Det här är det första numret av forskningsmiljön för Filosofi och tillämpad etiks skriftserie. Innehållet i det här numret är ett axplock av texter från de aktiva forskarna inom miljön. Inför detta första nummer av vår skriftserie ombads författarna att skriva en text som visar hur den filosofiska forskningen eller den filosofiska kompetensen kommer (eller kan komma) till uttryck i samhället utanför akademin. I dessa texter kan man inte bara se bredden inom vår forskningsmiljö, utan även hur brett filosofiämnet är och kan vara. Det ger en god provkarta på hur olika tilltal och angreppssätt som ryms inom ämnet. Man kan tydligt se hur dessa texter representerar olika delar av den verksamhet som ryms i forskningsmiljön och avdelningen för Filosofi och Tillämpad Etik (FTE) inom Institutionen för Kultur och Samhälle (IKOS) på Linköpings Universitet.

Den inledande texten av Fredrik Stjernberg resonerar kring vad som gör filosofiska frågor specifika, och pekar på hur det verkar nästan omöjligt att komma ifrån filosofin, oavsett hur många gånger den har dödförklarats genom tiderna. Elin Palms text resonerar kring den expertis som etiker sägs kunna ha, och hur detta kommer till uttryck i olika etiska råd i vårt samhälle. Erik Gustavssons text är ett exempel på hur medicinsketiska överväganden görs, i det här fallet specifikt hur man kan tänka kring begreppet ”bot” i relation till behandlingsmetoder inom hälso- och sjukvård.

Ett annat anslag återfinns i Martin Berzells text om den antika filosofen Epikuros syn på njutning, som ställs i relation till ett modernt konsumtionssamhälle. Här handlar det om hur en filosofisk hållning kan användas för att må bättre själsligt, som skulle kunna ses som en föregångare till vår tids självhjälpslitteratur. Harald Wiltsche å sin sida har skrivit en text om tankeexperiment inom vetenskaperna, och hur man skulle kunna tänka sig att se science fiction-litteratur som en parallell till hur tankeexperiment används inom t.ex. fysik.

I de tre avslutande texterna kan vi se hur den praktiska filosofin och den tillämpade etiken ger oss begrepp för att beskriva och redskap att hantera olika fenomen i vårt moderna samhälle. Vuko Andrić skriver om det sk boundary problem i demokratifrågor, vilket behandlar frågan om vem som ska tillåtas att delta i demokratiska beslutsfrågor. András Szigeti skriver i sin text om exploatering, och hur relationen mellan exploatering och strukturella orättvisor ser ut. Sist ut är Lars Lindbloms text om rättvisa och fackförbund, där han tar avstamp i Rawls teori om rättvisa för att visa på fackförbundens roll i att uppnå en rättvisare arbetsmarknad.