liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 76
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Nord, Tomas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell ekonomi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Hugosson, Mårten
    Företagsekonomi, Akademin Industri och samhälle, Högskolan Dalarna.
    Beslutsstöd för upphandling av gröna byggprojekt2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Projektet ”Beslutsstöd för upphandling av gröna byggprojekt” ingår som ett delprojekt i det strategiska forskningsprogrammet Bioinnovations ”Framtidens biobaserade byggande och boende (FBBB). Delprojektet tar sin utgångspunkt i de marknadsmässiga svårigheter som trä i byggande haft i att uppfattas som ett likvärdigt alternativ till övriga stommaterial. Ett antal kommuner i landet har därför utarbetat  träbyggnadsstrategier för att synliggöra trä som lämpligt stommaterial och ett material som har höga miljömässiga prestanda.

    Syftet med projektet har varit att belysa hur kommunala strategiska handlingsmönster kan påverka utvecklingen till att trä i byggande kommer in som ett likvärdigt byggnadsmaterial. Målet med denna rapport är att utifrån av ett antal strategier, och byggprojekt visa hur framtida upphandlingar kan se ut.

    Tio stycken träbyggnadsprojekt i tre kommuner med träbyggnadsstrategi har valts ut och beskrivits, via insamlad sekundärdata och intervjuer med berörda personer. Urvalet av byggprojekt grundades på att få en bredd av byggnadstyper och upphandlingsformer snarare än skillnader i kommuners handlingar och överväganden i de enskilda projekten.

    Sammanställningen av de tio byggprojektens genomförande visar att förekomsten av kommunala träbyggnadsstrategier har haft en positiv påverkan på introduktion och utveckling av träbyggandet. Detta tillsammans med dynamiken i den regionala/ lokala byggmarknaden. Genom att det finns en målsatt strategi skapar det en tydlighet från kommunalt håll om kommunens ambition och vilja att bygga med trä, vilket är en viktig grund för förändringen som visar sig i sammanställningen. Entreprenörerna har därmed fått incitament att lära sig träbyggande eftersom det skapar en konkurrensfördel. Den kommunala beställaren har en viktig roll i att tolka och förmedla den av politiker antagna träbyggnadsstrategin och skapa en intern förståelse och kompetens om träbyggande. Slutligen visar de  enskilda projektprocesserna på vikten av ett systematiskt lärande och intern spridning av kunskap för lyckade resultat.

    Slutsats: Kommunerna bör beskriv och definiera långsiktiga mål med byggandet i kommunen där trä ska ingå som ett konkurrenskraftigt alternativ i beskrivningen av möjliga lösningar. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Beslutsstöd för upphandling av gröna byggprojekt
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 2.
    Havemo, Emelie
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell ekonomi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Digitala leantavlor?: Erfarenheter av införande och användning av digitala leantavlor i tre svenska organisationer2019Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I denna rapport undersöks leantavlor ur ett styrningsperspektiv genom att beskriva skillnader mellan analoga och digitala koordineringstavlor i leanbaserad styrning. Rapporten bygger på ett projekt som undersökt tre svenska organisationers tester av digitala leantavlor för att se hur dessa påverkar styrning av verksamheten.

    Studien visar att digitalisering kan påverka tavlans roll som fysisk mötesplats, gemensam agenda och informationsnav genom att digitalisering möjliggör icke-fysiska mötesplatser, fokus på mer dynamisk informationsvisning och förändrade informationsmönster genom integrerade flöden. Samtidigt är en styrka i lean att tavlan kombineras med möten, och tavlan är ofta en del i ett system där enskilda delar inte alltid kan förändras på kort sikt.

    Baserat på organisationernas erfarenheter och litteraturen så ges förslag för införande och användning av digitala leantavlor: (1) Identifiera verksamhetens behov, (2) Inventera verksamhetens digitala kompetenser, (3) Gör en riskbedömning och väg dessa mot förväntade vinster, (4) Skapa tillfällen för lärande före, under och efter införandet av tavlor, (5) Hitta ”lågt hängande frukter” (snabba, enkla förbättringar) från start, (6) Börja testa i liten skala och dra lärdomar av erfarenheterna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Digitala leantavlor?: Erfarenheter av införande och användning av digitala leantavlor i tre svenska organisationer
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 3.
    Nord, Tomas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell ekonomi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Ebadzadeh Semnani, Sara
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell ekonomi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Struktur, konkurrenskraft och utveckling i snickerisegment2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det samlade värdet av sågverks-, trämanufaktur- och möbelindustrin – trävärdekedjan – uppgick år 2017 till drygt 100 Mdr SEK för företag med fler än 9 anställda. En kraftig tillväxt följde innan omvärldsfaktorer som finanskris, minskat bostadsbyggande, valutaoro och så vidare bromsade in utvecklingen. Under de efterföljande åren har värdekedjan återhämtat sig delvis tack vare en ökad klimat- och miljödebatt som gynnat ett förnybart material. År 2017 omsatte värdekedjan knappa 90 Mdr SEK.

    I projektet ”E-handelns påverkan på snickeriindustrin” har ingått att beskriva ett antal delbranscher inom trävärdekedjan och analysera vilka hot och möjligheter som dessa branscher har stått inför. Ingående delbranscher är dörrar, fönster, trappor, men ytterligare närliggande delbranscher har valts att redovisa i denna rapport. Beskrivningen bygger på ekonomiska data insamlade via företagens årsredovisningar för perioden 2008 till 2017, på branschstudier som visar respektive bransch samt generella konjunkturella studier för den svenska marknaden.

    Bilden som framträder är branscher som mår förhållandevis bra. Omsättningsökning, måttligt god lönsamhet och tillväxt. Det finns dock orosmoln som tornar upp sig, där mindre företag uppvisar en sämre lönsamhet, konkurrensen från utlandet och mer standardiserade produkter kommer in, samt att mellanleden har en fortsatt stark roll i värdekedjan.

    Framtidsutsikterna ser generellt positiva ut, och analysen kan delvis påvisa vikten av fortsatt nära relation med slutkunder, vikten av att hitta unika produkter som kan modulariseras och snabbt utvecklas vidare, och att noggrant följa hur näthandeln utvecklar sig.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Struktur, konkurrenskraft och utveckling i snickerisegment
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 4.
    Lakemond, Nicolette
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Holmberg, Gunnar
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    A Manifesto for Management in Future Industrial Ecosystems for Complex Intelligent Systems2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    THE CHALLENGE: Extensive research efforts are ongoing to ensure long-term competitiveness for Swedish system building industry, such as WASP[1] (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program), where technology development, including software development, for future intelligent systems is addressed. This development has potentially major consequences for organizations that develop, provide, and utilize future complex and intelligent systems. Maintaining some of these systems’ functions will be crucial to many functions in society, such as various infrastructure like transport systems, communications systems, and healthcare. The development is disruptive in character and changes the conditions for the actors in the system-building industry (see WASP’s Technology Foresight 2018). Closely related to this technology development, a number of management challenges are emerging, such as:

    The emergence of ecosystems for dynamic and intelligent platform-based systems. This overthrows traditional principles of organizational design that are often based on direct mirroring of the system architecture (also referred to as "mirroring hypothesis" / Conway's law), where a typical situation is that there is a responsible organizational unit for each subsystem in the system. In the face current developments, new perspectives on the links between the system architecture and the organization need to be developed as a result of the emergence of ecosystems, new types of layered system architectures, the intelligent evolution of systems, the creation of training data, and the emergence of new types of actors such as data factories.

    Complexity beyond human cognitive understanding creates a need to re-evaluate existing insights into bounded rationality (Simon, 1972) into a new understanding of rationality that recognizes that human cognition and the intelligence of systems are strongly interwoven. Such rationality may be understood as generative and open and potentially culminates in a paradigm shift in management knowledge. Based on this, new management approaches need to be developed, e.g. how emerging complexity can be embraced (Garud et al., 2013).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    A Manifesto for Management in Future Industrial Ecosystems for Complex Intelligent Systems
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 5.
    Lunde Dinesen, Anne
    et al.
    Stockholms Stadsmission.
    Björklund, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Huddén, Petter
    Bring Frigo.
    Danielsson, Fredrik
    Bring Frigo.
    Affärsmodell för logistiksystem för överskottslivsmedel: På väg mot en cirkulär ekonomi för matsvinn2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en slutredovisning för det Vinnova finansierade utvecklingsprojektet ”Affärsmodell för logistiksystem för överskottslivsmedel - På väg mot en cirkulär ekonomi för matsvinn”. Projektet genomfördes från oktober 2017 till augusti 2018 i samarbete mellan Stockholms Stadsmission, Linköpings universitet och Bring Frigo.

    Syftet med detta projekt har varit att framta koncept och affärsmodell för ett nationellt logistiksystem för redistribution av funktionellt livsmedelssvinn. Utvecklingen har skett i nära dialog med systemets användare: sociala organisationer, livsmedelsbranschen och transportsektorn. En affärsmodell är en förutsättning för att möjliggöra långsiktig hållbarhet för en storskalig och effektiv lösning för överskottslivsmedel i Sverige.

    Vi vill rikta ett stort tack till alla de företag och organisationer som under projektets gång bidragit med input och feedback: Aon, Arla, Arvid Nordquist, Atria, Axfood, Bergendahls, Brave Business 2030, Coop, CSCMP, Elvenite, Findus, Food2Change, Frälsningsarmén, GS1, Hela Människan, Know IT, Kronfågel, Lantmännen, Länsförsäkringar, Lidl, Martin & Servera, Menigo, Polar Cape, PostNord, Räddningsmissionen, PwC, Svensk Dagligvaruhandel, Svenska Retursystem, Sveriges Stadsmissioner, Värmestugan Helsingborg och Unilever. Vidare vill vi tacka forskare och examensarbetare vid Linköpings Universitet som medverkat inom ramen för projektet och som bl.a. medverkat vid arbetsmöten, stöttat med kunskap kring uppbyggnad av affärsmodeller, samt hjälpt till i framtagande av olika former av information. Vi vill också tacka anställda inom Stockholms Stadsmission som har bidragit med information och kunskap om befintlig redistribution, kommunikations stöd, inputs på möten och workshops samt praktiskt hjälp i samband med dessa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Affärsmodell för logistiksystem för överskottslivsmedel: På väg mot en cirkulär ekonomi för matsvinn
  • 6.
    Gustafsson (Emilsson), Sara
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Hedström, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Vasilev, Dimitar
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Lokal implementering av Agenda 2030 och Globala målen: en kort översikt av regioners och kommuners erfarenheter, möjligheter och utmaningar2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Med Agenda 2030 och FN:s 17 Globala mål för hållbar utveckling initierades en ny era för det globala hållbarhetsarbetet med tydligt fokus på målstyrning, där samverkan och integration är nyckelbegrepp. Globala målen skulle kunna bidra till ett mer proaktivt och allomfattande hållbarhetsarbete genom att arbetet bättre operationaliseras och integreras i såväl internationella, nationella, regionala som lokala policyer och strategier. Men det kan också finnas en risk att denna nya globala Agenda kan leda till det bara är retoriken och inramningen som ändras och inte praktiken. Hur man ska gå tillväga på regional och lokal nivå för att implementera Globala målen finns inte särskilt tydligt beskrivet i Agenda 2030. Det pågår dock mycket aktivitet kopplat till de globala målen på såväl regional som lokal nivå, vilket betyder att erfarenhetsbanken för implementering av de globala målen växer för varje dag.

    Regioner och kommuner är institutioner som står för kontinuitet och långsiktighet i det lokala och regionala hållbarhetsarbetet. Då flera av målen är av mellankommunal och kommunal art skulle de regionala och lokala nivåerna kunna utgöra eller bidra till plattformar och ha samordnande roller för strategisk samverkan kring hållbarhetsfrågor i allmänhet och de globala målen i synnerhet.

    Det finns redan ett utvecklat hållbarhetsarbete inom kommuner och regioner. Därför är det viktigt att reflektera över hur det kan förhållas till de Globala målen för undersöka hur de kan integreras i processerna istället för att bli separata projekt. Det är även viktigt att reflektera över redan existerande samverkansformer och arenor. De globala målen skulle kunna ses som ett instrument för att samordna den flora av hållbarhetsinitiativ som redan finns i de regionala och kommunala kontexterna, vilket skulle kunna bidra till att man ökar verkningsfullheten i det existerande hållbarhetsarbetet och ”levlar” (höjer) hållbarhetsprestandan till nästa nivå.

    Den här rapporten, som är en förstudie, är den första inom forskningsprojektet ”Förbättrad regional och lokalhållbarhetsprestanda genom integrering av FN:s globala hållbarhetsmål (LETS[1]). Projektet fyller en viktig funktion i att samla, sammanställa, analysera och kommunicera erfarenheter och därmed bidra med ny kunskap och inspiration till tillvägagångssätt för regioner och kommuner som står i begrepp att integrera de globala målen. Syftet med den här studien, som är en förstudie till LETS, och den här rapporten är inte att var heltäckande och allomfattande, utan den fyller främst funktionen att utgöra underlag för de kommande etapperna i forskningsprojektet LETS vad gäller tex. urval av djupstudieobjekt, litteratursökning etc. Den ger en översiktlig bild av kunskapsläget våren 2018 med utgångspunkt från forskningsfrågorna i forskningsprojektet LETS. Syftet med att sammanställa det här underlaget i en rapport fyller förhoppningsvis en funktion som inspiration till de kommuner och regioner som idag är i eller ska påbörja processen att implementera Globala målen.

    Studien baseras på dels en genomgång av vetenskaplig litteratur och andra rapporter och dels en övergripande intervjustudie med miljö/hållbarhetsstrateger (eller motsvarande) i 15 kommuner och 4 regioner i Sverige. Medan litteraturstudien har ett internationellt perspektiv är intervjustudien mer fokuserad till svenska förhållanden (vilket också är fokus för forskningsprojektet LETS).

    I litteraturundersökningen har vi även gått tillbaka till tidigare globala initiativ, som Agenda 21 och Milleniemålen, för att reflektera över vilka lärdomar som kan dras från dessa processer och hur det kan utnyttjas i arbetet med de Globala målen.

    De globala målen har beskrivits i en rad olika publikationer under de senaste åren, men är först nyligen dessa har börjat ge exempel på hur målen omsatts i praktik, vilket ju inte är särskilt överraskande. Utifrån de artiklar och rapporter vi studerat för den här rapporten har vi valt ut ett antal teman, utifrån forskningsprojektets övergripande syfte och frågeställningar. Rapporten ger bland annat exempel på de utmaningar och möjligheter med regional och lokal implementering som vi identifierat i litteraturen. Många av både möjligheterna och utmaningarna som litteraturen beskriver handlar om samverkan och det tvärsektoriella arbetssättet. Den inneboende komplexiteten hos de Globala målen seglar upp som en av utmaningarna, och detta kopplat till hur En av utmaningarna, som nämns på flera ställen i litteraturen är Globala målens inneboende komplexitet och svårigheten att anpassa målen och indikatorerna till lokal nivå. Andra utmaningar som identifierats är svårigheten att samla intressenter med rätt kunskap och engagemang. Vidare diskuteras data som en utmaning och då handlar det om tillgång till data och tillgång till tillförlitliga data. Samordning kunskap är andra aspekter som pekas ut som utmaningar. Bland de möjligheter som vi identifierat i litteraturgenomgången. När det gäller utmaningar handlar det mycket om att hållbarhetsarbetet kan få ett uppsving, att det kan underlätta beslutsfattande, öka resurseffektivitet samt underlätta för kunskapsbyggande. Vidare nämns att detta gemensamma ramverk skulle kunna underlätta för att visualisera och jämföra hållbarhetsarbetet mellan olika organisationer samt att det kn underlätta för samarbete kring dessa frågor eftersom man pratar samma hållbarhetsspråk.

    Det finns även ett stort antal vetenskapliga artiklar och olika rapporter som beskriver olika slags verktyg som ska stötta och underlätta för implementeringen av Globala målen. Det finns verktyg som ger stöd till såväl inventering som mätning och uppföljning. Men det finns också verktyg för att underlätta samverkan mellan olika aktörer.

    Utifrån de intervjuer vi gjort för den här studien kan vi konstatera att många kommuner och regioner är i uppstartsfasen av att implementera Global målen. Det handlar i stor utsträckning om att integrera målen i strategier och att förankra och kommunicera. Utifrån intervjuerna kan vi utläsa att den främsta potentialen som kommunerna och regionerna i den här studien ser med Globala målen handlar om att få struktur och stöd i sina processer för hållbar utveckling. En annan potential är att få ett gemensamt hållbarhetsspråk som fungerar över organisationsgränser och nationsgränser. De hinder som kommunerna och regionerna upplever är framförallt koppade till svårigheten att konkretisera Globala målen och att omsätta dem i lokal praktik i kärnverksamheten. En annan utmaning som flera nämnde var svårigheten att mäta och följa upp arbetet med målen.

    Trots att vi har identifierat en mängd utmaningar, både genom litteraturgenomgången och i de intervjuer vi gjort för den här studien, ser vi också att det finns en tilltro till och en potential i att implementera Globala målen i regioner och kommuner. Genom att utgå från redan existerande hållbarhetsarbete, identifiera vad som redan görs och hur det kan stärkas upp genom tydligare koppling till Globala målen skulle de kunna underlätta för ett mer sammanhållet och systematiskt hållbarhetsarbete internt i organisationerna men även för samverkan kring dessa frågor med andra aktörer. Tid är en viktig resurs i detta sammanhang och därför behöver det avsättas tid för att jobba med dessa frågor i organisationerna och man måste låta arbetet ta tid. 2030 är inte långt borta, men hållbarhetsarbetet i kommunerna och regionerna behöver ett längre perspektiv än så.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Lokal implementering av Agenda 2030 och Globala målen : en kort översikt av regioners och kommuners erfarenheter, möjligheter och utmaningar
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 7.
    Björklund, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Forslund, Helena
    Institutionen för ekonomistyrning och logistik, Linnéuniversitetet.
    Transportrelaterar CSR-arbete: för ökad lönsamhet och innovation2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För att möta trender såsom ökad internationell konkurrens måste framtida transportsystem inte bara vara ekonomiskt utan även socialt och miljömässigt hållbara. CSR-arbetet måste lyftas till en affärsmässighet där hållbara transportsatsningar blir en integrerad del av affärsutvecklingen och stödjer näringslivets långsiktiga och hållbara konkurrenskraft. För detta krävs nytänkande och innovationskraft. Kunskapen kring hur CSR-arbete kan göras företagsekonomiskt intressant är starkt begränsad. Det saknas kunskap kring hur företagsekonomiskt intressanta tjänster och processer kan utformas som stödjer en utveckling mot satta transportpolitiska mål och miljömål, och som stöds av mätning och uppföljning.

    Fokus i detta projekt har legat på att identifiera, beskriva och analysera innovationer som kan medföra att transportrelaterat CSR-arbete ger effektivare verksamheter och/eller kundservice. Transportutövare och transportköpare (här handelsföretag) har fokuserats. Handelsföretag kan i sin roll som länk mellan kunder och producenter och med sin ofta starka förhandlingskraft påverka CSR-arbetet även utanför företagsgränserna. De stora potentialer som finns i gränssnitten mellan transportsystemets aktörer har därmed lyfts fram.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Transportrelaterat CSR -arbete för ökad lönsamhet och innovation
  • 8.
    Abrahamsson, Mats
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Affärsmodeller för citylogistik & samordnad varudistribution: Handbok för kommuner och privata aktörer2017Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den här handboken är resultatet av forskningsprojektet ”Affärsmodeller för citylogistik” som har finansierats av Vinnova och genomförts av forskare på Linköpings Universitet vid avdelningen Logistik- & Kvalitetsutveckling under perioden 2015 – 2017. Projektet är en direkt uppföljning av Färdplan Citylogistik – Godstransporter i urbana miljöer som visade att citylogistik och samordnad varudistribution behövs för att kunna driva utvecklingen mot mer hållbara och attraktiva städer med emissionsfria godstransporter. Den här boken presenterar en modell som syftar till att hjälpa kommuner och företag att komma igång med citylogistik och samordnad varudistribution – En affärsmodell som också fungerar som ett beslutsunderlag. Projektet grundar sig också i Forsknings- och innovationsagenda för framtidens logistik, där citylogistik lyfts fram som ett av de viktigaste utvecklingsområdena inom logistikområdet i framtiden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Affärsmodeller för citylogistik & samordnad varudistribution : Handbok för kommuner och privata aktörer
  • 9.
    Söderström, Fredrik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Melin, Ulf
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Idé- och innovationsarbete i Linköpings kommun: analys och resultat av utvärdering2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I nutid existerar en samsyn kring att den offentliga sektorns innovationsförmåga utgör en mycket viktig potentiell resurs för att möta såväl samtidens som framtidens utmaningar. Denna outnyttjade resurs i form av medarbetares idé- och innovationskraft kan, genom ett systematiskt och strukturerat främjande, stöd och utnyttjande hjälpa offentlig sektor att nå ytterligare förbättringar och effektiviseringar med hänsyn till resursutnyttjande. Genom att omsätta medarbetares förmåga i form av kreativitet och innovationskraft till reell nytta har, som fokuseras i denna utvärdering, den kommunala sektorn bättre förutsättningar att bemöta dagens och morgondagens utmaningar på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. För att möta samtidens krav och utmaningar i det lokala samhället, måste därmed traditionella sätt att organisera och strukturera verksamhet utmanas och förändras för att i större utsträckning främja aktörs- och nätverksdrivna ansatser.

    Denna rapport presenterar utvärderingen av Linköpings kommuns arbete att introducera och etablera ett idé- och innovationssystem - en idé och innovationsfrämjande struktur och stödfunktion. Dessa insatser har erhållit positiv respons, men ett bredare genomslag i operativ verksamhet kan hittills anses vara begränsat. Följande analys fokuserar identifierade utmaningar inom områden som styrning och samordning, förankring av centrala begrepp samt förutsättningar och kultur. Utvärderingens resultat presenteras som tydliga åtgärder och strategiska ställningstaganden. Dessa framhåller vikten av en balanserad och nyanserad helhetssyn på idé- och innovationsprocessen. Med ökad proaktivitet, samverkan i nätverk, minskad distans till operativ verksamhet, tydlig förankring av centrala begrepp samt aktivt främjande av en kreativ arbetsmiljö och innovationskultur ser vi en god potential för fortsatt positiv vidareutveckling av kommunens idé- och innovationssystem.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Brege, Staffan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell ekonomi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Nord, Tomas
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell ekonomi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Stehn, Lars
    Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Luleå Tekniska Universitet.
    Industriellt byggande i trä - nuläge och prognos mot 20252017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mot bakgrund av samhälleliga utmaningar kopplade till demografi, klimat, sysselsättning och krav på resurseffektivitet kan industriellt träbyggande bidra med följande i ett tidsperspektiv fram till 2025:

    • Bygga upp en kapacitet för industriell träbyggande som kan leverera 50 % av flerbostadshusen som byggs på den svenska marknaden (17 500 lägenheter varav 15 000 producerade inom landet) och samtidigt nå en 30-35%-ig materialandel inom segmentet lokaler.
    • Därigenom skapa 8 000 nya jobb inom prefabricering i fabriksmiljö och bidra till att flytta 6 000 jobb från storstad till landsbygd. Detta kan vara en dellösning på bristen på inhemsk byggarbetskraft – att flytta ut jobben på landet och att ”göra om” snickare till maskinoperatörer. Detta kan även vara en möjlighet för integrering av nyanländ arbetskraft.
    • Utnyttja träets potential för minskad klimatbelastning jämfört med andra byggmaterial. Ett industriellt flerbostadshus har 40 % lägre CO2 utsläpp än ett jämförbart betonghus. Motsvarande siffra för lokaler är minus 35-40% (baserat på sammanfattande och nya analyser av Tyréns).
    • Minska klimatbelastningen med 0,7-0,8 miljoner ton CO2 ekvivalenter genom att substituera från betong till trä – en besparing som utgör knappt 3 % av den totala mängd utsläpp som Sveriges handlande och icke handlande sektorer ska anpassa sig till för år 2030. Om träets kollagring adderas till substitutionseffekten så blir den kalkylmässiga besparingen 2-4 miljoner ton CO2 ekvivalenter.
    • Bygga resurseffektivare med industriellt byggande och framförallt utnyttja den potential till fortsatta effektivitetsförbättringar som ligger i att öka volymerna. Detta sker genom högre nivåer på byggproduktionen i kombination med kraftigt ökade marknadsandelar. Industriellt byggande har bättre kontroll över processer som även inkluderar underentreprenörer och konsulter och kan genom bättre integration och partnerskap verka dämpande på en marknad som kännetecknas av stora svängningar i lägen präglade av överhettning respektive nedgång och stiltje.

    En avslutande kommentar gäller behovet av kapacitet på den svenska marknaden för bostadsbyggande. Svensk skogs- och träindustri verkar i dagsläget stiga in med stora kapacitetsutbyggnader i ett läge där det inte är särskilt troligt att svensk betongindustri fortsätter att expandera. Vi bedömer att osäkerheten vad gäller klimatfrågan är för stor för att man från betongsidan ska ge sig in på stora investeringar i nuläget. De stora byggbolagen verkar ägarmässigt frikoppla sig från betongbranschen och är därmed ännu mera obundna att gå över till en trästrategi när incitamenten blir tillräckligt stora och tydliga. Detta är en stor möjlighet för industriell träbyggande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Industriellt byggande
  • 11.
    Eriksson, Per-Erik
    et al.
    Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Hållbar samhällsbyggnad.
    Nord, Tomas
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell ekonomi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Östman, Birgit
    Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Hållbar samhällsbyggnad.
    Kartläggning av brandincidener i flervåningshus med trästomme: Erfarenhet av 20 års brukande2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Analysen i detta projekt visar att moderna flervånings träbyggnader för bostäder uppvisar en lägre frekvens av brandincidenter som lett till insatser från räddningstjänsten vid en jämförelse med hela det övriga bostadsbeståndet av flerbostadshus. Detta är rimligt, bland annat med hänsyn till att det aktuella beståndet av flervånings träbyggnader består av relativt nyproducerade byggnader. Endast en av incidenterna i de totalt drygt 10000 bostäderna har någon koppling till stommaterialet.

    Under senare år har frågan om moderna trähuskonstruktioners brandsäkerhet aktualiserats från nya perspektiv. Tillämpad teknik sedan 20 år baseras på brandkrav i nationella regelverk enligt EUs Byggproduktdirektiv som till stor del verifierats genom laboratorietester. När byggtekniken nu är vedertagen och förväntas öka betydligt kommer kravet på en utvärdering av dess funktion i verkligheten från flera aktörer.

    Det moderna träbyggandet definieras i detta projekt som flerbostadshus högre än två våningar, där bärande stommen är av trä och där uppförandet skett efter Boverkets uppdaterade byggregler 1994 eller senare versioner av byggreglerna. Till begreppet flerbostadshus räknas här även studentboende/elevhem samt vårdboende. Projektet har genomfört och analyserat en totalinventering av dessa bostäder.

    Datainsamlingen har hämtats direkt från komponentföretag, byggherrar och entreprenörer som tillverkat respektive uppfört flerbostadshus med mer än två våningar från 1994 och framåt. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) har sedan levererat utdrag ur sin incidentdatabas för brandincidenter med insatser från räddningstjänsten för samtliga dessa byggnader.

    Data finns om drygt 10000 lägenheter från 188 byggnadsprojekt, vilket bedöms utgöra mer än 95 % av genomförda projekt. Uppgiftslämnarna i branschen redovisar totalt 3 fall av brandincidenter för åren 1998–2014 och MSB:s uppgifter utökar antalet med mindre incidenter till totalt 22 fall, varav 3 i fristående soprum.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 12.
    Kindström, Daniel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell ekonomi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Ottosson, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Thollander, Patrik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Kienzler, Mario
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell ekonomi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Energitjänster i energibolag: ett ökat värdeskapande med kunden i fokus2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med detta projekt var att undersöka förutsättningarna för att öka tjänsteinnehållet på den svenska energimarknaden utifrån ett energibolags perspektiv. Mer konkret omfattar rapporten följande:

    • Beskrivning och analys av implementeringsprocessen av energitjänster hos ett energibolag; detta skedde genom att följa implementeringen av vissa typer av energitjänster. Målet var att ta fram ett ramverk för hur energibolag kan arbeta för att effektivt implementera och leverera utvecklade energitjänster (checklistor, processteg etcetera) samt nyckelkriterier för att vara framgångsrik i detta.
    • Undersökning av vilka typer av avancerade energitjänster som kan utvecklas, och hur (till exempel hur dessa kan paketeras), med utgångspunkt i kundens behov och med kunden som medskapare. Detta skedde genom att identifiera dels de behov och de utmaningar som kunder står inför (oberoende av leverantör), dels de typer av tjänster som har potential att skapa värde (utifrån marknadens behov). Målet var att ta fram en typologi av energitjänster med typiska karaktärsdrag samt även klassificera vilket värde (för både kund och leverantör) som kan skapas. Denna typologi kan användas av energibolag (och andra) vid nyutveckling av tjänster men även vid kundkontakter och strategiutveckling.
    • Beskrivning av de framtida affärsmodeller som är möjliga för att ett energibolag på ett effektivt och lönsamt sätt ska ha potential att utveckla, sälja och leverera energitjänster.

    Det som gör denna rapport unik är att den ämnar kombinera energitjänsteforskningen med den numera rika flora av vetenskaplig litteratur kopplad till så kallad tjänstefiering. Främst har forskning inom tjänsteinnovation berört tillverkade företags produkt- och tjänsteportföljer. I denna rapport ämnar de rådande teoribildningarna inom forskningsfältet tjänsteinnovationer kopplas till den relativt sätt nya så kallade energitjänstemarknaden men där flera likheter med tillverkande industri finns, till exempel ett traditionellt sett starkt fokus på den produkt som säljs och inte kring tjänster kopplade till produkten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Energitjänster i energibolag : ett ökat värdeskapande med kunden i fokus
  • 13.
    Eklund, Mats
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Gustafsson (fd Emilsson), Sara
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Tio utmaningar för ett hållbart Norrköping: Slutsatser från forskningsprogrammet Hållbara Norrköping (2010-2013)2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Städer är en viktig arena för arbetet för en mer hållbar utveckling. Det finns prognoser som förutspår att omkring 70% av jordens befolkning kommer att leva och bo i städer år 2050 (jämfört med dagens 50%). Detta, tillsammans med en generell förväntad befolkningsökning, ställer höga krav på hur städer utvecklas för att tillgodose staden med de resurser som krävs för att försörja dess invånare, utan att ytterligare överutnyttja jordens ekologiska bärkraftighet. Samtidigt som städer är källor till många av de globala miljöproblemen, är det också på stadsnivå som det finns stora möjligheter att agera och få genomslag för lösningar och förbättringar.

    I Sverige har kommunerna en nyckelroll eftersom det oftast är de som ska omsätta de internationella och nationella visionerna och målen om det hållbara samhället till konkreta åtgärder och processer. Genom att utveckla tekniska system som gör det enklare för varje enskild individ att leva mer hållbart kan kommunerna underlätta arbetet för en mer hållbar stadsutveckling. För att lyckas med det räcker det inte med stegvisa förbättringar av de redan befintliga teknikerna, utan flera tekniska system behöver förändras väsentligt. Detta förutsätter gränsöverskridande samverkan mellan olika samhällsaktörer, sektorer, organisationer och över geografiska territorier.

    Innovation är en viktig komponent i hållbar stadsutveckling. Innovation rör inte bara inte tekniska lösningar utan även innovation av organisatoriska samarbetsformer där samverkan och lärande står i fokus. Hållbar utveckling är en stor utmaning med komplexa och flerdimensionella problem. För att klara denna krävs gemensamma ansträngningar och en vilja att arbeta över organisations- och sektorsgränser. Från forskningsprogrammets sida har vi gjort flera olika ansatser för att stimulera bred aktörssamverkan och gemensamt lärande för en mer hållbar stadsutveckling, till exempel genom att:

    • bjuda in till regelbundna möten med forskningsprogrammets referensgrupp som representerar olika lokala aktörsgrupper (se bilaga 1),
    • tillgängliggöra forskningen till en bredare målgrupp i visualiseringsproduktioner i samarbete med Interactive Institute (se bilaga 2),
    • arrangera konferenser och seminarier i syfte att sprida resultat och slutsatser från forskningsprogrammet och stimulera till diskussion om hållbar stadsutveckling (se bilaga 3)
    • publicera vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar, rapporter samt synliggöra forskningen i media (Bilaga 4)

    Forskningens syfte har varit att bidra till relevanta aktörers beslutsprocesser genom att bidra med kunskap och inspiration. Vi gör inte anspråk på att ha gjort en komplett genomlysning, utan de delprojekt som genomförts är valda utifrån att de ansågs vara särskilt värdefullt utifrån forskningsprogrammets syfte och inriktning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hållbara Norrköping slutrapport
  • 14.
    Borghei, Behbood
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    UITP World Congress & Exhibition 2015: Compilation of field notes and empirical insights2015Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    The UITP World Congress & Exhibition is the largest worldwide public transport event that is held every second year in different cities around the world. It involves wide range of participants from public transport authorities and politicians at the local, national and cross-national levels to the manufacturing companies, suppliers, operators, investors and solution providers to all segments of the public transport sector and its related mobility infrastructure. It includes rail, road, water-born and even alternative and new modes of public transport systems for short distance and urban mobility covering metropolitan areas and other specific territories.

    This report summarizes background information on the UITP organization, its impact and related public transport projects as well as field notes and empirical insights collected from the research visit to UITP world congress and exhibition in Milan between 8to 10th of June 2015. The focus of the research visit and the scope of this report mainly concern city-bus vehicles and related EU-funded projects or public-private partnerships for technological advancements of the alternative powertrain in this field i.e. hybridization and electrification of city buses.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    UITP Empirical Report
  • 15.
    Baas, Leenard
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Magnusson, Dick
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Mejía-Dugand, Santiago
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Emerging selective enlightened self-interest trends in society: Consequences for demand and supply of renewable energy2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Energiförsörjning har under lång tid främst varit en fråga om central styrning med litekommunikation mellan producent och konsument. Värme, el och andra tjänster har produceratsav offentligt ägda bolag med litet utrymme för alternativa lösningar. Detta har dock börjatförändras, genom allt mer gräsrotsrörelser som siktar på större grader av självförsörjning avenergiproduktion. Trenden är tydlig i både Sverige och internationellt.

    Denna studie fokuserar därför på denna typ av rörelser, för att förstå avgörande faktorer för enuppskalning av högre grad av självförsörjning. Vi är intresserade att förstå drivkrafter bakomolika typer av gemenskaper med höga ambitioner gällande hållbarhet och självförsörjning.Studien genomfördes i två faser. I fas ett har vi studerat sammanlagt fem samhällen i Danmark,Tyskland och Storbritannien som vidtagit omfattande åtgärder för ökad självförsörjning avenergi för att förstå hur de skapades, varför och hur de fungerar idag. I fas två har vi genomförten web-baserad enkätundersökning till boende i svenska ekobyar, för att förstå motiven för attflytta dit och erfarenheter av boendet. Det övergripande syftet med studien är att förståmedborgares engagemang i gemenskaper för hållbarhet och analysera vad detta kan betydagällande tillgång och efterfrågan på hållbar energi.

    Resultatet från fas ett, där intervjuer genomfördes med nyckelaktörer i förnybara samhällen,visar att dessa samhällen tog sina steg mot ytterligare hållbarhet på grund av antingenomvälvande händelser, såsom oljekriserna på 1970-talet, eller genom nationella”energitävlingar”; de startade på grund av särskilda händelser. Av största vikt för lyckade projektvar ett tätt samarbete mellan kommuner och medborgare, särskilt genom medborgarägande. Detskapade intresse, insyn och säkerhet i projekten. Utvecklingen skapade även nya arbeten ochattraherade nya arbetstillfällen till orterna på grund av den kompetens som fanns där. Även omdet är stora fördelar med stort medborgarinflytande har det visat sig vara mer tidskrävande. I allafallen har de lyckats bli i princip självförsörjande på förnybar energi, i ett fall producerar det.o.m. 500 procent av deras elbehov, men en ytterligare utmaning har varit att anpassa desjälvständiga systemen till existerande centraliserade system vilka är anpassade efter andraförutsättningar.

    Enkäten i fas två skickades ut till 17 ekobyar. Vi fick en svarsfrekvens på cirka 30 procent ochfrågorna berörde exempelvis motiv att flytta till ekobyn, miljöintresse och upplevd belåtenhetmed boendet. Resultatet visade att de boende är välutbildade med ett stort miljöintresse och attäven om det i många fall uttrycktes att uppoffringar får göras på grund av boendet så är det värtdet. I svaren uttrycktes lite sociala konflikter men att de tekniska systemen gav upphov tillmycket arbete och diskussioner. I några fall verkar systemen varit feldimensionerade från startoch något som behövts hanteras lång tid framöver. Just de tekniska systemens prestanda är någotsom är av stor betydelse för huruvida boende trivs i by eller ej. Det går att sammanfatta det somatt byarna startade som en rörelse där det fanns en vilja att göra något annat och vara mersjälvständig.

    Resultaten från de två studierna visar bland annat vikten av kommunikation med och inkluderingav boende. Människor är också villiga att anpassa sig till nya situationer så länge det intepåverkar komforten allt för mycket eller om det är för en god sak. Det finns dock stor kunskapbland alla dessa gemenskaper som borde tas tillvara på i andra sammanhang.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Emerging selective enlightened self-interest trends in society: Consequences for demand and supply of renewable energy
  • 16.
    Nord, Tomas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell ekonomi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Brege, Staffan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell ekonomi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet.
    En framtida hållbar trävärdekedja: Struktur, utveckling och möjligheter2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det samlade värdet av sågverks-, trämanufaktur- och möbelindustrin – trävärdekedjan – uppgick år 2004 till knappt 70 Mdr SEK för företag med fler än 9 anställda. En kraftig tillväxt följde innan omvärldsfaktorer som finanskris, minskat bostadsbyggande, valutaoro och så vidare bromsade in utvecklingen. Under de efterföljande åren har värdekedjan återhämtat sig delvis tack vare en ökad klimat- och miljödebatt som gynnat ett förnybart material. År 2012 omsatte värdekedjan knappa 90 Mdr SEK.

    Branschorganisationerna Svenskt Trä och Trä- och Möbelindustriföretagen, TMF, önskade en uppdatering av hur värdekedjan utvecklats under de senaste tio åren och vilka framtida möjligheter som kan skönjas. Genomförandet har skett genom insamling av ekonomiska siffror för samtliga företag inom respektive industrigren och men bredare insamling för företag med fler än 9 anställda. En enkät och företagens syn på framtiden samt ett antal workshops med företag inom några delindustrier (sågverk, träbyggande och komponenttillverkare).

    Utvecklingen för sågverksindustrin har utmärkts av en fortsatt konsolidering där de stora företagen (>500 milj SEK i omsättning) har vuxit. Denna grupp omsatte 28 Mdr SEK av totalt 35 Mdr för sågverksindustrin. Lönsamhetsmässigt är det dock de mellanstora företagen som visar bäst siffror på mellan 5 och 10 % under perioden.

    Trämanufakturindustrin bestående av de strategiska grupperna, småhus, dörrar, fönster, golv, kök/bad, snickeri, förpackningar, limträ/limfog, byggsystem och inredningar visar en varierad bild. Byggsystem, kök/bad och inredningar har vuxit med mellan 50 och 100 % under perioden medan golv och småhus backat. Totalt sett omsatte dessa industrier 35 Mdr SEK. Räknas företag med färre än 10 anställda med ökar omsättningen med dryga 5 Mdr SEK. Lönsamhetsmässigt låg kök/bad, fönster och förpackningar i topp med siffror över 10 %. Till skillnad från sågverksindustrin är det de stora företagen i de flesta delindustrierna som visar på bäst tillväxt och lönsamhet. Förutom stordriftsfördelar visar det sig att närhet till slutkund samt en mer komplex produkt (hus, byggsystem, kök) har en högre lönsamhet. Med direktkontakt och möjlighet att anpassa leveransen ökar möjlighet till värdeskapande.

    Möbelindustrin har haft en mer måttlig tillväxt och med delindustrin kök/bad flyttad till trämanufaktur uppgick omsättningen till 16 Mdr SEK. Mikroföretagen omsatte omkring 4 Mdr SEK som också skall inkluderas. Störst tillväxt har design, kontor och stora underleverantörer haft med siffror på mellan 30 och 40 %. Speciellt designföretagens utveckling är positiv då denna grupp visade mindre bra siffror för perioden fram till 2004. Lönsamhetsmässigt är bilden densamma som för tillväxt, dvs. lönsamhet följer med tillväxt. Liksom för trämanufaktur är det de stora företagen som överlag uppvisar bäst siffror. Effektiv produktion och möjlighet till automatisering skapar lönsamhet samtidigt som svensk design verkar ha en positiv effekt på företagens lönsamhet.

    Påverkande omvärldsfaktorer är den demografiska utvecklingen i landet, bostadsbyggande, valutakursen och på senare år en ökad debatt om klimatpåverkan. Under perioden har befolkningen ökat i antal och åldersklasserna har förskjutits ytterligare mot en äldre befolkning. Det medför ändrade preferenser och en fortsatt stark bostadsefterfrågan. En ökad andel äldre och en ungdomsgrupp som också växer skapar en brist på små och medelstora lägenheter i storstadskommuner. Svensk ekonomi fram till 2008 var förhållandevis god och exporten positiv vilket bidrog till efterfrågan på trävärdekedjans produkter överlag. Finanskrisen med en påverkan på valutakursen fick en negativ inverkan på utvecklingen. Klimataspekten och den allt eskalerande debatten om resursknapphet har hittills inte kunnat tillgodoräknas för företag med en förnybar resurs och med effektiva resurssnåla produktionsprocesser.

    Den sammanvägda bilden av trävärdekedjan är att den påverkas av externa faktorer och att företagen har arbetat intensivt med effektiviseringsåtgärder för att förbättra sin kostnadsposition. Det finns därmed grunder för en positiv utveckling baserad på god kontroll över interna processer och med ökad marknadsnärvaro.

    I ett framtida positivt scenario där svensk ekonomi visar en god och stark tillväxt ser möjligheterna för trävärdekedjan goda ut. Tre drivkrafter och tillika strategiska vägval ser vi framför oss.

    Substitution – träprodukter har inneboende egenskaper som passar för ett framtida resursanpassat och biobaserat samhälle. Det finns goda möjligheter för positiv substitution där träprodukter ersätter andra material

    Produktutveckling – modern teknik medför snabb omställning av produktion och skapandet av nya produkter. Trävärdekedjans företag ligger bra till för att ta till sig denna teknik och ytterligare ökad produktutveckling.

    Export – svensk träbaserad industri har ett gott anseende på den utländska marknaden och flera svenska företag är med och konsoliderar den europeiska träbaserade industrin. Detta bör fortsätta och att små- och medelstora företag tar steget ut på exportmarknaden.

    I ett positivt scenario visar trävärdekedjan upp en omsättningsökning på dryga 50 % fram till 2024 med en positiv utveckling av medelstora företag. En stark motor för utvecklingen är det moderna träbaserade byggandet. Bedömningen är att det skapas nya företag som utvecklar ett modernt träbyggande men inte minst att affärskonstellationer bestående av byggmästare, komponenttillverkare och även byggmaterialhandeln utvecklas. Affärsinnovationer bidrar positivt till värdekedjans utveckling där klimat- och miljöaspekter blir en tydlig del i erbjudanden. Inom möbelsektorn utvecklas exporten fortsatt starkt och bygger på en resurseffektiv tillverkning och närhet mellan beställare, designer och tillverkning.

    Med bas i de tre inriktningarna, utvecklad samverkan mellan industri, forskning och samhälle och en samsyn kring visionen ” Träprodukter är det naturliga valet i ett modernt byggande, för designanpassade interiöra lösningar och stommen i ett hållbart, biobaserat och klimatanpassat samhälle” framtida hållbar trävärdekedja skall nås.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    En framtida hållbar trävärdekedja: Struktur, utveckling och möjligheter
  • 17.
    Fenton, Paul David
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Identifying the "Usual Suspects": assessing patterns of representation in ICLEI case study collections2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Case study narratives act as a functional and attractive tool for awareness-raising, exchange of ideas and capacity-building. However, recent literature has highlighted problems with the ways that case studies present concepts or information. Various authors note an imbalance in the presentation of "developed" and "developing" world narratives in academic literature, leading to over-representation of cases from Europe and North America. Recent work suggests that the increasing volume of case studies in academic literature on urban sustainability may contribute to an over-representation of certain kinds of municipalities – e.g. cities of a certain size or in certain locations – at the expense of others.

    This paper shows that this trend is observed not only in academic literature, but also in practical settings, e.g. the preponderance and domination of certain cities within international municipal associations. The paper studies the continents, countries, municipalities and themes represented in six collections of case studies published by an international municipal association. The paper will assess the possible ways in which the case study collections, by representing certain types of activities in particular locations, influence the framing of the practice and study of sustainable development in municipalities. By doing so, the paper aims to contribute to literature on comparative urbanism, urban governance, knowledge production, municipalities, sustainable development, and international organisations.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Identifying the "Usual Suspects": assessing patterns of representation in ICLEI case study collections
  • 18.
    Nordström, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Karolinska Universitetssjukhuset.
    pm3 evolutionen: En innovationsberättelse från systemförvaltning till IT-governance2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport sammanfattas pm3 evolutionen genom en retroperspektiv analys, med nedslag i avgörande kunskapsbidrag. pm3 evolutionen har skett i gränslandet mellan akademi och praktik och pågått i drygt 20 år. Det är också något av ett personligt bokslut eftersom jag nu har lämnat förvaltningsstyrningsarenan och arbetar med innovation. Tiden delas i fyra perioder och för var av och en av dessa diskuteras fyra frågeställningar;- Vilka frågeställningar/händelser var aktuella under perioden? - Vad var problematiskt i praktiken? - Vilken kunskapsutveckling genomfördes avseende pm3? - Vilka avtryck fick kunskapsutvecklingen i pm3? Rapporten vänder sig till praktiker, studenter och forskare som vill förstå hur pm3 har utvecklats och varför.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    pm3 evolutionen: En innovationsberättelse från systemförvaltning till IT-governance
  • 19.
    Martinsen, Uni
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    A Study of Environmental and Other Sustainable Activities in supply Chain Relationships at Clas Ohlson2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report is the result of a case study conducted at the Swedish retail company Clas Ohlson. The study has been conducted as one step in the PhD process of the author of this report and is financed by the Swedish Energy Agency (Energimyndigheten). In this first chapter, some background information to the case study is given: the aim of the study, the rationale behind choosing Clas Ohlson as the case company and data collection methods. Finally, the structure of the remaining parts of the report is presented.

    The aim of this case study is to illustrate how environmental work can be conducted in different types of supply chain relationships, seen from the perspective of one focal shipper in a supply chain. The relationships include both upstream (such as suppliers and inbound logistics service providers) and downstream (such as outbound logistics service providers and stores in a city logistics context) parts of the supply chain. As these examples illustrate, the supply chain relationships can include shippers as well as logistics service providers (LSPs).

  • 20.
    Gustafsson (Emilsson), Sara
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Fenton, Paul
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Palm, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ivner, Jenny
    Energikontoret Östra Götaland.
    Aktörssamverkan i lokala strategiska energi-och klimatplaneringsprocesser: Slutrapport från forskningsprojektet Hållbara energi-och klimatstrategier- lärdomar ch potential2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Svenska kommuner har en lång tradition av energiplanering. Dock har verkningsfullheten avkommunernas energistrategiska arbete varit föremål för diskussion. Syftet med det här projektet vardärför att analysera kommuners arbete med att ta fram och genomföra kommunala energistrategiersamt att reflektera över hur/om ett vidgat systemperspektiv genom ökad aktörssamverkan kan bidramed kunskaper till det lokala energistrategiska arbetet.Utifrån projektets resultat har vi sammanställt ett antal rekommendationer som stöd till kommuner ideras arbete med att införa, implementera och utveckla det energistrategiska arbetet. Dessarekommendationer sammanfattar också de huvudsakliga resultat som vi vill skicka med kommunernai deras arbete. Det energistrategiska arbetet bör hanteras som en del i en långsiktig verksamhet och intesom ett projekt Både kommunens politiska majoritet och opposition bör vara med i processen att utvecklaenergistrategin och de ska ha en aktiv roll under hela processen Informera och utbilda politiker om de lokala energisystemen för engagemang och delaktighet Vid målformulering bör de som berörs av målen involveras Koppla mål och åtgärder till den ekonomiska uppföljning som redan görs i kommunen. Energistrategen bör sitta i ledningsgruppen för att möjliggöra att det energistrategiskaarbetet blir en del av det övergripande strategiska arbetet För att säkra kontinuitet i arbetet bör energistrategen ha en tillsvidareanställning och inteprojektanställning Det behövs stöd för kommunernas utåtriktade energistrategiska arbete från regional ochnationell nivå. Formulera en öppen process med en bred regional systemsyn Att samverka kan bidra till mycket positivt samtidigt som det kan göra processen merkomplex. Reflektera därför över vilka aktörer som bör vara med, varför de ska involveras, näri processen de ska involveras samt hur de ska involveras. Det är möjligt att det krävs olikametoder eller struktur för olika aktörsgrupper. Utveckla en förståelse för andra aktörersperspektiv och agendor. Det är viktigt att ha en fungerande samverkan mellan kommun och lokalt energibolag

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Sandberg, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Butiksetableringsprocessen i svensk detaljhandel2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De flesta svenska detaljhandelsföretag som använder sig av butiker som huvudsaklig marknadskanal har idag en eller ett par relativt standardiserade s.k. butikskoncept, där butiker öppnas med en någorlunda standardiserad butiksetableringsprocess. Butiksetableringsprocessen, så som den definieras här, sträcker sig i kronologisk ordning från företagets övergripande planer för framtida etableringar (ibland omnämnt som företagets etableringsstrategi), via butikslokalisering, kontraktsskrivning, och renovering, fram till en tid efter att butiken öppnat och butiken har införlivats med den övriga försäljningsorganisationen. Ansvarig för butiksetableringsprocessen är i de flesta fall en speciell avdelning/funktion som oftast tituleras ”etableringsavdelningen” eller dylikt. Detta team av människor ha r till ansvar att i projektform styra och koordinera etableringsprocessen där en lång rad företagsfunktioner är inblandade längs resans gång, t.ex. IT, Försäljning, Marknad, Inköp, samt Logistik.

    Trots en uppenbar praktisk relevans har mycket lite forskning gjorts kring butiksetableringsprocessen. Författaren till denna rapport har därför under hösten 2012 gjort en första initial studie av butiksetableringsprocessen på 8 svenska detaljhandelsföretag inom olika sektorer. Syftet har varit att studera butiksetableringsprocessen i svenska detaljhandelsföretag, och de primära målen har varit att:

    1. Explorativt kartlägga etableringsfunktionen och butiksetableringsprocessen hos fallföretagen,
    2. Skapa en övergripande förståelse för etableringsarbetets roll i företaget relativt andra funktioner (däribland logistikfunktionen som har getts speciellt fokus), samt
    3. På en övergripande nivå analysera hur etableringsprocessen styrs (vilket görs utifrån ett koordineringsperspektiv)

    Studien kan beskrivas som en multipel fallstudie där totalt 12 intervjuer har hållits med etableringschefer och andra personer med insikt i företagets logistikverksamhet (då kopplingen mellan etableringsprocessen och det framtida varuflödet har fokuserats mer i detalj). Dessutom har en mängd olika sekundärdata-källor studerats. Flera av företagen lämnade över konfidentiella checklistor och detaljerade tidsplaneringar, samt olika inofficiella såväl som officiella presentationer som använts vid internutbildningar och dylikt på företaget. I stort utgår studien från ett praktiskt existerande ”fenomen”, snarare än en teoretiskt förankrad frågeställning. Teori som använts inom ramen för studien är framförallt litteratur om butikslogistik, samt koordinationsteori.

    Fallföretagen har valts på ett sådant sätt så att många olika sektorer inom handeln har täckts in för att skapa en bred förståelse av etableringsprocessen. De är också relativt stora och har därmed anledning att ha en fungerande etableringsfunktion som opererar på kontinuerlig basis. De har dessutom alla väl definierade och standardiserade butikskoncept såväl som en standardiserad butiksetableringsprocess.

    Resultatdelarna av studien presenterar etableringsfunktionernas utformning och organisation på de åtta fallföretagen , samt en generell etableringsprocess i 11 steg:

    1. Identifiering av butiksläge.
    2. Möten i företagsledningen.
    3. Datainsamling.
    4. Formellt beslut.
    5. Kontraktsskrivning.
    6. Övervakning av projektledare.
    7. Inblandning från övriga företagsfunktioner
    8. Bygg- och renoveringsarbeten av externa leverantörer.
    9. Installationer och förberedelser.
    10. Butik öppnar.
    11. Utvärdering.

    Studien tar också upp kopplingen mellan etableringsprocessen och det framtida varuflödet, d.v.s. logistiken. Framförallt lyfter rapporten fram sju områden som tillsammans utgör de viktigaste gränssnitten mellan logistik- och etableringsfunktionernas arbete: (1) etableringsfunktionens hänsynstaganden till operativa logistikaspekter, (2) samma chef, (3) kostnadskalkyler, (4) möten om butikslayout, (5) formella etableringsrådsmöten, (6) baklagerutrymmet, och (7) användning av planogram.

     

    Butiksetableringsprocessen är en uppenbart tvärfunktionell process som involverar många delar (funktioner/avdelningar) av företaget. Etableringsfunktionen kan därför anses ha en viktig samordnande roll. Utifrån koordinationsteori beskrivs hur man använder sig av Koordineringsmekanismerna (1) ömsesidig anpassning, (2) direkt tillsyn, samt standardisering av (3) arbete, (4) resultat, (5) färdigheter och kunskaper, samt (6) normer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Martinsen, Uni
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik.
    Case report - A study of environmental and other sustainable acitivies in supply chain relationships at Clas Ohlson2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Martinsen, Uni
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik.
    Case report: Environmental work in relationships between logistics service providers and shippers2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Eriksson, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Hållfasthetslära. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Jonsson, Ida
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Hållfasthetslära. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Skog, Christian
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Hållfasthetslära. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Öhrn, Robin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Hållfasthetslära. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Dimensionering av momentskärmstativ2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Saab ska fyra studenter vid Linköpings tekniska högskola designa och dimensionera ett momentskärmstativ till nya JAS39 Gripen E. På stativet fästs en skärmbehållare med en skärm, som används vid testflygning. Stativet sitter längst bak på planet, bakom sidorodret och ovanför stjärtkonen. Skärmen är en säkerhetsfunktion och kan skjutas ut och ge flygplanet ett stabiliserande tippmoment vid okontrollerade spinnfall som kan uppkomma vid högalfaflygning. Stativet ska klara av från uppdragsgivare givna lastfall och deformationskrav samtidigt som fokus skall ligga på viktreducering.

    Projektet började med konceptgenerering för att få fram ett grundkoncept att arbeta vidare med. Materialundersökningar genomfördes med hjälp av materialdatabasen CES EduPack 2012 för att hitta ett material med bättre egenskaper än det som använts i tidigare stativ. Utifrån materialet undersöktes även fogar, tillåtna initialsprickor samt knäckningsrisk. Olika tvärsnitt undersöktes och för att ta reda på deformationer och spänningar genomfördes FEM-analyser i Ansys Workbench 14.0. Utifrån analysresultaten förändrades stativets design tills det klarade kraven.

    Arbetet resulterade i ett fackverksstativ huvudsakligen uppbyggt av ihåliga kvadratiska balkar med yttermåtten 70 mm och innermåtten 63,8 mm. Maximala deformationen blir 53,1 mm, maximala spänningen 883 MPa och materialet som användes var titanlegeringen Ti-6Al-4V. Stativets balkar sammanfogas med lasersvets och det finns ingen risk för knäckning. Den tillåtna längden på en eventuell initialspricka är 0,7 mm för ytspricka och 0,9 mm för inre genomgående spricka. Det designade stativets slutvikt uppmättes till 60,5 kg.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Martinsen, Uni
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Environmental Work in Relationships between Logistics Service providers and Shippers2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report comprises a description of a case study which includes four dyadic relationships between logistics service providers (LSPs) and shippers. The case study has been conducted during the Vinnova‐financed research project “Competitive Business Models to meet Future Demands on Sustainable Logistics Systems” and focus in the report is on environmental (or green) work in relationships between LSPs and shippers. More specifically, the purpose of the report is to increase the understanding of such work in relationships between LSPs and shippers. Before the cases are described, the process of selecting the cases as well as collecting the data will be elaborated on.

  • 26.
    Matschewsky, Johannes
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Evaluation and optimization of Product/Service Systems within the development process2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    We live in a world that is evolving and changing faster than ever. Paradigms are set, and revoked the next day. One of these paradigms, that have fueled the prosperity of market economies all around the world in most of the 20th century, is growth. More production leads to more consumption and an increased standard of living. Today, hardly anyone in academia or politics sees a future of prosperity through the growth of production and sales of physical products alone. Scarcity of resources is a fact we are faced with today and even more so when looking ahead to the next 30 years or so. Different ways of creating value without destroying the very base of our existence must be contrived while attempting to maintain the standards of living in the developed world and providing emerging countries with a fair chance for prosperity in the future.

    Product-Service Systems (PSS) are one possible way of creating added value and thus growth, but disconnecting this growth from an increase in material consumption and therefore resource depletion (as discussed e.g. by Manzini et al., 2001). This issue will be discussed further in chapter 2.4. By combining products and services, developing them in an integrated manner and approaching their design and operation from a life-cycle perspective, offerings can be conceived that reduce the strain on the environment through different effects but allow for new sources of revenue, growth and prosperity to be discovered. As mentioned by Meier et al. (2010), the portion of the GDP created through service activities in Japan (69%), Germany (70%) and the USA (75%) surpasses that of the industrial sector by a large margin. Combining the two and making use of the resulting synergies is a main objective of the research on Product-Service Systems in roughly the past decade. Current research will be examined in the following chapter to fully explain PSS and why it holds such great potential, both from an environmental as well as an economic perspective.

    One of the main focuses of research in the field of PSS is PSS development. Since an integrated approach of product and service development is the explicit aim of most PSS design strategies (e.g. Lindahl et al., 2006), traditional means of product development known and successfully applied in engineering design do not apply to the world of PSS or must be altered and adapted to do so. This issue is discussed in detail in chapter 3 of this thesis. The PSS-design method SPIPS (Toward Solution Provider - Through Integrated Product and Service Development), introduced in Sakao et al. (2009) and extended in Sakao and Lindahl (2012) is one possible approach to PSS design that is introduced and related to this thesis in chapter 3.5. At this point, although possessing a verified method for consumer-value assessment (Sakao and Lindahl, 2012), the method is lacking an approach toward the assessment of the producer-value of PSS components and offerings. This thesis aims to fill this void.

    The primary aim of this thesis is to provide a structured method to assess the producer value (PV) of components and combinations of components (offerings) of Product/ Service Systems. This goal is intended to be reached through answering the following sub-questions or completing these tasks:

    1. Provision of an introduction to PSS and current research as well as definitionsfor the most important terminology
    2. Discussion of traditional product development, interfaces with PSS and review of literature relevant to this
    3. Review of methods of producer value assessment and extraction of useful issues
    4. Discussion of uncertainty, interdependency and cost within the scope of producer value evaluation in PSS design, derivation of possible solutions and issues for further research
    5. Finding a way to quantify producer value
    6. Describing the structure of the method proposed
    7. Outlining the possible realization of the method in a software environment
    8. Applying the findings to an example of realistic nature
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Evaluation and optimization of Product/Service Systems within the development process
  • 27.
    Lindahl, Mattias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik.
    Sakao, Tomohiko
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik.
    Hallberg, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Maskinkonstruktion.
    Ölvander, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Maskinkonstruktion.
    Innovative Customized Offering Design2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Rehme, Jakob
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Nordigården, Daniel
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell marknadsföring och industriell ekonomi.
    Situationsanalys av nuläget hos svenska elnätsbolag2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Lindahl, Mattias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik.
    Sakao, Tomohiko
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik.
    State-of-the-art in companies regarding customised offering design2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Mejía-Dugand, Santiago
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Hjelm, Olof
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Baas, Leenard
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Sustainable business and clean technology markets in megacities: an explorative research of their dynamics in Cairo and Mexico City2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report presents the results of a research project on environmental technology diffusion and the dynamics of business arenas within the sector, with two megacities as case studies: Mexico City and Cairo. The term “environmental technologies” is used in a broad sense, referring to technological solutions that contribute to the improvement of the environmental performance of cities. With this in mind, a focus on the demand side (i.e. the cities) is the point of departure, and a bottom-up approach to urban sustainability is one of the most important methodological choices. This means that local actors belonging to selected (but representative) societal sectors were interviewed and their views and opinions considered for subsequent discussions about the important conditions to keep in mind when thinking of exploring these markets.

    A subsequent exploration of the supply side (i.e. Swedish environmental technology suppliers) is presented with the intention to show the sector’s composition and to describe and analyze the interactions among the main actors, the current strategies for the sector’s promotion in foreign markets and the conditions promoting or hindering further advancement.

    Transition Management theories are used as a theoretical basis to support the analysis and the methodological choices. Conclusions and recommendations are given regarding the current state of the cities and the suppliers, the strategic choices made by the government and some of the conditions that must be considered by the government and companies in order to successfully deploy their plans. Such conclusions and recommendations can be useful for policy makers, entrepreneurs and researchers in the field of technology diffusion and urban environmental studies:

    • Megacities are looking for adaptive and flexible offerings. Technological solutions that align with local structures (social, political, cultural and physical) and can adapt to actual needs (cf. apparent needs), might overcome more easily the initial unrest and distrust that new concepts bring along.
    • The micro and macro levels in the city deserve each a different language. Solutions and their implications must be translated according to the needs and expectations of actors in each level.
    • Legitimacy and trust are gained more easily with the help of strong demonstration (proof-of-concept) projects. Even better, providing graspable (i.e. contextualized), full-working examples of solutions operating within homogeneous groups helps to overcome resistance and lubricates the implementation.
    • Holistic solutions represent an interesting opportunity but face significant difficulties. This is due to their nature of being tightly tied to context and location and the complications that they must overcome under sometimes diametrically opposite milieus.
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Megacities_VINNOVAReport2013
  • 31.
    Kanda, Wisdom
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Hjelm, Olof
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Mejia-Dugand, Santiago
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Environmental Technology Export Promotion: A study of governmental initiatives in selected countries2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Introduction-This report is based on structured literature reviews and brainstorming sections on governmental export promotion initiatives for environmental technology in selected countries. It is intended to answer two fundamental questions: why governments intervene to promote environmental technology export and how this intervention is actually executed. These questions emerged in-light of two general challenges: 1) the lack of vivid scientific insights with robust theoretical underpinnings on governmental efforts to promote environmental technology export, 2) the necessity to diffuse environmental technology across borders based on the facts that some environmental technologies have a pressing demand in countries other than their home origin and that most emerging economies are now facing environmental challenges which have long existed in many developed countries.

    Approach-A structured literature review which covered public export promotion agencies and export credit agencies in the top three environmental technology exporting countries (Germany, USA, and Japan); Scandinavian environmental technology competitors to Sweden (Finland, Denmark, Norway); other European competitor (Austria) and China as an emerging exporter was employed to identify governmental export promotion initiatives. For a deeper insight Austria, Denmark and Sweden were purposively selected for an analysis into their public ‘‘action’’ plans to promote environmental technology including exports. The empirical findings were then discussed in brainstorming sections using theories and best practices to come out with conclusions, some recommendations and further questions.

    Findings-The economic justification for government involvement in export promotion is based on the theory of asymmetric information and other market failures. The market has so far not shown enough signs of inherently diffusing environmental technologies to the desired societal level, thus the need for government intervention. Governmental intervention for environmental technology export promotion are organised by one or a combination of the following in the reviewed countries: by prioritized target countries; by prioritized environmental technologies; by alternative services (information, financial, training and education, trade and mobility related programs); by firm size (large vs. small) and by firm stage in internationalization. With regards to specific action plans, crosscutting focus remains on support for small and medium enterprises; strategies in Austria and Denmark to promote environmental technologies in aggregation focus on policy information provision to enterprises whiles technology and business development is given priority in Sweden.

    Concluding remarks-The report concludes with some remarks and further questions to stir up the debate and understanding on governmental initiatives for environmental technology export promotion. Highlights include 1) the recommendation for the provision of more detailed market information to export oriented firms recognizing the importance of externalities involved in gathering such information by private firms, 2) the need for mutual collaboration between governmental export promotion agencies and their initiatives which could be confusingly large within a country and  3) a hybridization of focus on policy instruments and technology & business development in-line with the complex ecosystem of interactions between market information and the innovation of environmental technologies.

    Further questions-Several questions remain to be answered. Among them include: 1) Which theories could be used to justify governmental intervention through export promotion of environmental technologies? 2) What, When and How to measure the effectiveness of such governmental export promotion initiatives and 3) How the inherent characteristics of environmental technologies have (or should) influence their export promotion remain to be answered.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Olsson, Olle
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Aronsson, Håkan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Logistikhandbok för hälso- och sjukvården2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna logistikhandbok syftar till att vara ett verktyg och stöd i arbetet med att utveckla verksamheten mot effektivare flöden av patienter. Handboken redogör för logistiska metoder och teorier anpassade till en sjukvårdkontext. Logistikhandboken består av tre kapitel:

    • Kartläggning – Tar upp olika metoder för att kartlägga patientflöden och informationsflöden för att få en överblick för hur verksamheten bedrivs. Det beskrivs också när respektive metod är lämplig att använda samt vilken/vilka analyser som kan utföras med hjälp av metoden. Att utföra en kartläggning är en bra start i förändringsarbete eftersom det skapar en gemensam bild över utgångsläget för de involverade.
    • Variation – Är något som förekommer på många ställen inom halso‐ och sjukvården samt kraftigt påverkar verksamheten, varför det är viktiga att förstå och hantera variation för att bättre kunna planera sin verksamhet. Kapitlet tar upp olika typer av variation samt hur man kan minska den variation som uppstår på grund av det sätt som arbete bedrivs.
    • Lean – Ett populärt förbättringskoncept inom halso- och sjukvården. Handboken tar upp de grundläggande principerna anpassat till en sjukvårdskontext, med syftet att utgöra en introduktion för sjukvårdspersonal.

    Logistikhandboken har utarbetats genom ett samarbete mellan Hässleholms sjukhusorganisation samt logistikavdelningen på Linköpings universitet. Det övergripande innehållet har gemensamt bestämts varpå Olle Olsson och Håkan Aronsson sammanställt materialet nedan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Logistikhandbok för hälso- och sjukvården
  • 33.
    Ryberg, Ann-Britt
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Hållfasthetslära. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Domeij Bäckryd, Rebecka
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Hållfasthetslära. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Nilsson, Larsgunnar
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Hållfasthetslära. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Metamodel-Based Multidisciplinary Design Optimization for Automotive Applications2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    When designing a complex product, many groups are concurrently developing different parts or aspects of the product using detailed simulation models. Multidisciplinary design optimization (MDO) has its roots within the aerospace industry and can effectively improve designs through simultaneously considering different aspects of the product. The groups involved in MDO need to work autonomously and in parallel, which influence the choice of MDO method. The methods can be divided into single-level methods that have a central optimizer making all design decisions, and multi-level methods that have a distributed decision process.

    This report is a comprehensive summary of the field of MDO with special focus on structural optimization for automotive applications using metamodels. Metamodels are simplified models of the computationally expensive detailed simulation models and can be used to relieve some of the computational burden during MDO studies. The report covers metamodel-based design optimization including design of experiments, variable screening, metamodels and their validation, as well as optimization methods. It also includes descriptions of several MDO methods, along with a comparison between the aerospace and automotive industries and their applications of MDO.

    The information in this report is based on an extensive literature survey, but the conclusions drawn are influenced by the authors’ own experiences from the automotive industry. The trend goes towards using advanced metamodels and global optimization methods for the considered applications. Further on, many of the MDO methods developed for the aerospace industry are unsuitable for the automotive industry where the disciplines are more loosely coupled. The expense of using multi-level optimization methods is then greater than the benefits, and the authors therefore recommend single-level methods for most automotive applications.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Metamodel-Based Multidisciplinary Design Optimization for Automotive Applications
  • 34.
    Gustafsson (fd Emilsson), Sara
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Rydholm, Caroline
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Nyckelaktörer och processer i utvecklingen av ett mer hållbart transportsystem i Norrköpings kommun: en översikt2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kommuner har ett stort ansvar och stora möjligheter att bidra till en mer hållbar utveckling. Traditionellt sett har kommuner främst haft en roll som myndighetsutövare, men det har med tiden blivit allt vanligare att kommuner, på frivillig basis, har börjat arbeta mer med frivilliga proaktiva initiativ och därmed agera katalysatorer och starka pådrivare för en mer hållbar utveckling. Den här studien utforskar kommunens roll för utvecklingen av ett mer integrerat och hållbart transportsystem. I ett hållbart transportsystem (så som det är definierat i den här rapporten) är intermodalitet ett nyckelbegrepp och det förutsätter en bred systemsyn och aktörssamverkan.

    Syftet med rapporten är att ge en övergripande bild av de nyckelprocesser och aktörer samt samverkan dem emellan som har varit och är viktiga för utvecklingen av Norrköpings transportsystem utifrån ett hållbarhetsperspektiv. För att få flera perspektiv på kommunens arbete för ett mer hållbart transportsystem och de aktörer och processer som varit och är viktiga i detta sammanhang har vi gjort fyra delstudier som belyser detta utifrån olika perspektiv. Dels har vi inventerat offentliga aktörers och processers inverkan (på såväl nationell, regional som lokal och intern nivå), dels har vi analyserat vad lokal media uppmärksammar i transportsystemsammanhang och slutligen har vi gjort en översiktlig inventering internationellt av initiativ för mer hållbara transportsystem. I den fjärde delstudien har vi valt att studera logistikföretags syn på hållbara transporter, samverkan (inom logistikbranschen samt med kommunen) samt framtida utmaningar för ett mer hållbart transportsystem. Detta för att få ett externt perspektiv på kommunens roll för ett mer hållbart transportsystem.

    Resultaten från studierna i den här rapporten visar att Norrköpings kommun tar en aktiv roll i arbetet för ett mer hållbart transportsystem och att detta görs i en rad olika processer och med många involverade aktörer samt på olika nivåer i samhället. Vi har identifierat en tydlig vilja (både på politikernivå och tjänstemannanivå) att arbeta proaktivt och vara ett gott exempel inom detta område. Det visar sig bland annat genom att Norrköpings kommun har varit delaktig i flera nationella initiativ som på olika sätt stöttat utvecklingen. Det finns också en väl etablerad regional samverkan i detta sammanhang. Lokala och interna riktlinjer och styrdokument stöttar utvecklingen inom det geografiskt avgränsade området för Norrköping samt för den interna organisationen.

    Norrköpings kommun bidrar med såväl infrastruktur för ett mer hållbart transportsystem (som att medverka till etableringen av publika biogastankställen samt att driva kollektivtrafik på biogas och el) som med kunskap och beteendepåverkande åtgärder för ett mer hållbart agerande för gemene man. Trots att det finns många och bra processer och engagerade aktörer som på olika sätt bidrar till ett mer hållbart transportsystem i Norrköping saknas det ibland en koppling mellan dessa för att få till denna utveckling i praktiken. Vi har också identifierat en tydlig särkoppling mellan persontransporter och godstransporter. En bredare samverkan med externa aktörer (de som använder infrastrukturen) skulle kunna leda till en bredare systemsyn i trafikplaneringen och därmed bättre planeringsprocesser.  Att arbeta för ett mer hållbart transportsystem är en kontinuerlig process som inte har något egentlige slutmål (eftersom det är rörligt). Det betyder att trots att Norrköpings kommun är på god väg så återstår många utmaningar framöver. En av dem är att få till en bredare systemsyn och en tydligare samverkan mellan aktörer och processer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Nyckelprocesser och aktörer
  • 35.
    Andersson, Henric
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Maskinkonstruktion. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Carlsson, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Maskinkonstruktion. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Saab Aeronautics Handbook for Development of Simulation Models: Public Variant2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This handbook describes a framework for development, validation, and integration of multipurpose simulation models. The presented methodology enables reuse of models in different applications with different purposes. The scope is simulation models representing physical environment, physical aircraft systems or subsystems, avionics equipment, and electronic hardware.

    The methodology has been developed by a small interdisciplinary team, with experience from Modeling and Simulation (M&S) of vehicle systems as well as development of simulators for verification and training. Special care has been taken to ensure usability of the workflow and method descriptions, mainly by means of 1) a user friendly format, easy to overview and update, 2) keeping the amount of text on an appropriate level, and 3) providing relevant examples, templates, and checklists. A simulation model of an aircraft Environmental Control System (ECS) is used as an example to guide the reader through the workflow of developing and validating multipurpose simulation models.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Saab Aeronautics Handbook for Development of Simulation Models Issue 1
  • 36.
    Fristedt, Mårten
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Hansson, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Huge-Brodin, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Rehme, Jakob
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell marknadsföring och industriell ekonomi. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Sandberg, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Supply Chain Management in practice: A Case study of McDonald’s Sweden2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trots att supply chain management (SCM) är väl diskuterat i teorin så är det ofta problematiskt att genomföra i praktiken. Ett undantag är McDonalds Sverige, som sedan starten arbetat med leverantörer och restauranger (franchisetagare) på ett sätt som påminner om vad litteratur inom SCM rekommenderar. Syftet med denna rapport är att beskriva och analysera McDonalds Sveriges supply chain från leverantörer till franchisetagare.

    Baserat på intervjuer med McDonalds Sverige, leverantörer och franchisetagare är McDonalds försörjningskedja beskriven och analyserad utifrån SCM-litteratur. Cooper och Ellrams (1993) teorier inom SCM och dess olika egenskaper används kompletterat med flera andra författare.

    Studien beskriver en försörjningskedja där medlemmarna i stor utsträckning samarbetar enligt SCM-litteraturen. I rapporten identifieras och beskrivs hur viktiga egenskaper inom SCM, såsom utbyte av information, gemensam planering och riskdelning hanteras. Slutligen identifierar rapporten marknadsmättnad och sökandet efter stordriftsfördelar utanför den primära försörjningskedjan som en utmaning för framtida SCM-praxis. Studien hur SCM fungerar i praktiken och kan inspirera andra företag i att lyckas inom området.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Supply Chain Management in practice
  • 37.
    Fenton, Paul
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Gustafsson (Emilsson), Sara
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Palm, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ivner, Jenny
    Energikontoret Östra Götaland.
    Sustainable Energy and Climate Strategies: lessons from planning processes in five Swedish Municipalities2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report forms part of the research project “Sustainable Energy and Climate Strategies – development and potential”, which is financed by the Swedish Energy Agency’s Sustainable Municipality programme. In this research project, case studies of the processes to develop energy strategies in five municipalities were prepared. The five municipalities were participants in the Sustainable Municipality programme’s second phase, which began in 2008, and represent different types of municipality, in terms of geography and population.

    This report presents analysis of the five case studies, using a policy theoretical perspective to focus on issues including how problems and solutions are identified and formulated, which solutions are proposed, which actors are included or excluded from the process, and which local resources are used or not used in the process. The report reflects on the implications of increasing stakeholder cooperation in energy planning processes and using different types of organisational approaches during the development of energy and climate strategies.

    Each case study began with an inventory of publically-available documents shaping the context for energy and climate strategies in each municipality. These documents were compiled in time lines showing the documents or decisions influencing energy planning in each municipality. Subsequently, group interviews were held with participants in planning processes in each of the five municipalities. In addition, individual interviews took place with stakeholders who had been active in the processes. Interviews were recorded and then transcribed. The results from the document study and interviews were then compiled in a summary of each municipality’s energy planning process, forming the basis for the analysis in this report.

    The case studies highlight both similarities and differences with regard to the organisation of work to develop and introduce energy strategies. All municipalities established, at an early stage, internal organisations for the process and throughout the processes, the organisational form, participants and their role, and division of tasks and responsibilities were fairly clear. For example, all five municipalities made use of Steering Groups and Working Groups, although the extent of the roles which these groups played – and the background of their members - varied. Four municipalities had a Reference Group in which external stakeholders were represented. A number of other constellations, including thematic working groups, were present in some but not all municipalities.

    The municipalities also took different steps in their energy planning processes and identified different drivers stimulating their activities. Participants from one municipality considered the Sustainable Municipality programme as a pivotal moment in their strategic energy work, whereas others felt the programme did not significantly influence their approach or outputs. The report identifies a number of factors influencing the development and implementation of municipal energy strategies, as well as a strategy’s scope and content.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Sustainable Energy and Climate Strategies
  • 38.
    Ersson, Carolina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Eklund, Mats
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Ammenberg, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Vision för biodrivmedel i Östergötland: Tillgång på regionala råvaror och principer för en resurseffektiv produktion år 20302012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The primary focus in this study is availability of local feedstock for biofuels for transportation. A basic assumption is that we need to increase the availability of all renewable fuels amongst which biofuels are one, to have a chance to reach the political goals and visions that are set for the Swedish transportation sector in the period up to year 2030. In the region of Östergötland biofuels are estimated to be a renewable alternative with good potential why we chose to focus on this. The aim of this study is threefold, to map a potential feedstock for biofuels for transportation, to elucidate characteristic principles of resource efficient biofuel production and to discuss and sketch a synoptic strategy of biofuel production plants for realizing the potential feedstock. The study takes off from an ”a priori construct” of potential sources of feedstock in Östergötland developed together with a group of experts. Further on a literature and an interview study with actors in the biofuel sector is performed to derive both quantitative and qualitative data for the mapping of the potential feedstock. The potential is further analyzed through scenario building. Two different scenarios are built for the year 2030, EXPAN (The expansion scenario) and INNTEK (The innovation- and technique development scenario). The potential of scenario INNTEK is assumed to be a bit more uncertain than the potential of scenario EXPAN since the realization of the potential requires some specific technological break-through whilst the EXPAN scenario requires technological development that is expected to be more closely achievable, but above all a better steering and allocation of available resources. The scenarios does not include any feedstock from forestry since the technological break-through required to get biofuel production from lignocellulosic biomass viable until the year 2030 is not expected to happen soon enough. The potential of scenario EXPAN amounted to almost 40% of todays need for fuel in the transportation sector in Östergötland while INNTEK reached just over 50%. The agricultural sector is found to be the most important sector for producing a potential feedstock for biofuels and, but the forest industry is also considered to be important although lignocellolosic biomass from the forest is not considered for the potential feedstock. Since the resources from agriculture is estimated to be a major part of the potential feedstock for biofuels in Östergötland a sensitivity analysis on the share of cropland used for production of raw material for biofuel production  is performed where the share is varied between 30-60%. In the scenarios EXPAN and INNTEK a share of 30% of the available cropland in Östergötland is used. Further the three principles characterizing resource efficient production of biofuels is described: energy cascading, biofuels cascading and value rising utilization of resources. Since the transition towards usage of biofuels is partly an environmental driven process it is important to develop resource efficient systems where the environmental pressure is minimized. The most important policy measure for biofuels for transportation today, the European Renewable Directive (RED), is fostering only production of biofuels with low emissions of greenhouse gases and is not taking any of the other added values often associated with biofuels into consideration. An important bottle-neck when it comes to realization of the biofuel potential is estimated to be the establishment of new production plants. In the report an idea sketch is presented where a number of plants which would realize about 700 GWh (1000 GWh including tall oil) beyond the 500 GWh that is produced at present. From the starting point where Östergötland is estimated to be considering potential feedstock and production conditions biofuels are estimated to be an obvious track to go in the transition towards a bigger share of renewable fuels. A continued expansion and development of the existing production plants in Händelö, Norrköping and in Linköping is desirable, but to reach the political goals that have been set for the next 20 years also completely new production plants are required at several locations in the region.

  • 39.
    Martin, Michael
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Svensson, Niclas
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Fonseca, Jorge
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik.
    Assessing the Environmental Performance of Integrated Ethanol and Biogas Production:: Quantifying Industrial Symbiosis in the Biofuel Industry2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    As the production of biofuels continues to expand worldwide, criticism about many issues, including the energy output versus input and the competition with food, has been raised andthe sustainability of biofuels in recent years has been constantly debated. However, the current biofuel systems may be optimized to increase the energy efficiency and environmentalperformance. By using concepts from industrial symbiosis, the material and energy exchangesmay be optimized to result in these performance improvements. This paper offers aquantification of the environmental performance of industrial symbiosis in the biofuelindustry through integration of biogas and ethanol processes using a life cycle approach.Results show that although increasing integration between the biogas and ethanol plants isassumed to produce environmental benefits, not all impact categories have achieved this andthe results depend upon the allocation methods chosen. Thus the increasing integration alsobrings about increased complexity for the system.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Assessing the Environmental Performance ofIntegrated Ethanol and Biogas Production: : Quantifying Industrial Symbiosis in the Biofuel Industry
  • 40.
    Ivner, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Eklund, Mats
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Biogas på gårdsnivå i Östergötland: Utvärdering och rekommendationer2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Projektet biogas på gårdsnivå pågick 2007-2010 hade som syfte att undersöka hur biogasanläggningar på gårdsnivå bör vara utformade så att de blir ekonomiskt lönsamma i Sverige. Projektets mål var att det vid projekttidens skulle finnas 4-6 st fungerande pilotanläggningar för biogasproduktion på gårdsnivå inom AgroÖsts verksamhetsområde. Projektet skulle också ge intresserade landsbygdsföretagare utbildning i småskalig biogasproduktion med och möjlighet till analys av enskilda lantbruks möjligheter till produktion. Projektet finansierades av Europeiska jordbruksfonden för lantbruksutveckling och Regionförbundet Östsam.

    Under projekttiden har ett antal utbildningsdagar, studieresor och förstudier om förutsättningar för biogasproduktion på gårdar genomförts. Projektet har inte lett till några pilotanläggningar då det visat sig under projektets gång att det inte är lönsamt att producera biogas på en enskild gårdsanläggning. En stor del av projektet har därför varit av explorativ natur och under projekttiden har allt mer fokus hamnat på att forma kluster där ett flertal aktörer går samman i biogasproduktionen. Vid utvärderingens tillblivelse pågår fördjupad utredning och projektering av fyra sådana anläggningar. Att projektet kommit att handla mer och mer om samverkan mellan flera aktörer har antagligen varit positivt för biogasopinionen i regionen.

    Bland projektdeltagarna har projektet varit mycket uppskattat och projektet har lett till en betydande kunskapsutveckling. Den kritik som framförs mot projektet bland deltagarna berör administrativa rutiner.

    I utvärderingen rekommenderas att eventuella fortsättningsprojekt bygger vidare på den kunskap och de nätverk som byggts upp under projekttiden. Vidare bör man fortsätta stötta samverkan kring biogasproduktion och söka synergier med andra pågående regionala initiativ och forskning i området. Slutligen rekommenderas att man i ett fortsättningsprojekt lägger resurser på att sprida information om resultat och goda exempel nationellt och internationellt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Andréasson, Ester
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Melin, Ulf
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, VITS - Laboratoriet för verksamhetsinriktad systemutveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    COSMIC - syndabock eller frälsare?: En fallstudie av införandet av och arbetet med ett IT-system för vård- och patientadministration inom Landstinget i Östergötland2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna studie belyser införandet av och arbetet med ett elektroniskt vård- och patientadministrat-ionssystem –COSMIC– i Landstinget i Östergötland. Syftet med studien är att analysera och karak-tärisera införandet av och arbetet med COSMIC. Vi belyser särskilt fyra teman i vår analys: (1) Verksamhetsutveckling och IT, (2) Kompetens och arbete, (3) Tillit och säkerhet samt (4) Privat och offentligt. Denna fallstudie är kvalitativ och tolkande och bygger på flera typer av empiriska data. De metoder som använts är intervjuer med vårdpersonal i öppen- och slutenvård, projekt-ledning, projektmedarbetare och patienter, studier av såväl interna som externa dokument samt systemanvändning. Resultatet av vår studie visar att aktörer och aktörsgrupper bär på många olika bilder av införandeprocessen och av det system –COSMIC– som införs. Studien visar också att det finns förväntningar relaterade till COSMIC som berör förändrade och mera effektiva arbetssätt, tillgänglighet till information –exempelvis om patienters vårdhistorik och medicinering– samt en ökad patientsäkerhet. Dessa förväntningar har utmanats av farhågor i vårdverksamheten rö-rande både systeminförandet och systemets funktionalitet. Föreställningarna har sin grund bland annat i den negativa kritik som framfördes mot COSMIC i samband med pilotimplementering och uppgradering av systemet; negativ kritik som även har rapporterats i lokal och regional media. Betydelsen av att systemet utvecklas av en extern leverantör och landstingets relation till denna analyseras också. Den longitudinella studien visar också att COSMIC institutionaliseras i verksam-heten över tid; detta kommer exempelvis till uttryck genom att systemet blir en del av vårdens vardag och stegvis vinner en större acceptans. Beroendet av systemet ökar också över tid. Studien visar även att tillit och säkerhet påverkas av införandet av det nya systemet – samtidigt som nya risker tillkommer reduceras dock tidigare sådana. Vi karaktäriserar den förändring som systemet hittills bidragit till som snarare informationsteknisk, än samlat och samordnat administrativ och organisatorisk. Centralt blir därför att medvetet, utifrån lokala framgångsrika arbetssätt kombi-nerat med samlad erfarenhet på landstingsnivå, arbeta vidare med samordnad verksamhets- och IT-utveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    COSMIC - syndabock eller frälsare?: En fallstudie av införandet av och arbetet med ett IT-system för vård- och patientadministration inom Landstinget i Östergötland
  • 42.
    Ivner, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Westerberg, Karin
    Energikontoret, Östra Östergötland.
    Energiplanering i Östergötland : Ett samverkansprojekt för att stötta framtagande av kommunala energiplaner/klimatstrategier: Slutrapport2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Projektet Energiplanering i Östergötland, som pågick under 2009 och 2010, genomfördes som ett samverkansprojekt mellan 8 mindre kommuner i Östergötland, Regionförbundet Östsam och Linköpings universitet. Projektets syfte var att ge kommunerna stöd i att ta fram energiplaner, med målet att alla Östergötlands kommuner skulle ha en aktuell plan efter projektets slut. Genom projektet har kommunerna haft tillgång till olika typer av stöd, från workshopar till beräkningsverktyg.

    Kommunerna har valt att organisera sitt arbete på olika sätt; några har organiserat arbetsgrupper ledda av en tjänsteman, andra har valt att tillfälligt anställa energi- och klimatrådgivaren eller en extern konsult för att leda processen. Alla kommuner utom en har uppnått projektets mål och har ett utkast till, eller antagen, energiplan vid projekttidens slut. Den kommun som inte nått ända fram, står nu i beredskap att inleda en planeringsprocess.

    Författarna av denna rapport har identifierat följande förutsättningar som lyckosamma för genomförandet av en energiplaneringsprocess:

    • Engagerade chefstjänstemän som förfogar över tid och resurser till projektet

    • Det finns redan ett engagemang i kommunen för energifrågor och/eller vana att arbeta strategiskt i andra projekt• Tillgång till en engagerad och kunnig person i form av energi- och klimatrådgivare eller konsult som kan stötta arbetet

    • Stöttning från nätverk och den regionala nivån med kompetens, verktyg och processtöd.

    Ett antal mindre gynnsamma omständigheter och risker har också identifierats:

    • Låg kunskap om energifrågor i den egna organisationen

    • Inga extra resurser tilldelas det energistrategiska arbetet• Låg kvalitet på de kommunala energibalanserna som finns i den nationella statistiken och ovilja från energiföretag och industri att lämna ut statistikuppgifter

    • Konsulter/energi- och klimatrådgivare drar det största lasset i energiplaneringen, vilket innebär begränsad insyn/påverkansmöjlighet och risk för att viktig kunskap inte stannar i den kommunala organisationen.

    Baserat på erfarenheterna från projektet ges följande rekommendationer:

    • Personella resurser måste avsättas inom kommunen även om man tar hjälp av konsulter under arbetet. Den kommunala organisationen måste bygga upp kunskap inom energi- och miljöområdet om man ska följa med i utvecklingen och leva upp till energipolitiska mål.

    • Redan under arbetet med energiplanen måste planering för implementerings- och uppföljningsarbete göras. För detta krävs ett aktivt arbeta för att integrera energifrågorna i det dagliga arbetet och i kommunens årliga uppföljningsrutiner.

    • Stöttning av mindre kommuners energiplaneringsarbete från regionalt håll, till exempel med sammanställning av datamaterial för nulägesanalys och uppföljning, underlättar lokal kompetensutveckling.

    Slutligen, formuleringen av en energiplan är bara början på det energistrategiska arbetet. Det är först när energifrågorna har en självklar och viktig plats i det vardagliga arbetet på kommunen som man kan göra stora förändringar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Energiplanering i Östergötland : Ett samverkansprojekt för att stötta framtagande av kommunala energiplaner/klimatstrategier: Slutrapport
  • 43.
    Ammenberg, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Feizaghaii, Roozbeh
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Helgstrand, Anton
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Eklund, Mats
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Baas, Leenard
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Industrial symbiosis for improving the CO2-performance of cement production: Final report of the CEMEX-Linköping University industrial ecology project, 20112011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report contains information about a research project lead by researchers from Environmental Technology and Management at Linköping University in Sweden. It has been conducted in cooperation with staff from the global cement company CEMEX. The study has been focused on three cement plants in the western parts of Germany, referred to as CEMEX Cluster West. They form a kind of work alliance, together producing several intermediate products and final products. One of the plants is a cement plant with a kiln, while the other two can be described as grinding and mixing stations.

    The overall aim has been to contribute to a better understanding of the climate performance of different ways of producing cement, and different cement products. An important objective was to systematically assess different cement sites, and production approaches, from a climate perspective, thereby making it easier for the company to analyze different options for improvements. Theoretical and methodological aspects related to the fields of Industrial Ecology (IE) and Industrial Symbiosis (IS) have played an important role.

    A common way of making cement is to burn limestone in a cement kiln. This leads to the formation of cement clinker, which is then grinded and composes the main component of Ordinary Portland Cement. One very important phase of the production of clinker is the process of calcination, which takes place in the kiln. In this chemical reaction calcium carbonate decomposes at high temperature and calcium oxide and carbon dioxide are produced. The calcination is of high importance since it implies that carbon bound in minerals is transformed to CO2. A large portion of the CO2 emissions related to clinker production is coming from the calcination process.

    Both clinker and Ordinary Portland Cement (CEM I 42.5) were studied. However, there are other ways of making cement, where the clinker can be substituted by other materials. Within Cluster West, granulated blast furnace slag from the iron and steel industry is used to a large extent as such a clinker substitute. This slag needs to be grinded, but an important difference compared to clinker is that it has already been treated thermally (during iron production) and therefore does not have to be burned in a kiln. With the purpose to include products with clearly different share of clinker substitutes, the project also comprised CEM III/A 42.5 (blended cement, about 50% clinker) and CEM III/B 42.5 N-. (blended cement, about 27% clinker). To sum up, this means that the study involved “traditional”, rather linear, ways of making cement, but also two more synergistic alternatives, where a byproduct is utilized to a large extent instead of clinker.

    The methodology is mostly based on Life Lycle Assessment (LCA), from cradle-to-gate, using the SimaPro software. This means that the cement products have been studied from the extraction of raw materials until they were ready for delivery at the “gate” of Cluster West. The functional unit was 1 tonne of product. A lot of data was collected regarding flows of material and energy for the year of 2009. In addition, some information concerning 1997 was also acquired. Most of the used data has been provided by CEMEX, but to be able to cover upstream parts of the life cycle data from the Ecoinvent database has also been utilized.

    The extensive data concerning 2009 formed the base for the project and made it possible to study the selected products thoroughly for this year. However, the intention was also to assess other versions of the product system – Cluster West in 1997 and also a possible, improved future case. For this purpose, a conceptual LCA method was developed that made it possible to consider different products as well as different conditions for the product system. Having conducted the baseline LCA, important results could be generated based on knowledge about six key performance indicators (KPIs) regarding overall information about materials, the fuel mix and the electricity mix. The conceptual LCA method could be used for other products and versions of Cluster West, without collecting large amounts of additional specific Life Cycle Inventory (LCI) data. The developed conceptual LCA method really simplified the rather complex Cluster West production system. Instead of having to consider hundreds of parameters, the information about the six KPIs was sufficient to estimate the emissions from different products produced in different versions of the production system (Cluster West).

    The results showed that the clinker produced at Cluster West is competitive from a climate perspective, causing CO2-eq missions that are a couple of percent lower than the world average. During the twelve year period from 1997 to 2009 these emissions became about 12 percent lower, which was mainly achieved by production efficiency measures but also via changing fuels. However, the most interesting results concern the blended cement products. It was manifested that it is very advantageous from a climate perspective to substitute clinker with granulated blast furnace slag, mainly since it reduces the emissions accounted related to calcination. For example, the CO2-eq emissions related to CEM III/B product were estimated to be 65 percent lower than those for CEM I.

    A framework for identifying and evaluating options for improvement has been developed and applied. Based on that framework the present production system was analyzed and illustrated, and different measures for reducing the climate impact were shown and evaluated. Two possible scenarios were defined and the conceptual LCA model used to estimate their climate performance.

    The authors’ recommendation is for CEMEX to continue to increase the share of CEM III (the share of good clinker substitutes), and to make efforts to shift the focus on the market from clinker and cement plants to different types of cement (or concrete) or even better to focus on the lifecycle of the final products such as buildings and constructions.

    Information and measures at the plant level are not sufficient to compare products or to significantly reduce the climate impact related to cement. To achieve important reductions of the emissions, measures and knowledge at a higher industrial symbiosis level are needed.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Industrial symbiosis for improving the CO2-performance of cement production
  • 44.
    Abrahamsson, Mats
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Sandberg, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Rehme, Jakob
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell marknadsföring och industriell ekonomi. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Logistik i svensk handel: Ett projekt finansierat av Handelns Utvecklingsråd2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten sammanfattar ett forskningsprojekt, Logistik i svensk handel, som har pågått under perioden juli 2009 t.o.m. februari 2011 och som är finansierat av Handelns Utvecklingsråd.

    En utgångspunkt och hypotes för projektet var att det finns avgörande branschmässiga skillnader i sättet att arbeta med logistikfrågor. En hypotes som har testats mot empirin, vilket har lett till slutsatsen att logistiken endast i begränsad omfattning är branschspecifik och att branschtillhörighet inte är den avgörande faktorn för hur logistiken utformas för handelsföretag. En viktigare faktor, är hur butikerna drivs visavi centrala enheter, hur integrationen ser ut mellan logistikstrategi och inköps- respektive marknadsstrategi, samt hur systemgränserna för logistiken definieras.

    Genom hela arbetet har vi jämfört den logistikbild vi har sett med en ”ideal bild”, i form av logistiken i internationell ”mega-retailing”, vilket idag representerar ”best practice” inom logistik och där logistiken är en integrerad del av företagens affärsmodell och ett direkt stöd för företagets lönsamhet och tillväxt. Den jämförelsen visar att det är mycket stora skillnader i logistikkompetens och mognad mellan olika företag och att logistik inom många handelsföretag fortfarande är ett område med stor förbättringspotential.

    Förutom den här rapporten har projektet genererat en lång rad akademiska artiklar som är publicerade i journaler och/eller har presenterats på konferenser och seminarier. Vi har varit i kontakt med ett stort antal, kollegor, företag och forskare i Sverige och andra länder för att samla material. Ett stort tack till alla de som har bidragit med material till projektet.

    Ett speciellt tack till Andreas Hedlund på Handelns Utvecklingsråd, som förutom finansiellt stöd har backat upp projektet med seminarier arrangerade av Handelns utvecklingsråd.

    Linköping i Maj 2011

    Mats Abrahamsson   Jakob Rehme   Erik Sandberg

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Ivner, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Helgstrand, Anton
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Miljöaspekter på ersättning av konventionell värmeproduktion med industriell restvärme: analys av potential i Östergötland och Örebro län2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Svensk industri är känd för att använda stora mängder energi i sina processer. En stor del av energin kyls bort som restvärme. Exakt hur stor potential det finns när det gäller att ta tillvara restvärme är dock inte helt känt. Den här rapporten är en del av ett projekt, initierat av Länsstyrelserna i Östergötland och Örebro län, med syfte att kartlägga hur stor potential för tillvaratagande av restvärme det finns i de två länen. Syftet med den här rapporten är att beskriva miljöpåverkan från tillvaratagande av restvärme i fjärrvärmenät, dels generellt i förhållande till ett antal typfall och dels i förhållande till den potential som identifierats inom projektet. Rapporten är uppdelad i två delar, där den första delen bygger upp ett ramverk för hur miljöpåverkan per levererad MJ fjärrvärme varierar beroende på inblandning av restvärme i fjärrvärmeleveransen. I den andra delen används detta ramverk för att analysera potentiella förändringar i miljöpåverkan vid ökat utnyttjande av industriell restvärme enligt underlagsdata som tagits fram i ett annat delprojekt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Svensson, Inger-Lise
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Rohdin, Patrik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Mardan, Nawzad
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Thollander, Patrik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Moshfegh, Bahram
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Systemdesign för energieffektivitet - AstraZeneca och Scania i Södertälje i samarbete med Telge Nät (SEAST) – Slutrapport2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Gustafsson, Sara
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Ivner, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Johansson, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Palm, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Översiktlig kartläggning av kommuners erfarenheter kring energi- och klimatstrategiarbete: en enkätstudie2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kommuner har en viktig roll i att bidra till positiv utveckling inom miljö- och hållbarhetsområdet genom myndighetsutövande, som fastighetsägare, informatör och ägare av energibolag et cetera. Alla kommuner måste också, enligt svensk lagstiftning upprätta en energiplan, men flera studier visar att efterlevnaden av denna lag är låg och att dess verkningsfullhet är ifrågasatt. Därför är det intressant att studera och analysera om och hur det energistrategiska arbetet ska utformas för att göra skillnad i lokala energiplaneringsprocesser.

    Den här rapporten presenterar resultaten från en enkätundersökning som genomfördes vintern 2010/2011 som en deletapp av forskningsprojektet ”Hållbara energi- och klimatstrategier – lärdomar och utvecklingspotential”. Syftet med undersökningen var att ge en övergripande ögonblicksbild av Uthållig kommun-kommunernas arbetet med energistrategier. Enkätundersökningen riktades till de som står som kontaktpersoner för respektive kommun i Uthållig kommun och behandlade frågor såsom: huruvida det finns en energistrategi, vilka områden som omfattas av strategin, vilka aktörer som varit med och utarbetat den, vilka aktörer som driver energi- och klimatarbetet i kommunen, samt om energistrategiarbetet utvärderas eller följs upp. Av de 66 kommuner som kontaktades valde 60 att delta i undersökningen, vilket resulterar i en svarsfrekvens på 92 procent.

    Resultaten från undersökningen visar att deltagarna i uthållig kommun inte har antagit energistrategier i större omfattning än övriga svenska kommuner och att strategierna främst tagits fram i samverkan inom kommunen och med de kommunala bolagen. Mindre än hälften av kommunerna har samverkat med externa aktörer som industri, medborgare eller handel i framtagandet av strategierna. Förankringen av det energi- och klimatstrategiska arbetet i de kommunala organisationerna tycks vara god och både politiker och tjänstemän är i stor utsträckning drivande. De vanligaste åtgärdsområdena i strategierna är energieffektivisering i kommunala fastigheter och transporter. Majoriteten av kommunerna har genomfört konkreta åtgärder för att implementera strategin och alla säger sig arbeta med uppföljning.

    Ett stort antal olika benämningar på energistrategier identifierades bland enkätsvaren och variationerna på vad som uppges ingå i energi- och klimatstrategierna är också stor. Att variationerna finns kan förklaras med att det finns fördelar för förankringen av arbetet om arbetsmetoder och semantik anpassas för de lokala förutsättningarna och rådande kultur. Detta kan också leda till osäkerhet när det gäller jämförbarhet med andra kommuner och för samverkan med andra kommuner. Detta kommer att studeras vidare i projektets kommande etapp.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Översiktlig kartläggning av kommuners erfarenheter kring energi- och klimatstrategiarbete: en enkätstudie
  • 48.
    Martin, Michael
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Fonseca, Jorge
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    A Systematic Literature Review of Biofuel Synergies2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Often biofuels are criticized in the media for their low production energy efficiency, environmental impacts and by using food for fuel production. An answer most critics rely on is stating how 2nd generation biofuels will solve all the problems the first generation biofuels possess. However, 1st generation biofuels must “pave the way” for 2nd generation biofuels. They can do this by providing the infrastructure, technology and knowledge provided by the fuels.

    In order to increase the efficiency of 1st generation biofuels, the theories of industrial symbiosis can be applied. Industrial symbiosis theories are designed to integrate production systems and other industries to improve energy efficiency and environmental performance. By integrating biofuel production systems, the by-products of biofuels can be used in subsequent processes. By making use of by-products, excess heat, etc. the energy efficiency can be improved and allow for more benefits including economic and environmental performance.

    Industrial symbiosis literature includes many examples of how industries can benefit from one another but does not include much literature on the integration of biofuels. Synergies do however exist as there are many by-products which are highly prized in other industries, e.g. glycerol and DDGS. The biofuels themselves can even be used in subsequent processes.

    The aim of producing this literature study is to find relevant biofuel synergies1 within various fields from scientific literature. By searching for keywords and combining these with keywords related to biofuel synergies we can review the extent and knowledge of synergies between external industries with biofuels, between biofuel industries and the use of their byproducts throughout various research fields.

    The main research questions to be answered are:

    • What do other research fields use biofuel by-products for?
    • What are the current trends for the use of biofuels and their by-products?
    • What substrates/by-products/wastes from other industries can be used for biofuel production?
    • Which synergies exist in the literature beyond those presented in other phases of the research project?
    • What are some potential uses for biofuels, their by-products and industrial wastes and utilities to integrate in symbiosis?
    Ladda ner fulltext (pdf)
    A Systematic Literature Review of Biofuel Synergies (Version 2)
    Ladda ner (pdf)
    A Systematic Literature Review of Biofuel Synergies (version 1)
  • 49.
    Sonesson, Mikael
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Ivner, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Checklista för bedömning av detaljplaners påverkan på växthusgasutsläpp2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här checklistan har utvecklats inom ramen för ett samverkansprojekt mellan Linköpings Universitet, Länsstyrelsen i Östergötland och Motala kommun. Projektet har finansierats av medel från Energimyndigheten. Under projektet har en referensgrupp funnits bestående av representanter från samtliga tre organisationer. De som har deltagit är: Leif Sjögren, Stefan Jonsson och Marie Hägglund (Motala Kommun); Linda Malmén och Jenny Lindqvist (Länsstyrelsen Östergötland) samt Mikael Sonesson och Jenny Ivner (Linköpings Universitet). Initiativet till projektet togs av Motala kommun tillsammans med Länsstyrelsen Östergötland som sedan anlitade Linköpings Universitet som konsult. Vi vill tacka Energimyndigheten som har finansierat detta projekt och gjort det möjligt att genomföra. Checklistan finns tillgänglig via www.ep.liu.se samt genom Länsstyrelsen och kommunen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Checklista för bedömning av detaljplaners påverkan på växthusgasutsläpp
  • 50.
    Bradley, Andreas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Mekanisk värmeteori och strömningslära. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Wren, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Mekanisk värmeteori och strömningslära. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Comparison of Correlations and Experiments for Prediction of Vane Film Cooling in Gas Turbines2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In an earlier report by Bradley, a number of correlations from the open literature were presented and evaluated. All these correlations manage to accurately describe the film cooling eectiveness for the experiments they are based on, but there is doubts regarding the general predictive value of these correlations, especially for engine-like conditions. The correlations have now been analysed to investigate their predictive capabilities - especially the general applicability of correlations is in focus, for example for geometries or flow conditions slightly dierent than those for which the correlations were originally designed.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Comparison of Correlations and Experiments for Prediction of Vane Film Cooling in Gas Turbines
12 1 - 50 av 76
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf