liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 47 av 47
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Jern, Stefan
    Strömstad Akademi, Nordiskt institut för avancerade studier, Strömstad.
    Den välfungerande arbetsgruppen – version 2.0: om beteenden, tankar, processer och strukturer som leder till god gruppfunktion2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The purpose of this report is to present a critical review of research and practice based knowledge about factors conductive to ”good functioning” of working groups in the light of the evolving and changing knowledge of developmental processes in groups. Conceptions of work group effectiveness are critically evaluated and new formulations presented. Factors such as two-way causality, theoretically based, definitions of team goals, time spans, feedback loops and the importance of the working group´s socio-ecology are stressed. The analysis results in an integrative model taking into account developmental, group and goal types, process/structure and socioecological context factors. Finally eight central issues for future research are presented.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Den välfungerandearbetsgruppen – version 2.0: Om beteenden, tankar, processer och strukturer som leder till god gruppfunktion
  • 2.
    Hylander, Ingrid
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ahlstrand, Elisabeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Föreställningar om elevhälsans ledning och organisering2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

     

    This report is part of the research project Integration of knowledge and professional learning. Multi-professional collaboration and negotiation of meaning in relation to student health. The aim of the project was to extend knowledge about school based student health teams’ partnership, collaboration and interprofessional learning. This report focuses on professionals’ representations of how student health services are organized and managed. Four models of student health organization and management were delineated.

    These models differ in several aspects of importance for the meaning and "gestalt" of student health services. The professional groups typically preferred one or the other of these organizational models and differed in their interpretation of their advantages and disadvantages. One important difference was if they preferred a local school-based organization or a central organization.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Föreställningar om elevhälsans ledning och organisering
  • 3.
    Jungert, Tomas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The meaning of support from co-workers and managers in teams when working2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report is part of a post-doc research project on factors that promote work motivation and occupational self-efficacy in organizations in Sweden and Canada. The purpose of this report was to investigate the relations between support for autonomy and competence by managers and co-workers and employees’ work motivation, occupational self-efficacy, and team commitment. Research has shown that support for autonomy from managers has positive effects, but it has not examined how co-worker support for autonomy can affect employees’ experiences and the relative importance of both sources of support. In two studies, one with a sample of 45 employees in a Swedish private research oriented company (6 females and 39 males) and one with a sample of 235 Swedish care givers (214 females and 21 males) completed surveys. Results showed that employees perceived high levels of motivation and self-efficacy. Study 2 also showed that employees perceived greater support for autonomy from co-workers than from managers but greater support for competence from managers. As in previous studies, support from managers was significantly positively related to employees’ outcomes. However, results also showed that co-worker support predicted these outcomes over and above the effects of managerial support and that support for autonomy was related to motivation while support for competence was related to self-efficacy. Moreover, the effects of support from co-workers were significantly stronger than those obtained from managers for self-efficacy. Finally, motivation and self-efficacy predicted team commitment for care givers in study 2, while support from manager was related to normative team commitment in study 1. The implications of these results for how organizations may optimize employees’ functioning through teamwork are discussed.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    The meaning of support from co-workers and managers in teams when working
  • 4.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Elevhälsans professioner: egna och andras föreställningar2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten ingår i Elevhälsoprojektet "Kunskapsintegration och professionellt lärande. Mångprofessionellt samarbete och förhandling av innebörder inom skolans elevhälsoarbete". Syftet med projektet är att få ökad kunskap om hur samverkan och lärande kring komplexa elevärenden gestaltas i mångprofessionella team i skolan. Den här rapporten fokuserar på frågan om vilka föreställningar som de olika professionerna som ingår i elevhälsan har om sitt eget och andras uppdrag i elevhälsan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Elevhälsans professioner: egna och andras föreställningar
  • 5.
    Einarsson, Charlotta
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ett ärende blir till: föreställningar om hur problem hanteras inom elevhälsan2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den  här  rapporten  handlar  om  föreställningar  som  olika  yrkesprofessioner  har  om  hur problem  kring  elever  hanteras  inom  skolan  och  elevhälsan.  De  föreställningar  som  här kommer att behandlas är de som finns representerade inom olika yrkesgrupper. Man kan alltid hävda att skillnaderna är stora inom en yrkesgrupp men fokus här har varit på det som ändå finns  representerat  inom  de  olika  yrkesgrupperna  och  som  kan  betraktas  som  kollektiva föreställningar. Som alltid kan det då hävdas att en enskild yrkesutövare inte känner igen i sig i  alla  delar  av  de  gemensamma  beskrivningarna  vilket  måste  betraktas  som  en  naturlig reflektion då det självklart finns variationer inom yrkesgrupperna även om fokus här är på det gemensamma.  Kollektiva  föreställningar  är  gemensamma  uppfattningar,  värderingar  och symboler som inom en grupp eller yrkeskollektiv utgör en "sanning" och beskrivning av hur omvärlden kan förstås och beskrivas. Målet har alltså varit att beskriva sådana föreställningar som varit återkommande eller delats av många.

    Syftet är att få ökad kunskap om hur samverkan och lärande kring komplexa elevärenden gestaltas i mångprofessionella team i skolan. En av frågeställningarna är vilken innebörd begreppet "elevhälsa" ges av olika aktörer i Elevhälsan samt av skolans övriga aktörer. Fokus i den här rapporten är på hur olika inom elevhälsan ingående professioner ser på och beskriver hur problem med elever hanteras inom skolan och elevhälsan.

    Inledningsvis ges en bakgrund till elevhälsan som verksamhet inom skolan. Därefter ges en teoretisk bakgrund och metodbeskrivning. Därefter presenteras framkomna resultat vilka sedan avslutningsvis diskuteras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Ett ärende blir till: föreställningar om hur problem hanteras inom elevhälsan
  • 6.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Samverkan: professionellas föreställningar på elevhälsoarenan2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

     

    Den nya skollagen slår fast att det ska finnas elevhälsa för elever i förskola, grundskola och gymnasium som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsa kan ha tre olika huvudbetydelser, det kan stå för elevers hälsa, eller utgöra en beteckning för de personer som arbetar med elevhälsa på en skola eller betyda den verksamhet som dessa personer utför. I denna rapport syftar elevhälsa på en verksamhet inklusive de personer som utför denna verksamhet. Den här rapporten handlar om professionellas föreställningar om samverkan inom denna elevhälsa i grundskolan. De föreställningar som kommer att behandlas är gemensamma för varje yrkesgrupp inom elevhälsan. Man kan alltid hävda att det finns mer som skiljer individer i en grupp än som förenar, men i den här rapporten har vi särskilt fokuserat det som förenar och det som beskrivs är därför prototypiska uppfattningar och kollektiva föreställningar. Kollektiva föreställningar är gemensamma uppfattningar, värderingar och symboler (Moscovici, 1988; Wagner et al. 1999) som kan tas för sanna av dem som innefattas i kollektivet  som i den här rapporten utgörs av elevhälsans olika yrkesgrupper.

    Målet har varit att beskriva sådana föreställningar som varit återkommande eller delats av många. Som alltid kan det då hända att enskilda yrkesutövare inte helt känner igen sig i den samlade beskrivning som är resultatet av de gemensamma föreställningarna inom varje yrkeskategori. För variationens skull och för att visa på olika uppfattningar inom samma yrkeskategori har också enskilda yrkesutövares uttalanden beskrivits men då inte presenterats som en gemensam föreställning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Samverkan: professionellas föreställningar på elevhälsoarenan
  • 7.
    Forslund Frykedal, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik och didaktik i utbildning och skola (PeDiUS). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hammar Chiriac, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för klinisk och socialpsykologi (CS). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att göra det okända känt: Om bedömning av kunskaper och färdigheter vid arbete i grupp2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    An encompassing knowledge interest in this project is to study what happens in the meetingbetween group work and assessment in the pedagogical practice. There seems to be adilemma between the demand for individual assessment of student’s knowledge and abilitiesand the demand of teaching collaboration abilities through group work. A previous studyconcerning teachers’ management of group work as classroom activity (Hammar Chiriac &Forslund Frykedal, 2010) reveals that assessment is a highly relevant factor when organisinggroup work in a school setting. In addition, teachers seem to experience difficulties andacknowledge some challenges and problems about assessing students working in a group. Toour knowledge this is a rather neglected research area and very little attention has been paid toresearch on assessment of students’ performance in collaborative situations.The main purpose in this study is to explore and comprehend teachers’ conceptions ofdifficulties and worries in connection with assessing students in collaborative situations.Furthermore, we intend to scrutinize what knowledge previous research may provide as acontribution to proficiency about assessment of group work.In the empirical study we have applied a grounded theory methodology and data havebeen assembled by means of group interviews. The informants were teachers, from forms 5-9in the nine-year compulsory school in Sweden.Previous research provides little theoretical knowledge or useful tools aiding the teachersin their task but comprises more of self- and peer assessment and how group members couldcontribute to the assessment.The result shows that teachers rather use informal than formal assessment. The informalassessment is mostly done by circulating in the classroom and observing the groups.Additionally, the result discloses that the teachers have difficulties to concretize and putwords on what and how they assess. In the discussion we present some pedagogicalimplications, which may be useful in the pedagogical practice. The pedagogical implicationsare based on empirical results and previous research.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Att göra det okända känt: Om bedömning av kunskaper och färdigheter vid arbete i grupp
  • 8.
    Guvå, Gunilla
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Och de tre skola bliva ett: Om elevhälsans tre spår2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

     

    Syftet med denna rapport är att beskriva tankarna bakom och med Elevhälsan som en ny verksamhetsform i skolans värld. Enligt det lagförslag som ligger skall olika kompetenser samverka utifrån en samsyn på barns lärande och utveckling i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för varje enskild elev att nå skolans kunskapsmål. Begreppet elevhälsa ska omfatta såväl skolans lärmiljö som individens psykiska och fysiska hälsa samt sociala situation utifrån antagandet att lärande och hälsa påverkas av samma generella faktorer samtidigt som de påverkar och påverkas av varandra.

    De kompetenser som föreslås samverka är medicinsk, omvårdnads, psykologisk, psykosocial och (special)pedagogisk. Dessa kompetenser representeras idag av olika yrkesgrupper, som inte är nya i skolans värld. Var och en har sin historia, sin tradition, sina perspektiv och sina intressen när de går in i Elevhälsan som en ny verksamhetsform. De kan sägas utgöra elevhälsans tre spår; skolhälsovård (skolläkare och skolsköterska), elevvård (psykolog och kurator) samt det (special)pedagogiska spåret (specialpedagog, speciallärare). För att förstå vilka "spår" detta eventuellt kommer att sätta i den nya elevhälsan beskrivs här varje kompetens professionella ursprung och framväxt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Och de tre skola bliva ett: Om elevhälsans tre spår
  • 9.
    Granström, Kjell
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Näslund, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rosander, Michael
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för klinisk och socialpsykologi (CS).
    Lekmannateorier om orsaker till oroligheter och kravaller i samband med stora demonstrationer2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sverige har under senare år drabbats av kravaller eller oroligheter i samband med stora manifestationer. Exempel på detta är de s.k. Göteborgskravallerna (Granström, 2002) eller Salemmanifestationerna (Granström, Guvå, Hylander & Rosander, 2005). Forskningen visar att även om demonstranter såväl som polisen har goda uppsåt och en ambition att manifestationerna skall kunna genomföras fredligt, så kan händelserna ändå gå över styr.

    Stora samlingar av människor, med politiska eller ideologiska syften som urartar och övergår i kravaller innebär stora kostnader för samhället, både ekonomiskt i termer av  skadegörelse och  kostsamma polisinsatser.  Det  kan  också leda  till minskat förtroende  för  ordningsmakten,  för  politiker   och  i slutändan  för  demokratin. Kunskap om hur de processer som leder till dessa negativa konsekvenser kan vändas till fredsskapande  processer är  av  största  vikt   för  polisen  och  arrangörer  av masshändelser. För grupper  som demonstrerar och vill  göra sin demokratiska röst hörd eller delta i sportarrangemang, kan kanske ökad kunskap om processerna göra att man inte behöver vara oroliga för att konfrontationer skall uppstå.

    Tidigare  teorier  om  folkmassans psykologi,  med  början  i Le  Bons (1896/1995) beskrivning  av folkmassan som en viljelös samling som mycket snabbt kan smittas och dras med i vad som helst, har följts av t.ex. deindividuationsteorier (Festinger, Pepitone &  Newcomb,  1952) som bl.a. lyfter  fram  ansvarslöshet, normlöshet  och irrationellt beteende som följd av anonymitet. I tidigare teorier poängteras förlust av personlig identitet och att människor är styrda av anförare. Detta har betraktats som centralt för att förstå folkmassans beteende. Forskning de senaste 10-15 åren har dock visat  att  dessa teorier  inte  bara är  felaktiga  – det  kan  t.o.m.  innebära risk  för upptrappning  om  exempelvis  polisen  agerar  och  planerar   sin  taktik   utifrån föreställningen  att dessa teorier  stämmer. Numera  beskriver  forskningen  inte  en folkmassa som förlorat sin identitet, utan man talar istället om att man vid sidan om en personlig identitet också har tillgång till en social identitet. Social identitet är den del av en människas självuppfattning som baseras på tillhörighet till en bestämd grupp  (Turner, 1999). I det tillstånd  av anonymitet eller upplevelse av anonymitet som deltagare i en folkmassa kan uppleva blir den personliga identiteten otydlig.  I denna situation blir det istället lätt att en social identitet blir mer framträdande och styrande för beteendet. Den sociala identiteten  kan dock ändras om omgivningen behandlar gruppen på ett visst sätt. Om polisen behandlar demonstranter som om de vore våldsamma, kan demonstranterna mycket väl identifiera  sig som våldsamma demonstranter  – och bete sig därefter. En viktig  aspekt för  att förstå människor beteende är således kontexten. Kontexten, dvs. själva situationen är föränderlig  och formas i ett dynamiskt samspel mellan konfronterade grupper. Det är detta samspel som skapar den sociala identiteten, och som styr gruppernas agerande. Vad den ena gruppen tror om den andra gruppens intentioner påverkar hur man agerar och det påverkar i sin tur  hur  den andra gruppen  ser på den första och hur  den agerar (Reicher, 1996).

    Den moderna kravallforskningen  visar således att det i hög grad är hur olika grupper bemöter och agerar i förhållande  till varandra  som blir  utgångspunkt  för  såväl fredliga  som våldsamma handlingar.  Forskningen visar också att det inte i första hand är hur den andra gruppen uppträder som är det viktiga, utan snarare vad man tror om den andra gruppens beteende. Ett enkelt exempel: En grupp upprymda  och högljudda, men fredliga demonstranter möter polisen. Polisen uppfattar att gruppen är aggressiv, attackerande och våldsam, liksom att man kan tolka att intentionerna hos gruppen  är att vara destruktiv.  Denna föreställning  ligger  då till grund  för polisens agerande, som kan  innebära en attack mot  demonstranterna. Eftersom demonstranterna bemöts som om de vore våldsbenägna så riskerar man också att deras sociala identitet förändras från fredliga till våldsamma demonstranter. Detta i sin tur kan medföra att de också försvarar sig med våld. Därmed bekräftas polisens föreställning om att demonstranterna verkligen var våldsamma. Detta resonemang visar  att  de förställningar  som olika  grupper  hyser om  andra  är av avgörande betydelse, vare sig dessa föreställningar  överensstämmer med verkligheten eller ej. Man kan säga att gruppens föreställningar  är en sorts teorier – lekmannateorier – som  hjälper   medlemmarna   att   få  en  sammanhållen  och  begriplig   bild   av verkligheten. Dessa lekmannateorier kan naturligtvis överensstämma med faktiska förhållanden och t.o.m. vara bekräftade av forskning. Men i vissa fall innebär de en skev eller felaktig bild av verkligheten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Lekmannateorier om orsaker till oroligheter och kravaller i samband med stora demonstrationer
  • 10.
    Guvå, Gunilla
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Professionellas föreställningar om elevhälsans retorik och praktik2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport handlar om vad olika yrkesgrupper inom skolans elevhälsoarbete ger begreppet elevhälsa för innebörd. Studien ingår i ett forskningsprojekt som finansieras av Vetenskapsrådet om Kunskapsintegration och professionellt lärande, mångprofessionellt samarbete och förhandling av innebörder inom skolans elevhälsoarbete. Syftet är att få ökad kunskap om hur samverkan och lärande kring komplexa elevärenden gestaltas i mångprofessionella team i skolan. En av frågeställningarna är vilken innebörd begreppet "elevhälsa" ges av olika aktörer i Elevhälsan samt av skolans övriga aktörer. I denna rapport, som bygger på fokusgruppsintervjuer med skolläkare, skolsköterskor, psykologer, kuratorer, specialpedagoger, rektorer och lärare, visas att det inte föreligger några större skillnader i synsätt mellan olika yrkesgrupper. Däremot finns det skillnader mellan hur man ser på elevhälsa på ett retoriskt och ett praktiskt plan. Det råder samstämmighet mellan de olika yrkesgrupperna om att elevhälsan borde arbeta med förebyggande och hälsofrämjande insatser på ett mer generellt plan, men att man i praktiken arbetar mer med individärenden.  Även där är man överens om att detta arbete borde utgå från ett salutogent perspektiv, som fokuserar på vilket stöd eleven är i behov av i skolan för sitt lärande och välmående, men att det i praktiken oftast handlar om att utreda och remittera barn utifrån ett patogent synsätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Professionellas föreställningar om elevhälsans retorik och praktik
  • 11.
    Granström, Kjell
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Guvå, Gunilla
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rosander, Michael
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Riots and Disturbances: How riots start and how order is secured2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Riots and Disturbances: How riots start and how order is secured
  • 12.
    Samuelsson, Marcus
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Vuxnas engagemang vid ungdomars tävlande: Om innebörder av vuxnas tillrop och gester vid en fotbollsträning2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Adults in general and parents in particular have since at least Second World War been interested how youths spare time activities. One part of that interest manifests itself as engagement  for sports activities, individual or team sport. Such an engagement can be a great support for a child as well for a team. Conversely parents’ engagement could become a problem for a child as well as a team (The Manufacturers Life Insurance Company and The National Association for Sport & Physical Education, 1977). These questions have been under discussion in Sweden for a long time as well (Zäll, 1984). During the first year 2000’s different research have for example examined what sorts of climate are to be found around youth training soccer. Fundberg (2003) followed a soccer team of boys for two years and contributed with thick descriptions about how masculinity where constructed in such an activity. Later on Fallby (2006) separates motivation climate from performance climate and wishes that more trainers would adopt a performance climate.

    The main purpose of this study was to observe and register how grownups engagement was expressed during a soccer tournament in Sweden under the summer 2009 via a descriptive approach. Of particular interest was to identify how parents as well as trainers uttered their engagement before, under and after the soccer games.

    There are some lessons to be learned from this study. Firstly that parents acts supportive while trainer acts instructive. Some old ideas about the shouting parent are thereby challenged but the idea about the directing trainers is still standing strong. Secondly, how parents as well as trainers used verbal as well as non verbal language to support and instruct their teams during the tournament. Thirdly, that giving, demanding and scornful strategies where used from parents as well as trainers during under the games.

    To summon up this rapport contribute with a qualified content in order to use for parents as well as trainers to help them reflect upon their own engagement before and during boys and girls soccer tournaments.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Vuxnas engagemang vid ungdomars tävlande: Om innebörder av vuxnas tillrop och gester vid en fotbollsträning
  • 13.
    Hau, Stephan
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Communication as the most important Police Strategy at the Football World Cup Final 20062008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

     

    In 2006 a group of Swedish researchers from Linköping University observed a high- risk match during the Football World-Cup Finals in Germany. The match between Germany and Poland took place in Dortmund, and during the entire day observations were performed at different locations in the city [cf. Granström & Hylander (2008), Guvå & Rosander (2008), Hau & Näslund (2008)].

    In this report, information is summarised that focuses on the strategies and tactics of the police in Dortmund for this match as well as for the entire World championship tournament. Data was gathered by interviews with police officers in Dortmund and Frankfurt/Main, Germany. The purpose of this presentation is to account for police strategies and considerations that resulted in a mainly peaceful and orderly major football event.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Communication as the most important Police Strategy at the Football World Cup Final 2006
  • 14.
    Guvå, Gunilla
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Polisens riskbedömning och dess konsekvenser i samband med demonstrationer: en analys av salemdemonstrationer och några europeiska masshändelser2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

     

    Denna  rapport   belyser  polisens  arbete  i samband  med  de  s.k.  Salem- demonstrationerna  med  fokus  på den riskbedömning  som görs och dess konsekvenser   för    polisens    hantering    av   demonstranter    utifrån   en hotbildsanalys    av    deras   intentioner.    En    historisk    beskrivning    av Salemhändelserna  från  2001-2006  utgör  underlag  för  en teoretisk  analys i syfte att förstå och förklara varför demonstrationer kan utvecklas till fredliga manifestationer  alternativt  eskalera  till kravaller  beroende på hur  polisen bedömer och hanterar olika risksituationer under en demonstration.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Polisens riskbedömning och dess konsekvenser i samband med demonstrationer: en analys av salemdemonstrationer och några europeiska masshändelser
  • 15.
    Forslund Frykedal, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Undervisa med grupparbete som arbetsmetod2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Forslund Frykedal, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Undervisning med grupparbete som arbetsform2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Pedagogiskt arbete utgör ett karaktärsämne på lärarprogrammen i Linköping. Ämnet eller ämnesfältet är mångvetenskapligt och hämtar perspektiv, teorier och metoder från olika discipliner och kunskapsområden. En stor del av verksamheten organiseras som gemensamma lärprojekt där flera individer, både studenter och lärare (tutorer) är involverade i sökande efter kunskap (www.liu.se/iuv/pedarb/block3). Detta skapar en syn på kunskap som något som utvecklas i interaktion mellan människor i den kontext de  befinner  sig  i  (Säljö,  2005),  där  seminarier  och  grupparbete  blir  centrala arbetsformer för kunskapsutvecklingen. I kursplan för Block 3 som har titeln Läraren och lärarens arbete står under rubriken undervisning och examination följande.

    • Undervisningen  sker i form av verksamhetsförlagd  utbildning, föreläsningar, seminarier, arbete i grupp, samt individuellt arbete (ibid. s.21).

    Ovanstående kan tolkas som om olika former av interaktion och samarbete mellan studenter ska utgöra en betydande del av undervisningen. Som tutor är det därför viktigt att ha kunskap om interaktiva arbetsformer.

    I  Linköpings  Universitets  arbete  med  studentinflytande  som  en  god   kraft  i utbildningsarbetet (dnr LIU 1757/02-10, 2003-04-16) är ett av målen att utveckla studentaktiva utbildningsformer med mångfald i fråga om utformning och omfattning. Detta innebär att studenterna tillskrivs ett stort mått av ansvar för de egna studierna och samtidigt tilltros de förmåga att av egen kraft utforska nya kunskapsfält och lösa komplicerade problem. Författarna menar att bl. a. lärarprogrammen har långtgående studentaktiv pedagogik och nämner PBL och olika projektinriktade modeller som exempel   på   studentaktiva  arbetsformer.   Eftersom   innebörden   av   studentaktiv pedagogik  inte  är  explicit  uttryckt  måste  detta  bli  en  tolkningsfråga  men  olika studentinteraktiva arbetsformer bör innefattas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Undervisning med grupparbete som arbetsform
  • 17.
    Granström, Kjell
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Hejarramsor och dess symboliska betydelse2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Granström, Kjell
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hejarramsor och dess symboliska innebörder2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det främsta syftet med denna undersökning var att observera aktiviteterna på ståplatsläktare och på isen under pågående ishockeymatcher och samtidigt notera hejarramsorna ordagrant. Särskild uppmärksamhet ägnades åt att upptäcka avvikande (aggressiva) supportrar på ståplatsläktaren och studera samspelet mellan denna grupp och övriga supportrar på ståplats. Syftet var att se om det på ståplats förekommer någon form av självreglering inom gruppen. Av intresse att studera var också supportergruppens interaktion med motståndarlagets supportergrupp  liksom med de poliser och vakter som fanns närvarande. Studien syftar till att belysa hur innehållet i hejarramsorna kan ses som ett uttryck för den rådande stämningen i gruppen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hejaramsor och dess symboliska innebörder
  • 19.
    Blomqvist, Suzanne
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Med förenade krafter: Arbetsmöten i human servicesektorn2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

     

    När människor organiserar sig i arbete finns alltid behovet av att återkommande samlas för att utbyta information och för att fatta beslut om aktiviteter som ska genomföras. Detta är fallet inom alla sektorer i arbetslivet, och så också inom den del som går under benämningen human service sektorn. Inom denna sektor ryms sådan verksamhet som har till uppgift att tillgodose basala mänskliga behov. Hit hör undervisningsverksamhet, omsorg om barn, funktionshindrade och gamla, och hit hör också sjukvård och socialtjänst.

    I dessa verksamheter samlas medarbetarna återkommande för att tillsammans diskutera och fatta beslut kring de elever/brukare/patienter/klienter som man arbetar för. Dessa träffar är ofta mycket viktiga för samordningen av insatser till klienter. Möten av detta slag har olika beteckningar inom olika verksamheter, de kan t.ex. kallas elevvårdskonferens, teammöte, behandlingskonferens eller planeringsträff. Representanter från olika typer av verksamheter kan också träffas för diskussion och beslut kring gemensamma klienter. Så kan t.ex. medarbetare från skola, barnpsykiatri och socialtjänst träffas för att diskutera och fatta beslut kring ett barn som har kontakt med alla dessa verksamheter. Sådana möten kallas ofta för samverkanskonferenser.

    I många av de aktuella verksamheterna har man en mångprofessionell sammansättning av arbetsgrupperna. Detta för att möjliggöra en allsidig belysning av klientens situation som grund för de insatsbeslut man fattar. Detta också för att kunna erbjuda insatser av många olika slag. Detta innebär att vid arbetsmöten möts vanligen personer från flera olika professioner som var för sig representerar olika kunskapsområden.

    Det är naturligtvis av stor betydelse för verksamheternas klienter att de arbetsmöten där deras situation diskuteras och där beslut om lämpliga insatser fattas fungerar väl. Viktiga frågor i detta sammanhang är därför: Vad påverkar arbetet under arbetsmöten i dessa sammanhang? Vad kan stödja ett väl fungerande arbetssätt och vad kan vara till hinder? Vad underlättar att resultatet av arbetet blir bra och vad försvårar?

    Syftet med detta arbete är att undersöka vad forskning om arbetsmöten i human service sektorn lyfter fram som viktiga påverkansfaktorer för hur arbetet gestaltar sig. Syftet kan konkretiseras i följande två frågeställningar.

    Hur kan man beskriva arbetsmöten i human service sektorn; vem deltar, vilken kan uppgiften vara man har att lösa, och hur kan arbetet under sådana möten beskrivas?

    Vad påverkar möjligheten att lösa uppgiften/uppgifterna under arbetsmöten på ett bra sätt och med ett bra resultat?

    Forskningsgenomgången som här ska presenteras är baserad enbart på empiriska studier av arbetsmöten i autentiska arbetsgrupper inom human service sektorn.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Med förenade krafter: Arbetsmöten i human servicesektorn
  • 20.
    Guvå, Gunilla
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    En analys av Göteborgskommitténs betänkande Göteborg 2001 (SOU 2002:122)2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

     

    Föreliggande rapport är en granskning av det statliga betänkande som görs i samband med de händelser som äger rum vid EU-mötet i Göteborg år 2001. Syftet är att analysera kommitténs slutsatser och förslag utifrån en vetenskaplig studie av dessa händelser de s.k. Göteborgskravallerna som görs på institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings Universitetet.

    I likhet med internationell forskning visar Linköpingsstudien att kravaller kan ses som ett resultat av växelverkande processer mellan polis och demonstranter vilka antingen kan leda till krig eller fred. Demonstranter utgör från början inte en homogen "massa" utan består av många olika grupperingar av vilka s.k. postmoderna demonstranter urskiljer sig som en specifik kategori. Eftersom de skiljer sig från traditionella demonstranter i olika avseenden riskerar de att kategoriseras och behandlas som tillhöriga en fientligt inställd provokatörsgrupp.

    I rapporten visas bl.a. att kommittén bygger sina förslag på en onyanserad uppdelning av demonstrationer i en fredlig (modern) grupp och en fientlig provokatörsgrupp och därmed missar frågan om hur man kan möta en ny rörelse av politiskt intresserade ungdomar inom ramen för ett demokratiskt samhälle.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    En analys av Göteborgskommitténs betänkande Göteborg 2001 (SOU 2002:122)
  • 21.
    Guvå, Gunilla
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Kravaller och social identitet: en forskningsöversikt2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Följande översikt bygger på forskningsartiklar där kravaller studerats och analyserats som en kollektiv handling ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Själva begreppet kravall lär komma från det tyska ordet krawall som betyder tumult, bråk. Dess ursprungliga betydelse anses oklar. En vanlig innebörd är oroligheter på gator och andra allmänna platser, ofta med sammanstötningar med polis och mindre upplopp som följd (Nationalencyklopedin). Vanligtvis avses en spontan aktion, som utan att vara planerad, snabbt utvecklas till en kollektiv handling (Reicher, 2001). Fenomenet har, under drygt det århundrade det diskuterats, förklarats på olika sätt inom skilda discipliner. Att det kom att problematiseras var förutom det teoriska intresset ett praktiskt behov av att tackla de spontana protestaktioner,  som genomfördes av arbetarklassen vid förra sekelskiftet (Reicher,  2001). Frågan var bl a om alla deltagare skulle betraktas som skyldiga eller bara en kriminell kärna av anstiftare (ringleader) som uppviglat de andra.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kravaller och social identitet: en forskningsöversikt
  • 22.
    Guvå, Gunilla
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Polisens arbete i samband med demonstrationer som övergått till kraveller2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

     

    Denna rapport belyser polisens arbete i samband med demonstrationer som resulterat i kravaller. Intervjuer har gjorts med ett antal poliser som tjänstgjort under Göteborgskravallerna. Bearbetning och analys bygger på antagandet att kravaller är ett intergrupprelaterat fenomen mellan demonstranter och poliser. Denna studie visar bl. a att det som händer mellan demonstranter och poliser och som leder till kravaller kan ses som ett eskalerande förlopp i flera steg, där inomgruppsprocesser växelspelar med mellangruppsprocesser.

    Till skillnad från vanligt polisarbete arbetar polisen under en demonstration i grupper, där man såväl uniformerar som formerar sig på ett för uppgiften särskilt sätt. Om enskilda poliser låter sig triggas av enskilda demonstranter (individnivå) och det ger upphov till en konfrontation, leder detta till att andra kollegor i gruppen går in (intragruppnivå) mot demonstranterna som på motsvarande sätt går på polisen som grupp (intergruppnivå). I detta läge kommer andra grupper av poliser till undsättning, vilket i sin tur leder till att slutligen alla poliser slåss mot alla demonstranter (organisationsnivå).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Polisens arbete i samband med demonstrationer som övergått till kraveller
  • 23.
    Granström, Kjell
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Guvå, Gunilla
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rosander, Michael
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för klinisk och socialpsykologi (CS).
    Reclaim the streets: En analys av strategiska händelser i samband med olovliga gatumanifestationer2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

     

    Rapporten beskriver två olovliga manifestationer som utspelade sig samma dag i Linköping och Stockholm. Dessa händelser observerades och beskrivs i rapporten  – från förarbetet till avslutning  – i form  av ett antal berättelser (narrativer). Syftet med denna studie var att undersöka vad som kan hända i interaktionen  mellan  polisen  och aktivister  vid aktioner  genomförda  utan polisens tillstånd. Utöver observationer har även data samlats in genom olika former   av  kontakt   med  polis   och  aktivister.   Även   om  storleken   på manifestationerna skilde sig åt var det gemensamma att båda var anordnade i en "Reclaim the streets"-anda.

    Analysen baseras på erfarenheter från Göteborgsdemonstrationerna 2001, där mekanismer   som   kan   leda   till  "krig"   och   till  "fred"   lyftes   fram. Erfarenheterna från Linköping och Stockholm  är båda bra exempel  på och illustration  av  att  "fredsskapande"  är  möjligt i  samband  med  olovliga manifestationer  i stil  med de Reclaim  the street aktiviteter  som beskrivits i denna rapport.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Reclaim the streets: En analys av strategiska händelser i samband med olovliga gatumanifestationer
  • 24.
    Granström, Kjell
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Guvå, Gunilla
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rosander, Michael
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för klinisk och socialpsykologi (CS). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Salemmanifestationerna 2004: Ett samspel med flera geografiska och ideologiska fokus2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

     

    Denna studie handlar om de olika demonstrationer eller manifestationer som skedde i samband med den nationalistiska  s.k. Salemmanifestationen.  Till skillnad  från  tidigare  rapporter,  där  krigs-  och  fredsskapande processer studerades mellan demonstranter och polisen (Granström, 2002; Granström, Guvå, Hylander & Rosander, 2005), är denna av lite annan art då det handlar om politiska  grupper  med klart  motsatta åsikter  och intressen,  där polisen agerar som tredje part för att skilja grupperna åt. Data samlades in genom observation av 5 olika händelser under en och samma dag – både med fokus på demonstranter  och på polisen.  Utöver  detta  har  även intervjuer  med demonstranter och polisen genomförts. Det övergripande syftet med studien var att skapa kunskap om de processer som uppstår när polis möter anta- gonistiska demonstrantgrupper som framför sina budskap offentligt.

    Resultatet visar att när grupper som har antagonistiska budskap demon- strerar  kan  fred  upprätthållas  om  samtliga  grupper  har  en intention  att genomföra fredliga  manifestationer,  grupperna hålls åtskilda  i tid och rum samt  om  polis  och  demonstranter  förhåller  sig  fredsskapande gentemot varandra  och upprätthåller  en dialog.  Vidare,  att det inte  räcker med en enstaka provokation, en kaotisk situation, en stereotyp kategorisering för att det ska uppstå konfrontation mellan grupper utan det är just kombinationen av mellan  alla  tre krigsskapande  processer som är avgörande. Om krigs- skapande handlingar möts av icke-handlingar kan det även ha en påtagligt fredsskapande funktion.  Det betyder att krigsskapande  handlingar  från en grupp inte behöver "neutraliseras" med aktivt fredsskapande handlingar från den andra gruppen. Ett passivt eller avvaktande förhållningssätt kan leda till att  krigsrisken   rinner   ut  i sanden.  Detta  gäller   för  såväl  poliser   som demonstranter. Slutligen, när en grupp beter sig som om den hade tilltro till en annan grupp  kommer den andra gruppens medlemmar  att förstärkas i sin kollektiva tilltro till den första gruppen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Salemmanifestationerna 2004: Ett samspel med geografiska och ideologiska fokus
  • 25.
    Blomqvist, Suzanne
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    "Ju mer vi är tillsammans ?": Mångprofessionellt teamarbete i vården2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

     

    Att  arbeta i team har under  de senaste 20 åren blivit allt  vanligare  i arbetslivet (Guzzo  &   Shea,   1992). En  anledning   till  förändringen   kan  vara  att  dagens arbetsuppgifter   har  ökat  i  komplexitetsgrad.   För  att  lösa   många  av  dagens arbetsuppgifter  krävs därför  den samlade kompetensen av flera  personer som var och en bidrar med kunskap  från sitt  specifika  kunskapsområde (McGrath,  2000). Även inom vårdsektorn blir mångprofessionella team som arbetsform allt vanligare (Freeman, Miller  &  Ross, 2000; Hyer,  Fairchild,  Abrham,  Mezey &  Fulmer,  2000; Heinemann, Schmitt, Farell & Brallier, 1999; West & Poulton, 1997; Vinokur-Kaplan, 1995). Detta särskilt  inom områden där patientens  vårdbehov  är omfattande och komplext som inom palliativ vård, diabetesvård,  cancervård och psykiatrisk  vård. För  att  kunna  erbjuda  vård   som  tar  hänsyn  till  både  patientens   biologiska, psykologiska  och sociala  behov krävs   medarbetare med kunskap från biologiska, psykologiska och sociala områden. I mångprofessionella vårdteam arbetar personer från dessa kompetensområden för att tillsammans bedöma patientens problematik, formulera en vårdplan, genomföra vårdinsatser samt utvärdera vårdinsatser.

    Hur  är då mångprofessionella  vårdteam utformade  idag  och hur  gestaltar sig arbetet i vårdteamen? Man har i forskning om mångprofessionella vårdteam pekad på behovet av översikt över forskningsfältet (Cook, Garissh & Clarke, 2001; Farell, Schmitt & Heineman, 2001; Freeman, 2000). Man har bl a påtalat behovet av att hitta en enhetlig  terminologi  för  att beskriva  olika typer  av vårdteam (Oglan-Hand  & Zeiss, 2000; Schofield & Amodeo, 1999). Man har också konstaterat att det inte finns någon tydlig bild av vilka  fördelar  respektive  nackdelar  som kan finnas  med att arbeta i team inom vården, och inte heller någon tydlig bild av vad som är viktiga påverkansfaktorer  för  arbetet  i  mångprofessionella   vårdteam  (Hyer,   Fairchild, Abraham, Mezye & Fulmer, 2000; Tyrer, 2000). Denna studie syftar till att med hjälp av en forskningsgenomgång avseende mångprofessionella vårdteam bidra till ökad kunskap inom de områden som ovan beskrivs  som bristfälligt  belysta.  Syftet  kan preciseras i följande frågeställningar:

    -    Hur beskrivs mångprofessionella vårdteam i forskningslitteraturen?

    -    Vad har man i forskningslitteraturen lyft fram som betydelsefulla faktorer för hur arbetet i mångprofessionella vårdteam gestaltar sig?

    -    Vad har man inom forskningslitteraturen beskrivit som fördelar respektive nackdelar med mångprofessionella vårdteam som arbetsform?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    "Ju mer vi är tillsammans ?": Mångprofessionellt teamarbete i vården
  • 26.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Massrörelser,massaktioner och social identitet.2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

     

    Den  teoretiska   utvecklingen   inom  socialpsykologin   när  det  gäller massrörelser  och aktioner  som leder  till våldsamheter d.v.s. kravaller, kan sägas börja med Le Bons (1960/1895) idé om en kollektiv gruppsjäl groupmind.  Le  Bon  menade att  denna  utvecklades  som  en  generell övergripande  organisationsform  i en folkmassa.  Idén om en kollektiv gruppsjäl  har  dock  kritiserats  hårt  medan hans övriga  teser om  att individer  regredierar  och  förlorar  sin  identitet  i en  folkmassa,  har vidareutvecklats  av psykologer och socialpsykologer som fokuserat på den individuella identiteten, t.e.x. Adorno, Ericsson, Allport, Zimbardo och Freud. Uppkomsten av och deltagande i sociala rörelser förklarades av dessa i termer av t.ex. auktoritär personlighet, alienation, deprivation och olösta  oidipalkonflikter  istället  för  som legitima  engagemang för oppositionella intressen. P.g.a. den betoning av individuella motiv och brister   som  blev   förhärskande   under   1950-1970-talet, stötte   den individualinriktade  tolkningsramen  på  hård  kritik.  Det  uppstod  en naturlig    motreaktion     där    psykologiska    och    socialpsykologiska förklaringsgrunder  kom  i skymundan  till förmån  för  politiska  och sociologiska teorier som Resource  mobilisation  theory och political  process theory  (McAdam,  1982). Såväl  psykologiska  som  socialpsykologiska teorier kom därigenom att negligeras under en lång period. De politiska teorierna  utgick från idén  om den rationella  människan  d.v.s. att alla människor,  givet  samma förutsättningar  kommer  att  reagera på  ett likartat och förnuftigt sätt.

    Till skillnad  från  tidigare,  började man  också fr.o.m.  70-talet att studera sociala rörelsers positiva innebörder (Stryker, Owens & White, 2000). En bidragande  orsak till detta  kan  ha varit att  många av de forskare som tog sig an att studera sociala rörelser vid denna tid själva var en del av dessa rörelser.

    När    organisatoriska    och   politiska    variabler    fokuserades   och förklaringar  på  personlighets  eller  individuell  identitetsnivå  uteslöts medförde  detta  att  många frågor  inte  kunde  belysas.  Alla  analyser utmynnade  i förklaringar på kollektiv  nivå (Stryker,  Owens &  White, 2000). Man   kan  säga  att  det  togs  ett  kliv  från   den  personliga identitetsnivån till den kollektiva identitetsnivån och därigenom uteslöt man  förklaringar  på  interaktionistisk  nivå  (mellan  individer,  mellan individ och grupp samt mellan små grupper). Frågor som då hamnade i skymundan  var t.ex. varför  vissa  individer  går med i sociala  rörelser andra inte och varför vissa individer deltar i våldsamheter andra inte.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Massrörelser,massaktioner och social identitet.
  • 27.
    Jern, Stefan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hempel, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gruppdagbok i forskning och praktik: en metod för gruppstudier2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

     

    Data om grupper  eller  team kan samlas  in i väl kontrollerade, men artificiella, miljöer genom laboratorieexperiment eller genom att de på olika sätt studeras i autentiska  miljöer.  För forskaren som  intresserar   sig   för   gränsen  mellan   gruppen   och  dess organisatoriska  kontext  samt skeenden på denna gräns är  de vanligaste  metoderna  direkt  eller  indirekt  observation  under pågående gruppskeenden, vilket är forskningsekonomiskt "dyra" metoder.  Data  kan  också fångas i efterhand  genom  enkäter, självskattningsskalor,    test,   intervjuer    med    deltagare    och dagböcker samt genom kombinationer  av  dessa (Einarsson  & Hammar    Chiriac,    2001).  Experimentet    är   inte    heller    en framkomlig  väg när  gruppens  "gemensamma öde" (Brewer & Kramer, 1986), som bl.a. kan innefatta de faktiska konsekvenserna (vinster och förluster) av gruppens gemensamma ansträngningar, är av betydelse för forskningsfrågan.

    I  denna  rapport  kommer  vi att  presentera en  ny  metod  för datainsamling  med hjälp  av gruppdagböcker,  där  vi beskriver den i relation till andra metoder för dokumentstudier.  Metoden medger studier  av autentiska  grupper  i deras naturliga miljöer och är särskilt väl lämpad för att samla in data över tid, t.ex. för att  fånga  gruppers  utvecklingsförlopp.  Detta  då  den  återger teamets eller  gruppens historia  via kontinuerlig dokumentation och reflektion  av deltagarna  själva. I  likhet  med många andra forskningsmetoder  har även denna visat  sig  med fördel  kunna användas för  pedagogiska syften, exempelvis i undervisning och som grund för olika former av intervention i grupper. Vi kommer slutligen   att  ge  några  exempel   på  hur   metoden  använts  i forskning   om  gruppetablering,   grupputveckling,   gränser  och subgruppsfenomen  i  arbetande  grupper   och  diskutera   dess styrkor och svagheter samt användbarhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Gruppdagbok i forskning och praktik: en metod för gruppstudier
  • 28.
    Hammar Chiriac, Eva
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för klinisk och socialpsykologi (CS).
    Steiners teori om grupprocess och produktivitet1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Gruppens arbete och produktivitet är något som fascinerat forskare i nästan ett sekel. Redan  1913  genomförde  Ringlemann  sina  berömda  repdragningsexperiment som fortfarande  är  aktuella  (Brown,  1988;  Forsyth,  1990;  Kravitz  &  Martin,  1986). Ringelmann intresserade sig för förhållandet mellan produktivitet per individ i grupper jämfört med gruppens produktivitet som helhet. Hans forskning har gett upphov till den sk Ringelmanneffekten, vilken innebär att gruppens resultat blir allt sämre med ökad gruppstorlek än vad man kan förvänta sig utifrån de enskilda gruppmedlemmarnas individuella  förmåga.  Produktivitet  i  grupper  har  intresserat  många  gruppforskare (Andersson, 1996; Blumberg, 1994; Brown, 1988; Collins & Guetzkow, 1964; Davis, 1996; Forsyth, 1990; Jern, 1998; Kravitz & Martin, 1986; McGrath, 1978; Nilsson, 1993; Sjödin, 1991; Steiner, 1966, 1972, 1976, 1986; Tindale & Anderson, 1998; Witte &   Davis;   1996;   Wittenbaum,  Vaughan   &   Stasser,   1998;   Zander,   1979)   och Ringelmanns experiment kan  betraktas som  typisk  för  den  forskning  som  bedrevs angående gruppers prestation fram till första världskriget.

    I  början  av  1950-talet  ändrades  dock  forskningstrenden  från  att  ha  fokuserat  på individers prestationer i grupper till att mer fokusera på vilka processer i grupper som gör att de blir produktiva (Brown, 1988; Collins & Guetzkow, 1964; Davis, Laughlin & Komorita, 1976; Egerbladh & Sjödin, 1986; Forsyth, 1990; Levine & Moreland, 1990; Roby & Lanzetta, 1958; Sjödin, 1991; Steiner, 1972, 1974, 1976, 1983, 1986; Stroebe, Diehl & Abakoumkin, 1996; Witte & Davis; 1996; Wittenbaum, Vaughan & Stasser, 1998).

    Fenomen i  grupper som  studerats är  exempelvis conformity (Forsyth,  1990; Hare, Blumberg, Davies & Kent, 1994; Kent, 1994a; McGrath & Kravitz, 1982; Shaw, 1976), bystander effect (Kent, 1994b; McGrath, 1978; Steiner, 1974, 1986), social facilitation, (Brown, 1988; Forsyth, 1990; Helmreich, Bakeman & Scherwitz, 1973; Kent, 1994b; McGrath, 1978; McGrath & Kravitz, 1982; Tindale & Anderson, 1998; Steiner, 1983; Zander, 1979) och social inhibition även benämnt social loafing (Brown, 1988; Forsyth, 1990; Kent, 1994b; Steiner, 1966, 1972, 1976). Processerna är ofta omedvetna och så starka att gruppmedlemmarna dras med utan att vara medvetna om vad som pågår. De processer  som  uppstår  i  grupper  kan  vara  stödjande  och  konstruktiva,  såväl  som hindrande och destruktiva för gruppen och gruppens arbete.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Steiners teori om grupprocess och produktivitet
  • 29.
    Granström, Kjell
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Uvärdering och kvalitetsgranskning av skolans vardagsarbete: Verksamheten sedd ur ett lärarperspektiv1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Guvå, Gunilla
    et al.
    Institutionen för pdagogik och psykolgi, Linköpings universitet.
    Hylander, Ingrid
    Institutionen för pdagogik och psykolgi, Linköpings universitet.
    Att tillägna sig grounded theory1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Although Grounded Theory has been known since 1969, when Anselm Strauss and Barney Glaser wrote The discover of Grounded Theory, it' s use within psychological research has not been very salient. The authors of this report have applied Grounded Theory to two different studies (a) Tumings and tuming points in psychological consultation processes (b) The School psychologist as a collaborator. The research process is described through four different phases qualitatively different from each other (a) identifying indicators (b) concept formation ( c) pattem development and (d) Theory construction. Examples from the two studies conceming collection of data, coding, comparative analysis and memo writing are given through the different phases. It is suggested that these different phases have logical similarities with different statistical methods of analysis. The differences between qualitative concepts and quantitative concepts are discussed. Critical arguments of Grounded Theory and suggestions for - developing the method are presented. Finally it is stated that the method is appropriate and useful in psychological research when the researcher is concerned with contradictory phenomena that might be explained by psychological processes, and that the way to learn the method is to do it.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Att tillägna sig grounded theory
  • 31.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fokusgrupper som kvalitativ datainsamlingsmetod1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Fokusgrupper  kan  betraktas som  en  kvalitativ data  insamlingsmetod  som ligger  någonstans  mitt  emellan  ostrukturerade  intervjuer  och  deltagande observationer, (Morgan, 1997). Under många år har fokusgrupper emellertid associerats med marknadsundersökningar och betraktats som ett snabbt och billigt sätt att erhålla maximal information om kundbeteende. Metoden har sitt ursprung i sociologisk och massmedial forskning från 40-talet. Därefter kan den sägas ha gjort en närmast halv sekel lång utflykt till marknaden, för att i mitten på 80-talet återvända i den socialvetenskapliga forskningens hägn.

    Robert Merton lanserade på 40-talet begreppet fokuserad intervju (Merton, Fiske  &  Kendall,  1956;  1990)  när  han  tillsammans  med  Paul  Lazarsfeld bedrev    masskommunikationsforskning    i    Boston.    Metodens    nyvunna popularitet avspeglas i det faktum attT he Focused Interview som utgavs 1956 kom i nytryck 1990.

    Syftet med Fokusgrupper inom beteendevetenskaplig forskning är att samla in kvalitativa  data.  Metoden  används  bl.a.  när  man  vill  studera  attityder, värderingar   och   komplexa   fenomen   som   uppstår   i   social   interaktion. Fokusgruppsintervjun   kan   användas   som   enda   insamlingsmetod,   men vanligare  är  att  den  kompletterar  andra  insamlingsmetoder,  i  exempelvis inledningsskedet i en studie av ett okänt område.

     

    Den fokuserade intervjun karakteriseras av att de personer som intervjuas har en gemensam upplevelse. De har t.ex. lyssnat på ett gemensamt program, sett  en  film  eller  läst  en  pamflett.  Forskaren  gör  en  innehålls-  eller situationsanalys av materialet som leder till vissa hypoteser. Utifrån dessa konstrueras  en  intervju  guide  (Merton et  al.,  1990).  Syftet  med  den fokuserade intervjun är att intervjupersonerna ska stimuleras till så många konkreta, specifika och personliga svar som möjligt som samtidigt avspeglar såväl kognitiva som affektiva och värderingsmässiga aspekter. Intervjuaren är icke-styrande i Carl Rogers efterföljd. Den fokuserade intervjun är inte särskilt anpassad till grupper men metoden användes även som gruppmetodik, vilket framgår  i  ett  av  kapitlen  i  nytrycket  av The  Focused  Interview.  Enligt ursprunget består en grupp av 10-12 personer, med liknande bakgrund, för att garantera en öppen dialog. Framförallt anser Merton att likhet i utbildning är viktigt för att alla ska våga uttrycka sig.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fokusgrupper som kvalitativ datainsamlingsmetod
  • 32.
    Näslund, Johan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för Pedagogik och Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Granström, Kjell
    Linköpings universitet, Institutionen för Pedagogik och Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Professionell utveckling hos lärare genom handledning1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Granström, Kjell
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Stora och små undervisningsgrupper : Forskning om klasstorlekens betydelse för elevers och lärares arbetssituation1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Granström, Kjell
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Strategier och organisation för utvärdering inom skolan : Hur man i tre kommuner försöker förstå skolans arbete och villkor1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Granström, Kjell
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Einarsson, Charlotta
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Utmaningar och provokationer i lärares vardagsarbete. 1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Granström, Kjell
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Pupils' perceived performances and satisfaction as a function of frame factors in the classroom.1997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 37.
    Einarsson, Charlotta
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Konflikter mellan grupper: teorier om intergruppskonflikter1996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

     

    I  vårt samhälle idag upplever vi själva och får  det förmedlat till oss via media exempel på konflikter mellan grupper. De senaste åren har vi kunnat följa kriget i Bosnien, konflikter mellan olika folkgrupper och en växande främlingsfientlighet här i Sverige. Ofta känner vi oss förbryllade över hur detta kan ske i vår tid. Vi förstår inte   varför   det   börjat   och   hur   det   kan   fortgå.   Konflikter   mellan   grupper, intergruppskonflikter,  är  inte  bara  dessa  stora  omfattande  konflikter  utan  även konflikter  mellan  exempelvis  arbetsgrupper,  olika  intressesammanslutningar  och gäng.

    Vad är intergruppskonflikter och hur kan de förklaras? Denna skrift har till syfte att förse läsaren med olika förklaringsmodeller för att själv kunna försöka tolka och förstå konflikter mellan grupper som vi dagligen ser  exempel på.  För  att kunna förklara  intergruppskonflikter  är  det  lämpligt  att  först  klargöra  vad  begreppet intergrupp står för, för att sedan kunna gå vidare och studera intergruppskonflikter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Konflikter mellan grupper: teorier om intergruppskonflikter
  • 38.
    Näslund, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kurt Lewins socialpsykologi och dynamisk gruppsykologi: En jämförelse och diskussion om ledarens betydelse för förändring av en grupps arbete1996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper presents field theory and group perspective by Kurt Lewin. It also presents psychodynamic theory of small groups. Leadership and the leaders role in group change is in focus. In recent years there has been a renewed interest in Lewinian field theory. This paper argues that there are many similarities between Lewinian social psychology and psychodynamic theory about small groups. From a field theoretical perspective you can say that different fields (eg Lewinian social psychology and dynamic theory) are positive against a new gestalt.

    The paper also tries, with help from above presented theories, to answer the question; are leaders, or gatekeepers, capable of changing small groups? Both Lewinian and group dynamic theory says yes, but under different circumstances. Group dynamic theory focus is on the "life space" while focus in Lewinian field theory is on the "life space" and the "social space".

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kurt Lewins socialpsykologi och dynamisk gruppsykologi: En jämförelse och diskussion om ledarens betydelse för förändring av en grupps arbete
  • 39.
    Granström, Kjell
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Utvärdering och kvalitetsgranskning av skolans vardagsarbete : Verksamheten sedd ur ett lärarperspektiv1996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 40.
    Granström, Kjell
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Rosander, Michael
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Groupthink och motståndsarbete: Ett bidrag till motståndsarbetets epistemologi1995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Näslund, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Handledning för yrkesverksamma: definitioner och centrala aspekter1995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas handledningslitteratur från olika verksamheter som; utbildningshandledning inom vård och lärarutbildning, handledning av skolpersonal, handledning inom vård och behandling, psykoterapi-handledning samt den litteratur som försöker skapa en mer allmän handledningsmodell över professionsgränserna. Tyngdpunkten ligger på anglosaxisk litteratur eftersom forskning om handledning är en relativt ny disciplin och mest utvecklad i framförallt USA och England. Då forskning om handledning fortfarande är i sin linda har jag också använt mig av andra källor en ren forskning. I Sverige är det vanligt att litteratur om handled-ning är erfarenhetsbaserad och uppbyggd med hjälp av "common sense".

    Syftet med föreliggande rapport är att ge en bild av litteratur och forskning om handledning, såväl svensk som internationell, samt att lyfta fram övergripande frågeställningar och centrala aspekter på handledning inom vård, behandling och skola.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Handledning för yrkesverksamma centrala aspekter
  • 42.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Handledning och konsultation: jämförelse mellan två professionella psykologiska processer1995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

     

    Syftet med den här uppsatsen är att jämföra handledning och konsultation som psykologiska processer, och att diskutera om det går att göra en distinktion mellan de två processerna som är användbar och meningsfull. Med användbar menar jag en   i   praktiken   entydig   distinktion.   Med   meningsfull  menar   jag   att   med distinktionen följer betydelsefulla konsekvenser för respektive process.

    Min egen utgångspunkt är Gerald Caplans Mentalhälsokonsultation, som den har utvecklats inom Human Service Consultation i USA (Caplan,1970; Mannino & Shore,1985; Gallessich,1982) och dess tillämpning och vidareutveckling i Sverige (Carlberg, Guvå & Teurnell,1980; Guvå,1990; 1993; Brodin, Hylander & Pilz- Maliks,1990)  Där  inget  annat  anges  kommer  jag  att  utgå  från  G.  Caplans avgränsning och definition av konsultation:

    a process of interaction between two professional persons- the consultant, who is a specialist, and the consultee, who inwokes the consultants help in regard to a current work- problem, with which he is having some difficulty, and which he has decided is within the other´s area of specialized competence.(Caplan 1970 s 19)

    The supervisor is usually a senior member of the same professional speciality as the supervisee, whereas a consultant is usually of a different specialty from the consultee.(Caplan 1970 s 22)

    För  att  kunna  göra  en  jämförelse  vill  jag  emellertid  först  undersöka  hur allmängiltig Caplans definition och indelning av konsultation är. Jag kommer här att  hänvisa till tidigare gjorda litteratursökningar och genomgångar. (Hylander 1989 a och b)

    När det gäller handledning utgår jag inte på samma sätt från en bestämd definition eller   modell,   utan   mitt   syfte   är   att   utifrån   olika   definitioner   hitta   en indelningsgrund, för att kunna kategorisera olika typer av handledning. Genom detta tillvägagångssätt vill jag  ringa in  i  vilka samanhang de  två  processerna sammanblandas och är svåra att åtskilja.

    Därefter kommer jag att diskutera några kriterier, som utgör en konsekvens av definitionen av konsultation, för att undersöka om dessa är särskiljande när det gäller strukturella olikheter mellan de två processerna handledning och konsulta- tion,  och  om  de   får  betydelse  för   konsultandens  respektive  handledarens förhållningssätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Handledning och konsultation: jämförelse mellan två professionella psykologiska processer
  • 43.
    Granström, Kjell
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Private communication between students in the classroom in relation to different classroom features1995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Granström, Kjell
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Stiwne, Dan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    A bipolar model on groupthink : An expansion of Janis' concept groupthink.1994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Granström, Kjell
    Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköpings universitet.
    Katedern. En möbel laddad med många symboliska betydelser1994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Granström, Kjell
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Demokrati och storgruppsdynamik: Analys av grupprocesser och beslutsfattande i en extrainkallad kongress1993Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Granström, Kjell
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Mental models and teacher ethics in group decisions1992Rapport (Övrigt vetenskapligt)
1 - 47 av 47
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf