liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 18 av 18
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Storbjörk, Sofie
    et al.
    Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Isaksson, Karolina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping.
    Hjerpe, Mattias
    Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Antonson, Hans
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping.
    Hrelja, Robert
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping.
    Kommunerna och klimatomställningen: Lärdomar om klimatfrågans integrering i lokal policy och planering. En slutrapport från forskningsprojektet CLIPP2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar slutresultat från forskningsprojektet Climate Change Policy Integration in Local Policy and Planning (CLIPP), som har finansierats av forskningsrådet Formas (Dnr 242-2011-1599). Projektet har utformats, planerats och genomförts av Sofie Storbjörk och Mattias Hjerpe, Linköpings universitet, och Karolina Isaksson, Robert Hrelja och Hans Antonson, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Storbjörk och Hjerpe är verksamma vid Centrum för klimatpolitisk forskning och Tema miljöförändring vid Linköpings universitet. Isaksson, Antonson och Hrelja är verksamma vid enheten Mobilitet, aktörer och planering vid Statens Väg- och Transportforskningsinstitut. Författarna riktar ett tack till FORMAS för finansiellt stöd samt till de tre fallstudiekommunerna och intervjupersoner från offentlig och privat verksamhet som så generöst har delat med sig av tid och sina erfarenheter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kommunerna och klimatomställningen : Lärdomar om klimatfrågans integrering i lokal policy och planering. En slutrapport från forskningsprojektet CLIPP
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 2.
    Wilk, Julie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hjerpe, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Jonsson, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andre, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Glaas, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Opach, Tomasz (Bidragsgivare)
    Norwegian University of Science and Technology.
    Neset, Tina S. (Bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    A Guidebook for Integrated Assessment and Management of Vulnerability to Climate Change2013Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Upadhyaya, Prabhat
    et al.
    Centre for Policy Research, India.
    Friman (Fridahl), Mathias
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Linnér, Björn-Ola
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Financing Nationally Appropriate Mitigation Actions (NAMAs): A phased approach2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Adequate financing by developed countries is essential for establishing a mechanism for Nationally Appropriate Mitigation Actions (NAMAs) within the United Nations Framework Convention on Climate Change. But the discussion on how NAMAs can be supported is largely conceptual with no agreed-on formulation of how to obtain financial support for them. More clarity, specifically regarding the expected sources of finance, magnitude of support to be made available, role of intermediaries involved, and institutional arrangements needed to implement NAMAs would make the regulatory framework more predictable. This working paper attempts to focus on three research questions in relation to NAMA support:

    • What are the expected types of sources for NAMA finance?
    • How does NAMA financing relate to other climate financing targets?
    • What potential NAMA financing constraints can be foreseen?

    It is important that a strategic approach towards deciding the focus of NAMA support be designed. This paper suggests one such strategic approach for supporting NAMAs: A phased approach. The approach takes the capability aspects of the developing countries into account and proposes a sharpened focus on institution building in developing countries and reducing barriers for private investments in the long term. Such an approach can provide a deeper engagement wherein the efforts of developing countries are able to result in long lasting changes.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Financing Nationally Appropriate Mitigation Actions: A phased approach
  • 4.
    Jonsson, Anna C.
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning.
    Glaas, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning.
    André, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning.
    Simonsson, Louise
    Totalförsvarets forskningsinstitut, Umeå.
    Verktygslåda för klimatanpassningsprocesser: Från sårbarhetsbedömning till sårbarhetshantering2011Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    För att möta utmaningarna med ett förändrat klimat är minskade utsläpp av växthusgaser och anpassning till klimatförändringens ofrånkomliga effekter olika sidor av samma mynt. Det är av största vikt att samhället gör sitt yttersta för att förhindra ytterligare uppvärmning av jordens atmosfär. Det är också nödvändigt att se de förändringar som redan inträffat och sannolikt kommer att inträffa innan de samlade åtgärderna för utsläppsminskning får full effekt. Klimatanpassning är därför ett nyckelperspektiv som motiveras av faktiska förändringar i vår omvärld och av krav på bl.a. kommuner att ta hänsyn till klimatförändringar. Kunskap om klimatförändringarnas effekter och hur dessa kan hanteras är definitivt inte bara viktigt för kommunala förvaltningar, utan också för andra myndigheter, olika samhällssektorer och branschorganisationer, privata organisationer och företag, samt för privatpersoner.

    Som stöd i detta arbete finns mängder av resurser i form av kvantitativa dataunderlag som t.ex. klimatmodelleringar, karteringar, GIS-verktyg, sofistikerade beräkningsverktyg och avancerade konsekvensmodeller. Även lagkrav som t.ex. Plan- och bygglagen (PBL) och olika aktörers erfarenheter av händelser som krävt akuta och mera långsiktiga åtgärder, t.ex. översvämningar, utgör också en form av stöd. Däremot saknas ett strukturerat angreppssätt för hur man kan organisera en klimatanpassningsprocess som integrerar olika typer av kunskap och perspektiv och har förmåga att sortera i informationsmängderna och prioritera de viktigaste frågorna. Denna handbok syftar till att fylla detta tomrum genom att tillgängliggöra resultat från de senaste årens forskning kring integrerade sårbarhetsbedömningar och anpassningsprocesser.

    Vår ambition är att detta ska vara en självinstruerande, användarvänlig och relativt enkel handbok för, i första hand, kommuner men även andra organisationer som ser ett behov av ett strukturerat angreppssätt för att möta klimatförändringarna. Verktygslådans grundidé är att en grupp representanter från olika förvaltningar och ansvarsområden träffas i en serie möten (förslagsvis fyra möten à ca. tre timmar) för att med hjälp av verktygen diskutera och sammanställa den kunskap som finns utspridd inom kommuner och identifiera områden där det behövs mera information.

    Vi anser att det är mycket viktigt att anpassningsarbetet är förankrat bland flera typer av relevanta aktörer som kan bidra med olika perspektiv och erfarenheter. Detta är nödvändigt för att förstå den mångfald av faktorer och komplexitet som bidrar till att sårbara situationer kan uppstå. Ett holistiskt synsätt är också en förutsättning för att identifiera åtgärder som bör prioriteras för att hållbara anpassningsstrategier ska kunna implementeras.

    Fokus i verktygslådan ligger därför på att skapa en arbetsprocess som systematiskt identifierar viktiga faktorer, tillgängliga handlingsalternativ och möjliga ansvariga aktörer. Detta lägger i sin tur grunden för en övergripande anpassningsstrategi med goda chanser för genomförande av nödvändiga åtgärder. Processen bör således omfatta en arbetsgrupp med representanter för både ”hårda” och ”mjuka” förvaltningar som träffas regelbundet under en begränsad tidsperiod och utifrån sina skilda perspektiv sammanställer en bild av kommunens sårbarhet. Tillsammans skapar processledaren och deltagarna ett fruktbart samtal med hela kommunens bästa i fokus, på kort och lång sikt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Verktygslåda för klimatanpassningsprocesser: Från sårbarhetsbedömning till sårbarhetshantering
  • 5.
    Lövbrand, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Linnér, Björn-Ola
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ostwald, Madelene
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Climate Science and Policy Research Conceptual and Methodological Challanges2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The scope of climate change research has grown immensely over the last decade. Beyond the extensive efforts to map and understand how the various components of the climate system interact and respond to human forcing, academics from a range of fields are today deeply involved in the social and political struggle to develop effective and legitimate climate change policies. While initially focused on the UN Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) and the Kyoto Protocol, we have in recent years seen a growing academic interestin local, national, regional and trans-national climate change mitigation and adaptation efforts.In a time when decision makers have linked such efforts to other policy areas such as energy security, finance, land use, and social development, new academic fields have also become involved in the study of climate change. Hence, climate change research is increasingly conducted at the interface between the natural and social sciences, engineering and the humanities. This development spurs self-reflection in the research community. The Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), with the mandate to assess the latest research for decision-makers, is currently working and deliberating on how to design the nextround of assessment in the light of a widen agenda of climate change policy. It is at this dynamic interface that we find the expanding field of climate science and policy research.

    Climate science and policy research is by no means a stable academic field. Rather, it is byvirtue a broad, diverse and hybrid enquiry that includes a range of epistemological, theoretical and methodological orientations. While much of the research under this umbrella has developed in parallel to (and often in direct response to) climate change policy, the field also includes a wide set of scholarly efforts to challenge and problematise the ideas and discourses underpinning such policies. This scholarly diversity may question climate science and policyresearch as a meaningful academic label. And indeed, as indicated by the various contributions to this report, the interpretations of what this field is all about vary considerably. However, despite this variety, we argue that the different academic contributions to this field converge around the quest to interpret, understand, problematise and, at times, solve the challenges facing society under a changing climate. Some of this scholarly work has, directly or indirectly, sought to inform climate change policy. In other cases climate change has emerged as a vantage point for advancing the academic understanding of how links between nature and society, science and policy, development and environment, North and South are constituted and sustained.

    In this report we draw attention to a set of conceptual and methodological challenges that wethink arise from this broad scholarly enquiry. In the first chapter, Simonsson examines the importance of scale in climate change research. In order to effectively inform policy, she suggests that the academic study of climate change needs to adjust to the geographies ofclimate change policy-making. However, since science may not be able to deliver climate information at the spatial resolution asked by decision-makers, Simonsson also calls for greater scholarly awareness of the scalar challenges in climate science for policy. In the second chapter, Ostwald and Kuchler trace the conceptual genealogy of climate science and policy research. Starting in the historic development of the climate sciences, they end up in amuch more complex and inter-disciplinary research landscape. Ostwald and Kuchler ask how researchers in the field of climate science and policy research can relate to this complexity.

    In the third chapter, Glaas, Friman, Wilks and Hjerpe situate climate science and policy research in the scholarly debate on Mode 1 and Mode 2 science. Following a long-standing debate on the role of science in climate policy making, they ask whether this field of enquirygains its legitimacy from autonomous basic research produced in sites distinctly demarcatedfrom the world of policy (Mode 1), or from knowledge produced in the context of application (Mode 2). While it may be  challenging for scholars of climate science and policy to engage inboth modes of knowledge production at the same time, the authors point at examples where the distinction between Mode 1 and Mode 2 breaks down into a new research domain whichthey label as Mode 1.5. A similar discussion is raised by Hansson and Wibeck in chapter four.While climate science and policy research can be interpreted as an academic field in its own right, its close links to action can also result in a difficult balancing act for researchers. Drawing upon examples from public acceptance studies, Hansson and Wibeck highlight problems that arise when climate researchers advance a normative agenda and hereby influence the people they study. Finally, in chapter five, Jonsson, Lövbrand and Andersson offer examples of research produced in direct collaboration with affected stakeholders. While such participatory research. often is said to increase the legitimacy and problem-solving capacity of climate science and policy research, the authors discuss how and when thatpromise holds true.

