effekt och i en naturmiljö finns ofta naturligt avgränsade platser för samling och reflektion. Samtidigt innehåller den olika typer av löst material och stimulerar fantasi och kreativitet, vilket brukar vara positivt för uppgifternas genomförande.

  • 8.
    Andersson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Poängen med lärande utomhus: pedagogiska perspektiv2024Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här skriften handlar om utomhuspedagogik ur olika pedagogiska perspektiv. Poänger och möjligheter med utomhuslärande lyfts upp, men även utmaningar som kan finnas i att genomföra pedagogiska verksamheter utomhus diskuteras. Kapitlen representerar också olika perspektiv på utomhuspedagogik. Författarna är pedagoger som tar sin utgångspunkt i varierande erfarenheter som deltagare, ledare, lärare och forskare i utomhuspedagogiska sammanhang i allt från ideella organisationer och naturskolor till förskola, grundskola, gymnasieskola, folkhögskola och universitet. Det finns likaså en bredd när det gäller bakgrund och utbildning inom såväl natur-, samhälls- och beteendevetenskap som humaniora och estetiska ämnen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 9.
    Szczepanski, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Unitalent AB, University Holding.
    Utomhuspedagogik: varför låta undervisning och lärande stanna på tröskeln?2024Ingår i: Poängen med lärande utomhus: pedagogiska perspektiv / [ed] Per Andersson, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2024, , s. 57s. 27-34Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Utomhuspedagogiken erbjuder variation mellan klassrum och utomhusmiljöer, stad och land, utifrån skolans alla ämnen och teman i undervisning och lärande, baserad på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta bekräftas av de många lärare jag mött under åren och som bedriver utomhusundervisning, genom att variationen mellan olika lärmiljöer inomhus och utomhus upplevs stärka undervisningen. Läroplan för förskolan (Lpfö 18) (Skolverket, 2018) har som enda läroplan i utbildningssystemet en tydlig skrivning om att växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och inomhus i varierande miljöer i undervisning och lärande, vilket saknas för årskurs 1–9 i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 22) (Skolverket, 2022). En viktig utgångspunkt inom det utomhuspedagogiska forsknings- och utbildningsområdet består i att få Utbildningsdepartement, lärarutbildningar, Skolverket, rektorer och lärare att förstå betydelsen av varierande fysiska lärmiljöer och därmed utveckla förutsättningar för utomhusundervisning och lärande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Forsmark, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Äventyr i friluftsliv från pedagogiskt perspektiv2024Ingår i: Poängen med lärande utomhus: pedagogiska perspektiv / [ed] Per Andersson, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2024, , s. 57s. 43-46Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta kapitel handlar om vad äventyr innebär och ger framför allt exempel på personlig utveckling genom äventyr i pedagogiskt friluftsliv. En definition på äventyr säger att det är upplevelsen av att använda sin kompetens för att klara en situation där det finns någon risk inblandad och där utgången är oviss (Mortlock, 1984).

  • 11.
    Uhrqvist, Ola
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring.
    Wessbo, Simon
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för kommunikation, litteratur och svenska.
    Asplund, Therese
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Kall, Ann-Sofie
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att skapa den nya berättelse som världen behöver: Ett fortbildningsmaterial för att arbeta med berättelser i lärande för hållbar utveckling i förskolan2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 12.
    Uhrqvist, Ola
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Leifler, Ola
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, Programvara och system. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Persson, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, Programvara och system. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Citizens’ views on climate-change adaptation: a study of the views of participants in the 2020 Climate Change Megagame2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Citizens’ views on climate-change adaptation: A study of the views of participants in the 2020 Climate Change Megagame
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 13. Beställ onlineKöp publikationen >>Brügge, Britta
    et al.
    Glantz, MatzKFUM, Umeå; Naturskolan i Umeå, Umeå, Sweden.Sandell, KlasInstitutionen för geografi, medier och kommunikation, Karlstad universitet, Karlstad, Sweden.Lundqvist Jones, ThereseLinköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.Szczepanski, AndersLinköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.Andersson, PerLinköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Friluftsliv explored: An environmental and outdoor teaching approach for knowledge, emotions and quality of life2021Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Friluftsliv explored doesn’t only include nature knowledge, techniques in the outdoors and outdoor pedagogics but also covers ecology, human ecology, geography, environmental and societal questions, history, health, biology, craft and lots of practical activities -both for urban and rural friluftsliv. In this translation to English of the revised fifth edition of the Swedish book there are many activities and the text is suitable for the modern day.

    Friluftsliv embraces the feeling around the campfire, paddling along winding rivers and walking towards the distant blue mountains. But, it is also to whittle a stick, to remember your waterproofs and to find your way home.

    Knowledge emerges when you combine imagination with facts and the glint in your eyes, using all our outdoor environments: forests, water, the coast, mountains and the nature close at hand.

    Emotion is to swim in crystal clear water far out in the archipelago and to see the clouds gliding across the sky. But also, to be able to present other sides of yourself, to be fascinated by your own body, the struggling ant and the sight of frost on trees.

    Quality of life is to experience friluftsliv – as it happens!

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 14.
    Faskunger, Johan
    et al.
    Proactivity AB.
    Szczepanski, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kultur och estetik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Åkerblom, Petter
    Institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet.
    Klassrum med himlen som tak: en kunskapsöversikt om vad utomhusundervisning betyder för lärande i grundskolan2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kunskapsöversikten bygger på en genomgång av resultat och slutsatser från vetenskapliga och systematiska översikter där författarna sammanställt forskning som belyser hur skolprestationer främst bland barn i grundskoleålder påverkas av utomhusundervisning, av regelbunden fysisk aktivitet och/eller naturkontakt.

    Kunskapsöversikten visar att evidensen är tillräckligt stark för att konstatera att utomhusundervisning bidrar positivt både indirekt och direkt till skolprestation och skolresultat. Extremt få studier, endast någon enstaka, kan påvisa ett samband mellan utomhusundervisning och negativa effekter på elevernas lärande, pedagogernas arbetssituation eller på skolverksamheten i stort. Slutsatsen är att det finns tillräcklig stark evidens för att rekommendera mer utomhusundervisning i skolans pedagogiska verksamhet – eftersom inslag av undervisning i kombination med utomhusvistelse genererar en rad positiva effekter på elevers lärande, hälsa, fysiska aktivitet och deras personliga och sociala utveckling. Sammantaget visar översikten:

    • att utomhusundervisning leder till en lång rad positiva effekter för elever i grundskoleålder, till exempel förbättrad inlärning (ökad kognitiv förmåga, koncentration, arbetsminne, och studiemotivation),
    • att evidensen är tillräckligt stark för att det är möjligt att överväga implementering av fler utomhusbaserade inslag i undervisningen bland barn och elever i hela utbildningssystemet,
    • att evidensen är tillräckligt stark för utomhusundervisningens positiva kognitiva effekter, vilket gör det möjligt att överväga en förstärkning av befintliga såväl som inrättande av nya nationella utbildningsinsatser som främjar utomhusundervisning, fysisk aktivitet, samt naturkontakt i grundskolan, till exempel genom att involvera landets lärosäten med lärarutbildning i ett gemensamt utvecklingsarbete på nationell nivå,
    • att utomhusundervisning ligger i linje med moderna pedagogiska modeller för skolutveckling, undervisning och lärande.

    Stöd för ökad måluppfyllelse och god folkhälsa

    Forskningen visar att utomhusundervisning med regelbunden fysisk aktivitet och naturkontakt både direkt och indirekt kan ha positiva och meningsfulla effekter på lärande, skolprestationer, hälsa och välbefinnande, samt på elevernas personliga och sociala utveckling.

    De statistiska effekterna (effektmåtten) ligger vanligtvis på en låg till måttlig nivå. Men på samhällsnivå skulle de potentiellt kunna få stor relevans ur ett folkhälso- och skolperspektiv genom att bidra till högre måluppfyllelse inom grundskola, förskoleklass och fritidshem. Detta under förutsättning att program och kompetenshöjande åtgärder för utomhusundervisning införs i bred skala och är långsiktiga. Forskningen påtalar att tidsmässigt längre och mer omfattande utbildningsprogram eller insatser uppnår större effekter både motoriskt, socialt och kognitivt än korta och sporadiska pedagogiska insatser.

    Stark evidens för faktorer som indirekt påverkar skolprestationer

    Forskningen visar att regelbunden fysisk aktivitet med utökad rörelse och naturkontakt under skoldagen generellt leder till positiva effekter på inlärningsförmåga, skolprestationer och på en lång rad faktorer som är av betydelse för elevers utveckling men också för undervisningen. Betydelsefulla vetenskapliga argument finns för att utomhusundervisning – jämfört med när elever undervisats helt eller till stor del inomhus med mer eller mindre traditionella undervisningsstrategier – främjar faktorer som indirekt påverkar skolprestationer såsom förbättrad koncentration, arbetsminne samt personlig och social utveckling. Forskningen visar att detta i sin tur kan leda till ökad studiemotivation, förbättrad självkänsla, självkontroll och impulskontroll, kreativitet, samarbetsförmåga samt intention till en hälsosammare livsstil (motion och matvanor). Hög grad av fysisk aktivitet, liksom regelbunden naturkontakt under skoldagen och i undervisningen, uppvisar samband med skolprestation och med en lång rad faktorer som indirekt påverkar skolresultaten i positiv riktning hos elever.

    Mer undervisningstid i teoretiska ämnen leder inte till bättre resultat

    Forskningen visar att ökad fysisk aktivitet under skoldagen eller utökad undervisning i Idrott & hälsa inte leder till sämre resultat i teoretiska ämnen. Den mesta forskningen tyder tvärtom på att mer fysisk aktivitet leder till positiva effekter på skolresultat i teoretiska ämnen för elever, även om mer forskning behövs inom området.

    Inte heller en ökning av antalet undervisningstimmar i teoretiska ämnen, på bekostnad av bland annat Idrott & hälsa, leder till bättre resultat i teoretiska ämnen. Flera forskare och systematiska översikter påpekar också att en ökning av inomhusundervisning i teoretiska ämnen till och med kan öka risken för fysisk och psykisk ohälsa hos eleverna.

    Mer longitudinell forskning behövs

    För att öka skolans måluppfyllelse, förbättra skolresultat och främja sunda levnadsvanor bland barn och unga, visar kunskapsöversikten att det finns tillräckligt stark evidens för att överväga systematisk implementering av utomhusbaserad undervisning i skolan. En stor del av forskningsmaterialet består dock av tidsmässigt korta utvärderingar. Detta försvårar delvis möjligheten att dra mer långtgående slutsatser av hur utomhusbaserade inslag i den pedagogiska verksamheten kan bidra till en långsiktig och ändamålsenlig skolutveckling som påverkar skolresultaten i positiv riktning. Således behövs fler longitudinella studier utifrån en svensk skol- och undervisningskontext.

    Kunskapsöversiktens huvudindelning

    Litteraturgenomgången resulterade i att forskningsmaterialet kunde sorteras i tre huvudkategorier. I kunskapsöversikten redogörs för kunskapsläget utifrån var och en av dessa kategorier, nämligen utomhusundervisningens effekter på skolprestation, fysisk aktivitet och naturkontakt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Klassrum med himlen som tak: En kunskapsöversikt om vad utomhusundervisning betyder för lärande i grundskolan
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 15.
    Faskunger, Johan
    et al.
    Proactivity AB.
    Szczepanski, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kultur och estetik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Åkerblom, Petter
    Institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet.
    Teaching with the sky as a ceiling: a review of research about the significance of outdoor teaching for children’s learning in compulsory school2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The present review is built on results and conclusions from scientific and systematic overviews, where the authors have studied and analysed research, which illustrates how academic performance among comprehensive school students is affected by outdoor teaching, by regular physical activities and/or contact with nature.

    The review demonstrates that the evidence is strong enough to ascertain that outdoor education has a positive effect, directly as well as indirectly, on academic performance and achievements. Very few studies indicate a correlation between outdoor education and negative effects on students’ learning, teachers’ work situation, or the school situation in general.

    It is therefore concluded that there is sufficient evidence for recommending more outdoor education in everyday school activities – as incidents of teaching in combination with being outdoors generate a number of positive effects on students’ learning, health, physique, as well as their personal and social development. In sum, this overview demonstrates the following:

    • outdoor education leads to a number of positive effects for school age children, e.g., improved learning (better cognitive abilities, concentration, working memory, and motivation for studies),
    • sufficient evidence for the possibility to introduce more outdoor-based elements in teaching among children and youth in the whole educational system,
    • sufficient evidence for positive effects of outdoor education on cognition, which makes it worthwhile to strengthen existing as well as new national efforts that could enhance outdoor education, physical activities, and contact with nature in compulsory school, e.g., by involving teacher education institutions in a comprehensive development project at a national level,
    • outdoor education is in line with modern pedagogical models of school development, teaching and learning.

    Support for improved goal achievement and good public health

    Research shows that outdoor education with regular physical activities and contact with nature can have positive and meaningful effects, both directly and indirectly, on learning, academic performance, health and wellbeing, as well as on students’ personal and social development.

    The statistical effects (effect measures) are typically at a rather low to medium level. However, at a social level they could potentially be most relevant from a public health and school perspective, as they contribute to better goal achievement in the compulsory school, preschool and leisure-time centre. The conditions are, that programmes and competence-raising measures are taken to initiate outdoor teaching on a large scale and that they are long-term endeavours. According to research long-lasting and more extensive programmes are more effective, physically, socially as well as cognitively, than shorter ad-hoc educational initiatives.

    Strong evidence for factors that indirectly influence school performance

    Research shows that regular physical activity with mobility and contact with nature during the school day has overall positive effects on learning ability, academic performance and a number of other factors that are important for students’ development and for teaching. Essential scientific arguments exist, that outdoor teaching, compared to classroom teaching using more or less traditional teaching methods, promotes factors that have indirect effects on academic performance, such as, improved concentration, working memory, and personal and social development. According to the research this, in turn, could lead to increased study motivation, better self-confidence, self-control and impulse control, creativity, ability to collaborate, and intentions for a healthier lifestyle (physical exercise and eating habits). A high degree of physical activities, together with contact with nature during the school day and in teaching, correlates with academic performance and with a number of factors that have an indirect, positive impact on school results among students.

    More time in teaching theoretical subjects does not lead to better results

    Research indicates that increased physical activities during the school day or more Physical Education (PE) lessons do not have a negative influence on the results in theoretical subjects. On the contrary, most of the research indicates that more physical activities seem to have positive effects on students’ achievements in theoretical subjects, even if more research is needed in this area. Nor is there any proof that an increase in the amount of teaching hours in theoretical subjects, at the expense of e.g., physical education, has any positive effects on the results in theoretical subjects. Several researchers and systematic overviews indicate that more classroom teaching in theoretical subjects can raise the risk of physical and mental ill health among students.

    More longitudinal research is needed

    In order to increase goal achievement, improve academic results and promote sound everyday habits among children and youth, there is enough strong evidence in the research review for considering a systematic implementation of outdoor education in compulsory school. However, a great deal of the research consists of short-term evaluations, which makes it more difficult to draw conclusions as regards outdoor activities in school and how they can contribute to a purposeful school development that will positively influence academic achievements in the long run. In other words, more longitudinal studies are needed in a Swedish school context.

    The overall layout of the research review

    The present review of research literature is divided into three main sections, according to the effects of outdoor education on academic performance, physical activities, and contact with nature, respectively.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Teaching with the Sky as a Ceiling: A review of research about the significance of outdoor teaching for children’s learning in compulsory school
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
1 - 15 av 15
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf