liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 59
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Lundmark, Åse
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Ståhl, Christian
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Företagshälsovård mot sjukskrivning?: Företagshälsovårdstjänster i förebyggande och rehabiliterande syften i Norrköpings kommun2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport beskriver resultat från en studie där Norrköpings kommuns användning av företagshälsovårdens tjänster för sjuk- och friskanmälan undersökts. Syftet med rapporten är att beskriva sjukskrivnas erfarenheter av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, med särskilt fokus på av användningen av företagshälsovård och hur detta hänger samman med kontakten med övriga aktörer. Studien bygger på intervjuer med femton deltagare som arbetar inom vård- och omsorgssektorn i Norrköpings kommun som har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys.

    Kontakten med företagshälsovården upplevs generellt som positiv, både i relation till sjuk- och friskanmälan och till olika åtgärder som initierats. Deltagarna uppskattar särskilt att kunna prata med en tredje part. Utformningen av avtal med företagshälsovården tycks dock ha betydelse för vilken typ av insatser som kan sättas in. Några problem med tjänsten för sjuk- och friskanmälan lyftes, exempelvis missvisande rubriceringar av sjukfrånvaroorsak, och upplevelser av onödig kontroll.

    Betydelsen av chefens stöd lyfts av samtliga deltagare. En optimal kontakt med chefen karaktäriseras av en aktiv chef som sätter den sjukskrivne medarbetaren i fokus och i samråd med medarbetaren planerar och lägger upp återgången i arbete. Den ambivalenta chefen initierar anpassningar och åtgärder, men detta sker ibland utan involvering av medarbetaren. För sjukskrivna med en mera passiv chef är kontakt med

    företagshälsovården ibland det enda stöd som initierats för att främja återgång till arbete. Resultatet pekar på att chefens roll och stöd vid sjukskrivning och återgång i arbete inte är utbytbart mot insatser från andra aktörer, såsom företagshälsovården. Kontakten med arbetsplatsen är viktig, och sjukskrivna betonar framför allt betydelsen av chefens kontakt, närvaro, och att denne anpassar kontakten utifrån sjukskrivningsorsak. Dialog mellan chef och medarbetare behövs kring hur kontakten med arbetsplatsen på lämpligast sätt bör läggas upp och på så vis anpassas efter den individuella situationen.

    Företagshälsovården kan användas för att stödja arbetsgivaren i arbetet med att förebygga och hantera sjukfrånvaro, och de insatser som erbjuds upplevs ofta som uppskattade och effektiva. Insatserna från företagshälsovården och arbetsgivaren bör dock initieras i samråd med den sjukskrivne för att öka möjligheterna att insatserna upplevs som hjälpsamma och rättvisa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Företagshälsovård mot sjukskrivning? Företagshälsovårdstjänster i förebyggande och rehabiliterande syften i Norrköpings kommun
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 2.
    Åhlfeldt, Emanuel
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Nestor FoU-center, Handen.
    Hållbart utvecklingsarbete i organisationer - användbart begrepp eller meningslös floskel?: En kunskapsöversikt och begreppsanalys2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hållbarhetsbegreppet är vida spritt, men definieras och används på många olika sätt. Populariseringen av begreppet tog fart i slutet av 1980-talet i och med den så kallade Brundtlandrapporten, där hållbar utveckling sågs som en sammanvägning av ekologiska, sociala och ekonomiska värden. Något decennium senare fick begreppet även fäste i projektforskning, implementeringsforskning och organisationsforskning, för att rikta uppmärksamhet mot långsiktiga effekter från organisatoriska utvecklingsprocesser. I dessa fall frikopplades dock begreppet ofta från den initiala diskussionen om ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Det gör att det finns två olika hållbarhetsbegrepp separerade från varandra i olika forskningsfält. (I denna rapport benämns det senare av dessa begrepp som hållbart utvecklingsarbete. Begreppet används alltså för att särskilja forskning om långsiktiga effekter från den forskning som springer ur Brundtlandrapporten.)

    Syftet med denna litteraturstudie är att ringa in och kritiskt granska olika definitioner och dimensioner av hållbar utveckling i organisationer, för att därigenom skapa en struktur där de olika begreppen kan särskiljas teoretiskt och tydliggöras i relation till varandra. Den första delen av rapporten ägnas åt arvet från Brundtlandrapporten och hur begrepp som hållbar organisation, hållbar innovation och hållbart entreprenörskap vuxit fram inom denna forskningstradition. Den andra delen av rapporten ringar in hållbart utvecklingsarbete som ett vetenskapligt begrepp i studier av långsiktiga effekter från organisatoriska utvecklingsprocesser.

    Med utgångspunkt i litteraturstudien definieras hållbart utvecklingsarbete som ett begrepp på tre ben. (1) För det första är rutinisering en central komponent, vilket innebär att resultat och nya kunskaper integreras som naturliga delar i en eller flera organisationers strukturer och processer. (2) För det andra är hållbart utvecklingsarbete ett dynamiskt begrepp. Det betyder att resultat och nya kunskaper inte ska cementeras i verksamheten, utan kunna vidareutvecklas i takt med andra förändringar i organisationen och omvärlden. (3) För det tredje inkluderar begreppet en normativ eller värderande komponent för att skilja agnarna från vetet. Det är förändringar som ger värde och fördelar för verksamheten, målgruppen eller andra intressenter som ska tillvaratas långsiktigt.

    I rapporten föreslås en syntes där de två hållbarhetsbegreppen länkas samman med hjälp av en diskussion om ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet som värderingskriterier i organisatoriskt utvecklingsarbete. Det vill säga den tredje komponenten i definitionen av hållbart utvecklingsarbete vidgas bortom värderingskriterier som intern måluppfyllelse och värde för organisationen eller företaget, dess ägare, anställda, målgrupp och kunder. Det föranleder även en diskussion om konflikter och spänningar mellan olika intressen. I rapporten redogörs därför för forskning om motsättningar och möjliga synergier mellan satsningar på hållbarhet och enskilda organisationers och företags innovationsförmåga, effektivitet och lönsamhet.

    En fråga som är svår att komma runt är huruvida populära begrepp som hållbarhet, hållbar utveckling och hållbart utvecklingsarbete är användbara och meningsfulla eller om de snarare är tomma floskler. Frågan ställs på sin spets när det gäller begreppet hållbart utvecklingsarbete, eftersom det utgår från ordstammen ”hållbar” trots att det ofta används frikopplat från det mer etablerade hållbarhetsbegreppet från Brundtlandrapporten. I den avslutande diskussionen argumenteras för att hållbart utvecklingsarbete likväl är ett användbart begrepp, då det tillför dynamiska, normativa och institutionella perspektiv, som inte är lika tydliga i alternativa begrepp som rutinisering, implementering, integrering eller organisatoriskt lärande. Men om begreppet inte också inkluderar ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet som värderingskriterier, finns en betydande risk för missförstånd och sammanblandning med det mer etablerade hållbarhetsbegreppet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hållbart utvecklingsarbete i organisationer - användbart begrepp eller meningslös floskel?: En kunskapsöversikt och begreppsanalys
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 3.
    Sköld, Birgitta
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Kvinnors företagande i landsbygdskommuner med fokus på Östergötland: En kvantitativ kartläggning inom ramen för forskningsprojektet "Kvinnors företagande för en levande landsbygd"2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Goda möjligheter till företagande och arbetstillfällen är nödvändiga för att landsbygden ska vara livskraftig, med en bibehållen lokal service och välfärd. Företagandet är dock inte jämställt, och tidigare forskning pekar på att kvinnors företagande sker utifrån andra villkor än mäns. Syftet med rapporten är att utveckla kunskap om kvinnors företagande på landsbygden, som kan ligga till grund för bland annat att stimulera landsbygdsutveckling, jämställdhet och vidare forskning, exempelvis genom kvalitativa metoder.

    I rapporten studeras kvinnors företagande på landsbygden i Sverige och i Östergötland. Med hjälp av registerdata genomförs en kvantitativ kartläggning av omfattningen och karaktären av företagandet, där även jämförelser görs mellan kvinnor födda i Sverige och kvinnor födda utomlands samt mellan kvinnor och män.

    Resultaten visar att företagandet är mer omfattande bland både kvinnor och män på lands-bygden än i tätorten, dock finns det i tätorten en större andel företagande kvinnor i relation till män än på landsbygden. Skillnaderna i andel företagare per sysselsatta kvinnor mellan olika landsbygdskommuntyper i Sverige är i genomsnitt små. Företagandet är något mer omfattande i kommuner nära en större stad än i den mest avlägset belägna kommuntypen. I Östergötland är dock skillnaderna mellan kommuntyperna de motsatta. Företagandet är mindre omfattande i landsbygdskommuner belägna nära en större stad. De motsägelsefulla resultaten indikerar att det snarare är företagskaraktär och traditioner i kommunen, än närheten till en större stad som har betydelse för omfattningen av kvinnors företagande på landsbygden.

    Skogsförvaltning och Blandat jordbruk är de mest vanliga näringsgrenarna för både kvinnors och mäns företagande på landsbygden, men i övrigt upprätthålls traditionella könsmönster avseende både arbets- och resursfördelning. Kvinnor bedriver sina företag inom näringsgrenarna Hårvård, Restaurangverksamhet, Redovisning och bokföring, Kroppsvård samt Konsultverksamhet avseende företags organisation medan mäns företagande är relaterat till lantbruk, mjölkproduktion och uppfödning av nötkreatur samt bygg- och transportnäringar.

    Kvinnor på landsbygden i Sverige är mer benägna att vara företagare än anställda om de är gifta, har hemmavarande barn eller en utbildningsnivå lägre än den eftergymnasiala. Det kan tolkas som att företagandet är en lösning för att kombinera arbetsliv med ansvar för hem och barn. De företagande kvinnornas disponibla inkomster är i genomsnitt lägre än för kvinnor med anställning, för män som är företagare och för män med anställning. Att vara gift innebär för kvinnor en lägre disponibel inkomst, men för män en högre disponibel inkomst jämfört med att inte vara gift.  Resultaten visar dock att det inte är de individrelaterade faktorerna som mest bidrar till skillnader i disponibel inkomst, utan, näringsgren och antalet sysselsatta. Manligt könskodade näringsgrenar och stora företag ger högre inkomst. Den övergripande slutsatsen är att företagandet på landsbygden är traditionellt könssegregerat och hierarkiserat, i fråga om resursfördelning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kvinnors företagande i landsbygdskommuner med fokus på Östergötland: En kvantitativ kartläggning inom ramen för forskningsprojektet "Kvinnors företagande för en levande landsbygd"
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 4.
    Karlsson, Elin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Sandqvist, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Seing, Ida
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ståhl, Christian
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Social validitet för försäkringsmedicinska utredningar och påföljande myndighetsbeslut inom sjukförsäkringen2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I det svenska sjukförsäkringssystemet utförs försäkringsmedicinska utredningar av särskilda enheter inom hälso- och sjukvården på uppdrag av Försäkringskassan. Dessa utredningar ligger sedan till grund för handläggares beslut om sjukskrivnas rätt till sjukpenning. Studier av social validitet är ännu ovanliga inom försäkringsmedicin och folkhälsa men kan bidra med kunskap om vad som främjar eller hindrar att metoder uppfattas som godtagbara, begripliga och betydelsefulla.

    Syfte: Att utforska sjukskrivna personers upplevelse av social validitet för försäkringsmedicinska utredningar och påföljande myndighetsbeslut avseende sjukpenning inom sjukförsäkringen.

    Metod: Detta var en kvalitativ longitudinell studie baserad på telefonintervjuer med 30 sjukskrivna som varit på en försäkringsmedicinsk utredning, samt delvis deras akter från Försäkringskassan. En deduktiv innehållsanalys användes.

    Resultat: Sjukskrivnas förståelse för utredningen var beroende av huruvida de specifika testerna var tydligt relaterade till personernas svårigheter eller ej och vilken information de hade fått. De anser att den standardiserade strukturen inte är relevant för alla och att bristen på individanpassning förvårar möjligheten att få en rättvis bild av deras arbetsförmåga. 

    Diskussion: Social validitet utforskades för försäkringsmedicinska utredningar och myndighetsbeslut i termer av godtagbarhet, begriplighet och betydelse. Utredningarna indikerar en låg social validitet i termer av godtagbarhet på grund av bristen på individanpassning, även om vissa delar är mer socialt valida än andra. Vidare varierade utredningarnas begriplighet beroende på deras applicerbarhet och den erhållna informationen, medan dimensionen betydelse indikerar en högre grad av social validitet. Handläggarens påföljande myndighetsbeslut ansågs däremot orelaterat till utredningens resultat, sakna konkreta argument och ibland motsägande andra aktörers rekommendationer, vilket indikerar en låg social validitet i termer av både godtagbarhet, begriplighet och betydelse. 

    Slutsats: Social validitet finns för delar av utredningarna men är låg för det påföljande myndighetsbeslutet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Social validitet för försäkringsmedicinska utredningar och påföljande myndighetsbeslut inom sjukförsäkringen
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 5.
    Wallo, Andreas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Kock, Henrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Lundqvist, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Utvärdering och mätning av kompetensutveckling och lärande i organisationer: En kunskapsöversikt2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En central fråga inom HR-området idag är hur olika HR-processer bidrar till organisationers målsättningar, strategier och utvecklingsarbete. I denna rapport presenteras resultaten av en delstudie i ett HELIX-projekt som fokuserar värdeskapande HR-arbete i praktiken. Denna delstudie riktar sig specifikt mot att förstå vad som kännetecknar HR-medarbetares arbete med att mäta och följa upp kompetensutvecklings- och lärandeprocesser. Delstudien har utvecklats tillsammans med ett stort industriföretag som har ett stort intresse för frågor om hur man säkerställer att satsningar på kompetensutveckling och lärande leder till önskat resultat. Syftet med rapporten är att bidra med ökad kunskap om HR-funktionens arbete med att mäta och utvärdera satsningar på kompetensutveckling och lärande samt att diskutera hur detta arbete påverkar legitimiteten och statusen för HR som yrke. Mer precist är avsikten att presentera, analysera och diskutera teorier, tidigare forskning och det empiriska material som samlats in i projektet.