    The conceptual and methodological challenges discussed in this report are the result of a seminar series held at the Centre for Climate Science and Policy Research (CSPR) at Linköping University from autumn 2007 to spring 2008. As such the chapters reflect an ongoing debate and internal self-reflection at a centre that still is young and under development. Since its establishment in 2004, the CSPR has grown steadily and today functions as an interdisciplinary platform for more than 20 senior and junior researchers active in the field of climate science and policy research. In this report we do not set out to give a comprehensive picture of the challenges facing researchers at the CSPR, nor scholars inthe broader field of climate science and policy research. Neither is it a statement of whatCSPR is, but rather a bouquet of thoughts around our own research. By sharing our reflections with a broader scholarship, we do, however, hope that this report will contribute to theongoing debate on the scope, direction and function of this expanding and dynamic academic field.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Climate Science and Policy Research : Conceptual and Methodological Challenges
  • 6.
    Dalhammar, Carl
    et al.
    Internationella Miljöinstitutet, IIIEE, Lunds universitet, Sverige.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Miljömålsarbete - Styrning och uppföljning: En rapport från forskningsprogrammet ENGO2009Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Bakgrund och syfte. Den svenska riksdagen har som ambition att till år 2020 lämna över ett samhälle till nästageneration där de stora miljöproblemen är lösta. Därför antog riksdagen år 1999 femtonnationella miljökvalitetsmål som anger vilket miljötillstånd som ska ha uppnåtts inom engeneration. Miljömålssystemet har senare kompletterats med ett sextonde miljömål samt ettantal delmål som är tidssatta och mätbara.I denna rapport analyseras och diskuteras det svenska miljömålssystemet, med avseende påsåväl styrning som uppföljning. För det första diskuteras hur dagens miljölagstiftning, i förstahand miljöbalken, kan användas för att genomdriva de 16 nationella miljömålen, och vilkahinder som finns. För det andra syftar rapporten till att belysa fyra grundläggande frågor irelation till miljömålsuppföljning och miljöövervakning:

    1. Varför följa upp miljömålsarbetet?
    2. Vad ska följas upp?
    3. Till vem kommuniceras uppföljningsresultaten? 4) Av vem skaolika uppföljningsaktiviteter utföras?

    Rapporten bygger på forskning inom två samhällsvetenskapliga projekt som ingått i det störreforskningsprogrammet Enabling Goal Achievement under uncertainty (ENGO).

    Miljömålen och lagstiftningenSamtliga miljöpolitiska styrmedel kommer att behövas inom miljömålsarbetet, men det finnsen utbredd besvikelse hos många aktörer när det gäller effektiviteten hos de ekonomiska ochinformativa styrmedlen. Vi kan konstatera att lagstiftningen och de styrmedel som reglerasgenom miljöbalken – såsom tillståndsgivning och tillsyn – kommer att ha en central roll i detframtida miljömålsarbetet; detta understryks av att fler och fler myndigheter jobbar med attintegrera miljömålen i det lagstyrda arbetet.

    Frågan är då om miljöbalken kan vara ett effektivt styrmedel för att uppnå miljömålen, vilkethävdats i miljömålspropositionerna. Detta har undersökts genom bl a litteraturstudier, analysav olika rättsfall, och intervjuer med olika aktörer. Projektet har framförallt fokuserat påmiljömålens roll inom två rättsliga instrument: Tillstånd till miljöfarlig verksamhet(tillståndsgivning) och tillsyn enligt miljöbalken. Dessa styrmedel utgör ”ryggraden” i svenskmiljöpolitik, och en integrering av miljömålsfrågor vid deras tillämpning har en stor potentialatt åstadkomma förändringar. Det finns också ett stort intresse bland olika tillstånds- ochtillsynsmyndigheter att jobba mer ”miljömålsinriktat” i framtiden.

    Vad gäller den mer övergripande frågan om miljömålsystemets ”mervärde”, d v s dessinverkan på det lagstyrda myndighetsarbetet, anser de flesta intervjuade att miljömålen isamverkan med andra faktorer - t ex de allmänna hänsynsreglerna och ny rättspraxis - bidragittill att föra miljöarbetet framåt, även om det är svårt att säga hur mycket varje enskildkomponent bidragit med. Miljömålen i kombination med andra faktorer har haft stor betydelseför att man fokuserar på nya frågor inom tillståndsgivning och tillsyn, t ex transporter,energifrågor, och vissa kemikaliefrågor. Men samtidigt indikerar de intervjuer som gjorts attmiljömålen i sig knappast kommer att ”revolutionera” miljömålsarbetet, d v s leda till storaförändringar, utan vägledning/riktlinjer/exempel från länsstyrelser eller centrala myndigheter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Miljömålsarbete – Styrning och uppföljning En rapport från forskningsprogrammet ENGO
  • 7.
    Jonsson, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle.
    Lövbrand, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andersson, Lotta
    SMHI.
    Participatory Research in Theory and Practice: Why, How and When?2009Ingår i: Climate Science and Policy Research: Conceptual and Methodological Challenges, Norrköping: Centre for Climate Science and Policy Research , 2009, s. 1-60Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The scope of climate change research has grown immensely over the last decade. Beyond the extensive efforts to map and understand how the various components of the climate system interact and respond to human forcing, academics from a range of fields are today deeply involved in the social and political struggle to develop effective and legitimate climate change policies. While initially focused on the UN Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) and the Kyoto Protocol, we have in recent years seen a growing academic interestin local, national, regional and trans-national climate change mitigation and adaptation efforts.In a time when decision makers have linked such efforts to other policy areas such as energy security, finance, land use, and social development, new academic fields have also become involved in the study of climate change. Hence, climate change research is increasingly conducted at the interface between the natural and social sciences, engineering and the humanities. This development spurs self-reflection in the research community. The Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), with the mandate to assess the latest research for decision-makers, is currently working and deliberating on how to design the nextround of assessment in the light of a widen agenda of climate change policy. It is at this dynamic interface that we find the expanding field of climate science and policy research.

    Climate science and policy research is by no means a stable academic field. Rather, it is byvirtue a broad, diverse and hybrid enquiry that includes a range of epistemological, theoretical and methodological orientations. While much of the research under this umbrella has developed in parallel to (and often in direct response to) climate change policy, the field also includes a wide set of scholarly efforts to challenge and problematise the ideas and discourses underpinning such policies. This scholarly diversity may question climate science and policyresearch as a meaningful academic label. And indeed, as indicated by the various contributions to this report, the interpretations of what this field is all about vary considerably. However, despite this variety, we argue that the different academic contributions to this field converge around the quest to interpret, understand, problematise and, at times, solve the challenges facing society under a changing climate. Some of this scholarly work has, directly or indirectly, sought to inform climate change policy. In other cases climate change has emerged as a vantage point for advancing the academic understanding of how links between nature and society, science and policy, development and environment, North and South are constituted and sustained.

    In this report we draw attention to a set of conceptual and methodological challenges that wethink arise from this broad scholarly enquiry. In the first chapter, Simonsson examines the importance of scale in climate change research. In order to effectively inform policy, she suggests that the academic study of climate change needs to adjust to the geographies ofclimate change policy-making. However, since science may not be able to deliver climate information at the spatial resolution asked by decision-makers, Simonsson also calls for greater scholarly awareness of the scalar challenges in climate science for policy. In the second chapter, Ostwald and Kuchler trace the conceptual genealogy of climate science and policy research. Starting in the historic development of the climate sciences, they end up in amuch more complex and inter-disciplinary research landscape. Ostwald and Kuchler ask how researchers in the field of climate science and policy research can relate to this complexity.

    In the third chapter, Glaas, Friman, Wilks and Hjerpe situate climate science and policy research in the scholarly debate on Mode 1 and Mode 2 science. Following a long-standing debate on the role of science in climate policy making, they ask whether this field of enquirygains its legitimacy from autonomous basic research produced in sites distinctly demarcatedfrom the world of policy (Mode 1), or from knowledge produced in the context of application (Mode 2). While it may be  challenging for scholars of climate science and policy to engage inboth modes of knowledge production at the same time, the authors point at examples where the distinction between Mode 1 and Mode 2 breaks down into a new research domain whichthey label as Mode 1.5. A similar discussion is raised by Hansson and Wibeck in chapter four.While climate science and policy research can be interpreted as an academic field in its own right, its close links to action can also result in a difficult balancing act for researchers. Drawing upon examples from public acceptance studies, Hansson and Wibeck highlight problems that arise when climate researchers advance a normative agenda and hereby influence the people they study. Finally, in chapter five, Jonsson, Lövbrand and Andersson offer examples of research produced in direct collaboration with affected stakeholders. While such participatory research. often is said to increase the legitimacy and problem-solving capacity of climate science and policy research, the authors discuss how and when thatpromise holds true.

    The conceptual and methodological challenges discussed in this report are the result of a seminar series held at the Centre for Climate Science and Policy Research (CSPR) at Linköping University from autumn 2007 to spring 2008. As such the chapters reflect an ongoing debate and internal self-reflection at a centre that still is young and under development. Since its establishment in 2004, the CSPR has grown steadily and today functions as an interdisciplinary platform for more than 20 senior and junior researchers active in the field of climate science and policy research. In this report we do not set out to give a comprehensive picture of the challenges facing researchers at the CSPR, nor scholars inthe broader field of climate science and policy research. Neither is it a statement of whatCSPR is, but rather a bouquet of thoughts around our own research. By sharing our reflections with a broader scholarship, we do, however, hope that this report will contribute to theongoing debate on the scope, direction and function of this expanding and dynamic academic field.

  • 8.
    Glaas, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Friman (Fridahl), Mathias
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wilk, Julie
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hjerpe, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Scientific Knowledge and knowledge production: How do different traditions inform climate science and policy research?2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Neset, Tina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Johansson, Jimmy
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Visuell informationsteknologi och applikationer. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Linnér, Björn-Ola
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    State of Climate Visualization2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In a time of global change and global resource constraints the academic community is constantly seeking new ways of communicating current research to inform the public and create a basis for decision making on an individual to global scale. For climate researchers, this challenge is pertinent, given the vast amount of information regarding issues, such as emissions, scenarios, trends, risks and options for mitigation and adaptation that flows through media every day. To create a solid representation of research data and scenarios as well as what impacts of climate change could imply in different regions, climate researchers have over the past years started to collaborate with designers and researchers within the field of visualization. Applications assisting data analysis as well as geospatial and abstract visual representations bear great potential for future research and science communication. We are referring to this transdisciplinary field of research and science communication as climate visualization.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    State of Climate Visualization
  • 10.
    Hjerpe, Mattias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Linnér, Björn-Ola
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Synergier mellan världshandels-och klimatpolitik: Exemplet ökad användning av biodrivmedel2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Biodrivmedel är ett av de tydligaste exemplen på synergi mellan världshandeloch klimatpolitik. Inom de pågående WTO-förhandlingarna har Brasilien harföreslagit att etanol ska tas upp som en av de miljövaror för vilka tullargradvis ska avskaffas. Gradvis liberalisering av handel med biodrivmedel,som en jordbruks- eller industrivara, är i linje med WTO:s mål samtidigt somökad användning av biodrivmedel är en verkningsfull åtgärd för att minskautsläppen av växthusgaser från trafiken – klimatpolitikens sorgebarn. Föreuropeisk del är denna fråga av särskilt intresse, på grund av dengemensamma skyddstullen för import av etanol.Rapporten har kartlagt olika konsekvenser som en ökad sammanlänkningmellan internationella avtal om världshandel och klimatförändringar kan fåför svensk politik för att öka användningen av biodrivmedel.Uppfattningarna varierar bland forskare och beslutsfattare om vilka effekteren ökad grad av interaktion mellan de handels- och klimatpolitiska områdenskulle få. Även om det ännu inte uppstått någon formell konflikt mellanregelverken inom FN:s klimatkonvention och WTO finns det problem som kanhämma åtaganden och genomförande på sikt, t.ex. subventioner och tullargällande biobränslen. Avsaknaden av tvist ger en indikation på att ingetmedlemsland ännu ansett att de klimatpolitiska styrmedlen försvåratgränsöverskridande handel nämnvärt eller skapat nya handelshinder förutländska företagDe flesta bedömare är överens om att bestämmelserna i WTO:s olika avtaloch klimatkonventionen och Kyotoprotokollet kan vara kompatibla medvarandra. Det handlar om att utforma handlingsprogram och åtgärder på rättsätt.Under det senaste decenniet har WTO:s avtal kommit att täcka ett allt vidareområde och accelererat liberaliseringen av den gränsöverskridande handelnmed varor och tjänster. Klimatavtalen har fokuserat på att minska eller i vartfall minska ökningstakten för utsläppen av växthusgaser, i första steget frånde rika länderna. Avtalen pekar också ut en rad områden inom vilka staternaförväntas genomföra sådana åtgärder, t.ex. främja energieffektivisering ochuthålligt jordbruk samt ökad användning av nya och förnyelsebaraenergikällor.Några områden för vilka förhållandet mellan regelsystemen bedöms vara merproblematiska är: Frågan om produktionsprocesser och produktionsmetoder somexempelvis försvårar användandet av kriterier för val av klimatvänligaalternativ i offentlig upphandling, Exportsubventioner som aldrig är tillåtna, Obligatoriska standarder och certifieringssystem: statlig inblandningoch förtäckta handelshinder.3Det finns också en osäkerhet, eftersom inga formella tvister ännu har gälltnågra av de klimatpolitiska styrmedel som utvecklats och just tagits i drift,men tidigare tillämpningar i liknande fall anses ge ett ganska gott underlagför bedömning. Utifrån en sådan bedömning anses exempelvis den modellmed garanterat pris för elektricitet framställd av förnybara råvaror somanvänds i Tyskland och det system med gröna drivmedelscertifikat somhåller på att utvecklas i Storbritannien vara kompatibla med WTO:s regler.

    I framtiden väntas klimatregionen såväl skärpas inom utsläppsområdet somvidgas till att innefatta andra områden, såsom anpassning och koppling tillutvecklingsmål. Detta kommer sannolikt att öka risken för effekter påinternationell handel. Inom handelsregimen är det inte osannolikt attförhandlingarna inom jordbruksavtalet (och GATT) kommer att påbörja enliberalisering av handel med produkter för framställning av biobränslenoch/eller med de färdiga bränslena. Detta skapar ett tryck på att minskaeller avskaffa EU:s skyddstull för etanol. Det skapar också nya möjligheterför den svenska miljöteknikindustrin och för svenska lantbruksföretaggenom att snabbt kunna dra nytta av den förändrademarknadsförutsättningarna. Biodrivmedel är ett tydligt exempel på enpotentiell synergi mellan handel och klimat, eftersom handel i dagsläget ärmycket liten.Viktiga områden i den närmaste framtiden kan vara: Stöd för införande av miljöteknik (lika för alla företag mm) Subventioner till odling av biogrödor (påverkar detproduktionsvolymen?) Bristande harmonisering, dvs. länder inför olika typer av åtgärder ochpå skild sätt, vilket ökar risken för ojämlika konkurrensförhållanden.Rapporten diskuterar fyra sätt att främja användningen av biobränslen: skärpning av befintlig bränsle- och fordonsbeskattning gröna drivmedelscertifikat bilar som kan drivas med alternativa drivmedel som standard transportsektorn med i handel med utsläppsrätter.Samtliga system är eller kan göras kompatibla med WTO:s regelsystem (t.ex.genom att fler tillverkare tillhandahåller bilar som kan drivas medbiobränslen) och skulle därför gå att använda. De får dock olika effekter förmarkandens aktörer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Synergier mellan världshandels- och klimatpolitik : Exemplet ökad användning av biodrivmedel
  • 11.
    Matsson, Eskil
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Policy and monitoring aspects on avoided deforestation: Towards a post 2012 climate regime2008Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Tropical deforestation is the second leading cause of greenhouse gas emissions, after energyproduction, and is responsible for about 20-25 percent of all emissions. Proximate drivers todeforestation and forest degradation are agricultural expansion, wood extraction and infrastructure development. Quantifying green house gas emissions averted from reduced deforestation requires measurements of changes in forest cover and associated changes in carbon stocks. The uncertainties in emissions from deforestation remain large but have improved over the last years through the use of satellite remote sensing. Avoided deforestation – the idea that governments and forest owners are paid to prevent deforestation that would otherwise occur has become a key policy issue in the climate change negotiations. At the 11th Conference of the Parties several calls were expressed for inclusion of forests under Kyoto’s trading instruments.The Convention decided to evaluate the issue until the 13th Conference of the Parties in Bali, December 2007. The Convention has been engaged in intensive discussions about an instrument for reducing emissions from deforestation in a second commitment period post 2012. Parties andaccredited observers were invited at two occasions to submit there views on this issue. A numberof methodological issues have been addressed, including setting a baseline level and considering issues such as permanence and leakage. In 2007 there appears to be an emerging consensus among delegates and negotiators that a mixed approach may be required i.e. between a market based approach and non-market based approach. All proposals have been an important input topolicy-makers and delegates. There are substantial costs included to finance an avoided deforestation scheme; however these are over-bridged by the large mitigation potential resulting from reducing emissions from forest conservation at low costs. Developing countries that voluntarily joins an avoided deforestation compensation scheme can expect additional income ifthe policy schemes are developed appropriately. If necessary emission reductions of green house gases from deforestation are to be achieved without compromising prospects for economic and social development, compensation schemes have to be well-targeted, robust and benefit local communities. Developed countries can also support developing countries with technology transfer and capacity building in order to construct these avoided deforestation mechanisms. InBali, delegates finally agreed to include emissions from tropical deforestation in the United Nations Framework on Climate Change and future climate change negotiations. Now, as part ofthe two-year Bali Action Plan, work is to begin to widen the discussion further in order to decide upon a sound compensation scheme at the 15th Conference of the Parties in Copenhagen 2009.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Policy and monitoring aspects on deforestation : Towards a post 2012 climate regime
  • 12.
    Hjerpe, Mattias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Linnér, Björn-Ola
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Simonsson, Louise
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wråke, Markus
    IVL, Swedish Environmental Research Institute Ltd..
    Zetterberg, Lars
    IVL, Swedish Environmental Research Institute Ltd..
    The function of side events at the Conference of the Parties to The United Nations Framework Convention on Climate Change2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Civil society involvement has grown to become an integral part of the UN negotiatingprocess. The side events at the Conference of the Parties (COP) to the United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) are today the most visible componentof and the only formal avenue of civil society involvement in international climate negotiations. This study assesses the extent to which side events effectively: a) provide input to the negotiations and b) contribute to the construction of the climate regime. Through surveying organisers of and participants in side events as well as COP delegates, we have analysed i) who attends side events, ii) why they attend them, iii) why organisations arrange side events, and iv) the outcome of side events.

    We distributed a questionnaire to all organisers of side events at COP 13 and the participants in twenty of the 200 side events held in Bali in November 2007. In addition, we also surveyed a strategic sample of the 10,800 participants at COP 13, receiving a total of nearly 1,100 responses.

    This report concludes that the side events fulfil the broader official objective of benefitingCOP participants, as these events are rated of high value across all participant groups and geographical categories. Negotiators were by far the most important target audience of all categories of side events, followed by representatives of UN organisations and researchers. Organisers considered the G77 plus China to be the most important Party groupings to reachin all categories of side events.

    The average number of side event participants was 82. The attendance at mitigation side events was 42% higher than at adaptation events. However, more negotiators and governmentrepresentatives attended adaptation side events, whereas there was very little media andbusiness and even less NGO and researcher presence at adaptation compared with mitigationevents. If we up-scale the results of this survey, approximately 1,400 of the 3,500 Party participants attended side events.

    The study indicates high side event participation from countries with large economies,countries near the COP venue, and the host country. Three of eight side event participants were NGO representatives. About one quarter of the participantsconsisted of negotiators or government representatives. Each side event was attended by anaverage of seven negotiators, 14 government representatives, eight business representatives, seven UN/IGO representatives, and three media representatives. Business representatives.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    The function of side events at the Conference of the Parties to the United Nations Framework Convention on Climate Change
  • 13.
    Friman (Fridahl), Mathias
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Historical Responsibility in the UNFCCC2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report tracks the history of historical responsibility in negotiations to and under the UN Framework Convention on Climate Change (UNFCCC). The concept aims at attributing individual country burdens in mitigating climate change based on the relative levels of past emissions. A hermeneutic approach and discursive theory has been applied to the empirical material consisting of documents form the main bodies of the UNFCCC. The historic narrative constitutes a basis for an analysis of how the UNFCCC framing of historical responsibility have affected discussions on equity and inclusiveness across the North-South divide. Even though the concept was part of the discursive struggle over the content of the UNFCCC, it has been more central in the struggle to make the principles on equity, established in the Convention, operational. Historical responsibility has been most elaborated in a proposal by Brazil to the 1997 pre-Kyoto negotiations. This proposal combined a biophysical approach (preferred by the North) with that of a political economic approach (preferred by the South). However, the proposal was soon pushed off the central agenda and discussions on the topic turned technical and centred on scientific uncertainties. The biophysical framing excluded discussions on equity. As the proposal was marginalised within UNFCCC as a whole it became central in discussions on comprehensive approaches to historical responsibility. Any who wanted to discuss comprehensive approaches were referred to this forum wherein talks on equity were excluded by rules of discussion. This echoes a world system with a periphery in the global South dependent upon core countries in the global North. The last mentioned have the capacity to set the agenda. The resulting discursive rules, excluding talks on equity, have not been good to the inclusiveness of Southern participants in the discussion process nor favoured much needed dialogue across the North/South divide in climate change negotiations.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Historical Responsibilityin the UNFCCC
  • 14.
    Román, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    What Order in Progress?: Brazilian Energy Policies and Climate Change in the Beginning of the 21st Century2007Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Brazil is no doubt one of the world’s most influential regions with regards to energy and climatechange. Due to its sheer size and stunning economic growth, the country is generally regarded as one of the emerging economies expected to become dominant players in the global economy. It is also thehome of one the world’s most complex ecosystems, the Amazon rainforest, which is viewed as an important component in the global climate system. With regards to energy, Brazil has for many years pursued active policies to promote hydroenergy and the use of biofuels. Consequently, it has a unique energy profile with a high degree of renewable energy. Over the years, Brazil has also played anactive role in the global climate change negotiations and was, among other things, the principal instigator of the Clean Development Mechanism (CDM). At the same time, the use of fossil fuels is currently growing at a rapid pace and the country recently emerged as the world’s fifth largest emitterof greenhouse gases (GHG).In view of this background, the express purpose of this study is to discuss Brazilian energy and climate policies, through an analysis of the current development in the energy sector more specifically. What explains the present situation? What are the current trends and what are the critical factors that could possibly influence future activities? This implies that the study has both adescriptive as well as an explanatory ambition. One important contribution is to provide an overview of current trends in contemporary Brazilian energy and climate policies. Another is to identify some of the drivers and obstacles that will be critical also for future policies. Hence, the study combines amore general descriptive analysis with five in-depth analyses from five pertinent energy sectors (natural gas, ethanol, energetic cogeneration, biodiesel, and the use of charcoal).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    What Order in Progress? Brazilian Energy Policies and Climate Change in the Beginning of the 21st Century
  • 15.
    Storbjörk, Sofie
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Klimatanpassning i Sverige: Drivkrafter och utmaningar för riskhantering och fysisk planering2006Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Syftet med studien är att analysera den samtida dagordningen för klimatanpassning i Sverige på nationell och lokal nivå med fokus på beredskap, roller, prioriteringar, kunskap och villkor för implementering av klimathänsyn. Empiriskt ligger fokus på nationella myndigheter som ansvarar för klimatfrågor, fysisk planering och riskhantering samt två lokala fallstudier i kommuner somhar varit utsatta för återkommande höga flöden och översvämningar och som valt olika strategier för att bemöta dessa risker. Studien är explorativ till sin karaktär och har som huvudsakligt mål att få en överblick över hur centrala aktörer på nationell och lokal nivå ser på, förhåller sig till och hanterar frågan om risker kopplat till samtida klimatvariationer och – i förlängningen – framtida klimatförändringar. Specifika frågeställningar som väglett studien rör:

    • Vilken betydelse spelar klimat- och väderrelaterade risker/sårbarheter och på vilket sätt samt genom vilka processer hanteras dessa frågor idag: vilken beredskap och vilka anpassningsstrategier kan urskiljas?
    • Hur fördelas roller och ansvar samt vilken interaktion och samverkan förekommer mellan olika aktörer?
    • På vilket sätt sammankopplas riskhanteringen till en vidare klimatpolitisk dagordning och till andra mål/prioriteringar?
    • Vilken roll spelar kunskap, expertbedömningar och osäkerheter för möjligheten till klimatanpassning?
    • Vilka drivkrafter, villkor och utmaningar för klimatanpassning kan identifieras?

    Dessa frågeställningar belyses empiriskt genom ett antal intervjuer och dokumentanalyser.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Klimatanpassning i Sverige : Drivkrafter och utmaningar för riskhantering och fysisk planering
  • 16.
    Lahsen, Myanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Öberg, Gunilla
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The role of unstated mistrust and disparities in scientific capacity: Examples from Brazil2006Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The objective of this report is to illuminate the complex ways in which science is produced, used or otherwise of importance to Brazilian climate policies and politics and how it is interlinked with culture, power and politics, including the large number of factors that variously constrain or facilitate climate-related policy. It discusses arguments and evidence ofhow geopolitics, socio-cultural and political perspectives, and trust or lack thereof, shape – orare perceived to shape various lines of knowledge production, contestation and mobilization related to climate change and the negotiations under the United Nations FrameworkConvention on Climate Change (UNFCCC). It argues for the need to understand the existence and consequences of distrust between the global North and South (i.e., industrialized countries and the developing countries) in climate related affairs, including the causes ofmistrust and, in particular, connections between distrust and disparities in both power andnational capacities to produce and frame the knowledge used in climate negotiations.Many developing countries lack the knowledge and support offered by social and economic infrastructure, scientific and technological capability when facing international negotiation onclimate change, and there are indications that this – in addition to equity and participationconcerns – troubles leaders of such countries and affects general receptivity to agendas, processes and reports associated with the IPCC, the UNFCCC and associated institutions suchas the Global Environmental Facility (GEF) under the direction of the World Bank. The reportpoints out that it is necessary to investigate the role of such concerns on the part of Brazilianpolitical leaders involved in the climate negotiations. An important contribution lies in the mere fact of documenting climate-related knowledge, processes and politics in Brazil. By contrast to richer nations in the world, and perhaps alsosome less developed countries (LDCs), there is an astonishing small amount of actualdocuments produced by the Brazilian government about Brazil’s climate science capacity,knowledge gaps, and policies. The reasons for this need to be understood in terms of technicalas well as socio-cultural and political factors, as scarcity of studies and communicationconcerning such things as impact and vulnerability studies limits the mobilization of civilsociety on the issue of climate change, an important stimulus of social change and policy inLatin America.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    The role of unstated mistrust and disparities in scientifi c capacity : Examples from Brazil
  • 17.
    Larsson, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Indikatorer för miljö- och hållbarhetsmål: Om konsten att mäta ochutvärdera måluppfyllelse2005Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    De svenska miljökvalitetsmålen är en av flera nationella strategier för att nå den övergripande visionen om hållbar utveckling. Indikatorer beskrivs allt oftare som ett attraktivt hjälpmedel för att operationalisera, implementera, följa upp och utvärdera visioner som hållbar utveckling. Detta gäller även för det svenska miljömålsarbetet där indikatorerna har fått en central roll.

    Den här rapporten syftar till att beskriva och reflektera över en del av den litteratur som skrivits om indikatorer och mätbarhet för att kunna identifiera nyckelområden där det kan vara intressant att gå vidare och studera frågan om mätbarhet.

    Tre områden har varit vägledande för arbetet med rapporten: (1) Definitionen av begreppet indikator, (2) Användningen av hållbarhetsindikatorer, samt (3) Förslag till fortsatta analyser av indikatorer, uppföljning och utvärdering. För att illustrera de teoretiska resonemangen ges empiriska exempel från datamaterial som samlats in med hjälp av fokusgrupper och djupintervjuer. Det empiriska materialet ingår i en studie som syftar till att identifiera och diskutera hanteringen av kommunikationshinder i samband med uppföljningen av det svenska miljömålsarbetet.

    När det gäller arbetet med indikatorer som ska spegla hållbar utveckling finns tre problem. För det första, vilka indikatorer ska man välja? Valet av mål, mätmetoder och indikatorer härstammar från politiska och normativa ställningstaganden om vad som är tekniskt möjligt att följa upp. Indikatorerna är bara en del av sanningen och därför bör man inkludera flera olika komponenter i uppföljningen och utvärderingen av målen. För det andra föreligger en risk att indikatorerna blir alltför generella. Det blir därför viktigt att fokusera på de underliggande faktorerna snarare än på själva indikatorn samt att ta i beaktande att olika indikatorer förändras olika snabbt. För det tredje begränsas implementeringen av indikatorset av bristen på data och de kostnader som det innebär att samla in, tolka och följa upp information.

    Vidare finns en tydlig konflikt mellan en önskan om en uppföljning och utvärdering som är konkret och lättöverskådlig och lätt att kommunicera, och på samma gång en utvärdering som täcker in fler aspekter av miljömålsprocessen än enbart utveckling av miljötillståndet.

    Slutsatsen är att det behövs en fördjupad diskussion bland aktörer som utvecklar och använder indikatorer kring den problematik och de begränsningar som är förknippade med sådana verktyg.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Indikatorer för miljö- och hållbarhetsmål : Om konsten att mäta ochutvärdera måluppfyllelse
  • 18.
    Johansson, Madelaine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Öberg, Gunilla
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vem äger frågan?: Förutsättningar för kommunikation i svenskt miljömålsarbet2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ständiga förändringar i samhället ökar kraven på flexibilitet och nya strategier för att hantera miljöproblematiken och arbetet med att nå en hållbar utveckling.Det kan uppstå problem när samhället ska anpassa sig efter nya strukturer och nyuppkomna behov, exempelvis när det gäller miljöhot. De nya krav som kopplas till hållbar utveckling och dess ekologiska dimensionreser krav på förändrad politisk styrning. I Sverige har det beslutats attmiljöfrågor ska vara övergripande för alla politiska områden. Formulering avplaner och program för ekologisk hållbar utveckling införs därför i olika typerav styrningssystem som bygger på olika sorts logik vilket kan leda till intressekonflikter.Det övergripande målet för svensk miljöpolitik är att till nästa generation lämnaöver ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta och där mänskligpåverkan på miljön är långsiktigt hållbar. År 1999 fastställdes en ny struktur ihållbarhetsarbetet genom framtagandet av 15 nationella miljökvalitetsmål och inovember 2001 antog riksdagen regeringens förslag om delmål och riktlinjer förhur dessa miljömål ska uppnås. Tanken är att miljökvalitetsmålen ska gevägledning för allt miljöarbete inom såväl olika samhällssektorer som på olikanivåer i miljömålsadministrationen. Regionala mål och sektorsmål ska utvecklasmed utgångspunkt i de mål som beslutats av riksdagen. Syftet med studien som ligger till grund för denna rapport var att identifierahinder för kommunikation i miljömålsarbetet och därigenom underlätta överbryggandet av kommunikationsbarriärer i framtida miljöarbete. Vi harstuderat hur aktörer på olika nivåer inom miljömålsadministrationen ser på målstyrning och arbetet med de svenska miljökvalitetsmålen med syfte att synliggöra hur kommunikationen kring miljömålen uppfattas.Vi har särskilt fokuserat på:

    • kommunikation mellan administrativa nivåer, i allmänhet och rörandeuppföljningsarbetet i synnerhet
    • hur målstyrning fungerar i praktiken• vad som kan och bör mätas i uppföljningen av miljömålsarbetet
    • möjligheter till feedback mellan olika aktörer och administrativa nivåer.
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Vem äger frågan? Förutsättningar för kommunikation i svenskt miljömålsarbete
1 - 18 av 18
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf