Denna rapport är en sammanfattning av de huvudresultat och praktiska implikationer som forskningsprojektet Controllern – en outforskad aktör i omställningen mot hållbara energisystem (CONSENSYS) [2019-006322] resulterat i. CONSENSYS har pågått 2020-2023 och har finansierats av Energimyndighetens forskningsprogram MESAMs (Människa, Energisystem och Samhälle) andra omgång (Energimyndigheten, 2019). En controller är en specialist inom ekonomistyrning och agerar vanligtvis som rådgivare för ledningen eller ekonomichefen. Controllern ansvarar för att samla in ekonomisk information från olika avdelningar och presentera resultatet för ledningsgruppen eller ekonomiavdelningen inom större organisationer. Allt fler controllers arbetar idag även med hållbarhetsarbete som att upprätta en organisations hållbarhetsredovisning enligt internationella ramverk och att utveckla hållbarhetsarbetet. I det här arbetet är det även centralt att integrera finansiella data med olika typer av hållbarhetsdata.

Projektets syfte har varit att studera controllerns roll i energiintensiva företags energi- och hållbarhetsstyrning. Med den här rapporten hoppas vi kunna sprida insikter och kunskap om energi- och hållbarhetsstyrning med ett särskilt fokus på controllerns roll. Rapporten riktar sig därmed i första hand till controllers och ekonomichefer, men också till andra funktioner såsom energi- och hållbarhetsansvariga som i sitt arbete på olika sätt samarbetar med controllers. Projektet har studerat företag inom svensk energiintensiv industri. I ljuset av det ökade fokus energi- och hållbarhetsfrågor får idag bör dock flera av de utmaningar vi identifierar förekomma även i andra industrier och projektets resultat och praktiska implikationer bör därför vara till nytta även för företag i andra industrier.

This report is part of the research project Electric Material Handling, which aims to develop fossil- and emission-free system solution demonstrations of non-road mobile machinery while maintaining productivity and customer acceptance. The report includes the life cycle assessments made by Linköping University, presenting the estimated environmental impacts of the system solutions of electrified machines in two applications.

The project is financed by Vinnova (project no. 2021-01787), and the project coordinator is Volvo Construction Equipment (VCE). Besides the authors, Niklas Lindblom, Bobbie Frank och Richard Alm (VCE) have also contributed to the progress of the work presented in this report.

Denna rapport är ett försök att sammanfatta den forskning som har gjorts inom området energieffektivisering av industriell belysning med fokus på teknik, hinder, drivkrafter och mervärden. Rapporten har skrivits inom ramen för projektet Mervärden vid energieffektivisering – för en ökad energieffektivisering inom industriell belysning, som finansierats av Energimyndigheten. Målgruppen är vetenskapssamhället i Sverige, universitetsstudenter med energi- och miljöinriktning och industriföretag.

Resultaten från litteraturstudien visar att den forskning som har gjorts inom området energieffektivisering av industriell belysning och dess potentiella mervärden är förhållandevis begränsad. Vad författarna kan se så saknas exempelvis studier som tar ett helhetsgrepp på mervärden. Det saknas även forskning om metoder för kvantifiering av mervärdens ekonomiska betydelse.

När det gäller forskning som relaterar till styrning och optimering av belysning så finns en del studier med fokus på bostäder, offentliga lokaler och gatubelysning. Forskning som studerar styrning och optimering av industriell belysning lyser med sin frånvaro. Det ska sägas att studierna av bostäder, offentliga lokaler och gatubelysning innehåller metoder som skulle kunna vara användbara även för industriell belysning. Några exempel på områden är prediktivt underhåll för industriell belysning samt optimering och styrning av belysning tillsammans med andra stödprocesser såsom luftkonditionering.

Styrning och optimering av belysning underlättas om det finns infrastruktur för digital teknik, det vill säga en infrastruktur som tillhandahåller sensorer, datakommunikation, datalagring och dataanalys. Om denna infrastruktur inte finns tillgänglig i tillräcklig utsträckning kan ett alternativ vara att använda ett koncept likt ”Ljus som tjänst”. Dock är det inte säkert att det är lika kostnadseffektivt som en lokalt optimerad lösning.

Det finns hinder som försvårar energieffektivisering av industriell belysning. Litteraturstudien indikerar att de mest nämnda hindren är finansiella och informativa. Informativa hinder kan överkommas genom styrmedel såsom energikartläggningsstöd för små och medelstora företag samt energinätverksprogram. Om mervärden kan inkluderas i ett investeringsunderlag så skulle det kunna bidra till att finansiella hinder minskar. För att kunna göra detta behöver mervärdeskonceptet bli mer allmänt känt.

Den här rapporten fokuserar på modellutveckling och skapandet av ett analytiskt verktyg som ska vara till hjälp för innovativa startupföretags utveckling och främst de som befinner sig i scaleup-/effektivitetsfasen. Modellutvecklingen fokuserar på att knyta ihop affärsmodeller med tillväxt- och konkurrensstrategier och den ekonomiska logik och struktur som avspeglas i resultat- och balansräkningar. Modellutvecklingen syftar till att skapa ett brett analytiskt verktyg som ska vara till hjälp för att bygga ”ett helt företag” som inkluderar olika värdeerbjudanden, affärsmodeller, strategier, resursuppbyggnad och företagets organisatoriska struktur.

This policy report outlines the group research on advocacy, decision-making, and EU policy change towards green energy transition and climate neutrality, focusing on resource- and energy-efficient buildings, as well as energy efficiency more broadly within the EU's Fit for 55 legislative packages. The research also includes analyses of advocacy and decision-making related to EU policy change for decarbonizing maritime shipping. The project explores how stakeholder coalitions shape policies for sustainable environments since decision-making is influenced by stakeholders and conflicts of interest. By providing better insight into EU policy change dynamics, this report offers valuable knowledge that can enhance policymakers' understanding of how to influence future EU policies on energy efficiency and building energy performance, as well as a clean energy transition more broadly, promoting Swedish interests. It highlights the complexity of decision-making in energy efficiency and climate impact reduction within the EU while also underscoring the influence of stakeholders and conflicts of interest. As a result, actors with inadequate grasp of political dynamics can hinder effective energy policy design and implementation, posing challenges to achieving climate goals and sustainable development. Similarly, since negotiations are key to advance regulation, it is found that less politicization and polarization facilitate deliberative negotiations and policy-oriented learning, among other things. Thus, strategic advocacy is crucial for Swedish policymakers aiming to successfully influence future EU energy and climate policies.

This report documents a proof-of-concept (POC) study carried out to assess the feasibility of an experimental procedure to be used in a full-fledged project that aims to improve the understanding of the neurocognitive characteristics of the processes of different domain-specific design for environmental sustainability (DfS) activities performed by designers with different levels of domain knowledge. The neural-imaging technique of electroencephalography (EEG) is used to carry out the data-collection. In brief, the full-fledged project aims to investigate and compare the neural characteristics specific to the processes of designing. The comparison can be between different tasks, for instance, 1) a product DfS task and 2) a product-service system (PSS) DfS task, and between different cohorts of designers, for instance, 1) designers with PSS design knowledge and 2) designers without PSS design knowledge.

Denna rapport syftar till att bidra till arbetet med att integrera och beakta olika hållbarhetsaspekter i det svenska exportstödsystemet genom att beskriva hur begreppet hållbar export används samt sammanställa och analysera utbudet av exportfrämjande aktiviteter där hållbarhetsaspekter ingår. Rapporten ger svar på följande frågeställningar:

1. Hur används och förstås begreppet hållbar export i vetenskaplig litteratur och av svenska exportstödjande aktörer?
2. Vilka exportfrämjande aktiviteter som integrerar hållbarhetsaspekter erbjuds av svenska exportstödjande aktörer?
3. Hur upplevs efterfrågan av exportfrämjande aktiviteter som integrerar hållbarhetsaspekter av svenska exportstödjande aktörer?
4. Hur ser efterfrågan på svenska produkter och tjänster med hög hållbarhetsprestanda ut på mottagande marknader?

Frågeställningar besvarades genom en tredelad metod bestående av en litteraturstudie som genomlyste både vetenskaplig och så kallad grå litteratur, en enkät som skickades till aktörer inom nätverket för Regional exportsamverkan (RES) och sex fördjupande intervjuer med exportstödjande aktörer.

Utifrån studien kunde tre olika användningssätt för begreppet hållbar export utrönas. Hållbar export används för det första för att beskriva export av produkter och tjänster med hög hållbarhetsprestanda, det vill säga, produkter och tjänster utformade för att lösa hållbarhetsrelaterade problem (exempelvis renhållningsteknik eller medicinteknik) eller som är, exempelvis, mer miljövänliga än det globala genomsnittet. Här appliceras ett livscykelperspektiv på hållbarhetsprestandan vilket gör att alla delar av exportvarans livscykel inkluderas (från råmaterialutvinning till kassering). Den andra användningen av begreppet är för att beskriva export från företag som aktivt arbetar med att förbättra sin hållbarhet, alltså det används för att beskriva när hållbara företag exporterar. Även här appliceras ett livscykelperspektiv då företagets underleverantörers och kunders hållbarhetsarbete inkluderas. Det tredje användningssättet för hållbar export är för att beskriva att själva exportaffären bidrar till hållbar utveckling. Här fokuseras det ofta på anti-korruption, tillförlitlighet mellan partnerna i exportaffären samt arbetsvillkor och miljöpåverkan i själva implementeringen av exportvaran (exempelvis om något måste monteras på plats).

På grund av dessa distinkt olika användningssätt och att det upplevs råda stor samstämmighet mellan aktörer som använder begreppet hållbar export så rekommenderas att begreppet fortsätter användas som ett samlingsbegrepp för att innefatta alla dessa tre användningssätt. Detta ger begreppet stor flexibilitet i användning och ökad funktionalitet. Vid behov av mer precist språkbruk bör andra begrepp än hållbar export användas som är anpassade till det specifika behovet. Exempelvis finns flera mer specifika begrepp som inryms i samlingsbegreppet hållbar export, så som miljöteknikexport eller medicinteknikexport, vilka bör användas om användaren vill precisera ett visst fokusområde inom hållbar export.

I studien identifierades ett brett utbud av exportfrämjande aktiviteter som integrerar hållbarhetsaspekter inom nätverket för RES. I detta utbud dominerar utbildningsaktiviteter vilka syftar till att förmedla kunskap, information eller färdigheter till exporterande företag (exempelvis via coachning, seminarium eller kurser). Inom nätverket finns även aktörer som erbjuder finansiella stödaktiviteter så som kontantstöd, lån eller garanter. En avsaknad av mobilitetsrelaterade stöd identifierades dock men detta kan bero på COVID-pandemin och att det är aktörer utanför RES-nätverket som erbjuder denna typ av stöd. Efterfrågan av stödaktiviteter upplevdes av de tillfrågade aktörerna som varken stor eller liten trots att intresset för hållbar utveckling i exportsammanhang upplevdes som stort. Detta kan eventuellt förklaras med att många av dessa aktiviteter är relativt nya och att företag inte är medvetna om det utbud av stödaktiviteter som finns samt vilka krav som de eventuellt ska uppnå för att ta del av stöden. Om så är fallet bör efterfrågan av dessa aktiviteter öka under de kommande åren förutsatt att stödaktiviteterna fortsätter att erbjudas.

Från aktörerna i enkät- och intervjustudien framgick att det fanns ett stort intresse för svenska produkter och tjänster med hög hållbarhetsprestanda och att det i allt större grad ställs krav på god affärssed och affärsetik i exportaffärer (exempelvis genom att olika uppförandekoder ska följas). Gällande specifika geografiska marknader kunde studien inte säkerställa huruvida någon specifik marknad efterfrågade hållbar export i större grad eller ställde högre hållbarhetsrelaterade krav på exportvaror. Indikationer gavs utifrån respondenterna att det möjligen fanns större efterfrågan på varor med hög hållbarhetsprestanda i Nordeuropa (Norge, Finland, Danmark, Tyskland och Nederländerna) men att behovet borde vara större i utvecklingsländer där hållbarhetsproblemen ofta är värre. I dessa länder krävs dock ökad beställarkompetens varför svenska stödaktörer som är intresserade av dessa marknader bör rikta in sig på att bygga funktionella marknader på dessa platser vilka i sin tur kan efterfråga svensk export.

På grund av studiens ringa tidsomfång (studien genomfördes mellan november 2022 och januari 2023) krävs ytterligare studier för att styrka de slutsatser som presenteras i rapport. Utöver detta identifierades andra intressanta områden för fortsatta studier. Exempelvis identifierades att aktörer som erbjuder finansiellt stöd ofta har dialoger med företag runtomkring finansieringsprocessen, varför en studie kring hur dessa dialoger kan bidra till ökad hållbarhet i exportaffären eller i det exporterande företaget skulle vara intressant. Utöver detta vore det intressant att studera den indirekta påverkan som utbudet av stödaktiviteter har på svenska exporterande företag eftersom ett brett erbjudande inom hållbart exportstöd kan indirekt påverka företags strategiska arbete utan att de deltar i stödaktiviteter.

This review is part of the Swedish research project Regional Electrified Logistics (REEL) and the work package 1.2: Business models and financing models.

Electrification of the freight sector is a fast-developing area and viewed as an important step in reducing the sector's climate impact. However, there are several limiting factors that hinder large-scale transition. The REEL project, which focuses on regional electric deliveries, strives to build knowledge together with the industry and academia to overcome barriers surrounding the area. REEL is a national initiative and is led by CLOSER and is financed by the program strategic vehicle research and innovation (FFI).

Well-thought-out business models and financing models are vital for any organization to secure long-term viability. Business models can be described as a plan for how organizations make business and with who, and include the value offered to the customers, who the partners are, and the cost structure. In the case of electrification of freight transport, business models have an important role since it addresses many of the uncertainties associated with the transition. For example, understanding the cost structure with higher investment costs, what type of value can be offered to the customers, and what role will new actors take in the transport system.

This review consists of three separate parts:

• Review of research projects
• Review of academic publications
• Challenges and trends from the perspective of the industry

The review addresses research projects that are similar to REEL, to investigate their focus and results. The review of academic publications is a structured literature review that aims to describe how business models have been considered for electrification of freight transport. The last section, challenges and trends from the perspective of the industry, addresses aspects that representatives from partner companies within REEL have highlighted.

Inom ramen för det VINNOVA-finansierade projektet ”Hållbar distribution i e-handeln: Hur kan klimatsmarta leveransalternativ underlättas” (HELSMART) har syftet varit att ta fram kunskap om hur e-handlare kan utforma och presentera klimatsmarta leveransalternativ till konsumenter för att minimera klimatpåverkan från e-handelsdistributionen, och på så sätt bidra till ett fossilfritt samhälle. I denna rapport presenteras resultaten från projektet, som pågått under 2020-2023 och som varit ett samarbete mellan Linköpings Universitet och Stockholms Universitet. 

Projektet har kombinerat olika datainsamlingsmetoder, vilket gett möjlighet att förstå utmaningen med hållbara e-handelsleveranser ur olika perspektiv. Metoderna inkluderar dels en genomgång av e-handlares hemsidor, dels fallstudier och intervjuer med e-handlare, logistikföretag och transportplattformsföretag, och dels konsumentdata från faktiska köp före och efter introduktionen av ”miljömärkning” av leveranser. Sammantaget har det här projektet följt utvecklingen av miljömässigt hållbar e-handelsdistribution i en svensk kontext under de senaste nästan fyra åren. 

Resultaten visar att det finns en enorm komplexitet kopplat till miljömässigt hållbara leveransalternativ. För att belysa denna komplexitet så presenteras i rapporten en process som beskriver tre steg för att kunna utforma och presentera klimatsmarta leveransalternativ till konsumenter. Dessa innefattar: 

1. Identifiera miljömässigt hållbara leveransalternativ, 
2. Erbjuda miljömässigt hållbara leveransalternativ till konsumenter, och 
3. Vägleda konsumenters val av miljömässigt hållbara leveransalternativ. 

Genomgång av de tre stegen leder sedan fram till en avslutande diskussion där fyra centrala budskap lyfts. För det första är det inte självklart vad som menas med miljömässigt hållbar leverans. Här finns t.ex. oklarheter i vad man är ute efter att minimera när man vill uppnå miljömässigt hållbara leveranser, och om och hur det går att jämföra olika logistikföretags utsläpp på ett rättvisande sätt. För det andra så befinner sig e-handlarna inte i ett vakuum utan är beroende av andra aktörer, vilket gör att de slutgiltiga utsläppen beror på beslut från en mängd olika och starkt skilda beslutsfattare. För det tredje så skapar externa märkningar transparens, samtidigt som de riskerar att skapa förvirring. För samtidigt som externa märkningar har sina fördelar, så kan de också leda till att för många typer av miljömässigt hållbara leveransalternativ kommuniceras parallellt. För det fjärde så visar resultaten att hållbara leveransalternativ är viktiga för konsumenter, men inte lika viktigt som allt annat. Men genom att placera det miljömässigt hållbara leveransalternativet högst upp i checkouten och markera det som förvalt, så ökar sannolikheten för att konsumenter ska välja detta alternativ. Små knuffar på tillräckligt många kan på sikt ha enormt stor effekt på totala utsläpp.

The improvement of the energy performance of buildings have been an issue in public policy for more than 50 years. On a global scale, the buildings sector accounts for 40 per cent of total energy end-use and almost 35 per cent of greenhouse gas emissions, making it one of the most important sectors to focus on for reaching the 1.5 °C target of the Paris Agreement. The topic was first incorporated in European Union (EU) energy policy during the 1970’s oil crisis and is now fully immersed in EU architecture of multi-level governance where the actually policy process could be opaque for people outside the system. This paper analyses by a narrative literature review the academic literature on governance and policy processes around EU policy on energy efficient and zero-carbon buildings. The value of this review is its broader consideration of the policy pathways to reduce the building sector’s climate impact, offering new perspectives and pointing to areas for further research considering all components, their interactions and interdependence. 

Under påsken år 2022 skedde våldsamma upplopp på flera olika platser i Sverige. Medborgare och politiker har goda skäl att kräva att Polismyndigheten framgent kan hantera den typ av angrepp som skedde under påskhelgen 2022 på annat sätt än som var fallet. Av det som utspelade sig på de olika platserna där det var upplopp under påskhelgen går det att identifiera ett flertal konkreta förändringsbehov, som med relativt enkla medel går att åtgärda. Det handlar exempelvis om att öka polisers förmåga att agera inom ramen för SPT-konceptet (Särskild Polis Taktik för att hantera folksamlingar) genom att ge dem adekvat utbildning och utrustning. Men också om styrning- och ledningsfrågor, om underrättelsetjänstens arbete och om att utveckla arbetsmiljöarbetet kopplat till särskilda händelser. Listan över relativt enkla konkreta åtgärdsförslag går att göra lång och framkommer på olika ställen i denna rapport. 

Huvudskälen till Polismyndighetens tillkortakommanden under påskupploppen har dock att göra med samma typ av strukturella problem som ligger bakom en lång rad andra bristande prestationer såsom låg brottsuppklaring och dåligt resursutnyttjande. Misslyckandet i att förebygga och hantera den typ av våldsamma upplopp som uppstod under påskhelgen 2022 måste därför ses i ljuset av en mer djupgående problembild. Utan att ta tag i de strukturella problemen kommer effekten av andra åtgärdsförslag att bli låg. Det spelar ingen roll om polisen får distansvapen eller om skjutkungörelsen förändras. Problemen handlar om något helt annat än de framförda kraven på bland annat vattenkanoner och gummikulor. Några exempel på strukturella problem som framträder i rapporten:

• Bristande planeringsförmåga
• Bristfälliga analyser
• Personalen behandlas inte som organisationens viktigaste resurs
• En bristande respekt att följa lagar och regler
• Bristande transparens och tillämpandet av manipulativa kommunikationsstrategier

Påskupploppen kan utgöra en väckarklocka för aktörer utanför Polismyndigheten att fokus bör riktas mot hur polisen använder tilldelade resurser snarare än på behovet av förändrad lagstiftning, ökade resurser och nya verktyg för Polismyndigheten. En sådan diskussion har ännu inte skett och detta är ett stort problem eftersom polisen på så sätt inte får ett tillräckligt yttre incitament att utvecklas.   

En kort beskrivning av innehållet i rapportens kapitel:

• Kapitel 2 problematiserar polisledningens uttalanden efter påskupploppen, nämligen att det som hände kom som en överraskning. 
• Kapitel 3 tar upp vikten av att polisen reflekterar över sin egen roll som medaktör till att en händelse eskalerar och att denna insikt var en viktig framgångsfaktor när polisen lyckades utveckla sina metoder efter Göteborgskravallerna år 2001. Kapitlet riktar in sig på vilket ansvar Polismyndigheten har för att en del personer i vissa situationer väljer att angripa poliser med våld och hur Polismyndigheten kan agera för att framgent minska en sådan risk. Vi menar att det är betydelsefullt att inte avgränsa analysen bara till dagarna då våldet uppstod för polisens möjligheter att påverka att liknande händelser inte ska inträffa. 
• Kapitel 4 handlar om polisens tillståndshantering och dess effekter. 
• Kapitel 5 tar upp polisens förebyggande arbete i samband med tillståndsgivna allmänna sammankomsterna. 
• Kapitel 6 berör att kravaller inte är något nytt fenomen i Sverige eller i andra länder och hänvisar till nationell och internationell forskning om polisens hantering av folksamlingar. 
• Kapitel 7 behandlar polisens sätt att tillämpa SPT-konceptet under påskupploppen. Kapitlet innehåller många bilder för att tydliggöra analysen och de slutsatser som dras i kapitlet. 
• Kapitel 8 beskriver hur vissa polisers agerande under påskhelgen ökade hotbilden. 
• Kapitel 9 behandlar frågor som rör bemanningen och om den var tillräcklig.
• Kapitel 10 tar upp arbetsmiljöfrågor.     
• Kapitel 11 analyserar behovet av att utveckla SPT-taktiken och ny utrustning. 
• Kapitel 12 beskriver Polismyndighetens externa kommunikation och riskerna med denna. 
• Kapitel 13 innehåller ett slutord.

Förbättrad industriell energieffektivitet i östgötska företag är ett projekt (med kortnamnet Excen-e) som har bedrivits av avdelningen för Energisystem vid Linköpings universitet under 2018–2021 med finansiering från europeiska regionalfonden. Via samverkan mellan akademi, offentlig sektor och näringsliv, har syftet med projektet varit att bidra till en mer koldioxidsnål och energieffektiv industriell produktion genom kunskapsspridning om mervärden av energieffektivisering och hållbarhetsaspekter, samt att utveckla och använda ett beslutsstödsverktyg kring mervärden vid energirelaterade investeringsbedömningar. Projektet har byggt på kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan projektmedarbetande forskare och ett nätverk av åtta regionala tillverkningsföretag inom vilket projektet har introducerat mervärdeskonceptet och involverat deltagande företag i arbetet med att ta fram verktyget. Denna rapport syftar till att sätta projektet och dess arbete i ett större sammanhang, d.v.s. visa på möjliga samband och synergieffekter mellan övergripande ramverk och begrepp, t.ex. energieffektivisering och mervärden, hållbarhetsaspekterna i det regionala utvecklingsarbetet samt de globala hållbarhetsmålen. Rapporten visar att mervärdesbedömningar av energieffektivisering via projektets framtagna verktyg ökar kunskapen om och användningen av mervärden vilket kan stödja såväl förberedande beslutfattande arbete som uppföljande och utvärderande arbete som rör energieffektiviseringsåtgärder, samt även bidra till och demonstrera samhällsnytta och hållbarhetsvinster på lokal till global nivå.

I Sverige finns det ca 300 000 km grusväg varav drygt 90% är skogsbilvägar och enskilda vägar. För att bibehålla en god trafikkomfort och framkomlighet behöver vägarna underhållas, där bland annat nytt grus behöver tillföras med jämna mellanrum. En del av den grus som tillförs slitytan hamnar i vägkanten på grund av väderförhållande, vissa typer av vinterväghållning och att trafiken sprätter ut den. Genom att återvinna denna mängd går det att minska behovet av jungfruligt material, vilket i sig innebär att mindre grus behöver utvinnas och att färre transporter behövs från grusuttag till vägar som ska underhållas.I denna rapport presenteras en livscykelstudie över vilken effekt en återanvändning av grus vid kantskärning kan ha på global uppvärmning och energianvändning vid underhåll av grusvägar.

Ändamålslokaler utgör en speciell byggnadstyp med stora krav på verksamhetsanpassning. Skolor och vårdlokaler utgör den största uppvärmda ytan i byggnader av icke-bostadstyp. Energianvändningen per kvadratmeter är betydligt högre i äldre lokaler jämfört med nyare, och 60% av den uppvärmda ytan finns i lokaler som är byggda före 1980. Att en så stor andel av våra ändamålslokaler är äldre innebär att de idag är i behov av att renoveras, energieffektiviseras och anpassas efter dagens krav på lokalerna. Många förvaltare av ändamålslokaler ställer sig därför frågan om det är bättre att riva gamla och slitna ändamålslokaler och bygga nya ändamålsenliga lokaler, istället för att renovera. Detta projekt syftar till ett ge ett underlag för beslutsfattare som ställs inför detta val och utgår till stor del från perspektivet livscykelkostnad (LCC).

Projektet har bestått av tre delar:

1. LCC-optimering för att identifiera kostnadsoptimala energieffektiviseringsåtgärder av befintliga byggnader i samband med renovering 
2. Jämförelse mellan kostnadsoptimal renovering och nybyggnation från ett LCC-perspektiv 
3. Identifiering av nyttor och fördelar under en byggnads livscykel, så kallade livscykelnyttor, i samband med renovering kontra rivning och nybyggnation 

Valet mellan att energirenovera och att riva och bygga nytt innebär att aspekter som inte ser likadana ut vid de olika ansatserna måste jämföras. Detta forskningsprojekt har angripit detta genom att studera livscykelkostnader för delar av byggnaden som påverkar dess energibalans med hjälp av livscykelkostnadsoptimering. Utöver detta har värden som upplevs uppnås vid renovering kontra rivning och nybyggnation studerats med hjälp av kvalitativa djupintervjuer och enkäter med förvaltare av skolor och förskolor i svenska kommuner. 

Investering samt LCC är lägre för att renovera än att riva och bygga nytt, så länge stommen inte är skadad. Samtidigt upplevds rivning och nybyggnation som en kostnadseffektiv ansats. Detta alternativ innebär viktiga indirekta nyttor, såsom effektiv drift, god verksamhetsanpassning, god inomhusmiljö och god ändamålsenlighet. Till viss del kan dock dessa värden uppnås även vid en renovering. Inomhusmiljöproblem och kapacitetsbrist är viktiga driftkrafter för att åtgärda skolor och förskolor. Dessa aspekter kan i vissa fall vara svåra att hantera vid renovering.  Renovering är dock den vanligaste ansatsen i svenska skolor och förskolor som behöver åtgärdas, och rivning och nybyggnation ses endast som ett alternativ om byggnaden är i så pass dåligt skick att den inte kan åtgärdas med renovering. Renovering har en kortare ledtid och kan i vissa fall innebära att evakueringen är lättare, jämfört med rivning och nybyggnation. 

Till viss del beror valet på kontexten i kommunen. Olika kommuner har olika förutsättningar och olika problematik i sitt byggnadsbestånd. Studien presenterar en matris med värden som kan uppnås vid renovering kontra rivning och nybyggnation, för att ge en grund för att bedöma vilket val som är lämpligt. Mer forskning kring bedömning av byggnadens skick samt vilka värden som efterfrågas, för att ge bättre underlag till valet mellan renovering och rivning och nybyggnation.

Denna rapport sammanfattar några av de viktigaste lärdomarna och underbyggande analyserna från forskningsprojektet ”Ekonomiskt bärkraftiga stadsterminaler som möjliggörare för energieffektivare stadsdistribution” (Dnr 2017-003184). Projektet har finansierats av Energimyndigheten och pågått från 1 juli 2017 till 31 augusti 2020.

Projektets övergripande syfte har varit att stödja en utvecklad användning av stadsterminaler genom att fokusera hur lönsamheten kan stärkas genom olika tjänsteerbjudanden. Utifrån detta syfte formades sex detaljerade mål:

1. Identifiera Kunder/kundgrupper som är mest centrala i avseendet att generera intäkter till stadsterminalen.
2. Ge förslag på olika tjänster som stadsterminalen kan erbjuda för att stärka sin ekonomiska bärkraftighet
3. Klargöra de ekonomiska potentialerna i olika tjänster
4. Ta fram verktyg och modeller som kan stödja utvecklandet av nya intäktsgenererande tjänster.
5. Visa på tjänsternas koppling till valet av transportlösning och drivmedelsval
6. Samt visa på vilken potential för energieffektivisering som stadsterminaler kan medföra.

Inom ramen för projektet har vi bland annat visat på stora potentialer att öka både den ekonomiska bärkraftigheten och energieffektiviserings-potentialen för stadsterminaler. Detta genom att bland annat identifiera en rad tjänster som en stadsterminal kan erbjuda, men även potentiella kunder.

Detta är en guide som, baserat på livscykelkostnader, stödjer val av åtgärder som främjar mer cirkulära produkter och tjänster. Guiden är ett resultat från projektet Circularis inom Produktion 2030.

Handboken består av fyra delar, där del 1 introducerar begreppet cirkulär ekonomi och vad som menas med åtgärder som ökar produkters och tjänsters cirkularitet. Dessutom diskuteras hur en cirkulär ekonomi förväntas bidra till en minskad resursanvändning samtidigt som en välfungerande ekonomi erhålls. Syftet med handboken är att stödja företag med val av åtgärder som kan göra deras produkter och tjänster mer cirkulära. Valet av åtgärder baseras på livscykelkostnader som beräknas med hjälp av en livscykelskostnadsanalys (Life Cycle Cost, LCC). Enkelt förklarat är en LCC en sammanställning av samtliga kostnader för en produkt eller tjänst under dess livslängd. LCC-begreppet, samt hur man utför en livscykelkostandsanalys beskrivs mer detaljerat i del 2. I del 3 introduceras en steg-för-steg-guide som stödjer val av åtgärder som kan göra produkter och tjänster mer cirkulära. Resultatet från en LCC, samt information om olika åtgärders effekter används för att identifiera lämpliga åtgärder som ökar produkters och tjänsters cirkularitet. Tanken med handboken är att underlätta en övergång till en mer cirkulär ekonomi och därför ges också exempel på praktisk användning. I del 4 visas hur guiden skulle kunna användas för fem produkter på de tre företag, Envac AB, Storbildsfabriken AB och TreCe AB, som har bidragit till forskningsprojektet Circularis.

Projektet ”Beslutsstöd för upphandling av gröna byggprojekt” ingår som ett delprojekt i det strategiska forskningsprogrammet Bioinnovations ”Framtidens biobaserade byggande och boende (FBBB). Delprojektet tar sin utgångspunkt i de marknadsmässiga svårigheter som trä i byggande haft i att uppfattas som ett likvärdigt alternativ till övriga stommaterial. Ett antal kommuner i landet har därför utarbetat  träbyggnadsstrategier för att synliggöra trä som lämpligt stommaterial och ett material som har höga miljömässiga prestanda.

Syftet med projektet har varit att belysa hur kommunala strategiska handlingsmönster kan påverka utvecklingen till att trä i byggande kommer in som ett likvärdigt byggnadsmaterial. Målet med denna rapport är att utifrån av ett antal strategier, och byggprojekt visa hur framtida upphandlingar kan se ut.

Tio stycken träbyggnadsprojekt i tre kommuner med träbyggnadsstrategi har valts ut och beskrivits, via insamlad sekundärdata och intervjuer med berörda personer. Urvalet av byggprojekt grundades på att få en bredd av byggnadstyper och upphandlingsformer snarare än skillnader i kommuners handlingar och överväganden i de enskilda projekten.

Sammanställningen av de tio byggprojektens genomförande visar att förekomsten av kommunala träbyggnadsstrategier har haft en positiv påverkan på introduktion och utveckling av träbyggandet. Detta tillsammans med dynamiken i den regionala/ lokala byggmarknaden. Genom att det finns en målsatt strategi skapar det en tydlighet från kommunalt håll om kommunens ambition och vilja att bygga med trä, vilket är en viktig grund för förändringen som visar sig i sammanställningen. Entreprenörerna har därmed fått incitament att lära sig träbyggande eftersom det skapar en konkurrensfördel. Den kommunala beställaren har en viktig roll i att tolka och förmedla den av politiker antagna träbyggnadsstrategin och skapa en intern förståelse och kompetens om träbyggande. Slutligen visar de  enskilda projektprocesserna på vikten av ett systematiskt lärande och intern spridning av kunskap för lyckade resultat.

Slutsats: Kommunerna bör beskriv och definiera långsiktiga mål med byggandet i kommunen där trä ska ingå som ett konkurrenskraftigt alternativ i beskrivningen av möjliga lösningar. 

I denna rapport undersöks leantavlor ur ett styrningsperspektiv genom att beskriva skillnader mellan analoga och digitala koordineringstavlor i leanbaserad styrning. Rapporten bygger på ett projekt som undersökt tre svenska organisationers tester av digitala leantavlor för att se hur dessa påverkar styrning av verksamheten.

Studien visar att digitalisering kan påverka tavlans roll som fysisk mötesplats, gemensam agenda och informationsnav genom att digitalisering möjliggör icke-fysiska mötesplatser, fokus på mer dynamisk informationsvisning och förändrade informationsmönster genom integrerade flöden. Samtidigt är en styrka i lean att tavlan kombineras med möten, och tavlan är ofta en del i ett system där enskilda delar inte alltid kan förändras på kort sikt.

Baserat på organisationernas erfarenheter och litteraturen så ges förslag för införande och användning av digitala leantavlor: (1) Identifiera verksamhetens behov, (2) Inventera verksamhetens digitala kompetenser, (3) Gör en riskbedömning och väg dessa mot förväntade vinster, (4) Skapa tillfällen för lärande före, under och efter införandet av tavlor, (5) Hitta ”lågt hängande frukter” (snabba, enkla förbättringar) från start, (6) Börja testa i liten skala och dra lärdomar av erfarenheterna.

Funktionsförsäljning är en affärsmodell där leverantören erbjuder och tar betalt för den funktion och nytta som produkten och/eller tjänsten levererar istället för att sälja en produkt. Leverantören tar under avtalsperioden ansvaret för att uppfylla den erbjudna funktionen. För att säkerställa god lönsamhet ligger det i funktionsförsäljarens intresse att erbjuda hållbara lösningar som kräver lite resurser för underhåll och drift. Därmed finns det också en potential till att resurseffektiviteten ökar, att miljöbelastningen minskar och att kundens värde av erbjudandet blir större än för traditionella produkter och tjänster.

I denna rapport analyseras och jämförs kostnader och miljöeffekter sett i ett livscykelperspektiv av funktionsförsäljning respektive produktförsäljning. Det konkreta exemplet är belysning av ett klassrum.

Denna studie har bl.a. lett till nya insikter och en fördjupad förståelse för energiledning ur ett styrningsperspektiv. Det finns idag endast ett fåtal studier på energiledning med liknande perspektiv (Schulze et al., 2018, 2016; Virtanen et al., 2013) varför fortsatt forskning starkt rekommenderas. Den multipla fallstudien visade att det finns skillnader i organisering och styrning för energiledning även mellan liknande företag inom samma industri. Dessa skillnader kan till synes härledas till den strategiska riktning respektive företag tagit i sitt energiarbete. Ett ramverk har utvecklats som visar på vilka aktiviteter som bör prioriteras för att möjliggöra för ett proaktivt energiarbete. Fallstudien som fokuserade på investeringsprocessen och dess aktiviteter och procedurer stärker dessa slutsatser: energi bör på operativ nivå integreras som ett kriterium vid investeringar samt på strategisk nivå som en strategisk prioritet.

Det samlade värdet av sågverks-, trämanufaktur- och möbelindustrin – trävärdekedjan – uppgick år 2017 till drygt 100 Mdr SEK för företag med fler än 9 anställda. En kraftig tillväxt följde innan omvärldsfaktorer som finanskris, minskat bostadsbyggande, valutaoro och så vidare bromsade in utvecklingen. Under de efterföljande åren har värdekedjan återhämtat sig delvis tack vare en ökad klimat- och miljödebatt som gynnat ett förnybart material. År 2017 omsatte värdekedjan knappa 90 Mdr SEK.

I projektet ”E-handelns påverkan på snickeriindustrin” har ingått att beskriva ett antal delbranscher inom trävärdekedjan och analysera vilka hot och möjligheter som dessa branscher har stått inför. Ingående delbranscher är dörrar, fönster, trappor, men ytterligare närliggande delbranscher har valts att redovisa i denna rapport. Beskrivningen bygger på ekonomiska data insamlade via företagens årsredovisningar för perioden 2008 till 2017, på branschstudier som visar respektive bransch samt generella konjunkturella studier för den svenska marknaden.

Bilden som framträder är branscher som mår förhållandevis bra. Omsättningsökning, måttligt god lönsamhet och tillväxt. Det finns dock orosmoln som tornar upp sig, där mindre företag uppvisar en sämre lönsamhet, konkurrensen från utlandet och mer standardiserade produkter kommer in, samt att mellanleden har en fortsatt stark roll i värdekedjan.

Framtidsutsikterna ser generellt positiva ut, och analysen kan delvis påvisa vikten av fortsatt nära relation med slutkunder, vikten av att hitta unika produkter som kan modulariseras och snabbt utvecklas vidare, och att noggrant följa hur näthandeln utvecklar sig.

THE CHALLENGE: Extensive research efforts are ongoing to ensure long-term competitiveness for Swedish system building industry, such as WASP[1] (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program), where technology development, including software development, for future intelligent systems is addressed. This development has potentially major consequences for organizations that develop, provide, and utilize future complex and intelligent systems. Maintaining some of these systems’ functions will be crucial to many functions in society, such as various infrastructure like transport systems, communications systems, and healthcare. The development is disruptive in character and changes the conditions for the actors in the system-building industry (see WASP’s Technology Foresight 2018). Closely related to this technology development, a number of management challenges are emerging, such as:

The emergence of ecosystems for dynamic and intelligent platform-based systems. This overthrows traditional principles of organizational design that are often based on direct mirroring of the system architecture (also referred to as "mirroring hypothesis" / Conway's law), where a typical situation is that there is a responsible organizational unit for each subsystem in the system. In the face current developments, new perspectives on the links between the system architecture and the organization need to be developed as a result of the emergence of ecosystems, new types of layered system architectures, the intelligent evolution of systems, the creation of training data, and the emergence of new types of actors such as data factories.

Complexity beyond human cognitive understanding creates a need to re-evaluate existing insights into bounded rationality (Simon, 1972) into a new understanding of rationality that recognizes that human cognition and the intelligence of systems are strongly interwoven. Such rationality may be understood as generative and open and potentially culminates in a paradigm shift in management knowledge. Based on this, new management approaches need to be developed, e.g. how emerging complexity can be embraced (Garud et al., 2013).

Denna rapport är en slutredovisning för det Vinnova finansierade utvecklingsprojektet ”Affärsmodell för logistiksystem för överskottslivsmedel - På väg mot en cirkulär ekonomi för matsvinn”. Projektet genomfördes från oktober 2017 till augusti 2018 i samarbete mellan Stockholms Stadsmission, Linköpings universitet och Bring Frigo.

Syftet med detta projekt har varit att framta koncept och affärsmodell för ett nationellt logistiksystem för redistribution av funktionellt livsmedelssvinn. Utvecklingen har skett i nära dialog med systemets användare: sociala organisationer, livsmedelsbranschen och transportsektorn. En affärsmodell är en förutsättning för att möjliggöra långsiktig hållbarhet för en storskalig och effektiv lösning för överskottslivsmedel i Sverige.

Vi vill rikta ett stort tack till alla de företag och organisationer som under projektets gång bidragit med input och feedback: Aon, Arla, Arvid Nordquist, Atria, Axfood, Bergendahls, Brave Business 2030, Coop, CSCMP, Elvenite, Findus, Food2Change, Frälsningsarmén, GS1, Hela Människan, Know IT, Kronfågel, Lantmännen, Länsförsäkringar, Lidl, Martin & Servera, Menigo, Polar Cape, PostNord, Räddningsmissionen, PwC, Svensk Dagligvaruhandel, Svenska Retursystem, Sveriges Stadsmissioner, Värmestugan Helsingborg och Unilever. Vidare vill vi tacka forskare och examensarbetare vid Linköpings Universitet som medverkat inom ramen för projektet och som bl.a. medverkat vid arbetsmöten, stöttat med kunskap kring uppbyggnad av affärsmodeller, samt hjälpt till i framtagande av olika former av information. Vi vill också tacka anställda inom Stockholms Stadsmission som har bidragit med information och kunskap om befintlig redistribution, kommunikations stöd, inputs på möten och workshops samt praktiskt hjälp i samband med dessa.

Med Agenda 2030 och FN:s 17 Globala mål för hållbar utveckling initierades en ny era för det globala hållbarhetsarbetet med tydligt fokus på målstyrning, där samverkan och integration är nyckelbegrepp. Globala målen skulle kunna bidra till ett mer proaktivt och allomfattande hållbarhetsarbete genom att arbetet bättre operationaliseras och integreras i såväl internationella, nationella, regionala som lokala policyer och strategier. Men det kan också finnas en risk att denna nya globala Agenda kan leda till det bara är retoriken och inramningen som ändras och inte praktiken. Hur man ska gå tillväga på regional och lokal nivå för att implementera Globala målen finns inte särskilt tydligt beskrivet i Agenda 2030. Det pågår dock mycket aktivitet kopplat till de globala målen på såväl regional som lokal nivå, vilket betyder att erfarenhetsbanken för implementering av de globala målen växer för varje dag.

Regioner och kommuner är institutioner som står för kontinuitet och långsiktighet i det lokala och regionala hållbarhetsarbetet. Då flera av målen är av mellankommunal och kommunal art skulle de regionala och lokala nivåerna kunna utgöra eller bidra till plattformar och ha samordnande roller för strategisk samverkan kring hållbarhetsfrågor i allmänhet och de globala målen i synnerhet.

Det finns redan ett utvecklat hållbarhetsarbete inom kommuner och regioner. Därför är det viktigt att reflektera över hur det kan förhållas till de Globala målen för undersöka hur de kan integreras i processerna istället för att bli separata projekt. Det är även viktigt att reflektera över redan existerande samverkansformer och arenor. De globala målen skulle kunna ses som ett instrument för att samordna den flora av hållbarhetsinitiativ som redan finns i de regionala och kommunala kontexterna, vilket skulle kunna bidra till att man ökar verkningsfullheten i det existerande hållbarhetsarbetet och ”levlar” (höjer) hållbarhetsprestandan till nästa nivå.

Den här rapporten, som är en förstudie, är den första inom forskningsprojektet ”Förbättrad regional och lokalhållbarhetsprestanda genom integrering av FN:s globala hållbarhetsmål (LETS[1]). Projektet fyller en viktig funktion i att samla, sammanställa, analysera och kommunicera erfarenheter och därmed bidra med ny kunskap och inspiration till tillvägagångssätt för regioner och kommuner som står i begrepp att integrera de globala målen. Syftet med den här studien, som är en förstudie till LETS, och den här rapporten är inte att var heltäckande och allomfattande, utan den fyller främst funktionen att utgöra underlag för de kommande etapperna i forskningsprojektet LETS vad gäller tex. urval av djupstudieobjekt, litteratursökning etc. Den ger en översiktlig bild av kunskapsläget våren 2018 med utgångspunkt från forskningsfrågorna i forskningsprojektet LETS. Syftet med att sammanställa det här underlaget i en rapport fyller förhoppningsvis en funktion som inspiration till de kommuner och regioner som idag är i eller ska påbörja processen att implementera Globala målen.

Studien baseras på dels en genomgång av vetenskaplig litteratur och andra rapporter och dels en övergripande intervjustudie med miljö/hållbarhetsstrateger (eller motsvarande) i 15 kommuner och 4 regioner i Sverige. Medan litteraturstudien har ett internationellt perspektiv är intervjustudien mer fokuserad till svenska förhållanden (vilket också är fokus för forskningsprojektet LETS).

I litteraturundersökningen har vi även gått tillbaka till tidigare globala initiativ, som Agenda 21 och Milleniemålen, för att reflektera över vilka lärdomar som kan dras från dessa processer och hur det kan utnyttjas i arbetet med de Globala målen.

De globala målen har beskrivits i en rad olika publikationer under de senaste åren, men är först nyligen dessa har börjat ge exempel på hur målen omsatts i praktik, vilket ju inte är särskilt överraskande. Utifrån de artiklar och rapporter vi studerat för den här rapporten har vi valt ut ett antal teman, utifrån forskningsprojektets övergripande syfte och frågeställningar. Rapporten ger bland annat exempel på de utmaningar och möjligheter med regional och lokal implementering som vi identifierat i litteraturen. Många av både möjligheterna och utmaningarna som litteraturen beskriver handlar om samverkan och det tvärsektoriella arbetssättet. Den inneboende komplexiteten hos de Globala målen seglar upp som en av utmaningarna, och detta kopplat till hur En av utmaningarna, som nämns på flera ställen i litteraturen är Globala målens inneboende komplexitet och svårigheten att anpassa målen och indikatorerna till lokal nivå. Andra utmaningar som identifierats är svårigheten att samla intressenter med rätt kunskap och engagemang. Vidare diskuteras data som en utmaning och då handlar det om tillgång till data och tillgång till tillförlitliga data. Samordning kunskap är andra aspekter som pekas ut som utmaningar. Bland de möjligheter som vi identifierat i litteraturgenomgången. När det gäller utmaningar handlar det mycket om att hållbarhetsarbetet kan få ett uppsving, att det kan underlätta beslutsfattande, öka resurseffektivitet samt underlätta för kunskapsbyggande. Vidare nämns att detta gemensamma ramverk skulle kunna underlätta för att visualisera och jämföra hållbarhetsarbetet mellan olika organisationer samt att det kn underlätta för samarbete kring dessa frågor eftersom man pratar samma hållbarhetsspråk.

Det finns även ett stort antal vetenskapliga artiklar och olika rapporter som beskriver olika slags verktyg som ska stötta och underlätta för implementeringen av Globala målen. Det finns verktyg som ger stöd till såväl inventering som mätning och uppföljning. Men det finns också verktyg för att underlätta samverkan mellan olika aktörer.

Utifrån de intervjuer vi gjort för den här studien kan vi konstatera att många kommuner och regioner är i uppstartsfasen av att implementera Global målen. Det handlar i stor utsträckning om att integrera målen i strategier och att förankra och kommunicera. Utifrån intervjuerna kan vi utläsa att den främsta potentialen som kommunerna och regionerna i den här studien ser med Globala målen handlar om att få struktur och stöd i sina processer för hållbar utveckling. En annan potential är att få ett gemensamt hållbarhetsspråk som fungerar över organisationsgränser och nationsgränser. De hinder som kommunerna och regionerna upplever är framförallt koppade till svårigheten att konkretisera Globala målen och att omsätta dem i lokal praktik i kärnverksamheten. En annan utmaning som flera nämnde var svårigheten att mäta och följa upp arbetet med målen.

Trots att vi har identifierat en mängd utmaningar, både genom litteraturgenomgången och i de intervjuer vi gjort för den här studien, ser vi också att det finns en tilltro till och en potential i att implementera Globala målen i regioner och kommuner. Genom att utgå från redan existerande hållbarhetsarbete, identifiera vad som redan görs och hur det kan stärkas upp genom tydligare koppling till Globala målen skulle de kunna underlätta för ett mer sammanhållet och systematiskt hållbarhetsarbete internt i organisationerna men även för samverkan kring dessa frågor med andra aktörer. Tid är en viktig resurs i detta sammanhang och därför behöver det avsättas tid för att jobba med dessa frågor i organisationerna och man måste låta arbetet ta tid. 2030 är inte långt borta, men hållbarhetsarbetet i kommunerna och regionerna behöver ett längre perspektiv än så.

För att möta trender såsom ökad internationell konkurrens måste framtida transportsystem inte bara vara ekonomiskt utan även socialt och miljömässigt hållbara. CSR-arbetet måste lyftas till en affärsmässighet där hållbara transportsatsningar blir en integrerad del av affärsutvecklingen och stödjer näringslivets långsiktiga och hållbara konkurrenskraft. För detta krävs nytänkande och innovationskraft. Kunskapen kring hur CSR-arbete kan göras företagsekonomiskt intressant är starkt begränsad. Det saknas kunskap kring hur företagsekonomiskt intressanta tjänster och processer kan utformas som stödjer en utveckling mot satta transportpolitiska mål och miljömål, och som stöds av mätning och uppföljning.

Fokus i detta projekt har legat på att identifiera, beskriva och analysera innovationer som kan medföra att transportrelaterat CSR-arbete ger effektivare verksamheter och/eller kundservice. Transportutövare och transportköpare (här handelsföretag) har fokuserats. Handelsföretag kan i sin roll som länk mellan kunder och producenter och med sin ofta starka förhandlingskraft påverka CSR-arbetet även utanför företagsgränserna. De stora potentialer som finns i gränssnitten mellan transportsystemets aktörer har därmed lyfts fram.

Den här handboken är resultatet av forskningsprojektet ”Affärsmodeller för citylogistik” som har finansierats av Vinnova och genomförts av forskare på Linköpings Universitet vid avdelningen Logistik- & Kvalitetsutveckling under perioden 2015 – 2017. Projektet är en direkt uppföljning av Färdplan Citylogistik – Godstransporter i urbana miljöer som visade att citylogistik och samordnad varudistribution behövs för att kunna driva utvecklingen mot mer hållbara och attraktiva städer med emissionsfria godstransporter. Den här boken presenterar en modell som syftar till att hjälpa kommuner och företag att komma igång med citylogistik och samordnad varudistribution – En affärsmodell som också fungerar som ett beslutsunderlag. Projektet grundar sig också i Forsknings- och innovationsagenda för framtidens logistik, där citylogistik lyfts fram som ett av de viktigaste utvecklingsområdena inom logistikområdet i framtiden.

I nutid existerar en samsyn kring att den offentliga sektorns innovationsförmåga utgör en mycket viktig potentiell resurs för att möta såväl samtidens som framtidens utmaningar. Denna outnyttjade resurs i form av medarbetares idé- och innovationskraft kan, genom ett systematiskt och strukturerat främjande, stöd och utnyttjande hjälpa offentlig sektor att nå ytterligare förbättringar och effektiviseringar med hänsyn till resursutnyttjande. Genom att omsätta medarbetares förmåga i form av kreativitet och innovationskraft till reell nytta har, som fokuseras i denna utvärdering, den kommunala sektorn bättre förutsättningar att bemöta dagens och morgondagens utmaningar på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. För att möta samtidens krav och utmaningar i det lokala samhället, måste därmed traditionella sätt att organisera och strukturera verksamhet utmanas och förändras för att i större utsträckning främja aktörs- och nätverksdrivna ansatser.

Denna rapport presenterar utvärderingen av Linköpings kommuns arbete att introducera och etablera ett idé- och innovationssystem - en idé och innovationsfrämjande struktur och stödfunktion. Dessa insatser har erhållit positiv respons, men ett bredare genomslag i operativ verksamhet kan hittills anses vara begränsat. Följande analys fokuserar identifierade utmaningar inom områden som styrning och samordning, förankring av centrala begrepp samt förutsättningar och kultur. Utvärderingens resultat presenteras som tydliga åtgärder och strategiska ställningstaganden. Dessa framhåller vikten av en balanserad och nyanserad helhetssyn på idé- och innovationsprocessen. Med ökad proaktivitet, samverkan i nätverk, minskad distans till operativ verksamhet, tydlig förankring av centrala begrepp samt aktivt främjande av en kreativ arbetsmiljö och innovationskultur ser vi en god potential för fortsatt positiv vidareutveckling av kommunens idé- och innovationssystem.

Mot bakgrund av samhälleliga utmaningar kopplade till demografi, klimat, sysselsättning och krav på resurseffektivitet kan industriellt träbyggande bidra med följande i ett tidsperspektiv fram till 2025:

• Bygga upp en kapacitet för industriell träbyggande som kan leverera 50 % av flerbostadshusen som byggs på den svenska marknaden (17 500 lägenheter varav 15 000 producerade inom landet) och samtidigt nå en 30-35%-ig materialandel inom segmentet lokaler.

• Därigenom skapa 8 000 nya jobb inom prefabricering i fabriksmiljö och bidra till att flytta 6 000 jobb från storstad till landsbygd. Detta kan vara en dellösning på bristen på inhemsk byggarbetskraft – att flytta ut jobben på landet och att ”göra om” snickare till maskinoperatörer. Detta kan även vara en möjlighet för integrering av nyanländ arbetskraft.

• Utnyttja träets potential för minskad klimatbelastning jämfört med andra byggmaterial. Ett industriellt flerbostadshus har 40 % lägre CO2 utsläpp än ett jämförbart betonghus. Motsvarande siffra för lokaler är minus 35-40% (baserat på sammanfattande och nya analyser av Tyréns).

• Minska klimatbelastningen med 0,7-0,8 miljoner ton CO2 ekvivalenter genom att substituera från betong till trä – en besparing som utgör knappt 3 % av den totala mängd utsläpp som Sveriges handlande och icke handlande sektorer ska anpassa sig till för år 2030. Om träets kollagring adderas till substitutionseffekten så blir den kalkylmässiga besparingen 2-4 miljoner ton CO2 ekvivalenter.

• Bygga resurseffektivare med industriellt byggande och framförallt utnyttja den potential till fortsatta effektivitetsförbättringar som ligger i att öka volymerna. Detta sker genom högre nivåer på byggproduktionen i kombination med kraftigt ökade marknadsandelar. Industriellt byggande har bättre kontroll över processer som även inkluderar underentreprenörer och konsulter och kan genom bättre integration och partnerskap verka dämpande på en marknad som kännetecknas av stora svängningar i lägen präglade av överhettning respektive nedgång och stiltje.

En avslutande kommentar gäller behovet av kapacitet på den svenska marknaden för bostadsbyggande. Svensk skogs- och träindustri verkar i dagsläget stiga in med stora kapacitetsutbyggnader i ett läge där det inte är särskilt troligt att svensk betongindustri fortsätter att expandera. Vi bedömer att osäkerheten vad gäller klimatfrågan är för stor för att man från betongsidan ska ge sig in på stora investeringar i nuläget. De stora byggbolagen verkar ägarmässigt frikoppla sig från betongbranschen och är därmed ännu mera obundna att gå över till en trästrategi när incitamenten blir tillräckligt stora och tydliga. Detta är en stor möjlighet för industriell träbyggande.

Analysen i detta projekt visar att moderna flervånings träbyggnader för bostäder uppvisar en lägre frekvens av brandincidenter som lett till insatser från räddningstjänsten vid en jämförelse med hela det övriga bostadsbeståndet av flerbostadshus. Detta är rimligt, bland annat med hänsyn till att det aktuella beståndet av flervånings träbyggnader består av relativt nyproducerade byggnader. Endast en av incidenterna i de totalt drygt 10000 bostäderna har någon koppling till stommaterialet.

Under senare år har frågan om moderna trähuskonstruktioners brandsäkerhet aktualiserats från nya perspektiv. Tillämpad teknik sedan 20 år baseras på brandkrav i nationella regelverk enligt EUs Byggproduktdirektiv som till stor del verifierats genom laboratorietester. När byggtekniken nu är vedertagen och förväntas öka betydligt kommer kravet på en utvärdering av dess funktion i verkligheten från flera aktörer.

Det moderna träbyggandet definieras i detta projekt som flerbostadshus högre än två våningar, där bärande stommen är av trä och där uppförandet skett efter Boverkets uppdaterade byggregler 1994 eller senare versioner av byggreglerna. Till begreppet flerbostadshus räknas här även studentboende/elevhem samt vårdboende. Projektet har genomfört och analyserat en totalinventering av dessa bostäder.

Datainsamlingen har hämtats direkt från komponentföretag, byggherrar och entreprenörer som tillverkat respektive uppfört flerbostadshus med mer än två våningar från 1994 och framåt. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) har sedan levererat utdrag ur sin incidentdatabas för brandincidenter med insatser från räddningstjänsten för samtliga dessa byggnader.

Data finns om drygt 10000 lägenheter från 188 byggnadsprojekt, vilket bedöms utgöra mer än 95 % av genomförda projekt. Uppgiftslämnarna i branschen redovisar totalt 3 fall av brandincidenter för åren 1998–2014 och MSB:s uppgifter utökar antalet med mindre incidenter till totalt 22 fall, varav 3 i fristående soprum.

Det övergripande syftet med detta projekt var att undersöka förutsättningarna för att öka tjänsteinnehållet på den svenska energimarknaden utifrån ett energibolags perspektiv. Mer konkret omfattar rapporten följande:

• Beskrivning och analys av implementeringsprocessen av energitjänster hos ett energibolag; detta skedde genom att följa implementeringen av vissa typer av energitjänster. Målet var att ta fram ett ramverk för hur energibolag kan arbeta för att effektivt implementera och leverera utvecklade energitjänster (checklistor, processteg etcetera) samt nyckelkriterier för att vara framgångsrik i detta.
• Undersökning av vilka typer av avancerade energitjänster som kan utvecklas, och hur (till exempel hur dessa kan paketeras), med utgångspunkt i kundens behov och med kunden som medskapare. Detta skedde genom att identifiera dels de behov och de utmaningar som kunder står inför (oberoende av leverantör), dels de typer av tjänster som har potential att skapa värde (utifrån marknadens behov). Målet var att ta fram en typologi av energitjänster med typiska karaktärsdrag samt även klassificera vilket värde (för både kund och leverantör) som kan skapas. Denna typologi kan användas av energibolag (och andra) vid nyutveckling av tjänster men även vid kundkontakter och strategiutveckling.
• Beskrivning av de framtida affärsmodeller som är möjliga för att ett energibolag på ett effektivt och lönsamt sätt ska ha potential att utveckla, sälja och leverera energitjänster.

Det som gör denna rapport unik är att den ämnar kombinera energitjänsteforskningen med den numera rika flora av vetenskaplig litteratur kopplad till så kallad tjänstefiering. Främst har forskning inom tjänsteinnovation berört tillverkade företags produkt- och tjänsteportföljer. I denna rapport ämnar de rådande teoribildningarna inom forskningsfältet tjänsteinnovationer kopplas till den relativt sätt nya så kallade energitjänstemarknaden men där flera likheter med tillverkande industri finns, till exempel ett traditionellt sett starkt fokus på den produkt som säljs och inte kring tjänster kopplade till produkten.

Städer är en viktig arena för arbetet för en mer hållbar utveckling. Det finns prognoser som förutspår att omkring 70% av jordens befolkning kommer att leva och bo i städer år 2050 (jämfört med dagens 50%). Detta, tillsammans med en generell förväntad befolkningsökning, ställer höga krav på hur städer utvecklas för att tillgodose staden med de resurser som krävs för att försörja dess invånare, utan att ytterligare överutnyttja jordens ekologiska bärkraftighet. Samtidigt som städer är källor till många av de globala miljöproblemen, är det också på stadsnivå som det finns stora möjligheter att agera och få genomslag för lösningar och förbättringar.

I Sverige har kommunerna en nyckelroll eftersom det oftast är de som ska omsätta de internationella och nationella visionerna och målen om det hållbara samhället till konkreta åtgärder och processer. Genom att utveckla tekniska system som gör det enklare för varje enskild individ att leva mer hållbart kan kommunerna underlätta arbetet för en mer hållbar stadsutveckling. För att lyckas med det räcker det inte med stegvisa förbättringar av de redan befintliga teknikerna, utan flera tekniska system behöver förändras väsentligt. Detta förutsätter gränsöverskridande samverkan mellan olika samhällsaktörer, sektorer, organisationer och över geografiska territorier.

Innovation är en viktig komponent i hållbar stadsutveckling. Innovation rör inte bara inte tekniska lösningar utan även innovation av organisatoriska samarbetsformer där samverkan och lärande står i fokus. Hållbar utveckling är en stor utmaning med komplexa och flerdimensionella problem. För att klara denna krävs gemensamma ansträngningar och en vilja att arbeta över organisations- och sektorsgränser. Från forskningsprogrammets sida har vi gjort flera olika ansatser för att stimulera bred aktörssamverkan och gemensamt lärande för en mer hållbar stadsutveckling, till exempel genom att:

• bjuda in till regelbundna möten med forskningsprogrammets referensgrupp som representerar olika lokala aktörsgrupper (se bilaga 1),
• tillgängliggöra forskningen till en bredare målgrupp i visualiseringsproduktioner i samarbete med Interactive Institute (se bilaga 2),
• arrangera konferenser och seminarier i syfte att sprida resultat och slutsatser från forskningsprogrammet och stimulera till diskussion om hållbar stadsutveckling (se bilaga 3)
• publicera vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar, rapporter samt synliggöra forskningen i media (Bilaga 4)

Forskningens syfte har varit att bidra till relevanta aktörers beslutsprocesser genom att bidra med kunskap och inspiration. Vi gör inte anspråk på att ha gjort en komplett genomlysning, utan de delprojekt som genomförts är valda utifrån att de ansågs vara särskilt värdefullt utifrån forskningsprogrammets syfte och inriktning.

The UITP World Congress & Exhibition is the largest worldwide public transport event that is held every second year in different cities around the world. It involves wide range of participants from public transport authorities and politicians at the local, national and cross-national levels to the manufacturing companies, suppliers, operators, investors and solution providers to all segments of the public transport sector and its related mobility infrastructure. It includes rail, road, water-born and even alternative and new modes of public transport systems for short distance and urban mobility covering metropolitan areas and other specific territories.

This report summarizes background information on the UITP organization, its impact and related public transport projects as well as field notes and empirical insights collected from the research visit to UITP world congress and exhibition in Milan between 8to 10^th of June 2015. The focus of the research visit and the scope of this report mainly concern city-bus vehicles and related EU-funded projects or public-private partnerships for technological advancements of the alternative powertrain in this field i.e. hybridization and electrification of city buses.

Energiförsörjning har under lång tid främst varit en fråga om central styrning med litekommunikation mellan producent och konsument. Värme, el och andra tjänster har produceratsav offentligt ägda bolag med litet utrymme för alternativa lösningar. Detta har dock börjatförändras, genom allt mer gräsrotsrörelser som siktar på större grader av självförsörjning avenergiproduktion. Trenden är tydlig i både Sverige och internationellt.

Denna studie fokuserar därför på denna typ av rörelser, för att förstå avgörande faktorer för enuppskalning av högre grad av självförsörjning. Vi är intresserade att förstå drivkrafter bakomolika typer av gemenskaper med höga ambitioner gällande hållbarhet och självförsörjning.Studien genomfördes i två faser. I fas ett har vi studerat sammanlagt fem samhällen i Danmark,Tyskland och Storbritannien som vidtagit omfattande åtgärder för ökad självförsörjning avenergi för att förstå hur de skapades, varför och hur de fungerar idag. I fas två har vi genomförten web-baserad enkätundersökning till boende i svenska ekobyar, för att förstå motiven för attflytta dit och erfarenheter av boendet. Det övergripande syftet med studien är att förståmedborgares engagemang i gemenskaper för hållbarhet och analysera vad detta kan betydagällande tillgång och efterfrågan på hållbar energi.

Resultatet från fas ett, där intervjuer genomfördes med nyckelaktörer i förnybara samhällen,visar att dessa samhällen tog sina steg mot ytterligare hållbarhet på grund av antingenomvälvande händelser, såsom oljekriserna på 1970-talet, eller genom nationella”energitävlingar”; de startade på grund av särskilda händelser. Av största vikt för lyckade projektvar ett tätt samarbete mellan kommuner och medborgare, särskilt genom medborgarägande. Detskapade intresse, insyn och säkerhet i projekten. Utvecklingen skapade även nya arbeten ochattraherade nya arbetstillfällen till orterna på grund av den kompetens som fanns där. Även omdet är stora fördelar med stort medborgarinflytande har det visat sig vara mer tidskrävande. I allafallen har de lyckats bli i princip självförsörjande på förnybar energi, i ett fall producerar det.o.m. 500 procent av deras elbehov, men en ytterligare utmaning har varit att anpassa desjälvständiga systemen till existerande centraliserade system vilka är anpassade efter andraförutsättningar.

Enkäten i fas två skickades ut till 17 ekobyar. Vi fick en svarsfrekvens på cirka 30 procent ochfrågorna berörde exempelvis motiv att flytta till ekobyn, miljöintresse och upplevd belåtenhetmed boendet. Resultatet visade att de boende är välutbildade med ett stort miljöintresse och attäven om det i många fall uttrycktes att uppoffringar får göras på grund av boendet så är det värtdet. I svaren uttrycktes lite sociala konflikter men att de tekniska systemen gav upphov tillmycket arbete och diskussioner. I några fall verkar systemen varit feldimensionerade från startoch något som behövts hanteras lång tid framöver. Just de tekniska systemens prestanda är någotsom är av stor betydelse för huruvida boende trivs i by eller ej. Det går att sammanfatta det somatt byarna startade som en rörelse där det fanns en vilja att göra något annat och vara mersjälvständig.

Resultaten från de två studierna visar bland annat vikten av kommunikation med och inkluderingav boende. Människor är också villiga att anpassa sig till nya situationer så länge det intepåverkar komforten allt för mycket eller om det är för en god sak. Det finns dock stor kunskapbland alla dessa gemenskaper som borde tas tillvara på i andra sammanhang.

Det samlade värdet av sågverks-, trämanufaktur- och möbelindustrin – trävärdekedjan – uppgick år 2004 till knappt 70 Mdr SEK för företag med fler än 9 anställda. En kraftig tillväxt följde innan omvärldsfaktorer som finanskris, minskat bostadsbyggande, valutaoro och så vidare bromsade in utvecklingen. Under de efterföljande åren har värdekedjan återhämtat sig delvis tack vare en ökad klimat- och miljödebatt som gynnat ett förnybart material. År 2012 omsatte värdekedjan knappa 90 Mdr SEK.

Branschorganisationerna Svenskt Trä och Trä- och Möbelindustriföretagen, TMF, önskade en uppdatering av hur värdekedjan utvecklats under de senaste tio åren och vilka framtida möjligheter som kan skönjas. Genomförandet har skett genom insamling av ekonomiska siffror för samtliga företag inom respektive industrigren och men bredare insamling för företag med fler än 9 anställda. En enkät och företagens syn på framtiden samt ett antal workshops med företag inom några delindustrier (sågverk, träbyggande och komponenttillverkare).

Utvecklingen för sågverksindustrin har utmärkts av en fortsatt konsolidering där de stora företagen (>500 milj SEK i omsättning) har vuxit. Denna grupp omsatte 28 Mdr SEK av totalt 35 Mdr för sågverksindustrin. Lönsamhetsmässigt är det dock de mellanstora företagen som visar bäst siffror på mellan 5 och 10 % under perioden.

Trämanufakturindustrin bestående av de strategiska grupperna, småhus, dörrar, fönster, golv, kök/bad, snickeri, förpackningar, limträ/limfog, byggsystem och inredningar visar en varierad bild. Byggsystem, kök/bad och inredningar har vuxit med mellan 50 och 100 % under perioden medan golv och småhus backat. Totalt sett omsatte dessa industrier 35 Mdr SEK. Räknas företag med färre än 10 anställda med ökar omsättningen med dryga 5 Mdr SEK. Lönsamhetsmässigt låg kök/bad, fönster och förpackningar i topp med siffror över 10 %. Till skillnad från sågverksindustrin är det de stora företagen i de flesta delindustrierna som visar på bäst tillväxt och lönsamhet. Förutom stordriftsfördelar visar det sig att närhet till slutkund samt en mer komplex produkt (hus, byggsystem, kök) har en högre lönsamhet. Med direktkontakt och möjlighet att anpassa leveransen ökar möjlighet till värdeskapande.

Möbelindustrin har haft en mer måttlig tillväxt och med delindustrin kök/bad flyttad till trämanufaktur uppgick omsättningen till 16 Mdr SEK. Mikroföretagen omsatte omkring 4 Mdr SEK som också skall inkluderas. Störst tillväxt har design, kontor och stora underleverantörer haft med siffror på mellan 30 och 40 %. Speciellt designföretagens utveckling är positiv då denna grupp visade mindre bra siffror för perioden fram till 2004. Lönsamhetsmässigt är bilden densamma som för tillväxt, dvs. lönsamhet följer med tillväxt. Liksom för trämanufaktur är det de stora företagen som överlag uppvisar bäst siffror. Effektiv produktion och möjlighet till automatisering skapar lönsamhet samtidigt som svensk design verkar ha en positiv effekt på företagens lönsamhet.

Påverkande omvärldsfaktorer är den demografiska utvecklingen i landet, bostadsbyggande, valutakursen och på senare år en ökad debatt om klimatpåverkan. Under perioden har befolkningen ökat i antal och åldersklasserna har förskjutits ytterligare mot en äldre befolkning. Det medför ändrade preferenser och en fortsatt stark bostadsefterfrågan. En ökad andel äldre och en ungdomsgrupp som också växer skapar en brist på små och medelstora lägenheter i storstadskommuner. Svensk ekonomi fram till 2008 var förhållandevis god och exporten positiv vilket bidrog till efterfrågan på trävärdekedjans produkter överlag. Finanskrisen med en påverkan på valutakursen fick en negativ inverkan på utvecklingen. Klimataspekten och den allt eskalerande debatten om resursknapphet har hittills inte kunnat tillgodoräknas för företag med en förnybar resurs och med effektiva resurssnåla produktionsprocesser.

Den sammanvägda bilden av trävärdekedjan är att den påverkas av externa faktorer och att företagen har arbetat intensivt med effektiviseringsåtgärder för att förbättra sin kostnadsposition. Det finns därmed grunder för en positiv utveckling baserad på god kontroll över interna processer och med ökad marknadsnärvaro.

I ett framtida positivt scenario där svensk ekonomi visar en god och stark tillväxt ser möjligheterna för trävärdekedjan goda ut. Tre drivkrafter och tillika strategiska vägval ser vi framför oss.

Substitution – träprodukter har inneboende egenskaper som passar för ett framtida resursanpassat och biobaserat samhälle. Det finns goda möjligheter för positiv substitution där träprodukter ersätter andra material

Produktutveckling – modern teknik medför snabb omställning av produktion och skapandet av nya produkter. Trävärdekedjans företag ligger bra till för att ta till sig denna teknik och ytterligare ökad produktutveckling.

Export – svensk träbaserad industri har ett gott anseende på den utländska marknaden och flera svenska företag är med och konsoliderar den europeiska träbaserade industrin. Detta bör fortsätta och att små- och medelstora företag tar steget ut på exportmarknaden.

I ett positivt scenario visar trävärdekedjan upp en omsättningsökning på dryga 50 % fram till 2024 med en positiv utveckling av medelstora företag. En stark motor för utvecklingen är det moderna träbaserade byggandet. Bedömningen är att det skapas nya företag som utvecklar ett modernt träbyggande men inte minst att affärskonstellationer bestående av byggmästare, komponenttillverkare och även byggmaterialhandeln utvecklas. Affärsinnovationer bidrar positivt till värdekedjans utveckling där klimat- och miljöaspekter blir en tydlig del i erbjudanden. Inom möbelsektorn utvecklas exporten fortsatt starkt och bygger på en resurseffektiv tillverkning och närhet mellan beställare, designer och tillverkning.

Med bas i de tre inriktningarna, utvecklad samverkan mellan industri, forskning och samhälle och en samsyn kring visionen ” Träprodukter är det naturliga valet i ett modernt byggande, för designanpassade interiöra lösningar och stommen i ett hållbart, biobaserat och klimatanpassat samhälle” framtida hållbar trävärdekedja skall nås.

Case study narratives act as a functional and attractive tool for awareness-raising, exchange of ideas and capacity-building. However, recent literature has highlighted problems with the ways that case studies present concepts or information. Various authors note an imbalance in the presentation of "developed" and "developing" world narratives in academic literature, leading to over-representation of cases from Europe and North America. Recent work suggests that the increasing volume of case studies in academic literature on urban sustainability may contribute to an over-representation of certain kinds of municipalities – e.g. cities of a certain size or in certain locations – at the expense of others.

This paper shows that this trend is observed not only in academic literature, but also in practical settings, e.g. the preponderance and domination of certain cities within international municipal associations. The paper studies the continents, countries, municipalities and themes represented in six collections of case studies published by an international municipal association. The paper will assess the possible ways in which the case study collections, by representing certain types of activities in particular locations, influence the framing of the practice and study of sustainable development in municipalities. By doing so, the paper aims to contribute to literature on comparative urbanism, urban governance, knowledge production, municipalities, sustainable development, and international organisations.

I denna rapport sammanfattas pm3 evolutionen genom en retroperspektiv analys, med nedslag i avgörande kunskapsbidrag. pm3 evolutionen har skett i gränslandet mellan akademi och praktik och pågått i drygt 20 år. Det är också något av ett personligt bokslut eftersom jag nu har lämnat förvaltningsstyrningsarenan och arbetar med innovation. Tiden delas i fyra perioder och för var av och en av dessa diskuteras fyra frågeställningar;- Vilka frågeställningar/händelser var aktuella under perioden? - Vad var problematiskt i praktiken? - Vilken kunskapsutveckling genomfördes avseende pm3? - Vilka avtryck fick kunskapsutvecklingen i pm3? Rapporten vänder sig till praktiker, studenter och forskare som vill förstå hur pm3 har utvecklats och varför.

This report is the result of a case study conducted at the Swedish retail company Clas Ohlson. The study has been conducted as one step in the PhD process of the author of this report and is financed by the Swedish Energy Agency (Energimyndigheten). In this first chapter, some background information to the case study is given: the aim of the study, the rationale behind choosing Clas Ohlson as the case company and data collection methods. Finally, the structure of the remaining parts of the report is presented.

The aim of this case study is to illustrate how environmental work can be conducted in different types of supply chain relationships, seen from the perspective of one focal shipper in a supply chain. The relationships include both upstream (such as suppliers and inbound logistics service providers) and downstream (such as outbound logistics service providers and stores in a city logistics context) parts of the supply chain. As these examples illustrate, the supply chain relationships can include shippers as well as logistics service providers (LSPs).

Svenska kommuner har en lång tradition av energiplanering. Dock har verkningsfullheten avkommunernas energistrategiska arbete varit föremål för diskussion. Syftet med det här projektet vardärför att analysera kommuners arbete med att ta fram och genomföra kommunala energistrategiersamt att reflektera över hur/om ett vidgat systemperspektiv genom ökad aktörssamverkan kan bidramed kunskaper till det lokala energistrategiska arbetet.Utifrån projektets resultat har vi sammanställt ett antal rekommendationer som stöd till kommuner ideras arbete med att införa, implementera och utveckla det energistrategiska arbetet. Dessarekommendationer sammanfattar också de huvudsakliga resultat som vi vill skicka med kommunernai deras arbete. Det energistrategiska arbetet bör hanteras som en del i en långsiktig verksamhet och intesom ett projekt Både kommunens politiska majoritet och opposition bör vara med i processen att utvecklaenergistrategin och de ska ha en aktiv roll under hela processen Informera och utbilda politiker om de lokala energisystemen för engagemang och delaktighet Vid målformulering bör de som berörs av målen involveras Koppla mål och åtgärder till den ekonomiska uppföljning som redan görs i kommunen. Energistrategen bör sitta i ledningsgruppen för att möjliggöra att det energistrategiskaarbetet blir en del av det övergripande strategiska arbetet För att säkra kontinuitet i arbetet bör energistrategen ha en tillsvidareanställning och inteprojektanställning Det behövs stöd för kommunernas utåtriktade energistrategiska arbete från regional ochnationell nivå. Formulera en öppen process med en bred regional systemsyn Att samverka kan bidra till mycket positivt samtidigt som det kan göra processen merkomplex. Reflektera därför över vilka aktörer som bör vara med, varför de ska involveras, näri processen de ska involveras samt hur de ska involveras. Det är möjligt att det krävs olikametoder eller struktur för olika aktörsgrupper. Utveckla en förståelse för andra aktörersperspektiv och agendor. Det är viktigt att ha en fungerande samverkan mellan kommun och lokalt energibolag

De flesta svenska detaljhandelsföretag som använder sig av butiker som huvudsaklig marknadskanal har idag en eller ett par relativt standardiserade s.k. butikskoncept, där butiker öppnas med en någorlunda standardiserad butiksetableringsprocess. Butiksetableringsprocessen, så som den definieras här, sträcker sig i kronologisk ordning från företagets övergripande planer för framtida etableringar (ibland omnämnt som företagets etableringsstrategi), via butikslokalisering, kontraktsskrivning, och renovering, fram till en tid efter att butiken öppnat och butiken har införlivats med den övriga försäljningsorganisationen. Ansvarig för butiksetableringsprocessen är i de flesta fall en speciell avdelning/funktion som oftast tituleras ”etableringsavdelningen” eller dylikt. Detta team av människor ha r till ansvar att i projektform styra och koordinera etableringsprocessen där en lång rad företagsfunktioner är inblandade längs resans gång, t.ex. IT, Försäljning, Marknad, Inköp, samt Logistik.

Trots en uppenbar praktisk relevans har mycket lite forskning gjorts kring butiksetableringsprocessen. Författaren till denna rapport har därför under hösten 2012 gjort en första initial studie av butiksetableringsprocessen på 8 svenska detaljhandelsföretag inom olika sektorer. Syftet har varit att studera butiksetableringsprocessen i svenska detaljhandelsföretag, och de primära målen har varit att:

1. Explorativt kartlägga etableringsfunktionen och butiksetableringsprocessen hos fallföretagen,
2. Skapa en övergripande förståelse för etableringsarbetets roll i företaget relativt andra funktioner (däribland logistikfunktionen som har getts speciellt fokus), samt
3. På en övergripande nivå analysera hur etableringsprocessen styrs (vilket görs utifrån ett koordineringsperspektiv)

Studien kan beskrivas som en multipel fallstudie där totalt 12 intervjuer har hållits med etableringschefer och andra personer med insikt i företagets logistikverksamhet (då kopplingen mellan etableringsprocessen och det framtida varuflödet har fokuserats mer i detalj). Dessutom har en mängd olika sekundärdata-källor studerats. Flera av företagen lämnade över konfidentiella checklistor och detaljerade tidsplaneringar, samt olika inofficiella såväl som officiella presentationer som använts vid internutbildningar och dylikt på företaget. I stort utgår studien från ett praktiskt existerande ”fenomen”, snarare än en teoretiskt förankrad frågeställning. Teori som använts inom ramen för studien är framförallt litteratur om butikslogistik, samt koordinationsteori.

Fallföretagen har valts på ett sådant sätt så att många olika sektorer inom handeln har täckts in för att skapa en bred förståelse av etableringsprocessen. De är också relativt stora och har därmed anledning att ha en fungerande etableringsfunktion som opererar på kontinuerlig basis. De har dessutom alla väl definierade och standardiserade butikskoncept såväl som en standardiserad butiksetableringsprocess.

Resultatdelarna av studien presenterar etableringsfunktionernas utformning och organisation på de åtta fallföretagen , samt en generell etableringsprocess i 11 steg:

1. Identifiering av butiksläge.
2. Möten i företagsledningen.
3. Datainsamling.
4. Formellt beslut.
5. Kontraktsskrivning.
6. Övervakning av projektledare.
7. Inblandning från övriga företagsfunktioner
8. Bygg- och renoveringsarbeten av externa leverantörer.
9. Installationer och förberedelser.
10. Butik öppnar.
11. Utvärdering.

Studien tar också upp kopplingen mellan etableringsprocessen och det framtida varuflödet, d.v.s. logistiken. Framförallt lyfter rapporten fram sju områden som tillsammans utgör de viktigaste gränssnitten mellan logistik- och etableringsfunktionernas arbete: (1) etableringsfunktionens hänsynstaganden till operativa logistikaspekter, (2) samma chef, (3) kostnadskalkyler, (4) möten om butikslayout, (5) formella etableringsrådsmöten, (6) baklagerutrymmet, och (7) användning av planogram.

Butiksetableringsprocessen är en uppenbart tvärfunktionell process som involverar många delar (funktioner/avdelningar) av företaget. Etableringsfunktionen kan därför anses ha en viktig samordnande roll. Utifrån koordinationsteori beskrivs hur man använder sig av Koordineringsmekanismerna (1) ömsesidig anpassning, (2) direkt tillsyn, samt standardisering av (3) arbete, (4) resultat, (5) färdigheter och kunskaper, samt (6) normer.

På uppdrag av Saab ska fyra studenter vid Linköpings tekniska högskola designa och dimensionera ett momentskärmstativ till nya JAS39 Gripen E. På stativet fästs en skärmbehållare med en skärm, som används vid testflygning. Stativet sitter längst bak på planet, bakom sidorodret och ovanför stjärtkonen. Skärmen är en säkerhetsfunktion och kan skjutas ut och ge flygplanet ett stabiliserande tippmoment vid okontrollerade spinnfall som kan uppkomma vid högalfaflygning. Stativet ska klara av från uppdragsgivare givna lastfall och deformationskrav samtidigt som fokus skall ligga på viktreducering.

Projektet började med konceptgenerering för att få fram ett grundkoncept att arbeta vidare med. Materialundersökningar genomfördes med hjälp av materialdatabasen CES EduPack 2012 för att hitta ett material med bättre egenskaper än det som använts i tidigare stativ. Utifrån materialet undersöktes även fogar, tillåtna initialsprickor samt knäckningsrisk. Olika tvärsnitt undersöktes och för att ta reda på deformationer och spänningar genomfördes FEM-analyser i Ansys Workbench 14.0. Utifrån analysresultaten förändrades stativets design tills det klarade kraven.

Arbetet resulterade i ett fackverksstativ huvudsakligen uppbyggt av ihåliga kvadratiska balkar med yttermåtten 70 mm och innermåtten 63,8 mm. Maximala deformationen blir 53,1 mm, maximala spänningen 883 MPa och materialet som användes var titanlegeringen Ti-6Al-4V. Stativets balkar sammanfogas med lasersvets och det finns ingen risk för knäckning. Den tillåtna längden på en eventuell initialspricka är 0,7 mm för ytspricka och 0,9 mm för inre genomgående spricka. Det designade stativets slutvikt uppmättes till 60,5 kg.

This report comprises a description of a case study which includes four dyadic relationships between logistics service providers (LSPs) and shippers. The case study has been conducted during the Vinnova‐financed research project “Competitive Business Models to meet Future Demands on Sustainable Logistics Systems” and focus in the report is on environmental (or green) work in relationships between LSPs and shippers. More specifically, the purpose of the report is to increase the understanding of such work in relationships between LSPs and shippers. Before the cases are described, the process of selecting the cases as well as collecting the data will be elaborated on.

We live in a world that is evolving and changing faster than ever. Paradigms are set, and revoked the next day. One of these paradigms, that have fueled the prosperity of market economies all around the world in most of the 20th century, is growth. More production leads to more consumption and an increased standard of living. Today, hardly anyone in academia or politics sees a future of prosperity through the growth of production and sales of physical products alone. Scarcity of resources is a fact we are faced with today and even more so when looking ahead to the next 30 years or so. Different ways of creating value without destroying the very base of our existence must be contrived while attempting to maintain the standards of living in the developed world and providing emerging countries with a fair chance for prosperity in the future.

Product-Service Systems (PSS) are one possible way of creating added value and thus growth, but disconnecting this growth from an increase in material consumption and therefore resource depletion (as discussed e.g. by Manzini et al., 2001). This issue will be discussed further in chapter 2.4. By combining products and services, developing them in an integrated manner and approaching their design and operation from a life-cycle perspective, offerings can be conceived that reduce the strain on the environment through different effects but allow for new sources of revenue, growth and prosperity to be discovered. As mentioned by Meier et al. (2010), the portion of the GDP created through service activities in Japan (69%), Germany (70%) and the USA (75%) surpasses that of the industrial sector by a large margin. Combining the two and making use of the resulting synergies is a main objective of the research on Product-Service Systems in roughly the past decade. Current research will be examined in the following chapter to fully explain PSS and why it holds such great potential, both from an environmental as well as an economic perspective.

One of the main focuses of research in the field of PSS is PSS development. Since an integrated approach of product and service development is the explicit aim of most PSS design strategies (e.g. Lindahl et al., 2006), traditional means of product development known and successfully applied in engineering design do not apply to the world of PSS or must be altered and adapted to do so. This issue is discussed in detail in chapter 3 of this thesis. The PSS-design method SPIPS (Toward Solution Provider - Through Integrated Product and Service Development), introduced in Sakao et al. (2009) and extended in Sakao and Lindahl (2012) is one possible approach to PSS design that is introduced and related to this thesis in chapter 3.5. At this point, although possessing a verified method for consumer-value assessment (Sakao and Lindahl, 2012), the method is lacking an approach toward the assessment of the producer-value of PSS components and offerings. This thesis aims to fill this void.

The primary aim of this thesis is to provide a structured method to assess the producer value (PV) of components and combinations of components (offerings) of Product/ Service Systems. This goal is intended to be reached through answering the following sub-questions or completing these tasks:

1. Provision of an introduction to PSS and current research as well as definitionsfor the most important terminology
2. Discussion of traditional product development, interfaces with PSS and review of literature relevant to this
3. Review of methods of producer value assessment and extraction of useful issues
4. Discussion of uncertainty, interdependency and cost within the scope of producer value evaluation in PSS design, derivation of possible solutions and issues for further research
5. Finding a way to quantify producer value
6. Describing the structure of the method proposed
7. Outlining the possible realization of the method in a software environment
8. Applying the findings to an example of realistic nature

This report presents the results of a research project on environmental technology diffusion and the dynamics of business arenas within the sector, with two megacities as case studies: Mexico City and Cairo. The term “environmental technologies” is used in a broad sense, referring to technological solutions that contribute to the improvement of the environmental performance of cities. With this in mind, a focus on the demand side (i.e. the cities) is the point of departure, and a bottom-up approach to urban sustainability is one of the most important methodological choices. This means that local actors belonging to selected (but representative) societal sectors were interviewed and their views and opinions considered for subsequent discussions about the important conditions to keep in mind when thinking of exploring these markets.

A subsequent exploration of the supply side (i.e. Swedish environmental technology suppliers) is presented with the intention to show the sector’s composition and to describe and analyze the interactions among the main actors, the current strategies for the sector’s promotion in foreign markets and the conditions promoting or hindering further advancement.

Transition Management theories are used as a theoretical basis to support the analysis and the methodological choices. Conclusions and recommendations are given regarding the current state of the cities and the suppliers, the strategic choices made by the government and some of the conditions that must be considered by the government and companies in order to successfully deploy their plans. Such conclusions and recommendations can be useful for policy makers, entrepreneurs and researchers in the field of technology diffusion and urban environmental studies:

• Megacities are looking for adaptive and flexible offerings. Technological solutions that align with local structures (social, political, cultural and physical) and can adapt to actual needs (cf. apparent needs), might overcome more easily the initial unrest and distrust that new concepts bring along.
• The micro and macro levels in the city deserve each a different language. Solutions and their implications must be translated according to the needs and expectations of actors in each level.
• Legitimacy and trust are gained more easily with the help of strong demonstration (proof-of-concept) projects. Even better, providing graspable (i.e. contextualized), full-working examples of solutions operating within homogeneous groups helps to overcome resistance and lubricates the implementation.
• Holistic solutions represent an interesting opportunity but face significant difficulties. This is due to their nature of being tightly tied to context and location and the complications that they must overcome under sometimes diametrically opposite milieus.

Introduction-This report is based on structured literature reviews and brainstorming sections on governmental export promotion initiatives for environmental technology in selected countries. It is intended to answer two fundamental questions: why governments intervene to promote environmental technology export and how this intervention is actually executed. These questions emerged in-light of two general challenges: 1) the lack of vivid scientific insights with robust theoretical underpinnings on governmental efforts to promote environmental technology export, 2) the necessity to diffuse environmental technology across borders based on the facts that some environmental technologies have a pressing demand in countries other than their home origin and that most emerging economies are now facing environmental challenges which have long existed in many developed countries.

Approach-A structured literature review which covered public export promotion agencies and export credit agencies in the top three environmental technology exporting countries (Germany, USA, and Japan); Scandinavian environmental technology competitors to Sweden (Finland, Denmark, Norway); other European competitor (Austria) and China as an emerging exporter was employed to identify governmental export promotion initiatives. For a deeper insight Austria, Denmark and Sweden were purposively selected for an analysis into their public ‘‘action’’ plans to promote environmental technology including exports. The empirical findings were then discussed in brainstorming sections using theories and best practices to come out with conclusions, some recommendations and further questions.

Findings-The economic justification for government involvement in export promotion is based on the theory of asymmetric information and other market failures. The market has so far not shown enough signs of inherently diffusing environmental technologies to the desired societal level, thus the need for government intervention. Governmental intervention for environmental technology export promotion are organised by one or a combination of the following in the reviewed countries: by prioritized target countries; by prioritized environmental technologies; by alternative services (information, financial, training and education, trade and mobility related programs); by firm size (large vs. small) and by firm stage in internationalization. With regards to specific action plans, crosscutting focus remains on support for small and medium enterprises; strategies in Austria and Denmark to promote environmental technologies in aggregation focus on policy information provision to enterprises whiles technology and business development is given priority in Sweden.

Concluding remarks-The report concludes with some remarks and further questions to stir up the debate and understanding on governmental initiatives for environmental technology export promotion. Highlights include 1) the recommendation for the provision of more detailed market information to export oriented firms recognizing the importance of externalities involved in gathering such information by private firms, 2) the need for mutual collaboration between governmental export promotion agencies and their initiatives which could be confusingly large within a country and  3) a hybridization of focus on policy instruments and technology & business development in-line with the complex ecosystem of interactions between market information and the innovation of environmental technologies.

Further questions-Several questions remain to be answered. Among them include: 1) Which theories could be used to justify governmental intervention through export promotion of environmental technologies? 2) What, When and How to measure the effectiveness of such governmental export promotion initiatives and 3) How the inherent characteristics of environmental technologies have (or should) influence their export promotion remain to be answered.

Denna logistikhandbok syftar till att vara ett verktyg och stöd i arbetet med att utveckla verksamheten mot effektivare flöden av patienter. Handboken redogör för logistiska metoder och teorier anpassade till en sjukvårdkontext. Logistikhandboken består av tre kapitel:

• Kartläggning – Tar upp olika metoder för att kartlägga patientflöden och informationsflöden för att få en överblick för hur verksamheten bedrivs. Det beskrivs också när respektive metod är lämplig att använda samt vilken/vilka analyser som kan utföras med hjälp av metoden. Att utföra en kartläggning är en bra start i förändringsarbete eftersom det skapar en gemensam bild över utgångsläget för de involverade.
• Variation – Är något som förekommer på många ställen inom halso‐ och sjukvården samt kraftigt påverkar verksamheten, varför det är viktiga att förstå och hantera variation för att bättre kunna planera sin verksamhet. Kapitlet tar upp olika typer av variation samt hur man kan minska den variation som uppstår på grund av det sätt som arbete bedrivs.
• Lean – Ett populärt förbättringskoncept inom halso- och sjukvården. Handboken tar upp de grundläggande principerna anpassat till en sjukvårdskontext, med syftet att utgöra en introduktion för sjukvårdspersonal.

Logistikhandboken har utarbetats genom ett samarbete mellan Hässleholms sjukhusorganisation samt logistikavdelningen på Linköpings universitet. Det övergripande innehållet har gemensamt bestämts varpå Olle Olsson och Håkan Aronsson sammanställt materialet nedan.

When designing a complex product, many groups are concurrently developing different parts or aspects of the product using detailed simulation models. Multidisciplinary design optimization (MDO) has its roots within the aerospace industry and can effectively improve designs through simultaneously considering different aspects of the product. The groups involved in MDO need to work autonomously and in parallel, which influence the choice of MDO method. The methods can be divided into single-level methods that have a central optimizer making all design decisions, and multi-level methods that have a distributed decision process.

This report is a comprehensive summary of the field of MDO with special focus on structural optimization for automotive applications using metamodels. Metamodels are simplified models of the computationally expensive detailed simulation models and can be used to relieve some of the computational burden during MDO studies. The report covers metamodel-based design optimization including design of experiments, variable screening, metamodels and their validation, as well as optimization methods. It also includes descriptions of several MDO methods, along with a comparison between the aerospace and automotive industries and their applications of MDO.

The information in this report is based on an extensive literature survey, but the conclusions drawn are influenced by the authors’ own experiences from the automotive industry. The trend goes towards using advanced metamodels and global optimization methods for the considered applications. Further on, many of the MDO methods developed for the aerospace industry are unsuitable for the automotive industry where the disciplines are more loosely coupled. The expense of using multi-level optimization methods is then greater than the benefits, and the authors therefore recommend single-level methods for most automotive applications.