    Projektet har bedrivits utifrån en interaktiv forskningsansats vilket innebär att identifiering av forskningsproblem och design av empiriska studier bygger på nära samverkan mellan forskare och representanter för den studerade verksamheten. Den övergripande designen utgår från fallstudiemetodologi på så sätt att vi genom metodtriangulering sökt skapa en bred förståelse för projektets forskningsfrågor. Underlaget i rapporten består av 1) en litteraturöversikt som omfattade såväl teorier och begrepp som tidigare empirisk forskning inom området, 2) ”benchlearning” med andra organisationer i syfte att hitta verksamheter som har innovativa synsätt på hur resultat och effekter av kompetensutveckling kan mätas och/eller utvärderas, 3) intervjuer med HR-medarbetare för att skapa en bild av hur dessa olika kategorier av anställda ser på och pratar om frågor om kompetensutveckling och lärande, 4) granskning av företagets medarbetarundersökning i syfte att skapa en bild av vilken information som samlas in i organisationen rörande lärmiljö och lärandemöjligheter och hur denna information kan användas i organisationens fortsatta arbete med dessa frågor, 5) en workshop genomförd tillsammans med representanter för företaget där resultaten av projektet analyserades.

    Resultaten av litteraturöversikten visar att området kompetensutveckling och lärande är relativt välbeforskat och att det finns en samlad bild över vad lärande innebär samt under vilka organisatoriska förutsättningar som lärande kan befrämjas. Det som däremot ännu inte är speciellt utforskat är hur kompetensutveckling och lärande kan mätas och utvärderas. Här står fortfarande teorier som utvecklades i slutet på 1950-talet i en särställning. Vidare finns det ett begränsat antal empiriska studier med fokus på mätning och utvärdering av kompetensutveckling och lärande i en arbetslivskontext. De studier som granskats i litteraturöversikten visar dock att det finns flera intressanta vetenskapligt grundade mätinstrument och nyckeltal som organisationer kan inspireras av. Däremot finns det ingen modell, teori eller instrument som enkelt går att plocka in i en organisation, utan snarare krävs det anpassningar till lokala förutsättningar såsom organisationsstrukturer och kulturer.

    Resultaten av benchlearningen visar en stor spridning mellan de fyra organisationer som jämförts. Några organisationer har en mycket begränsad användning av nyckeltal för lärande och kompetensutveckling och en av organisation har en omfattande uppsättning av nyckeltal som används på flera olika sätt. Jämförelsen visar att det verkar finnas en slags basal nivå där många organisationer har nyckeltal relaterade till arbetsmiljö (t.ex. sjuktal) eller olika typer av kostnader (t.ex. för kurser) medan nyckeltal kopplade till resultat och effekter av kompetensutveckling och lärande är betydligt mer ovanliga. Utifrån de uppföljningsintervjuer som genomfördes i de fyra organisationerna angavs flera skäl för varför organisationerna inte i någon högre utsträckning använder nyckeltal för kompetensutveckling och lärande. Här nämndes bland annat att ledningen inte känner behov av nyckeltal, att ledningen saknar kunskap om att det finns nyckeltal, att HR-medarbetare saknar kompetens och motivation för att använda nyckeltal samt att det är mycket komplicerat att mäta förändrade ”beteenden” och ”resultat” av lärande och kompetensutveckling.

    Resultatet av intervjuerna visar att kompetensutveckling och lärande ses som viktigt inom organisationen. Vidare beskrivs i resultatkapitlet att de metoder som främst används för att utvärdera och följa upp kompetensutvecklingsprocesser är utvecklingssamtal, kursutvärderingar samt till viss del även medarbetarenkäten. I övrigt lyfts även andra metoder där användningen av dessa varierar i form och utsträckning. Det är i huvudsak kompetensmatriser som används för att kartlägga kompetenser och identifiera kompetensgap och ett nytt kurshanteringssystem som ska användas för att kartlägga kompetenser, kompetensbehov samt visa på kurser och utvecklingsvägar. Resultatet visar också utvecklingsbehov när det kommer till strukturen för uppföljning och utvärdering inom organisationen. Det finns ingen tydlighet i vem som bestämmer vad som ska utvärderas, vad syftet med utvärderingen är eller vad den ska användas till. Det leder till att genomförandet skiftar mycket i kvalitet mellan olika chefer och kursansvariga. Ibland genomförs den inte alls om det inte prioriteras av de inblandade. Något som lyfts är att det saknas en efterfrågan från ledning när det gäller uppföljning vilket bidrar till att frågan inte prioriteras på en övergripande nivå.

    Resultatet av granskningen av företagets medarbetarundersökning visar att frågorna generellt har medelstarka samband med varandra. Vidare tycks dessa frågor fånga fem olika dimensioner. En av dessa dimensioner handlar om den lärmiljö som organisationen erbjuder och hur klimatet för lärande ser ut. Även ledarskap framkommer som en egen dimension. Medarbetarundersökningen skulle därmed kunna användas initialt för att mäta och inventera lärmiljön i organisationen, men kan även användas för att undersöka hur denna är relaterad till andra typer av fenomen. Som exempel analyseras relationen mellan ledarskap, lärandeklimat och arbetslagets produktivitet, liksom sambanden mellan enkätens empirigenerade dimensioner och arbetslagets produktivitet. Eftersom materialet är insamlat vid samma tillfälle är det dock omöjligt att uttala sig om orsak och verkan, men om möjlighet finns kan organisationen använda tidigare insamlade och framtida medarbetarundersökningar för att studera hur lärmiljön förändras över tid och hur olika fenomen är relaterade till dessa förändringar.

    Utifrån det insamlade materialet kan ett antal slutsatser dras. För det första ser vi för HR-funktionen en stor potential i att använda mätningar och utvärderingar för att visa på värdet av tänkta eller genomförda satsningar på lärande och kompetensutveckling. Kunskaper om mätning och utvärdering kan således betraktas som en viktig pusselbit i HR-funktionens arbete med att skapa värde i organisationen. Denna potential är dock inte fullt ut realiserade i de organisationer som medverkade i studien. Ytterligare en slutsats är att användande av mätningar och utvärderingar inte är en fråga som enbart ska ligga på HR-funktionens bord. Snarare visar resultaten på vikten av att involvera ledningen för att få mandat, resurser och styrning. Utan ledningens engagemang blir det också svårt att se nyttan på organisationsnivå. I rapporten presenteras flera exempel på nyckeltal och verktyg som HR-medarbetare skulle kunna använda. Det finns dock inte någon ”best practice”, utan det krävs lokala anpassningar.

    Vad gäller fortsatt forskning finns behov av fler kvalitativa, longitudinella studier av HR-arbete i praktiken samt studier som involverar ”kunden/mottagaren”, det vill säga att studera vilka behov chefer i linjen har av information som kan erhållas genom mätningar och utvärderingar. Ytterligare en möjlighet till fortsatt forskning är att utveckla en skala för att studera organisationers lärmiljöer.

    Förhoppningsvis kan rapporten bidra med kunskaper både för HR-medarbetare och chefer i organisationer när det gäller framgångsfaktorer och hinder för arbetet med att mäta och utvärdera lärande och kompetensutveckling. För HR-medarbetare tycks det också finnas ett behov av kompetensutveckling inom området. Detta är en relevant uppgift för universitet och högskolor och för utbildningskonsulter inom HR-området.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Utvärdering och mätning av kompetensutveckling och lärande i organisationer: En kunskapsöversikt
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 6.
    Sköld, Birgitta
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Tillmar, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Institutionen för organisation och entreprenörskap, Linnéuniversitetet.
    Ahl, Helene
    Avdelningen för psykologi och pedagogik , Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University.
    Berglund, Karin
    Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet.
    Pettersson, Katarina
    Institutionen för stad och land, Avdelningen för landsbygdsutveckling, Lantbruksuniversitet, Uppsala.
    Kvinnors företagande i landsbygdskommuner med fokus på Småland och Öland: En kvantitativ kartläggning inom ramen för forskningsprojektet ”Kvinnors företagande för en levande landsbygd”2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En livskraftig landsbygd med tillgång till arbetskraft, arbetstillfällen och välfärdsservice är en aktuell samhällsfråga. Företagandets omfattning på landsbygden är en aspekt som kan ha betydelse för landsbygdskommunernas sårbarhet. Syftet med rapporten är att utveckla kunskap om kvinnors entreprenörskap på landsbygden, som kan ligga till grund för att stimulera landsbygdsutveckling, jämställdhet och vidare forskning, exempelvis genom kvalitativa forskningsmetoder.

    Med hjälp av en databasstudie beskrivs och analyseras omfattningen och karaktären av kvinnors företagande på landsbygden. Till viss del studeras också likheter och skillnader i företagandet mellan kvinnor födda i Sverige och kvinnor födda utomlands, samt mellan kvinnor och män.

    Företagandet är mer omfattande bland de sysselsatta kvinnorna på landsbygden än bland de sysselsatta kvinnorna i tätorterna. Skillnaderna i omfattningen av kvinnors företagande är små mellan olika typer av landsbygdskommuner – de som är avlägset belägna, mycket avlägset belägna eller belägna nära en större stad. Resultaten indikerar snarare att det är kommunernas företagskaraktär eller tradition av företagande som avgör andelen företagare per sysselsatta. Kartläggningen pekar mot att arbetslöshet kan vara ett incitament för företagande – något starkare för de utlandsfödda kvinnorna än för kvinnorna födda i Sverige. Skogsförvaltning och blandat jordbruk är bland de vanligaste näringsgrenarna för både kvinnor och män på landsbygden. I övrigt är dock företagandet mycket könssegregerat med avseende på bransch. De tio vanligaste näringsgrenarna för kvinnor och män skiljer sig markant åt. Kvinnors företag är mest representerade i Hår- och kroppsvård, Restaurangverksamhet, Redovisning och bokföring, Konsultverksamhet avseende företags organisation, Fysioterapeutisk verksamhet samt Litterärt och konstnärligt skapande. Mäns vanligaste näringsgrenar är mer relaterade till landsbygdens kontext av mark- och naturresurser. Kvinnors företag är små, 76 procent är soloföretag och lönsamheten varierar stort. De näringsgrenar där kvinnors företag redovisar högst lönsamhet är i de numerärt mansdominerade näringsgrenarna inom tillverkningsindustrin. Resultaten indikerar därmed könssegregering och hierarki med avseende på arbets- och resursfördelning.

    Kvinnor på landsbygden är mer benägna att vara företagare än anställda om de är gifta, har hemmavarande barn eller en utbildningsnivå lägre än den eftergymnasiala. Det kan tolkas som att företagandet är en lösning för att kombinera arbetsliv med ansvar för hem och barn. De företagande kvinnornas disponibla inkomster är i genomsnitt lägre än för kvinnor med anställning, för män som är företagare och för män med anställning. Att vara gift innebär för kvinnor en lägre disponibel inkomst, men för män en högre disponibel inkomst jämfört med att att inte vara gift. Resultaten visar dock att det inte är de individrelaterade faktorerna som mest bidrar till skillnader i disponibel inkomst, utan, näringsgren och antalet sysselsatta. Manligt könskodade näringsgrenar och stora företag ger högre inkomst. Den övergripande slutsatsen är att företagandet på landsbygden är traditionellt könssegregerat och hierarkiserat, i fråga om resursfördelning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kvinnors företagande i landsbygdskommuner med fokus på Småland och Öland: En kvantitativ kartläggning inom ramen för forskningsprojektet ”Kvinnors företagande för en levande landsbygd”
    Ladda ner (pdf)
    omslag
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 7.
    Tillmar, Malin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Högberg, Lena
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rosell, Erik
    Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning, Linnéuniversitetet.
    Svensson, Louise
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sektorsöverskridande samverkan: En studie av organisering för välfärd mellan olika samhällssektorer2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport fokuserar på organisering och samverkan över sektorsgränser mellan det offentliga, det privata och civilsamhället. Den samverkan som studeras sker för att hantera välfärdsutmaningar. Sektorerna fyller olika funktioner i vårt samhälle, men samhällskontraktet är statt i förändring. Allt fler tjänster inom välfärdsområdet har under de senaste decennierna utförts av privata företag. Nu vänder sig allt fler till civilsamhället för att hitta lösningar för att hantera välfärdsutmaningarna. Samverkan över sektorsgränser för att lösa utmaningarna kan ses om en del i en större förändringsprocess som rör samhällskontraktet.

    I den här rapporten diskuteras processer och förutsättningar som främjar respektive hindrar sådan samverkan i praktiken. Vi fokuserar på följande frågeställningar:

    • Hur beskriver och uppfattar de involverade aktörerna organisering och samverkan mellan de tre sektorerna?
    • Vilka förutsättningar främjar respektive hindrar samverkan mellan sektorerna?
    • Vilka organisatoriska utmaningar finns vid samverkan mellan sektorer; och hur hanteras utmaningar?

    Frågorna belyses och diskuteras med hjälp av tre fallstudier, kallade Kooperativet, Projektet och Partnerskapet. Forskningen har en så kallad explorativ fallstudiedesign, och vi har genomfört individuella intervjuer och dialoger med aktörer från de tre sektorerna – det offentliga, företagen och civilsamhällets organisationer i de tre fallen. Totalt har cirka 30 intervjuer och ett antal informella dialoger genomförts. Vi har också studerat dokument, och genomfört återföringsdialoger med representanter för de tre samverkansinitiativen.

    De studerade fallen speglar en tid då den offentliga sektorn i landet är i omvandling. Den här rapporten har dokumenterat välfärdsorganisering där nätverkande och marknadslika relationer snarare än byråkratiska principer är avgörande för den verksamhet som sker. Samtliga fall illustrerar betydelsen av nyckelpersoner med förankring i flera sektorer, så kallade gränsgångare. Dessa personer behöver också besitta det vi kallar intersektoriell kompetens, det vill säga kunskaper om och erfarenheter av andra sektorer, samt nätverkskompetens. Sådan kompetens kräver tid och resurser att bygga och utveckla – tidshorisonten för samverkan behöver därför vara lång. Själva samverkan är också tids- och resurskrävande samt förknippad med en hög grad av komplexitet. Våra studier ger genom framförallt i två av fallen visst stöd till de varnande röster som lyfter fram risken att privat sektorslogik tenderar att bli alltmer styrande på samhällets alla områden. Samtidigt ser vi att fruktbar sektorsöverskridande samverkan är möjlig under vissa förutsättningar, vilka vi sammanfattar i termer av fem K:

    • Kompetens – Det krävs drivande gränsgångare som har det vi vill kalla för ”intersektoriell kompetens” och ett starkt engagemang för målgruppen (gränsobjektet).
    • Kontakt – Gränsgångarna måste ha kontakt med andra gränsgångare, med politiker, (andra) tjänstemän samt med gränsobjektet (målgruppen och den samhällsfråga de är en del av).
    • Kapital – Det krävs finansiellt kapital, även från det offentliga. Privat kapital och ideellt arbete kan bidra, men förslår inte i de studerade fallen.
    • Kontinuitet – När förändringar inom organisationerna eller i de externa förutsättningarna blir omfattande, tappar samverkan fart eller blir en omöjlig uppgift. Det behövs en lång tidshorisont.
    • Kontext – Olika organisatoriska lösningar för samverkan fungerar olika bra i olika sammanhang och under olika finansiella förutsättningar. Valet beror av sammanhanget.

    Från de tre studerade fallen kan också lärdomar dras för samverkande aktörer från samtliga tre sektorer. Ett framgångskoncept för alla förefaller vara – att hitta personer i en annan sektor som har samma eller liknande inställning till den aktuella samhällsfrågan och/eller målgruppen – att vara öppen för att lära sig mer om hur de andra sektorerna fungerar – att i möjligaste mån försöka anpassa tempo och rytm till andra samverkande organisationer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Sektorsöverskridande samverkan: En studie av organisering för välfärd mellan olika samhällssektorer
  • 8.
    Ekberg, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Karlsson, Nadine
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Linderoth, Catharina
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Persson, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Arbetsgivares kostnader, åtgärder och anpassningar för sjuknärvarande och sjukfrånvarande medarbetare: samband med återgång i arbete och produktion2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studien syftade till att undersöka vilka åtgärder arbetsgivare gör för sjukskrivna medarbetare och vilka kostnader arbetsgivare och samhället har i samband med sjuknärvaro och sjukfrånvaro.

    Totalt 3000 sjukskrivna personer i AFA Försäkrings register med diagnoserna psykiska besvär eller besvär i rörelseorganen fick ett informationsbrev och förfrågan om samtycke till att forskarna skulle få skicka en enkät till deras arbetsledare; 393 sjukskrivna gav samtycke. En  webbenkät skickades till dessa arbetsledare. Totalt 198 arbetsledare (50 %) till sjukskrivna personer besvarade enkäten.

    Resultaten visar att arbetsgivare genomför en rad olika åtgärder och anpassningar när en medarbetare blir sjukskriven. Analyserna visade att dessa åtgärder och anpassningar i viss mån beror på vem den sjukskrivne medarbetaren är. Åtgärder och anpassningar var vanligare för sjukskrivna med psykiska diagnoser, för högutbildade och för sjukskrivna i högkvalificerade yrken. Kvinnor fick i högre grad anpassningar och åtgärder såsom ändrade arbetsuppgifter och psykosocialt stöd jämfört med män.

    Demografiska faktorer visade sig ha mindre betydelse för om den sjukskrivne återgick i arbete eller ej. Multipla logistiska regressionsanalyser visade att åtgärder och anpassningar på arbetsplatsen hade signifikanta samband med en ökad chans för återgång i arbete. Resultaten visade också att för sjukskrivna medarbetare vars arbetsledare hade tagit många kontakter med andra aktörer, som HR-avdelningen, företagshälsan och/eller Försäkringskassan var sannolikheten lägre att den sjukskrivne medarbetaren återgick i arbete. Arbetsledare tog fler kontakter, om den sjukskrivne medarbetaren hade en psykisk diagnos.

    Sjuknärvaro och produktionsförlust före, under och efter sjukskrivningen skattades av arbetsledarna. Sammanlagt beräknades produktionsförlusterna till cirka SEK 100 000 per sjukskrivningsfall. Härutöver lägger arbetsgivare tid på att ta kontakter, genomföra åtgärder och anpassningar och organisera om arbetet. Arbetsledare hade mycket oklar eller saknade helt uppfattning om vad tid, åtgärder och anpassningar kostar, varför detta inte har kunnat analyseras närmare. De beräknade genomsnittliga kostnaderna till följd av produktivitetsförluster är således en underskattning av de faktiska kostnaderna för arbetsgivare.

    Studien visar att arbetsledares kunskap om vad sjuknärvaro och sjukfrånvaro kostar för verksamheten och för samhället är begränsad. En ökad kostnadsmedvetenhet skulle kunna stimulera till att större resurser läggs på att implementera policys för hälsofrämjande åtgärder och att utbilda arbetsledare i att hantera frågor om hälsa och arbetsförmåga på arbetsplatsen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arbetsgivares kostnader, åtgärder och anpassningar för sjuknärvarande och sjukfrånvarande medarbetare: samband med återgång i arbete och produktion
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 9.
    Wihlborg, Elin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hansson, Lisa
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Örnerheim, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Implementering av patientlagstiftning: En lång resa från goda intentioner till nya förhållningssätt i vårdvardagen2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten belyser och analyserar svårigheterna att implementera lagstiftning som tillkommit under senare år för att ge patienter bättre möjligheter att påverka den vård de får. I patientmaktsutredningens delbetänkande om Patientlag (SOU 2013:2) uppmärksammas eftersläpning i implementeringen av flera av de åtgärder som trädde i kraft år 2010 som vårdgaranti, fast vårdkontakt och förnyad medicinsk bedömning (prop. 2009 /10:67 Stärkt ställning för patienten). De mest framträdande lagändringar som skett under senare år för att stärka patienters ställning är rätten till vårdval, det vill säga att välja vårdgivare inom och utom regionen (SFS 1982:763), rätten att få en förnyad medicinsk bedömning en så kallad second opinion (3 a § SFS 1982:763), rätten att få vård inom viss tid, den så kallade vårdgarantin (SFS 1982:763), samt möjligheten att välja vårdgivare inom EU. Sammantaget handlar det om åtgärder som ska stärka patientens ställning och ge den enskilde patienten inflytande över hälso- och sjukvården (SOU 2013:44).

    Frågor om patienters inflytande i vården är inte nya. De har successivt vuxit fram. Ett viktigt steg togs redan år 1990 då patienter i de flesta landsting fick möjlighet att välja vård utanför det egna landstinget. Det dåvarande Landstingsförbundet rekommenderade då landstingen att utöka patientens valmöjligheter av utförare över landstingsgränserna (SOU 2013:2). Sedan dess har policyer för att stärka patienters inflytande, engagemang och delaktighet i sin egen vård och hälsa uppmärksammats i flera utredningar och lagförslag.

    Denna rapport analyserar implementeringen av patientlagstiftning. Syftet är dels att utifrån fallstudier belysa hur lagstiftning om vårdens skyldigheter i förhållande till patienter implementeras och dels att analysera hur och varför utfallet varierar, för att kunna diskutera möjliga sätt att förstärka implementeringen av denna lagstiftning. Syftet konkretiseras i dessa övergripande forskningsfrågor:

    1. Hur påverkas implementeringen av patientlagstiftning av det regionskommunala självstyret?
    2. Hur påverkas implementeringen av patientlagstiftning av lagstiftningens utformning?
    3. Hur bidrar eller hindrar sjukvårdens professioner implementeringen av lagstiftningsåtgärder som syftar till att stärka patienters inflytande i vården?
    4. Hur bidrar eller hindrar medborgarna implementeringen av lagstiftningsåtgärder som syftar till att stärka patienters inflytande i vården?....
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Implementering av patientlagstiftning: En lång resa från goda intentioner till nya förhållningssätt i vårdvardagen
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 10.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bejerot, Eva
    Department of Psychology, Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Den nya akutläkaren: arbetsvillkor, hälsa och vilja att stanna på akutmottagningar2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Läkare i akutsjukvård är en egen basspecialitet sedan 2015. En ny specialitet och stor efterfrågan på akutläkare innebär en omställning för akutmottagningarna, sjukhusen och gängse utbildningssystem för läkare. Föreliggande studie initierades som en konsekvens av behovet av dessa behov av förändringar – vilka är förutsättningarna på landets akutmottagningar för att den nya specialiteten ska få goda arbetsförhållanden och stanna kvar på akutmottagningarna?

    I studien genomfördes inledningsvis en intervjustudie med 14 akutläkare. Därefter utvecklades en webb-baserad enkät. Totalt 15 akutmottagningar i landet valde att deltaga i studien, och 147 läkare på akutmottagningar (51%) besvarade enkäten. Forskargruppen har erbjudit samtliga medverkande akutmottagningar återkoppling av resultaten, några akutmottagningar har deltagit i dessa möten. Tanken med återkopplingarna är att ge underlag för förbättringsarbetet inom respektive akutmottagning.

    Resultaten av intervjustudien och enkätstudien visar att det finns en stor variation mellan de olika akutmottagningarna med avseende på hur arbetet organiseras, hur arbetsmiljön blir för läkarna, hur läkarna mår och i vilken grad de vill stanna kvar på akutmottagningen.

    De tre distinkta faserna inflöde, vårdprocess och utflöde utgör ramen för arbetets förutsättningar på akutmottagningar. Hur inflödet organiseras beror dels på politiska beslut, dels på triage processen inom akutmottagningen. Ofta görs arbetet i team, ett välfungerande team ger bättre förutsättningar i arbetet än team med oerfarna medlemmar. Att arbeta i team kan vara en ny erfarenhet för många läkare och övrig vårdpersonal och ställer krav på relevant utbildning för detta. Även oklarheter i rollerna inom teamet kan försvåra arbetet.

    Många akutläkare rapporterar att vårdprocessen inom akutmottagningarna organiserats så att de får många oskäliga och onödiga arbetsuppgifter: dubbeldokumentation, att jaga vårdplatser, rutiner kring intagning eller överflyttning av patienter, administrativa uppgifter, mm. Denna typ av arbetsuppgifter fördubblar risken för arbetsrelaterad anspänning och utmattning bland akutläkarna. Många akutläkare upplever också oacceptabel tidspress och överbelastning, samtidigt som de anser sig ha måttligt inflytande över verksamhetsnära frågor om hur arbetet skall organiseras. Ett gott inflytande över arbetet kan kompensera för höga krav, men i denna studie finner vi inte belägg för att graden av inflytande kompenserar för de höga kraven. Höga krav i arbetet har starka samband med en ökad risk för trötthet bland akutläkare.

    Generellt sett har läkarna en mycket positiv inställning till den nya specialiteten och de menar att patientflödet förbättras. Akutläkare uppfattas dock ha låg status jämfört med traditionella specialiteter. Följande slutsatser dras från denna studie.

    • De flesta akutläkare mår bra, men en tredjedel av akutläkarna har symptom på arbetsrelaterad anspänning, utmattning och trötthet. Dessa symptom är vanligare bland kvinnliga akutläkare. Symptomen har starka samband med arbetets organisering. Organisering av arbetet bidrar till förekomsten av onödiga och oskäliga arbetsuppgifter och hög arbetsbelastning. Akutläkarna har inte inflytande över verksamhetsnära frågor och upplever sin autonomi och sitt inflytande som reducerat på grund av organisatoriska förändringar. Ett gott arbetsklimat innebär att risken för att utveckla dessa symptom minskar. Ett gott arbetsklimat bygger dels på ett väl fungerande teamarbete, dels på ett gott ledarskap där akutläkarna uppfattar att de får stöd och återkoppling på sitt arbete.
    • Införande av nya organisations- och flödesmodeller inspirerade av lean och teamorganisering används för att effektivisera arbetet. I denna förändringsprocess går verksamheten från en vertikal organisation som bygger på profession till en horisontell organisation som bygger på teamarbete. Detta kan skapa otydliga professionsgränser mellan läkare och annan vårdpersonal. Studien pekar på att det kan finnas vissa motsättningar mellan olika yrkesgrupper på akutmottagningarna och att det kan finnas oklarheter i vem som är teamledare. Tydlighet i roll- och ansvarsfördelning är inte alltid utvecklad, vilket kan leda till meningsmotsättningar. Akutmottagningar uppfattas ofta som sjuksköterskornas arena, medan läkare, som har det medicinska ansvaret, uppfattar sig som faktiska ledare. En viktig förutsättning för ett väl fungerande teamarbete är att de olika ingående professionerna har fått träning och utbildning i teamarbete.
    • En relativt stor andel av de läkare som arbetar på akutmottagningar, eller som avser att bli specialister i akutsjukvård, är inte helt tillfreds med sina arbetsförhållanden. Ungefär hälften av läkarna har övervägt att byta arbetsgivare eller att byta klinik. Viljan att stanna kvar inom akutmottagningen har starkt samband med om läkaren får stöd och feedback från ledningen. Andra studier har visat att symptom på utmattning ökar benägenheten att byta arbete. Majoriteten av de som svarat på enkäten är ST-läkare inom akutsjukvård vilket indikerar att det är viktigt att tidigt uppmärksamma symptom på utmattning för att förebygga att yngre läkare väljer att lämna arbetet.

    Hur arbetet på akutmottagningar organiseras har betydelse för arbetsmiljön och för om processer och flöden möjliggör för läkarna att utföra sitt arbete på ett säkert och effektivt sätt. En akutmottagning måste ses som en del i vårdkedjan i ett större system, men också att akutmottagningen är ett system i sig med lokala förutsättningar som styr in- och utflödet av patienter. Interventioner för att förbättra arbetsförhållanden kan därför inte begränsas till enskilda faktorer utan bygga på hur förutsättningar för hälsopromotiva arbets- och lärmiljöer skapas i organisationer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Den nya akutläkaren: Arbetsvillkor, hälsa och vilja att stanna på akutmottagningar
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 11.
    Elg, Mattias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Ellström, Per-Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Kock, Henrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Tillmar, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Impact Evaluation report: Helix Vinn Excellence Centre 2006 - 20152016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This impact evaluation report concerns the activities of HELIX VINN Excellence Centre at Linköping University. HELIX is an established Centre within working life research, focusing specifically on sustainable development in organizations. This entails research and innovation activities that promote good working conditions, learning, health and gender equality in combination with an effective and innovative production system.

    In the HELIX VINN Excellence Centre, the interactive collaboration between researchers from different disciplines and the partner organizations has enabled us to face the challenges and the complexity of contemporary working life. The research strategy contained three key elements. Firstly, research and innovation activities were carried out with the well-established interactive research approach. Secondly, a multidisciplinary, integrative research approach was used. Researchers from different disciplines within behavioral sciences, management, business and public administration, entrepreneurship and innovation, as well the health and work sciences, collaborate within the Centre. Thirdly, a partnership approach was used, engaging universities and private firms as well as actors within the public sector and labour market organizations. The problems and issues defined in dialogue between partner organizations and researchers enabled the research activities.

    HELIX vision can be captured by the phrase Knowledge for Sustainable Development in Organizations. Our research programme has focused on organizational development across a broad front in working life, including attractive working environments, high welfare standards, and effective organizations, offering sustainable job opportunities.

    The research at HELIX has advanced scientific knowledge about development of new types of work arrangements and development of sustainable working life in Sweden. The Centre has also strengthened the potential for Swedish organizations to be more sustainable in the long-term and to stimulate endeavors between public and private organisations. As expressed by the partner organizations, they have joined HELIX to get support in developing their organization towards better economical and social sustainability. Our overarching goal has been to contribute significantly to scientific knowledge and, at the same time, add value to practice – that is, to put working-life research to use.

    The HELIX program has also had a considerable impact on partners and other organizations. Indeed, most partners report clear benefits from the research collaboration. These benefits may concern a direct, instrumental impact (e.g. changes in organizational policies and/or routines), an indirect impact (e.g. access to new knowledge and ideas or know-how), or impact in a broader sense (e.g. interactions with other participating companies, cross-fertilization of ideas). Participation in the HELIX partnership has also for many partners meant increased interaction with research and the university, and, thereby, a significantly increased access to research-based knowledge concerning issues covered by the HELIX research program.

    In spite of the often-reported difficulties in reaching direct and instrumental types of knowledge use, that is, types where research results are used more or less directly as input or guidelines for action or organizational change, our analysis shows that more than half of the respondents report direct, instrumental benefits from their engagement in HELIX, and almost three quarters of the respondents reported different forms of indirect impact. These findings are supported also by our impact cases.

    A closer analysis of the HELIX program and the cases reported above, indicate a number of key success factors. First, the multi-disciplinary and interactive research approach has made it possible to reach a high degree of relevance in research questions and projects. Second, the partner organizations have had a high degree of joint ownership of the HELIX program and the projects through the HELIX partnership. Third, in the most successful cases with respect to research use and impact, we have been able to anchor the projects at the top management level and, thereby, to assure a high degree of management attention and support for the research and innovation efforts. Fourth, that there is one or more enthusiasts or “idea champions” within the organization that can promote a project or a new idea. Fifth, in the most successful cases we have also been able to create opportunities for individual and collective learning through different types of learning activities, for example, joint analysis seminars and workshops for dissemination and use of research results.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    ? Titel: Impact Evaluation report: Helix Vinn Excellence Centre 2006 - 2015
  • 12.
    Sköld, Birgitta
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Samverkan och utbildningskvalitet: en litteraturöversikt om utbildningsrelaterad samverkan mellan universitet/högskola och privata/offentliga organisationer2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturöversikt är att kartlägga tidigare forskning om samverkan i utbildningen av studenter – mellan universitet/högskola och externa organisationer – och dess relation till utbildningskvalitet. Översikten kommer att omfatta vetenskaplig litteratur baserad på skandinavisk empiri. Avgränsningen motiveras av att kvalitet på högskoleutbildning är mycket kontextberoende (Chalmers, 2008; Gibbs, 2010). Den övergripande frågeställningen är: Hur ser tidigare forskning på sambandet mellan utbildningsrelaterad samverkan och kvalitet på utbildningen för studenterna? Syfte och frågeställningar kommer att diskuteras med utgångspunkt tagen i tre olika kvalitetsindikatorer, som används av myndigheter och andra intresseorganisationer i samhället för att granska högskoleutbildningens kvalitet och relevans för studenterna i deras framtida arbetsliv: svenska högskolans nationella mål, studenternas anställningsbarhet samt utbildningens användbarhet för studenterna. De frågeställningar som kommer att diskuteras är: Hur får studenter nytta av den utbildningsrelaterade samverkan? Vilka förutsättningar möjliggör och/eller hindrar att studenterna får nytta av samverkansaktiviteterna?

    I nästa kapitel redogörs för studiens definitioner och avgränsningar avseende utbildningsrelaterade samverkansaktiviteter samt kvalitet i högskoleutbildningen. I kapitel 3 presenteras litteraturöversiktens metod i termer av sökprocess, avgränsningar och litteraturgenomgång. Resultaten av studien redovisas i kapitel 4. En indelning har gjorts utifrån de olika samverkansaktiviteter som litteraturen behandlat och vilka effekter som uppmärksammats. I det avslutande kapitlet 5 diskuteras resultaten utifrån litteraturöversiktens frågeställningar, vilket mynnar ut i slutsatser och förslag på vidare forskning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Samverkan och utbildningskvalitet: en litteraturöversikt om utbildningsrelaterad samverkan mellan universitet/högskola och privata/offentliga organisationer
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 13.
    Elg, Mattias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Lindmark, Jan
    CIO Axfood AB.
    Wiger, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Översättning av riktlinjer: Fallstudier av sjukdomsförebyggande metoders genomslag2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Socialstyrelsen beslutade i november 2011 om nationella riktlinjer för sjukdomsföre­byggande metoder. Riktlinjerna hade tagits fram inom myndigheten för att stärka det sjukdomsförebyggande arbetet i vården och för att ändra ohälsosamma levnadsvanor. I riktlinjerna fokuseras fyra områden: tobak, riskbruk av alkohol, fysisk aktivitet och mat­vanor. Vårdens huvudmän, det vill säga landstingen och kommunerna, har sedan intro­duktionen av riktlinjerna arbetat med implementeringen. Socialstyrelsen har haft i upp­drag av regeringen sedan januari 2011 att stödja införandet av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Det visar sig idag att det finns en variation gällande hur långt de olika landstingen har kommit i införandet av riktlinjerna. Socialstyrelsen frågar därför vad det varierade utfallet kan bero på och hur implementeringen och användning av riktlinjerna kan förstärkas. Rapporten adresserar just dessa två frågor. När­mare bestämt analyseras implementeringsprocesserna av riktlinjerna för sjukdomsföre­byggande metoder i ett flernivåperspektiv och hur deras styrmedel översätts ut i kliniska verksamheter i möten med patienter. Det övergripande syftet är att analysera översätt­ningen av riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder från Socialstyrelsen via lands­tingens politiska och förvaltningsadministrativa nivåer ut till kliniska verksamheter i möten med patienter för att identifiera faktorer som stödjer respektive hindrar hållbar implementering av dessa riktlinjer.

    Teoretiska utgångspunkter och metod

    Den teoretiska ingången, som ramar in våra analyser av implementering, ledning och styrning av offentliga verksamheter, handlar om att se dessa processer som en kontinuer­lig översättning mellan olika delar av en komplex organisering. Vi ser implementerings­processerna som kedjor av sammanlänkade steg från regeringens idéer om de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder, till introduktionen i regionerna/lands­tingen via olika politiska och förvaltningsadministrativa aktiviteter till realiserad klinisk praktik. Det handlar således om att länka samman flera olika organisationer i en samman­hållen kedja. Därför är organisationernas uppdrag och arbetssätt centrala delar som kan bidra eller hindra att dessa kedjor blir hållbara. För att implementeringen av förhållnings- och arbetssätt för sjukdomsförebyggande metoder ska vara framgångsrik krävs att kedjor­na – något förenklat – måste vara sammanhållna. När delar i kedjan brister, alltså när översättning inte sker, så fallerar arbetet och resultatet blir inte det avsedda. För att kunna stärka implementeringskedjorna behöver vi därför identifiera och förstå de mekanismer som gör att kedjan håller samman eller finna skäl till varför den brister eller inte länkar samman hela vägen.

    Fyra landsting studeras: Norrbottens läns landsting, Stockholms läns landsting, Region Östergötland och Region Skåne. Fallstudierna bygger huvudsakligen på intervjuer med nyckelpersoner inom respektive landsting/region samt av studier av styr- och policydoku­ment. Total har 31 personer intervjuats i olika delar av landstingen/regionerna; från poli­tiker via förvaltningen ut till verksamheterna. Intervjuerna har både gett inblick i imple­menteringen och det nuvarande arbetet med riktlinjerna samt inställningen till rikt­linjerna.

    Utformning av styrning av sjukdomsförebyggande metoder i landstingen

    I rapporten synliggörs att utformningen av styrningen i landstingen i syfte att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder översätts och formas genom tre olika ingångar/möjliga processer: (1) direkt från de nationella riktlinjerna, (2) via tidigare insatser i samma eller närliggande område (t.ex. folkhälsofrågor), och (3) via delaktighet i utvecklingen av riktlinjerna.

    Vi menar att de olika ingångarna in i styrningsarbetet också får olika konsekvenser för hur realiseringen går till. Detta sker via en process där de ledande aktörerna definierarinriktningen på arbetet. Utformningen av styrningen påverkas dessutom av faktorer i om­givningen. Det kan gälla landstingsinterna ekonomiska och organisatoriska osäkerheter som gör att riktlinjearbetet tar olika vägar såväl som osäkerhet om hur man ska tolka och förstå tillämpningar av de sjukdomsförebyggande metoderna.

    Styrningen genomförs sedan på förvaltningsnivå – på systemövergripande nivå genom en rad olika aktiviteter:

    • Prioriteringar av insatser

    • Initiering av projekt

    • Ekonomisk styrning

    • Kompetensutvecklingssatsningar

    • Teknik- och processutveckling

    • Vårdprogram

     

    Alla dessa aktiviteter sker på systemövergripande nivå och leder sedan till länkar (eller avbrott) in i det kliniska arbetets vardagliga arbete. I det kliniska arbetet översätts dessa systemövergripande idéer till lokal praktik. I primärvårdsenheter transformeras riktlinjer­na in i verksamhetsledningsstrukturer och de lever sedan vidare via engagerade med­arbetare.

    Via fallstudierna ser vi därmed att översättning inte i första hand sker direkt från den nationella nivån till klinisk praktik utan via olika landstingsövergripande översättningar på förvaltningsnivå. Men det finns faktiskt också en direkt relation mellan de nationella riktlinjerna och vårdprofessionerna. Vårdpersonalen har själva kompetenser och möjlig­heter att förhålla sig till implementeringen och därmed också bedöma dess eventuella legitimitet i den egna praktiken. Vilken patient som får respektive inte får ta del av in­satserna bestäms i mötet med vårdpersonalen. Om riktlinjerna tillskrivs hög grad av legitimitet ökar sannolikheten för tillämpning i praktiken men om de ifrågasätter rikt­linjernas legitimitet kommer det att motverka implementeringen – och ett kedjebrott upp­står. Sättet som man väljer för att översätta spelar med andra ord en viktig roll för fram­gång. Slutsatserna i rapporten pekar mot en rad mekanismer som stödjer implemente­ringen:

    • Aktivt ägarskap i frågorna – En nödvändig faktor för att nå framgång, i arbetet med implementering av riktlinjerna, är att det drivs av aktiva aktörer i alla delar av vårdsystemet. Det manifesteras exempelvis genom Socialstyrelsens stöd till implementering för att tydliggöra det lagstadgade uppdraget, vidareutveckling av de sjukdomsförebyggande metoderna och stöd i lärandet mellan landstingen. På landstingsövergripande nivå handlar det aktiva ägarskapet om att prioritera frå­gorna och att avsätta resurser. Men projektägare behöver också aktivt vara mer delaktiga och involverade i hela processen för utveckling av de sjukdomsföre­byggande metoderna. På förvaltningsnivån krävs ett engagerat resurssatt arbete med att skapa stöd för frågorna i den kliniska vardagen.

    • Breda förankringsprocesser – Det är tydligt att i de sammanhang där det sjuk­domsförebyggande arbetet nått ut i de kliniska praktikerna har man på landstings­övergripande förvaltning arbetat med breda förankringsprocesser. De ledande aktörerna som styr arbetet bör vara medvetna om hur inlåsningar och utestäng­ningar kan skapas genom olika resurser som står till deras förfogande. Till exempel visar vår studie att aktörer som arbetar med folkhälsofrågor i landstingen/ regionerna har haft inflytande på hur arbetet har formulerats.

    • Översättare som skapar stöd och förutsättningar – Förutom att det behövs ett ak­tivt ägarskap på politisk nivå i frågorna så ser vi också ett stort behov av resursstöd i verksamheternas omgivning. Detta är en viktig komponent för att upprätthålla en hållbar implementeringskedja. Översättarna skapar länkarna i denna kedja och binder ihop olika verksamheter med dess omgivningar. Översättare kan ge stöd och skapa förutsättningar genom att delta i utveckling av vårdprogram och beslutsstöd, stödja och driva förbättringsarbete, kompetensutveckla, utveckla nya IT lös­ningar för uppföljning och kvalitetsarbete på verksamhetsnivå.

    • Drivande verksamhetschefer – På samma sätt som andra nivåer i vårdsystemet krävs ett utvecklingsorienterat ledarskap bland verksamhetscheferna. Vi ser att dessa chefer kan använda en palett av olika angreppssätt och verktyg för att stödja implementeringen av riktlinjerna. De har en nyckelroll i översättningen, motive­ring och utformningen av arbetet i den kliniska praktiken. Det handlar om så olika saker som att skapa delaktighet genom verksamhetsplanering, integrering i pro­duktionsplaneringsarbetet, prioriteringar på arbetsplatsen och att skapa handlings­utrymme för engagerade medarbetare. Det krävs således att chefer i verksamheten har förmåga och handlingsutrymme att driva verksamheterna på ett sådant sätt att implementeringen förstärks – att kedjan hålls samman. När chefer och andra professionella lyckas med detta så ökar riktlinjernas legitimitet både internt i organisationen och gentemot andra.

    • Effekter av projekt och inbäddning i vardagligt arbete Många projekt som drivs testar nya lösningar och har korta tidshorisonter. Utvärdering av projekten sker löpande och förändringar förs in kontinuerligt. Effekterna av ett hållbart och lång­siktigt arbete kan bara realiseras om projektresultaten integreras i det dagliga arbetet – något som upplevs problematiskt när projekt ska övergå i förvaltning. Precis som verksamhetschefer i våra studier reflekterar över, så behövs personer och funktioner som arbetar med sjukdomsförebyggande metoder i det vardagliga, förvaltande arbetet. Det innebär att projektidéer som faller väl ut måste bäddas in i det vardagliga arbetet och bli mer långsiktiga för att verkligen ge effekter.

    • Betydelser av förebilder – Vi noterar särskilt att det saknas berättelser om fram­gångsrika organisationer eller individer. Ett kännetecken för framgångsrik reali­sering är att någon verksamhet kan lyftas fram som ett gott exempel som visar på möjligheterna till god implementering med goda effekter.

    Råd för fortsatt utveckling

    Vår analys visar att översättningsprocessen från riktlinjer på den nationella nivån över landstingens ledningsnivåer, vidare över verksamhetsledning för att slutligen nå den en­skilde befattningshavare som möter patienten inte alltid är optimal. Likaså måste upp­följningen åt andra hållet ge information huruvida det sjukdomsförebyggande fungerar som det var tänkt. Kedjorna blir inte starkare än sina svagaste länkar.

    Utifrån analysen av implementeringen vill vi generellt lyfta fram några möjligheter och områden för framtida utveckling: 

    • Att för förvaltning och verksamhetschefer utveckla kunskap om stödjande struk­turer i det dagliga arbetet.

    • Att aktivt arbeta för att stärka riktlinjernas legitimitet framförallt gentemot läkar­professionen. Till exempel utbildningsaktiviteter riktade mot läkare kan med för­del utformas peer-to-peer.

    • Att se över möjligheter att utveckla IT-baserade journalsystem som stödjer analy­ser av insatser och effekter av de sjukdomsförebyggande metoderna

    • Att utveckla arbetssätt för hur regionala vårdprogram – som innehåller riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder – kan fungera som stöd för verksamhets­chefer och kliniskt verksamma

    • Att följa, dokumentera och utvärdera olika former av ekonomiska styrmodeller för de sjukdomsförebyggande metoderna. Eftersom det experimenteras med många olika styrnings- och ersättningsmodeller så kan det vara av värde att samla kunskap om effekter av olika former av interventioner.

    •  

    • Att utveckla modeller för mer aktiva patienter och medskapande. Via våra inter­vjuer kan vi se att det finns en outnyttjad potential i att aktivera patienterna. Deras egen strävan efter hälsa kan bidra till mer aktivt arbete med lösningar där patienter medskapar de sjukdomsförebyggande aktiviteterna. Det kan till exempel handla om att man utvecklar informationsmaterial i form av podcasts, filmer på nätet som patienter kan ta till sig.

     

    Vi föreslår även att landstingen/regionerna:

    • Genomför systematiska egenanalyser av sina översättningsprocesser och sin där­till kopplade uppföljning. Var är våra styrkor och svagheter?

    • Vid behov tar fram systematiska planer med till dessa kopplad uppföljning för att åtgärda eventuell problematik

    • Dokumenterar förändringsprocesser på ett systematiskt sätt för att underlätta spridning av erfarenheter (eventuellt med forskningsstöd)

    • Bildar och finansierar nätverk för utbyte av erfarenheter och för upprättade av standardiserad mått och mätmetodik

    • Tillsammans verkar för att sådan forskning genomförs som påvisar effekter av insatser och konsekvenser för patienter, organisation, personal och kostnader

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Langstrand, Jostein
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Lundqvist, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att leda förändring: från förhandling till realisering2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att leda förändring är bland de svåraste uppgifterna en ledare kan ta sig an, och ungefär två tredjedelar av alla förändringsinitiativ misslyckas. Vår ambition med den här rapporten är att bidra till att förmedla några råd som vi har hämtat från erfarna förändringsledare och därmed bidra till att hjälpa presumtiva förändringsledare att förutse och planera för de utmaningar som kommer under förändringsarbetets gång.

    Rapporten bygger på en intervjustudie där 14 erfarna förändringsledare har delat med sig av sina erfarenheter av att leda förändringsprocesser i olika verksamheter – både offentligt och privat. Vi har identifierat gemensamma mönster i deras beskrivningar och sammanfattat dessa genom att beskriva en generisk förändringsprocess som bestående av fyra olika faser som vi har kallat initiering, förankring, genomförande och uppföljning.

    En central slutsats från den här studien är att ledarbeteenden behöver anpassas till den fas som förändringsarbetet befinner sig i. Detta innebär att förändringsarbete kräver ledare som är flexibla i sitt ledarskap och har en förmåga att ta olika roller allt eftersom förändringen fortskrider. Till exempel krävs ett konsensussökande ledarskap inledningsvis, och senare i processen går kraven över till ett mer resultatorienterat och ibland auktoritärt ledarskap.

    Vi presenterar en modell som ger en övergripande beskrivning av vilka ledarbeteenden som bör kopplas till respektive förändringsfas. Modellen är tänkt att fungera som ett verktyg för att uppmärksamma vilka situationer som kan uppkomma i en förändringsprocess och vilka roller och ledarbeteenden som en ledare bör vara beredd på. Vår modell kan därmed hjälpa ledare att bli bättre förberedda för förändringsarbetet, och förhoppningsvis bidra till att öka sannolikheten för lyckade förändringsinsatser.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Fogelberg Eriksson, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Nählinder, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Ledarskap för innovation i offentlig sektor2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    ”Chefer i offentlig sektor ska bli bättre på innovationer” slog den dåvarande näringsministern fast i ett pressmeddelande i juni 2014. Regeringen hade då givit Vinnova uppdrag att ta fram och genomföra insatser för ett innovationsledarlyft (www.regeringen.se). Regeringsuppdraget kan förstås mot bakgrund av det ökande intresset för – eller kanske ökade kravet på – innovation inom offentlig sektor, i kombination med det till synes outsinliga intresset för ledarskapets möjligheter att bidra till ökad framgång för organisationer.

    Rapporten fokuserar chefers ledarskap för innovation i offentlig sektor. Den kommer framför allt att behandla chefens roll för att skapa förutsättningar för medarbetarnas innovationsarbete. Att chefer har en viktig roll i innovationsarbetet är känt sedan tidigare. Men för att chefer ska kunna göra ett bra jobb måste de ha kunskap – och dessutom organisatoriska förutsättningar för sitt ledarskap. Därför sammanför rapporten kunskap för att kunna förstå förutsättningarna, och för att kunna identifiera kunskapsgap. Att vara medveten om kunskapsgap är också viktigt för att kunna jobba varsamt med frågorna i praktiken.

    Rapportens syfte är att skapa en struktur för att diskutera och analysera ledarskap för innovation i offentlig sektor. För att förstå förutsättningarna för att stödja och främja innovationer i offentlig sektor måste såväl ledarskap som innovation förstås i sin kontext: offentlig sektor, se Figur 1. Kring vart och ett av begreppen finns stora forskningsområden, vilket innebär att en rapport av det här slaget inte redovisar fullständiga kunskapsöversikter, utan fokuserar på forskning i skärningspunkten av ett eller flera av begreppen innovation, ledarskap och offentlig sektor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Sundin, Elisabeth
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Äldre som företagare: kommenterande beskrivning2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Wallo, Andreas
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    Kock, Henrik
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    Jakobsson, Erik
    Apel FoU.
    Nilsson, Barbro
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    Jönsson, Fredrik
    Apel FoU.
    Ljungzell, Malin
    Avslutning: Konklusioner och implikationer2014Ingår i: Intermediärer som stöd för kompetensförsörjning: Ett kunskapsbidrag / [ed] Andreas Wallo & Henrik Kock, Linköping: Linköpings universitet , 2014Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Wallo, Andreas
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    Nilsson, Barbro
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    Kock, Henrik
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    Begreppen intermediär och arbetsmarknadsintermediär2014Ingår i: Intermediärer som stöd för kompetensförsörjning: Ett kunskapsbidrag / [ed] Andreas Wallo & Henrik Kock, Linköping: Linköpings universitet , 2014Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Kock, Henrik
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    Wallo, Andreas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    Nilsson, Barbro
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    HR-intermediärer som stöd för kompetensförsörjning i organisationer2014Ingår i: Intermediärer som stöd för kompetensförsörjning: Ett kunskapsbidrag / [ed] Andreas Wallo & Henrik Kock, Linköping: Linköpings universitet , 2014Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Wallo, Andreas
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    Kock, Henrik
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    Jakobsson, Erik
    Inledning och bakgrund2014Ingår i: Intermediärer som stöd för kompetensförsörjning: Ett kunskapsbidrag / [ed] Andreas Wallo & Henrik Kock, Linköping: Linköpings universitet , 2014Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Wallo, Andreas
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    Kock, HenrikLinköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    Intermediärer som stöd för kompetensförsörjning: Ett kunskapsbidrag2014Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Wallo, Andreas
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    Nilsson, Barbro
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    Kock, Henrik
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    Jakobsson, Erik
    Kompetensförsörjning i organisationer och regioner2014Ingår i: Intermediärer som stöd för kompetensförsörjning: Ett kunskapsbidrag / [ed] Andreas Wallo & Henrik Kock, Linköping: Linköpings universitet , 2014Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Schultz, Linda
    et al.
    Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi.
    Fogelberg Eriksson, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi.
    Jämställdhet - en fråga på agendan?: En kartläggning över organisationers behov, utmaningar och möjligheter2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Jämställdhet i arbetslivet är ett område som ständigt verkar vara aktuellt. Diskussioner kring kvotering och avsaknaden av kvinnor i bolagsstyrelser är några exempel på återkommande teman i debatten kring jämställdhet i arbetslivet. Dessutom är jämställdhet i arbetslivet ett politiskt prioriterat område vilket den 2011 tillsatta Delegationen för jämställdhet i arbetslivet är ett uttryck för. Delegationen har bl.a. som uppdrag att tillgängliggöra kunskap om kvinnors och mäns villkor i arbetslivet samt ge förslag till insatser som kan främja jämställdhet och minska löneskillnader mellan kvinnor och män (Regeringen, Dir. 2011:80). Kartläggningar över det svenska arbetslivet, över löner, kvinnor på ledande positioner och andel kvinnor och män i olika yrken visar att det sker väldigt små förändringar mot en ökad jämställd arbetsmarknad. Bland de 30 största yrkena i Sverige är det enbart tre som har en jämn könsfördelning, dvs. 40-60 procent av vardera kvinnor och män. Statistiken visar även på att kvinnor fortfarande tjänar mindre än män, i nio av de tio största yrkesgrupperna tjänar män mer än kvinnor, undantaget är vård- och omsorgspersonal (SCB, 2012).

    Mot bakgrund av detta blir det intressant att fråga sig hur arbetslivets organisationer hanterar dessa frågor. Hur arbetar man med jämställdhet och hur diskuterar man dessa aspekter i organisationer? Den här rapporten är resultatet av en kartläggning rörande jämställdhet, jämställdhetsarbete och genusaspekter i arbetslivet, genomfört i ett regionalt partnerskap. Kartläggningen bygger på ett antal intervjuer med i huvudsak personalchefer, HR-chefer/konsulter eller liknande från de 15 olika organisationerna som ingår i partnerskapet.

    Kartläggningen är en del av ett större projekt och har genomförts vid HELIX VINN Excellence Centre1 vid Linköpings universitet. Helix är en s.k. FoI-miljö (Forsknings- och Innovationsmiljö) som är finansierad av det statliga Verket för Innovationssystem, VINNOVA. Helix etablerades vid Linköpings universitet 2006 och är ett tio-årigt forskningsprogram med fokus på arbetslivet och dess förändringar. En central del av Helix är det partnerskap som är bildat med representanter från regionens arbetsliv. Partnerskapet består av sammanlagt 17 organisationer från näringslivet, offentlig sektor samt facklig verksamhet.

    Genus- och jämställdhetsfrågor är en del av Helix forskningsprogram och i projektet The mobility of gender – gendering mobility for learning, health and innovation ställs just FoI-miljön Helix i fokus. Syftet med projektet är bl.a. att öka genusmedvetenheten inom Helix och partnerskapet. En del av detta projekt har varit att kartlägga genus- och jämställdhetsaspekter i Helix och partnerskapet. Den första delen av kartläggningen satte forskningsprojekten inom Helix i fokus och undersökte om och hur aspekter av genus eller kön är en del av pågående forskning inom Helix. Resultatet från den första delen beskrivs i rapporten Genusaspekter i Helix forskningsprojekt (Schultz & Fogelberg Eriksson, 2010). Den andra delen av kartläggningen och det som den här rapporten behandlar har istället fokuserat på att belysa hur partnerorganisationerna ser på och hanterar frågor kring genus och jämställdhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Jämställdhet - en fråga på agendan?: En kartläggning över organisationers behov, utmaningar och möjligheter
  • 24.
    Fogelberg Eriksson, Anna
    Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    Utvärdering av Kvalitet Jämt Linköping Fas 22013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Snyder, Hannah
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Patient involvment in health care service: a review of the literature2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Nählinder, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Vi tar höjd för innovationerna.: Att förstå innovationer i kommunal sektor2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här rapporten är tvåfaldigt.

    Det första syftet är granska och analysera arbetet inom projektet ”Innovationspolicies i offentlig sektor” med avseende på funktionalitet. Finns det förutsättningar för projektet att uppnå sina mål?

    Det andra syftet är att analysera hur de deltagande kommunerna förstår innovationsbegreppet och relaterar till hur innovationsarbetet kan och bör stödjas i den egna kommunen.

    Rapporten är disponerad på följande sätt.

    Efter introduktionen (kapitel 1) diskuteras i rapportens andra kapitel forskning inom området innovationer i offentlig sektor. Fokus i kapitlet ligger på tre svenska rapporter som är viktiga för att förstå hur området har utvecklats. Kapitel 3 tar avstamp från den tidigare forskningen och presenterar två olika modeller som tillsammans skapar ett ramverk för att på ett bättre sätt förstå innovationsbegreppet i offentlig sektor. I det fjärde kapitlet presenteras projektet PIMM som var en föregångare till projektet ”Innovationspolicies i offentlig sektor”. Inom PIMM, som riktade sig till anställda inom medicin, vård och omsorg i landsting och några kommuner i Östergötland, arbetade man aktivt med att stödja anställda med innovativa idéer. Kapitel 5, som är ganska omfattande, beskriver projektet ”Innovationspolicies i offentlig sektor”, dess bakgrund, dess huvudsakliga uppbyggnad samt dess programlogik. Kapitel 6 ger en bild av hur några av projektets deltagare uppfattar innovationsbegreppet. Kapitel 7 analyserar den bild av projektet ”Innovationspolicies i offentlig sektor” som framkommer i kapitel 5 med utgångspunkt i rapportens syfte. I kapitel 8 presenteras och diskuteras rapportens resultat. Den egentliga rapporten avslutas sedan med en källförteckning.

    Till rapporten hör även tre bilagor. I den första bilagan presenteras de intervjufrågor som använts vid intervjuerna med projektets deltagare. Den andra bilagan innehåller ett längre citat där projektet har formulerat sitt mål. Under projektets gång hr det framkommit ett behov att se och ta ställning till exempel på vad innovationer i offentlig sektor kan vara. Därför har en sådan längre bilaga lagts till rapporten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Vi tar höjd för innovationerna.: Att förstå innovationer i kommunal sektor
  • 27.
    Jungert, Tomas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Arbetsklimat och motivation i arbetsteam inom äldreomsorgen2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att undersöka personal inom äldreomsorgen i Linköpings kommun. Undersökningen fokuserar på hur medarbetarna upplever sitt arbetsklimat, stödet från kollegor och chefer och hur detta kan kopplas till deras arbetsmotivation samt upplevda produktivitet och kvalitet i de arbetsteam de jobbat i. Ökad arbetsmotivation i organisationer är viktigt för välbefinnande och kan på sikt bidra till ökad tillväxt och mänsklig utveckling i samhället i stort.

    För att undersöka personalen har data samlats in via ett frågeformulär från ganska stort antal av de enheter som utgör äldreomsorgen i Linköpings kommun. Projektets frågeställningar är följande:

    1. Hur upplever medarbetarna arbetsklimatet, arbetsmotivationen, stödet från chefer och kollegor, samt produktiviteten och kvaliteten i arbetsteamen?
    2. Finns det någon skillnad mellan hur manliga och kvinnliga medarbetare, samt mellan hur tillsvidareanställda och vikarier upplever arbetsklimatet, arbetsmotivation samt stöd från chefer och kollegor?
    3. Hur kan psykologiskt klimat samt medarbetares och chefers beteende (stödjande/kontrollerande) påverka den inre autonoma motivationen samt upplevd produktivitet och kvalitet i arbetsteamet?
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arbetsklimat och motivation i arbetsteam inom äldreomsorgen
  • 28.
    Sundin, Elisabeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rapp, Gunilla
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att främja kvinnors företagande: exemplet Östergötland2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kvinnors företagande har varit på den politiska agendan under ett antal år. Hur många beror på vilka krav som ställs på att klassificeras som att vara på den politiska agendan. Det är värt att redan här nämna att det är intresset som är nytt. Inte kvinnor som företagare. De har funnits mycket, mycket längre och faktiskt i en relativt större omfattning än under de senaste decennierna (Sundin & Holmquist 1989). Uppmärksamheten är inte någon typisk svensk företeelse utan den förekommer över hela EU-området – kanske över hela världen. Men varför är det så? Vad är det som motiverar att just kvinnor uppmärksammas som företagare och att deras företagande bör ökas? Vems fel är det att kvinnors företagande är så lågt? Är det kvinnornas? Är det männens? Är det bankernas eller myndigheternas? Och vad har de satsningar som gjorts för att främja kvinnors företagande lett till – för kvinnor som är företagare, för kvinnor som önskar bli företagare, för kvinnor på arbetsmarknaden, för män i motsvarande situationer och, inte minst, för det stödsystem och det politiska system som initierat och hanterar stödet till kvinnor som företagare? De nämnda frågorna motiverade den undersökning som ligger till grund för föreliggande rapport som avser de satsningar som gjorts i Östergötland under cirka 15 år fram till och med år 2008.

    Det övergripande syftet med tidigare insatser i Östergötland har, liksom annorstädes, varit att bidra till ett ökat antal och en ökad andel företag ägda, ledda eller på annat sätt drivna av kvinnor. Detta förväntas avspegla sig i nyföretagarstatistik, andel kvinnor på entreprenörskapsprogram m.m. Huruvida så verkligen blivit fallet, och om utfallet kan tillskrivas satsningar för att främja kvinnors företagande, syftar den här redovisade studien till att belysa. I rapporten redovisas en kartläggning och analys av projekt och satsningar med syfte att främja kvinnors företagande gjorda i Östergötland under perioden 1994–2008 för att:

    1. Öka kunskapen kring volym och inriktning på genomförda satsningar
    2. Analysera satsningarnas resultat ur två perspektiv:
    • policypåverkan på nyckelaktörer i regionen samt
    • faktiska avtryck på statistisk nivå

    Som kommer att framgå gav kartläggningen upphov också till andra baser för analys och diskussion, exempelvis vilka politikområden som åberopas och vilken syn på kvinnors behov och kompetens som framkommer.

    Att de resultat som visas och de resonemang som förs hämtas just från Östergötland har flera orsaker. En enkel, men avgörande, är att representanter för de i sammanhanget centrala organisationerna på regional nivå – Länsstyrelsen och Regionförbundet Östsam – är mycket intresserade av frågan och angelägna om att få svar på de frågor som ställts upp för projektet. Initiativ till studien togs av dessa aktörer tillsammans med ansvariga på Tillväxtverket (f.d. Nutek), den myndighet som har det nationella ansvaret för satsningar på kvinnors företagande. Det starka intresset för projektet har varit absolut nödvändigt för att kunna skaffa erforderligt material, vilket kommenteras mera under metodavsnittet nedan.

    De resultat som redovisas måste för att förstås och bedömas sättas in i en större kontext. De satsningar som görs har sin motsvarighet i andra län och i andra länder – även om det finns regionala tillämpningar och kanske till och med innovationer. Kontextualisering behöver också göras i andra avseenden såsom näringsliv och arbetsmarknad i Östergötland och kvinnors företagande i stort. Det empiriska arbetet visade sig vara förenat med oväntat stora svårigheter av skäl som redovisas i metodkapitlet. Också detta är av betydelse för att rätt förstå svaren på de frågor som studien syftar till att besvara.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Att främja kvinnors företagande: exemplet Östergötland
  • 29.
    Andersson, Lena
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Clashing meanings: Sensemaking and sensegivingin equivocal contexts2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    When people and groups with different backgrounds and experiences are brought together to cooperate, a shared perspective is often regarded as a prerequisite for coordinated action, i.e. that the people involved must have a mutual understanding regarding the aims of their work. However, previous research has not been able to conclude empirically whether a shared perspective is essential for bringing about joint action or not. This report highlights the results of a study inquiring into the relationship between coincident meaning and coordinated action in situations characterized by heterogeneity and equivocality. How does coordinated action originate in such circumstances? The empirical case reported concerns “FöretagsNära”, a collaboration project between the municipality of Norrköping and the local branch of the state employment agency. The purpose of the venture was to coordinate the efforts of measures aimed at trade and industry development with labor market measures, in order to contribute to a decrease of the unemployment rate in the city of Norrköping. Based on a longitudinal field study, a narrative of clashing meanings, and a striving for mutual perspectives unfolds. The longitudinal approach of the study contributes to an understanding the complexity involved in developing a shared perspective. The case of FöretagsNära shows that the creation of meaning takes on different expressions during different stages of the process. A battle of diverging interpretations arises about the matter of the purpose of FöretagsNära. The connection between developing a shared perspective and joint action is more complex than previous research has suggested. There is no clear connection between coincident meaning and coordinated action. The results of the study are of both theoretical relevance and practical importance.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Clashing meanings: Sensemaking and sensegivingin equivocal contexts
  • 30.
    Alexandersson, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wikman, Anna
    Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nilsson, Barbro
    Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wallo, Andreas
    Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kock, Henrik
    Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Höglund, Cecilia
    Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    HR-strategier för regional tillväxt och samverkan? En studie av två arbetsmarknadsintermediärer2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att bidra till en ökad förståelse för hur två regionala intermediära organisationer, inom HR-området, arbetar med förändrings- och kompetensrelaterade frågor.

    En interaktiv forskningsansats har tillämpats vilket innebär att planering och genomförande av forskningsarbetet har skett i dialog med berörda praktiker. Det empiriska materialet utgörs främst av 12 intervjuer med personer som arbetar inom de studerade intermediära organisationerna.

    Resultaten i denna studie visar att det finns många likheter mellan de två studerade intermediära organisationerna. Båda erbjuder ett brett spektra av HR-tjänster, ägs av sina kundföretag och har en samverkande roll mellan kundföretagen. Resultaten visar också att de båda intermediärerna har utvecklat en relativt speciell roll som intermediärer som innebär att de, i vissa avseenden, arbetar både som en extern och en intern HR-resurs till sina kundföretag. Även när det gäller arbetets organisering visar resultaten på flera likheter mellan de studerade intermediära organisationerna. Personalen i båda intermediärorganisationerna arbetar mycket flexibelt och anpassar sitt arbetssätt efter kundernas behov och önskemål. Få standardiserade modeller eller arbetsverktyg används i arbetet och det finns inte något utvecklat system för dokumentation och kunskapsöverföring som används aktivt inom intermediärorganisationerna. Samtidigt tyder resultaten på att ena av de två organisationerna har en något mer fast struktur med tydligt definierade arbetsområden och roller. Det finns också vissa skillnader mellan organisationerna vad gäller hur man önskar att inrikta och organisera sitt arbete i framtiden. Vidare visar resultaten från denna studie att personalen, inom de båda studerade organisationerna, upplever att deras arbete kan bidra till att kundföretagen får nya perspektiv och synsätt. I bästa fall kan även arbetet bidra till att företagen kan arbeta mer strategiskt och att de lär sig hantera olika problematiska situationer på egen hand och får en ökad beredskap att hantera förändring och problem i framtiden. Samtidigt är många uppdrag av mer akut och kortsiktig karaktär vilket innebär att det kan vara svårt att bidra till mer långsiktiga resultat i kundföretagen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Nählinder, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Mellan proktoskop och kjolklämma: eller varför kommer offentligt anställda tjänsteproducenter med idéer till varor som ska produceras av privata företag?2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I introduktionen beskriver jag projektet och dess aktörer övergripande. I kapitel 2, 3 och 4 diskuterar jag tre olika aspekter av projektet som påverkar vad PIMM gjort och vilka konsekvenser det kan leda till utanför projektet. I kapitel 2 diskuterar jag de mål och syften som styrt projektet och hur de hänger ihop med arbetssättet. Som vi ser i kapitel 2 har vissa typer av mål dominerat över andra, och arbetsprocessen har haft betydelse även som selektions- och prioriteringsverktyg. I kapitel 3 diskuterar jag vilka typer av innovationer som projektet främst stöttat och varför det är lättare att stötta varuinnovationer än tjänsteinnovationer och organisatoriska innovationer. Jag diskuterar även hur arbetsprocessen som sådan är anpassad för att stödja forskningsnära varuinnovationer, och att det beror på att de gängse innovationsstödet är utvecklat med dessa i åtanke. Slutligen, i kapitel 4 återgår jag till att diskutera effektmålen och ger en förklaring till varför det är svårt att uppnå dem. Sedan följer en sammanfattande slutsats och en reflektion där jag sätter in PIMM i ett större sammanhang. Rapporten avslutas med referenslista och två bilagor. I den första bilagan återges PIMMs syfte och mål som de beskrivs i PIMMS projektplan (ALMI 2006). I den andra bilagan återfinns titlarna på alla publikationer som jag publicerat i anslutning till PIMM.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    mellan proktoskop och kjolklämma
  • 32.
    Ståhl, Christian
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Müssener, Ulrika
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Svensson, Tommy
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för sociologi (SOC). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sjukskrivningssystemet och dess aktörer: Efter införandet av rehabiliteringskedjan2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sedan 2008 har ett antal större förändringar gjorts i sjukförsäkringen. Främst har rehabiliteringskedjan, dvs. införandet av fasta tidsgränser för bedömning av arbetsförmåga och rätt till ersättning, stått i fokus för debatten. Med tidsgränserna sattes en slutgräns för hur länge sjukpenning betalas ut, vilket tidigare inte fanns i försäkringen. I denna studie undersöks hur sjukskrivna, arbetsgivare, försäkringskassehandläggare och läkare resonerar kring dessa tidsgränser, arbetsförmågebedömningar, rehabilitering och återgång i arbete.

    Studien omfattar kvalitativa intervjuer med sjukskrivna, arbetsgivare, handläggare på Försäkringskassan samt primärvårds- och företagsläkare. Totalt intervjuades 24 personer.

    Sjukskrivna, arbetsgivare och läkare upplever att Försäkringskassans handläggare blivit mindre tillgängliga, och generellt uppfattas handläggarna som alltmer passiva i rehabiliteringsprocessen. Handläggare på Försäkringskassan menar att de senaste årens regeländringar har medfört en mer administrativ handläggarroll, där mer tid läggs på att hålla tidsgränser än att arbeta med faktisk rehabilitering. Handläggare upplever också att etiska dilemman uppstår när individuella bedömningar kommer i konflikt med tidsgränserna, vilket upplevs som stressande.

    De sjukskrivna upplever att Försäkringskassan borde ta ett större ansvar för att driva sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen framåt, eftersom de själva har svårt att överblicka och navigera i sjukförsäkringssystemet. Även arbetsgivarna i studien förväntar sig att Försäkringskassan ska ta större ansvar för sjukskrivningsprocessen. Handläggarna på Försäkringskassan har å sin sida blivit alltmer benägna att lägga detta ansvar på de sjukskrivna.

    Studien identifierar också flera brister i samverkan mellan arbetsgivare, sjukvård och Försäkringskassan kring bedömningen av sjukskrivnas arbetsförmåga. Försäkringskassans handläggare lägger stor vikt vid de medicinska underlagen i bedömningarna, och ger uttryck för en tveksamhet inför att använda andra informationskällor (såsom SASSAMkartläggningar), då det upplevs som avsteg från rådande riktlinjer.

    Ett av syftena med rehabiliteringskedjan var att skapa en mer enhetlig och standardiserad sjukskrivningsprocess. Dock upplever såväl handläggare som sjukskrivna att systemet är oflexibelt och inte tar hänsyn till individers olikheter och skilda behov, och att de fasta tidsgränserna därmed medfört en ökad orättvisa för de sjukskrivna. Även om bemötandet från handläggare på Försäkringskassan i många fall upplevs som bra, uppfattas sjukförsäkringssystemet som orättvist; studien ger därmed i första hand exempel på upplevd proceduriell orättvisa, snarare än upplevelser av orättvist bemötande.

    Studien visar på ett ytterligare behov av att studera etik, rättvisa och kvalitet i sjukskrivningsprocessen. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Sjukskrivningssystemet och dess aktörer: Efter införandet av rehabiliteringskedjan
  • 33.
    Fogelberg Eriksson, Anna
    Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Utvärdering av Kvalitet Jämt Linköping - Systematisk jämställdhetsintegrering i Linköpings kommun2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport presenteras en utvärdering av Kvalitet Jämt Linköping, ettutvecklingsarbete som pågick under 2010 med fokus på systematiskjämställdhetsintegrering inom Linköpings kommun. Utvärderingen har skett på uppdragav Linköpings kommun, genom personalstrateg Faiz Jaber, och syftade till att geytterligare underlag för fortsatta jämställdhetsintegreringsaktiviteter inom kommunen.Utvärderingen har genomförts och rapporterats av Anna Fogelberg Eriksson,universitetslektor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, samt forskare vidHelix.

    Föreliggande utvärdering av Kvalitet Jämt Linköping har länkats till ett pågående tillämpatgenusforskningsprojekt vid Helix, som går under namnet TIGER:The mobility of gender –gendering mobility for learning, health and innovation.Projektledare för TIGER-projektet ärprofessor Elisabeth Sundin, en av forskningsledarna vid Helix. Anna Fogelberg Erikssonansvarar för de konkreta forskningsinsatserna som syftar till att öka genusmedvetenhetensamt utveckla jämställda handlingsmönster och organisatoriska strukturer inom ramen förFoI-miljön Helix. Helix arbetar i kontinuerlig interaktion med sitt stora partnerskap somutgörs av företag och offentliga och fackliga organisationer. Linköpings kommun är enav de medverkande parterna inom Helix. Utvärderingen av Kvalitet Jämt Linköping blirdärmed också en del av den kunskapsuppbyggnad om jämställdhetsintegrering som utvecklasinom Helix-partnerskapet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Utvärdering av Kvalitet Jämt Linköping - Systematisk jämställdhetsintegrering i Linköpings kommun
  • 34.
    Arnell, Sven-Inge
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bolling, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Jonsson, Leif
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Att lämna chefsjobb: Vad kan hända?2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att lämna chefsjobb är ett resultat av ett forskningsarbete ingående i projektet Chefersrörlighet i organisationer inom Helix. Helix är ett VINN Excellence Center vid Linköpings universitet med den centrala uppgiften att skapa en arena för forskning och innovation där forskare från olika discipliner kan samverka med företag och organisationer för att utveckla nya kunskaper och metoder om rörlighetens betydelse för lärande, hälsa och innovationer. Arbetet bakom den här rapporten startade hösten 2008 som en del av projektet chefers rörlighet som startade hösten 2006. Följande parter inom Helix har deltagit i projektet: Finspångs kommun, Industrikompetens, Linköpings kommun, Mjölby kommun,Norrköpings kommun, Siemens, Toyota BT Products AB och Unionen på Saab. I projektet har vi arbetat med en interaktiv forskningsansats vilket förenklat betyder att medverkande forskare och deltagare från parterna tillsammans har skapat ny kunskap. Deltagarna från parterna har varit: Gunnar Mångsbro, Anders Granberg, Eva Pettersson, Peter Jonsson, Katarina Nyhammar, Kerstin Arwenhed, Eva Kullbjer, Jan Kovacs, UlricaNorman, Stig Karlsson, Mia Kling, Anna Skogens och Maria Söderberg. Vi från projektet vill framföra ett stort tack till alla personer som har ställt upp på intervjuer. Utan er medverkan hade vi inte kunnat genomföra projektet. Tack så mycket!

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Att lämna chefsjobb: Vad kan hända?
  • 35.
    Ingefjord, Emma
    et al.
    Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Letterblad, Hanna
    Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Chefens roll i ett innovativt klimat: En studie om enhetschefens hantering av innovativt klimat i äldreomsorgen2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Äldreomsorgen står inför ständiga förändringar och i dagsläget neddragningar. I Norrköpings kommun har ett projekt startats för att kunna ta tillvara på personalens innovativa förmåga. Personalen verkar tillsammans med chefen i ett arbetsklimat som kan vara både bra och dåligt. Klimatet kan även präglas av om idéer kan genomföras mer eller mindre enkelt. Den här studien har gjorts för att bidra till att utöka kunskapen om enhetschefens roll i innovativa klimat i äldreomsorgen.

    Syfte Syftet med uppsatsen är att ta fram och sprida kunskap om enhetschefers roll i hanteringen av innovativt klimat.

    Genomförande Med hjälp av intervjuer med enhetschefer och idébärare från äldreomsorgen och personal på Pimm har vi gjort en fallstudie med fokus på enhetschefens hantering av innovativt klimat. Pimm är ett projekt som tillvaratar idéer från personal, brukare och anhöriga inom vård och omsorg. Via idéer som har blivit innovationer med hjälp av Pimm valdes de enheter som vi har studerat. Vi antog att de enheter, där innovationer framkommit, hade ett innovativt klimat.

    Resultat Enhetschefen har en roll i det innovativa klimatet, genom att kunna främja eller förhindra det. Klimatet i sin helhet skapar enhetschefen tillsammans med övriga anställda. Vi har kommit fram till att innovationer kan komma fram utan ett innovativt klimat samt att ett innovativt klimat inte alltid resulterar i innovationer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Chefens roll i ett innovativt klimat: En studie om enhetschefens hantering av innovativt klimat i äldreomsorgen
  • 36.
    Bolling, Andreas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Jonsson, Leif
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Chefers rörlighet i organisationer2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Med chefers rörlighet i organisationer menas hur personer rör sig in i, mellan och ut ur chefsbefattningar. Sådan rörlighet kan ibland uppfattas som problematisk. Det kan vara ett problem om det är för stor rörlighet och att detta uppfattas som utslag för bekymmer i organisationen ifråga. Det kan också vara ett problem på så sätt att det kan vara svårt att hitta ersättare och att det kan skapa oro bland anställda. Det går också åt energi att rekrytera nyapersoner till chefsjobb.

    Det kan också uppfattas som ett problem på motsatt sätt, dvs. att det anses vara för lite rörlighet bland personer på chefsbefattningar, vilket antas medföra att verksamhet och andra förhållanden inte utvecklas tillräckligt.

    Chefers rörlighet i organisationer kan vidare vara problematiskt på så sätt att man och kanske framför allt personer som arbetar med personalfrågor inte alla gånger vet hur man skall handskas med frågor om sådan rörlighet, såsom hur man får till stånd rörlighet bland personer som har chefsuppdrag eller hur man skall handskas med situationer där personer lämnar chefsuppdrag.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Chefers rörlighet i organisationer
  • 37.
    Klofsten, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Generella framgångsfaktorer i kluster: En studie av entreprenörskap och innovation2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapportens resultat kan sammanfattas på följande vis:

    • Det är möjligt att definiera generella kvalitativa framgångsfaktorer på klusternivå och dessa inkluderar klustrets verksamhet (idé, aktiviteter och organisation), aktörer och individer (engagemang och drivkrafter) och dess externa koppling (kritisk massa).
    • Framgångsfaktorerna är alla dynamiska och genom operationalisering så är det högst troligt att dessa går att mäta och praktiskt tillämpa.
    • En klusterplattform måste etableras för att trygga klusterorganisations långsiktiga överlevnad och utveckling.

    Vid uppföljning och utvärdering av kluster är en processuell ansats att föredra eftersom den: 1) Tillåter analys oberoende typ av kluster eller stadium mognadsprocessen. 2) Möjliggör en bedömning av sambandet mellan orsak och verkan i utvecklingsprocessen. 3) Inkluderar utvecklingsprocessens dynamik och de eventuella lärprocesser som sker i klustret.

    Genom att använda ett prestationsmått – klusterplattform - går det dessutom att avgöra vad som krävs för att klustret på lång sikt skall bli verksamhetsmässigt hållbart.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Generella framgångsfaktorer i kluster: En studie av entreprenörskap och innovation
  • 38.
    Schultz, Linda
    et al.
    Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för sociologi (SOC). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fogelberg Eriksson, Anna
    Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Genusaspekter i Helix forskningsprojekt2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande text är en rapport inom forsknings- och utvecklingsprojektet The mobility of gender – gendering mobility for learning health and  innovation. Projektet är finansierat via Vinnovas program Tillämpad genusforskning inom starka forsknings- och innovationsmiljöer – TIGER. I vårt arbete inom Helix använder vi också akronymen TIGER för det aktuella projektet.

    Kartläggningen som presenteras i rapporten har genomförts under hösten 2009 och våren 2010 av fil mag Linda Schultz, som också genomfört analysarbetet och skrivit merparten av texten. Rapporten fokuserar om och hur genus är en del av forskningen inom forskningsmiljön Helix. Denna rapport följs av en kartläggande studie av Helix’ partnerskapsorganisationer, med fokus på pågående aktiviteter och aktuella diskussioner om genus och jämställdhet samt upplevda behov av jämställdhetsarbete i dessa organisationer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Genusaspekter i Helix forskningsprojekt
  • 39.
    Brännmark, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Kungliga tekniska högskolan, Avd för ergonomi, Skolan för Teknik och Hälsa, Stockholm.
    Implementering av Lean i medelstora företag: En lärande utvärdering om hållbar utveckling2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är ett av delresultaten från det interaktiva forskningsprojektet Produktionslyftet, inom HELIX VINN Excellence Centre. Projektet genomförs i samarbete med Produktionslyftet, ett nationellt program för spridande av managementkonceptet Lean produktion. Syftet med forskningsprojektet är att öka kunskapen om hur hållbart utvecklingsarbete kan bedrivas, både utifrån ett program- och företagsperspektiv.

    Rapporten beskriver två delstudier, en kvalitativ och en kvantitativ, som genomförts i samarbete med elva av företagen i Produktionslyftet, tio av dem pilotföretag för programmet. Den första delstudien genomfördes under sommaren 2008, genom en intervjustudie med programmets pilotföretag, medan den andra genomfördes under våren 2009, i formen av en enkätstudie med sju av företagen i programmet. Då en interaktiv forskningsansats har använts, så har i båda fallen den insamlade empirin från de båda delstudierna återkopplats till representanter från Produktionslyftet, samt programmets finansiärer, och en gemensam tolkning och analys av empirin har gjorts. Denna gemensamma tolkning har sedan analyserats utifrån modeller kring hållbart utvecklingsarbete och resultatet från detta arbete har sedan sammanfattats i två arbetsrapporter, som har återkopplats till programmet och dess finansiärer.

    Resultaten i delstudierna, samt den gemensamma tolkningen och analysen av empirin, fokuserar Produktionslyftets coacher, samt deras arbete med företagen. Dels spelar coacherna uppenbarligen en central roll i programmets arbete med företagen, och dels är coacherna mycket uppskattade av företagen. Coachernas arbetssätt, samt hur deras arbete påverkar möjligheten för företagen att skapa en hållbar utveckling, upptar också en central del i rapporten. Detta kan sammanfattas, som att om coacherna driver på arbetet för hårt, få finns det risk att det uppstår problem för företagen, men om coacherna inte är pådrivande så finns risken att åtminstone vissa av företagen inte tar sitt ansvar för Lean-arbetet. Med andra ord, coachernas arbete med företagen utgör en svår balansgång mellan att uppfylla företagens målsättningar med Lean-arbetet, i vägning mot Produktionslyftets mål och syfte. Men resultaten pekar också på vikten av att företagen har ett tydligt ägarskap och driv i utvecklingsarbetet.

    Slutsatsen i denna rapport blir därför att om programmets utvecklingsarbete skall bli hållbart, så hänger det troligen på dels att man har duktiga och kompetenta coacher, men också att man har en väl fungerande företagsrekryteringsprocess, där företag med ett internt driv för Lean-arbetet väljs till programmet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Implementering av Lean i medelstora företag: En lärande utvärdering om hållbar utveckling
  • 40.
    Sundin, Elisabeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Tillmar, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Uppföljning av "Eget val" i hemtjänsten i Linköpings kommun: Utförarperspektiv2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport redovisar resultaten från en studie i Linköpings kommun av införandet av Linköpingsmodellen för Eget val inom hemtjänsten ur ett utförarperspektiv. Beskrivningarna har strukturerats framförallt utifrån utförarens storlek, eftersom de små företagens problem och villkor i sammanhanget är särskilt viktiga. I sammanfattningen ges kortfattade svar på de frågor som ställs i berördanämnders beslut (Dnr An 2007 0015; Dnr Om 2007 0018). Frågorna är de som återfinns nedan.

    Utförarnas agerande, åsikter och erfarenheter av Eget val-modellen hänger samman med det basansvar som knutits till kommunens servicehus. Anledningen till att Linköpings kommun valde att enligt LOV upphandla basansvar var att skapa ett ”ickevalsalternativ”. Ickevalsalternativet skulle vara en utförare som kunde ge alla hemtjänstens insatser, det vill säga den som inte valde skulle alltså få sin hemtjänsts alla delar av en utförare. Servicelägenheter är ett särskilt boende. Kommunen har ansvar för hälso- och sjukvård i särskilt boende och ingår därför i basansvaret. Fördelningen av basansvaret, och hur den nuvarande situationen uppstod, är avgörande både för hur modellen fungerar och hur den upplevs. Reformerna kan ses som försök att skapa marknader. Marknadsbegreppet används därför i analysen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Uppföljning av "Eget val" i hemtjänsten i Linköpings kommun: Utförarperspektiv
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 41.
    Nilsson, Staffan
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Persson, Anna
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Arbetsförmåga och anställningsbarhet efter långvarig sjukskrivning2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Höglund, Cecilia
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU).
    Östman, Lisa
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU).
    Wallo, Andreas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU).
    Kock, Henrik
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU).
    Nilsson, Peter
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU).
    Effekter av ledarutveckling för individ och organisation2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en delrapport inom ramen för ett longitudinellt forsknings- och utvecklingsprojekt vid HELIX VINN Excellence Centre vid Linköpings universitet. Det övergripande projektets syfte är att beskriva och analysera förutsättningar för en förbättrad koordination bland toppchefer i en växande och geografiskt expanderande organisation, samt hur koordinationen cheferna emellan kan förstås i termer av en kollektiv lärprocess. Som en del i detta större projekt har det även ingått att göra vissa fördjupningsstudier. Denna rapport är en sådan fördjupningsstudie där fokus varit på effekter av en ledarutvecklingssatsning som genomförts under ett antals års tid i en del av organisationen. Det empiriska underlaget samlades in under våren 2009.

    Rapporten har tagits fram i ett nära samarbete mellan forskarna i projektet. Cecilia Höglund och Lisa Östman, studenter vid PA-programmet i Linköping, har även samlat in och presenterat empirin inom ramen för sin kandidatuppsats ”Ledarutvecklingsprogram - användbart eller ej?”. Vi vill speciellt tacka de personer på fallföretaget som öppnat sina dörrar och tagit av sin tid för att möjliggöra vårt intervjuande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Effekter av ledarutveckling för individ och organisation
  • 43.
    Svensson, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Establishing triple helix relationships: The case of PEA2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This case describes the umbrella organization Printed Electronics Arena (PEA) which is situated in the Norrköping region, Sweden. The strategy of the PEA organization is based on the triple helix model, which is an academic model that promotes regional development through the interaction between academy, public bodies, and industry. The main asset is a new technology – printed electronics (PE) - that the research institute Acreo and Linköping University (LiU) are creating, developing and exploiting. Acreo and LiU in co-operation with regional municipalities, industrial partners, a business incubator and a science park are active stakeholders in PEA. To that end, the PEA organization has three financiers; the Swedish Agency for Innovation Systems (VINNOVA), the Norrköping Regional Development Foundation (NRDF) and Acreo. The case provides an overview from the triple helix level that pinpoints the relationship between actors involved. In addition to that, the case describes PEA from a business perspective, and then goes on to describe new potential business ideas based on PE.

    The account of the case begins with local politics and the ambitious expansion of LiU in Norrköping. Then, the case describes the efforts of the triple helix actors to attract research resources to Campus Norrköping. Also, the establishment of the research institute Acreo in Norrköping is depicted as well as how the specific PE technology became established at the campus. The case then describes the birth of the umbrella organization PEA and illustrates how it is based on the earlier activities of Acreo. The activities and the result of PEA as well as two illustrating cases finish off the portrayal of the first stages of the PEA project.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Establishing triple helix relationships: The case of PEA
  • 44.
    Karlström, Hanna
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Schyldt, Helena
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Wallo, Andreas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Kock, Henrik
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Nilsson, Barbro
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Kompetensöverföring i småföretag: En övervägande informell process2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är resultatet av ett forsknings- och utvecklingsprojekt inom HELIX VINN Excellence Centre i samarbete med IUC Öst AB och Industrikompetens AB. Syftet med projektet är att studera kompetensförsörjning i små och medelstora företag (SMF). Närmare bestämt presenteras här resultat som rör synen på, och arbetet, med kompetensöverföring i fyra företag. Det empiriska underlaget samlades in under våren 2009 och har tidigare redovisats i en magisteruppsats på PA-programmet vid Linköpings universitet (Karlström & Schyldt, 2009). Vi vill speciellt tacka de personer i de inblandade företagen som ställt upp på intervjuer, samt Karolina Hallstedt som medverkat i datainsamlingen. Ett stort tack även till Sune Karlsson vid IUC Öst och till Gunilla Åberg och Katarina Nyhammar vid Industrikompetens. Vidare vill vi också tacka Bodil Ekholm och Dan Rönnqvist vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet, för deras stöd och givande synpunkter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kompetensöverföring i småföretag: En övervägande informell process
  • 45.
    Ståhl, Christian
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Rapp, Gunilla
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Mellan sjukförsäkring och arbetsmarknad: Handläggares upplevelser och hantering av regelförändringar i sjukförsäkringen2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport bygger på en studie där handläggare från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt personal från primärvård och kommunala verksamheter samlats i två grupper som vid återkommande tillfällen diskuterat de förändrade reglerna i sjukförsäkringen, och hur dessa påverkar deras arbete.

    Syftet med projektet som ligger till grund för denna rapport har varit tvådelat. Det finns ett vetenskapligt syfte att generera kunskap om hur handläggare upplever och hanterar de förändringar som för närvarande sker i det svenska sjukförsäkringssystemet, med samverkansfrågor som ett genomgående tema. Samtidigt har ett syfte med projektet varit att handläggarna som deltagit i studien skulle ges möjlighet att använda gruppträffarna som ett sätt att utveckla strategier för att hantera dessa frågor i samverkan över myndighetsgränserna.

     

    I rapporten har framförallt följande huvudpunkter diskuterats:

    • De nya reglerna i sjukförsäkringen har olika konsekvenser för olika grupper, där de enligt deltagarna anses bra för ”normalfallet”, men sämre för dem med sämre förutsättningar.

     

    • De nya reglerna förutsätter en fungerande arbetsmarknad, och om en sådan saknas ökar risken för utslagning när ersättningstiden från Försäkringskassan tar slut.

     

    • Ansvaret för rehabilitering har förskjutits från stat till individ, vilket för dem som en längre tid varit sjukskrivna innebär en svår övergång.

     

    • Försäkringskassans handläggare upplever att deras handlingsutrymme minskar; samtidigt som de ska genomföra omfattande regelförändringar ökar detaljstyrningen.

     

    • Vårdens och Försäkringskassans bedömning av arbetsförmåga har liten koppling till arbetsmarknadens parters bedömning av anställningsbarhet.

     

    • Vårdens och Försäkringskassans bedömning av arbetsförmåga utgår ofta ifrån bristande underlag som en konsekvens av bristande samverkan med arbetsgivare och företagshälsovård.

     

    • Lokala samordningsförbund har bidragit med välfungerande samverkansstrukturer mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommuner och landsting, men dessa strukturer riskerar att raseras när en långsiktig strategi för finansiering saknas.

     

    • Deltagarna upplever ett reellt behov och en stor nytta av lokal samverkan, såväl i formella som i informella ärenden.

     

    • Resurssamordnare på vårdcentraler, tillsammans med resursteam, fungerar väl som en centralpunkt för en sådan samverkan.
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Mellan sjukförsäkring och arbetsmarknad: Handläggares upplevelser och hantering av regelförändringar i sjukförsäkringen
  • 46.
    Kapteijn, Anna
    Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Mentorskap och dess effekter: en litteraturstudie2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Spridning av kunskap och utveckling av nätverk inom organisationer är högaktuella ämnen där mentorsprogram i olika former är ett populärt verktyg. I Sverige genomförs mentorsprogram inom olika typer av verksamheter men trots dess popularitet finns det begränsat forskningsmaterial om hur satsningar fungerar samtvad de faktiskt leder till.

    För organisationen anses utnyttjande av mentorskap bland annat vara ett effektivt verktyg för att förbättra de anställdas prestationer till relativt låga kostnader (Newton, 2002). Denna litteraturstudie är gjord i syfte att ge en bild av vad vi vet idag om mentorsprogram i arbetslivet och dess effekter. Särskilt intresse har tillägnats satsningar inom den offentliga sektorn, där den implicita kunskapen är högt värderad och de ekonomiska förutsättningarna att utbilda personal är begränsade.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Mentorskap och dess effekter: en litteraturstudie
  • 47.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Managing Mobility for Learning, Health and Innovation (HELIX). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    Organisering och rörlighetsmönster vid omställningsarbete i ett verkstadsindustriföretag2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att kartlägga och bidra till en ökad förståelse för ett omställningsarbete inom ett verkstadsindustriföretag samt individers benägenhet att under dessa omständigheter bryta upp från arbetet, yrket eller arbetsplatsen och söka sig vidare arbets- och yrkesmässigt. Omställningsarbetet som är i fokus initierades i företaget hösten 2004 och fortsatte därefter gradvis 2005 och trappades upp med varsel om uppsägning i början av 2006. Av de 350 som fick lämna företaget träffade cirka 200 anställda individuella uppgörelser med arbetsgivaren, medan 146 blev uppsagda. Arbetsgivaren omskolade också cirka hundra anställda till bristyrken i företaget. Omställningsarbetet pågick därefter under 2007 och 2008.

    En interaktiv forskningsansats har tillämpats i detta forsknings- och utvecklingsprojekt, vilket betyder att planering och genomförande av forskningsarbetet skett i dialog med praktiker. Den empiriska basen utgörs i huvudsak av nio aktörsintervjuer samt tjugo intervjuer med individer som på olika sätt kom i kontakt med omställningsarbetet och dess åtgärder: omskolning, individuella uppgörelser och uppsägning.

    Resultaten i denna studie visar att i detta omställningsarbete framträder tre generella rörlighetsmönster: stannarna, lämnarna och återanställda lämnarna.Stannarna är de individer som aktivt valde att vara kvar på företaget och som senare omskolades till nytt yrke. Lämnarna är de som valde att lämna företaget för en ny arbets- och yrkesmässig karriär. Återanställda lämnarna är de som tvingades byta arbete, men senare aktivt valde att återvända till företaget. Man kan utifrån resultaten i denna studie också konstatera att vissa individer varit mer utvecklingsorienterade än andra. Det kan finnas en mängd förklaringar till ett mer utvecklingsorienterat förhållnings- och handlingssätt men tre aspekter verkar ha varit betydande: (a) individens personliga förutsättningar, (b) viljan till att frivilligt röra sig inom eller från företaget, samt (c) omgivningens stöd och tillfälligheter som inträffat under omställningsarbetet. Yttre omständigheter som under omställningsarbete kan ha fungerat som stöd i individernas sökande efter annat jobb eller annan sysselsättning, och som kan ha ökat rörligheten inom eller från företaget är: omställningsarbetets organisering, aktörernas tidiga involvering och tidiga samarbetsinsatser, erbjudande om olika typer av omställningsåtgärder/aktiviteter däribland verktygslådan samt löpande personalavveckling parallellt med stegvis personalomflyttning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Organisering och rörlighetsmönster vid omställningsarbete i ett verkstadsindustriföretag
  • 48.
    Boman, John
    et al.
    Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bredmar, Margareta
    Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rörlighet, hälsa och inlåsning i arbetslivet2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här studien skulle kunna handla om tre högst existerande dimensioner av de flesta människors arbetsliv. I den första dimensionen känner sjuka människor sig slängda på sophögen när omplacerings- och rehabiliteringsprocesserna gjort sitt. I den andra dimensionen kämpar enskilda människor med att framställa sig så flexibla och anställningsbara som möjligt. I den tredje dimensionen får medarbetarna ett aktivt stöd av arbetsgivaren för att minska risken för insjuknande. Det är en förhoppning att denna rapport ska bidra till att tydliggöra de risker som finns i den första och andra dimensionen. Rapporten ska också öppna portalen till den tredje dimensionen där arbetsgivare och arbetstagare delar på ansvaret för ett gott nutida och framtida arbetsliv.

    De flesta av oss har arbetet som en viktig beståndsdel i livet. Livet vid sidan av arbetet är också det givetvis betydelsefullt. Nu, en bit in på 2000-talet, lever många i ett gränsland där arbetet inte tar slut bara för att klockan är fem. På liknande sätt lämnas inte det privata livet helt utanför på arbetsplatserna.

    Det moderna livet i dag kan beskrivas som flytande organiserat, där gränserna sällan är skarpa utan snarare flyktiga och suddigt markerade. Många forskare menar att denna flytande organisering är ett resultat av breda samhälleliga processer som globaliserig, individualisering och nationalstatens allt mindre förmåga att styra våra liv utan de storfinansiella aktörernas konkreta inblandning.

    I detta individualiserade arbetsliv ställs alltfler och tyngre krav på att även företagoch organisationer behöver bli mer omställningsbara och flexibla. De offentliga organisationerna riskerar t.ex. att förlora uppdrag och skatteintäkter på ett annat och mer abrupt sätt nu än för kanske 20 år sedan. De privata företagen står även de inför stora utmaningar, speciellt på marknader där alltfler aktörer konkurrerar om både uppdrag och kompetent personal.

    Även om det inte riktigt går att peka ut någon tydlig organisatör av arbetslivet i dag så tränger sig kraven på omställning, flexibilitet och rörlighet in i minsta vrå i kämpande företag och organisationer. Ord som omställningsprocesser, mobilitet, flexibilitet, employer branding och lean-production är nu här på allvar, åtminstone ett tag, innan andra rörelser och trender tar vid.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Rörlighet, hälsa och inlåsning i arbetslivet
  • 49.
    Brulin, Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Gemensam kunskapsbildning för regional tillväxtoch hållbar utveckling2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ambitionerna i regionalpolitiken är högt ställda. Hela Sverige ska leva! Runt om i vårt avlånga land ska tillväxt och hållbar utveckling skapas med hjälp av regionala tillväxtprogram, utjämning mellan kommuner, utflyttning av myndigheter, EU:s strukturfonder m.m. Den s.k. nya regionala utvecklingspolitiken baserades på regioner som ”sluter avtal” med staten (Brulin och Westberg 2000). Dessa s.k. regionala tillväxtavtal ändrades sedermera till s.k. regionala tillväxtprogram. I partnerskap mellan regionens företrädare, arbetsmarknadens parter, näringslivet och den ideella sektorn dras riktlinjerna för tillväxtprogrammen upp. I dem skisseras ett antal konkreta och genomförbara projekt som utgör grunden för tillväxtsatsningarna de närmsta åren.

    Sedan något decennium är det m.a.o. inte genom statlig styrning och dirigering som lokal och regional utveckling skall komma igång och underhållas. Istället är det varje ”regions” ansvar att själv se till att skapa den utvecklingsförmåga som kan säkra framtida välstånd. Ansvaret för de offentligt finansierade utvecklingsinsatserna har regionaliserats till självständiga regioner (Västra Götaland och Skåne) eller till regionförbund dock med stöd av nationell finansiering och EU:s strukturfonder.

    Men går det att skapa tillväxt med hjälp av offentligt finansierade utvecklingsprojekt? Kan hållbar utveckling skapas genom ett antal tusen projekt och program som styrs av regionala aktörer? Erfarenheterna från några decennier med projektbaserad regional utvecklingspolitik pekar på ett antal problem och reser ett antal frågor. Den viktigaste är antagligen hur kvalitén i alla de olika projekten och programmen ska kunna säkerställas?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Gemensam kunskapsbildning för regional tillväxtoch hållbar utveckling
  • 50.
    Nählinder, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Innovationer i offentlig sektor: En litteraturöversikt2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det står klart att innovationer i offentlig sektor – åtminstone inom innovationsstudier – är en ungt forskningsområde. Problemområdet innovationer i offentlig sektor är till sin natur tvärvetenskapligt. Diskussion om detta förs inom flera olika discipliner och forskningsområden. Jag har här valt att avgränsa mig från närliggande områden såsom organisationsteori, management-litteratur och förvaltningspolitik. Huvudfokus ligger istället på det område vi kan kalla innovationsstudier och de verktyg och logiker vi tar med oss därifrån. Avgränsningen innebär också att det är produkten (innovationen) och inte organisationen (entreprenörskap) som står i fokus. Denna avgränsning innebär att begreppet innovation är centralt. Syftet med litteraturöversikten blir då att sammanställa aktuell forskning inom området innovationer i offentlig sektor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Innovationer i offentlig sektor: En litteraturöversikt
12 1 - 50 av 59
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf