Det finns många sorters kulturforskning. Den mesta kulturforskningen vid svenska universitet gäller kultur i estetisk, filologisk, antropologisk eller antikvarisk mening. Den handlar om de sköna konsternas produkter och upphovsmän, om språk, om gruppers sedvänjor och beteendemönster och om de historiska lämningarna av tidigare samhällsliv. Vid Linköpings universitet har kulturforskning med en annan inriktning byggts upp och den har efterhand koncentrerats till Tema Kultur och samhälle, Tema Q. Den handlar om kulturens ställning och roll i samhällsutvecklingen, både i en trängre mening som en dynamisk samhällssektor, och i en vidare där kultur och bruket av kultur samspelar med andra samhällskrafter.En huvudinriktning är mot det långa tidsperspektivet på kulturbildningen och bruket av historia i formeringen av samhällets utveckling. En annan studerar kulturen som växande ekonomisk sektor och politikområde. En tredje är inriktad mot de övergripande processer av kulturalisering och medialisering som utmärker den moderna världen. Forskningen vid Tema Q presenteras i denna bok. Författarna är eller har varit verksamma vid temat.

Det finns många sorters kulturforskning. Den mesta kulturforskningen vid svenska universitet gäller kultur i estetisk, filologisk, antropologisk eller antikvarisk mening. Den handlar om de sköna konsternas produkter och upphovsmän, om språk, om gruppers sedvänjor och beteendemönster och om de historiska lämningarna av tidigare samhällsliv. Vid Linköpings universitet har kulturforskning med en annan inriktning byggts upp och den har efterhand koncentrerats till Tema Kultur och samhälle, Tema Q. Den handlar om kulturens ställning och roll i samhällsutvecklingen, både i en trängre mening som en dynamisk samhällssektor, och i en vidare där kultur och bruket av kultur samspelar med andra samhällskrafter.En huvudinriktning är mot det långa tidsperspektivet på kulturbildningen och bruket av historia i formeringen av samhällets utveckling. En annan studerar kulturen som växande ekonomisk sektor och politikområde. En tredje är inriktad mot de övergripande processer av kulturalisering och medialisering som utmärker den moderna världen. Forskningen vid Tema Q presenteras i denna bok. Författarna är eller har varit verksamma vid temat.

The study Social Change and the Fragile Heart is an analysis of contemporary history in two neighboring Swedish cities, Linköping and Norrköping. The analysis has been made from a special perspective: the changes in deaths due to heart disease in the age group 50-74 years.

The differences in mortality between the two cities is a measurable way to study how well a society functions and is governed. These cities in the county of Östergötland differ historically and socially. This has led to clear differences in socio-economic conditions and even variations in health and mortality that have been to Norrköping’s disadvantage.

There is an exception, the 1970’s, when the rise in the numbers of deaths due to heart disease was broken in Norrköping, while the figures continued to increase in the neighboring city, especially among men. Uneasiness about the future and opportunities to make a living grew. This may have influenced health negatively, especially among middle-aged men who feared their jobs were threatened. In Norrköping the textile industry had definitely died in the beginning of the 1970’s. The closing of this industry meant at the same time that poor working conditions and low-paid work were phased out. The earlier rising trend in deaths due to heart diseases was broken, and instead a noticeable decline occurred that was especially clear among women.

Deaths due to heart disease in ages 50–74 began to decline generally in the 1980’s and sank significantly in the following decade. The difference between the cities, however, grew from the relatively equal situation of the 1970’s. These are the years during which economic and political power shifted from Norrköping to Linköping. As the regional center and a relatively new university town, Linköping survived the recession of the 1990’s rather well. Simultaneously, Norrköping suffered from what might be called a “social exhaustion depression.” During the last decade of the 20th century long-term unemployment and illness affected far more people than in Linköping. The great transformation from an industrial to a post-industrial society left its mark on Norrköping in the form of increased differences between the cities in the case of premature deaths due to heart disease.

Skillnaderna mellan städerna Linköpings och Norrköpings ohälsa och dödlighet tycks inte ännu ha minskat. Detta fastän omstruktureringen socialt och ekonomiskt från industritill postindustriella städer har skett i båda städerna. Hälsovillkor och livsstil som länge präglat arbetarstaden tycks finnas kvar. Det kastar en skugga av högre risk när det gäller för tidig död och ohälsa i arbetarstaden. Inte minst gäller detta hjärtkärlsjukdomar, de diagnosområden som står i fokus för min avhandling.

Formellt uppstod Tema Q den 1 januari 2000. Fakultetsbesluten att inrätta det nya temat Kulturarv och kulturproduktion hade fattats i november och december året innan. På pappret fanns då två tjänsteinnehavare. Det var musikvetaren Anders Wiklund och jag. Anders Wiklunds professur delades med Göteborgs universitet och han hade rekryterats av Linköpings rektor Anders Flodström som ett led i universitetets stöd till Vadstena-Akademien, vars konstnärlige ledare Wiklund var. Min professur på 20% flyttades från Tema Teknik och social förändring i Linköping, där jag varit verksam sedan starten 1980. På 80% tjänstgjorde jag som föreståndare för Arbetslivsinstitutets  forskningsstation, Arbete och kultur, i Norrköping. Till Tema Q :s ursprungliga kollegium räknades också museologen Erik Hofrén, som var adjungerad professor vid universitetet på halvtid och föreståndare för det Centrum för studier av det industriella kulturarvet, CSIK, som hade inrättats 1997. Det gjorde även den teoretiske filosofen Jens Cavallin, departementssekreterare vid Kulturdepartementet, som genomförde ett regeringsuppdrag om mediekoncentration placerad vid Linköpings universitet i Norrköping.

I temats första budget på 1,7 miljoner ingick lönemedel för de två nya professurer som fakulteten hade tilldelat temat. I avvaktan på att dessa skulle tillsättas sparades en stor del av pengarna för att bidra till finansiering av framtida doktorander. En del användes för att på deltid låna in Kalle Bäck och Lasse Kvarnström från enheten för Historia vid Temainstitutionen i Linköping, för att hjälpa till med förberedelserna för professorstillsättningarna, forskningsinventeringar och ansökningar om externa forskningsanslag.

Vid tillkomsten var Tema Q det nionde och, mätt i fakultetsanslag, minsta av filosofiska fakultetens karaktäristiska teman inrättade sedan starten 1980. År 2011 är Tema Q det till fakultetsanslaget största av de återstående fem officiella temana* med fakultetsmedel på cirka 14 miljoner och totala intäkter på 22. Verksamma vid temat enligt den senaste årsberättelsen var 3 administratörer, 7 professorer, 12 externfinansierade forskare, 14 doktorander och 9 affilierade forskare. Sedan den första disputationen 2006 har 23 doktorer utexaminerats. Cirka 400 publikationer i universitets publikationsdatabas har genererats av personer under deras anställningstid vid Tema Q. Miljön är den största för forskning om kulturens roll i samhället i Norden. Det handlar om en ganska dramatisk expansion.

Hur gick det här till ? Jag ska försöka besvara frågan med hjälp av kommenterad krönika över märkesår i Tema Q :s utveckling.** Sedan 2002, det första riktiga verksamhetsåret, kan man i detalj följa utvecklingen i temats årsberättelser. Den innehållsliga utvecklingen av forskning och forskarutbildning vid Tema Q beskrivs översiktligt i de närmaste åtta avsnitten i denna bok. Det motiverar att jag lagt huvudvikten vid utvecklingen fram till 2002. Avslutningsvis gör jag några reflektioner över dynamiken i processen.

Denna bibliografi redovisar publikationer av personer vid Tema Q under åren 2002 – 2010. Huvudsyftet är att bidra till att ge en samlad bild av verksamheten vid temat genom de texter som skrivits där.

Sammanställningen ingår i en rad projekt som Tema Q genomför i samband med jubileumssymposiet den 19 – 20 januari 2012. Symposiet firar temats tioårsdag genom en bred diskussion om temats utveckling och framtid. I diskussionsunderlaget ingår boken Kulturaliseringens samhälle: Problemorienterad kulturvetenskaplig forskning vid Tema Q 2002 - 2012, en reguljär utvärdering av forskningsmiljön som genomförs av tre framstående externa forskare, en bibliometrisk granskning och ett omfattande programarbete som engagerat medarbetarna under 2011.

Underlaget för denna bibliografi består av de publikationslistor som medarbetarna angivit i temats årsberättelser. Den första avser år 2002, det år som gäller för Tema Q:s ”riktiga” startår, då de tre nytillsatta professorerna, de ursprungliga 11 doktoranderna och en egen administratör fanns på plats. Årsberättelsen för 2011 föreligger inte ännu och under de två första åren av temats existens, 2000 – 2001, utgavs inga sådana. Någon närmare redaktionell granskning eller standardisering av posterna har inte skett. Poster som avser skrifter under publicering, eller som inte föreligger som publikt tillgänglig text, eller som eljest saknar tillräcklig bibliografisk identifikation har strukits. Även om formatmallen för medarbetarnas redovisning av publikationer i årsberättelserna varit den samma under hela perioden förekommer en del avvikelser och inkonsekvenser. I början av perioden, när det allmänna akademiska publiceringstrycket var lägre, var sannolikt även redovisningsdisciplinen sämre. För enskilda författare finns utförlig redovisning av publikaitoner i universitetets databas DIVA. www.ep.liu.se.

Bibliografin är ordnad årsvis 2010 – 2002 och alfabetiskt efter författarens namn. Undertecknade har svarat för framställningen.

Den här nätpublikationen visar utsnitt ur fyra verk om och i stadens rum tillsammans med reflektioner kring arbetsprocesserna och slutresultaten. Två forskare och två konstnärer, en fotograf och en essäist medverkar. Verk och texter skapades inom projektet Konst genom staden vars syfte var att utveckla konstnärlig forskning som på olika sätt engagerar sig i staden som rum. Projektets titel syftar till rörelse och flöde likaväl som den anger ett perspektiv.

För att navigera mellan text och verk i publikationen, klicka på titlar som placerats på bilden.

The overall aim of this project was to develop arts-based research involving, in various ways, urban space and its inhabitants. The project title — ‘art through city space’ — suggests movement and flow, as well as a perspective. Thus, the space of the city provided a conceptual framework for developing works that engaged with far larger issues than those conventionally associated with art in public space. The project participants were Johan Berglund, Jonas Dahlberg, Göran Dahlberg and Esther Shalev-Gerz, as well as researchers Bodil Axelsson and Karin Becker.  As initially formulated, ‘Art through City Space’ was to address issues concerning the place of art in contemporary urban space. The idea was that the work developed in the project would, in one way or another, be ‘public art’ even as it was expected to challenge and contest traditional views of the place of art in public space. Through the process and the artworks that were realised over the three-year period, the artistic research process led the project group into a range of other questions and practices central to contemporary urban life.

Since the stan in 2002 the Department of Culture Studies (Tema Kultur och santhälle, Tema Q) has been a site for broad interdisciplinary cultural research and is today a leading research environment within this expanding field. The essays by Manias Legoer tied together under the title Historic Rehabilitation of Industrial Cities: Cases from North American and Swedish Cities in this volume tackle vital aspects of urban planning and cultural heritage, with emphasis on the preservation and reshapjng of the industrial cultural heritage. Today, this heritage is a prime rallying point for cultural policy and urban planning, where those who plan or develop urban spaces have no prescience of cultural dynamics or aspects. It is, among other things, this that is highlighted in the present volume.

Gathered in the way they are in this volume the essays display a comparative approach to questions on urban planning and cultural policy, comparing strategies of rehabilitation of industtial cities especially in Sweden and the United States. In this way, the rehabilitation of the industtial city of Norrköping is contrasted to equivalent processes in Baltimore Maryland and Durham in North Carolina, in the north and south of the United States respectively. As these cases show, heritage is not simply inherited, but constantly constructed and renewed. Thus, the preservation of heritage is always part of the production of something new. Besides, historic restoration and cultural conservation leave their own marks and traces on the sites of heritage. Another question concerns the attempt to convert life into heritage, or as in the cases explored in thisvolume: how to make places of industtial heritage into "living" places. In this sense, the understanding of history is confronted with the contemporary use of places and buildings. As shown in this volume, the outcome of this dialectic is commouly the result of local policies and dynamics. In this way, the dialectic between national cultural policies and local practices in the reconstruction of places and buildings, as well as cultural values, is also displayed in the volume.

The questions dealt with in this gathering of essays will probably become more and more relevant with the growth of what might be designated as a heritage-inflected economy and urban planning. The Department of Culture Studies (Tema Q) will continue to explore these questions and they are also highlighted in other research projects at the department. This continuation will be possible thanks to a grant from the foundation Forskning och framtid, edified in collaboration between Linköping university, the municipality of Norrköping and the local business world. And this grant has also been a prerequisite for the publication of the present volume.

This report discusses ideas of a radical increase in the significance and scope of culture in modern society, where industrialism is said to have been superseded by a society of information, knowledge and experiences. Issues of cultural identity and community are increasingly focal concerns, the virtual worlds of media culture seem omnipotent, and the cultural sector is growing with each of its recurrent redefinitions. Politics and the economy are supposedly aestheticised, culture and design boost regional development, creativity is a core value. The theses of revolutionary -culturalisation- of society and everyday life have a long history through the various cultural turns proclaimed by scholars as well as in society at large. The report scrutinises some main arguments and their implications, pointing at a need to distinguish historical trends, material processes and ideological discourses. A differentiation is made between five main dimensions of the concept of culture that are associated with specific sets of culturalisation ideas and corresponding trans-formations of boundaries around and within the cultural field. This discussion also touches upon the position and role of cultural research itself. Examples are given from five focal areas for these processes: academic work, regional politics, public spaces, history constructions and border struggles.

I denna rapport har vi bett inledarna att sammanfatta sina inlägg och Sveriges Hembygdsförbund att kort sammanfatta de synpunkter som kom att debatteras i de sju grupperna som efter varje inlägg diskuterade dem i bikupeform och sen redovisade på väggen för gemensam kunskapsuppbyggnad.

Syftet med den här studien är i första hand att synliggöra och diskutera det demokratiska inslaget i olika former av kulturarvsbruk. Den utgår från antagandet att det utvecklas skilda former av demokrati inom ramen för olika former av kulturarvsbruk och olika individers/gruppers avsikt med sitt handlande. Hur ser olikheterna ut och vad betyder de för det fortsatta arbetet med att förverkliga ett demokratiskt kulturarv? Demokrati diskussionen har många gånger förts utan tydlig koppling till den vardagliga praktiken varför det har varit angeläget att närmare studera ett konkret exempel på demokratiskt kulturarvsbruk.

Frågan om ett demokratiskt kulturarv brukar knytas till 1974 års statliga kulturpolitik med sin ambition att sprida kultur till allt bredare grupper. I vår egen tid lever detta vidare samtidigt som vägarna öppnats för både en mer krävande och aktivistiska demokratisyn och en mindre entydigt negativ syn på kommersiella kulturyttringar. Element som har med representation av allt fler grupper och deras aktiva deltagande i kulturarvsprocesser förs in som både ett rättvisekrav, som en förhoppning om ett mer dynamiskt samhällsliv och som ett försök att fördjupa och förnya den demokratiska politiska kulturen.

Begreppet kulturarv var på 1970-talet inget gångbart begrepp. Det är först kring 1990, med de stora omvälvningarna både inom och utom landet som detta begrepp hamnar i kulturpolitikens mitt i ett försök att orientera och mobilisera i en svårmanövrerad samtid.

Ska traditionen styra framtiden? Ska medborgarna bestämma över det förflutna? Ska medborgarnas erfarenhet forma kulturarvet? Vems kulturarv och vilken gemenskap ska odlas med offentliga medel och vad kan lämnas åt privata intressen eller föreningar, rent av med fördel? Vad blir experternas roll?

Med stöd av Vetenskapsrådets satsning på Demokratiforskning möjliggjordes en konferens hösten 2004 och denna antologi som försöker ta ett stort grepp kring frågorna om i vilka meningar man mer precist kan tala om ett demokratiskt kulturarv.

Frågan om ett demokratiskt kulturarv brukar knytas till 1974 års statligakulturpolitik med sin ambition att sprida kultur till allt bredare grupper. Ivår egen tid lever detta vidare samtidigt som vägarna öppnats för både enmer krävande och aktivistiska demokratisyn och en mindre entydigt negativsyn på kommersiella kulturyttringar. Element som har med representationav allt fler grupper och deras aktiva deltagande i kulturarvsprocesser förs insom både ett rättvisekrav, som en förhoppning om ett mer dynamiskt samhällslivoch som ett försök att fördjupa och förnya den demokratiska politiskakulturen.

Begreppet kulturarv var på 1970-talet inget gångbart begrepp. Det är förstkring 1990, med de stora omvälvningarna både inom och utom landet somdetta begrepp hamnar i kulturpolitikens mitt i ett försök att orientera ochmobilisera i en svårmanövrerad samtid.

Ska traditionen styra framtiden? Ska medborgarna bestämma över det förflutna?Ska medborgarnas erfarenhet forma kulturarvet? Vems kulturarvoch vilken gemenskap ska odlas med offentliga medel och vad kan lämnasåt privata intressen eller föreningar, rent av med fördel? Vad blir experternasroll?

Med stöd av Vetenskapsrådets satsning på Demokratiforskning möjliggjordesen konferens hösten 2004 och denna antologi som försöker ta ett stortgrepp kring frågorna om i vilka meningar man mer precist kan tala om ettdemokratiskt kulturarv.

This licentiate’s thesis is concerned with how genetics is depicted and used in fictional stories. From a perspective that combines science and technology studies with cultural studies, it analyses narratives that deal with, or contain images of, genetics and gene technology. The empirical material consists of four narratives, two movies and two novels: Andrew Niccol’s film Gattaca (1997), Ang Lee’s film Hulk (2003), Margaret Atwood’s novel Oryx and Crake (2003), and P.C. Jersild’s Swedish novel Geniernas återkomst ("Return of the Geniuses", 1987). The thesis has two main parts, where the first part introduces theories and perspectives on biology and narrative, whereas the second part presents the four analyses of fictional narratives.

The first part is divided into two sections. Section one is concerned with biology (primarily molecular biology), ideals of objectivity, and the relation¬ship between science and technology. I argue for a perspective where science and technology are intimately interwoven, especially in the case of the “new biology”. This section defines the concepts of genetics and gene technology, a definition that relies more on how the concept of gene is used in the analysed narratives than the scientific discipline of genetics. Then follows in the second section a discussion of narration and fiction, two cen¬tral concepts in this thesis. With the aid of structuralist literary studies, the process of narrative production and meaning making is described, and an argument is made for viewing fiction as a quality of narratives rather than a genre of its own.

Part two is also made up of two main sections. In the first of these, the four narratives are analysed separately. The narratives are viewed as examples of different perspectives on fictitious genetics: Gattaca is analysed as an exam¬ple of a genetically governed society, Hulk as a genetically manipulated individual, Oryx and Crake exemplifies the genetic apocalypse, and Genier¬nas återkomst depicts a future society where genetics has been out¬dated, banned and expelled. The second part analyses genetics and gene technology as narrative devices. Here, the four narratives are no longer separated. In¬stead, they are compared and used to exemplify a number of sometimes contradictory narrative uses of genetics and gene technology. The narratives make use of both public understandings of science and technology and the complexity of modern biology and biotechnology to balance credibility and the fantastic. Six main functions of genetics are identified in the narratives, some of wich are functions of negotiation – like the negotiations between the credible and the incredible, between threat and opportunity, between control and the loss of control, between micro and macro, and between nature and technology. Other functions are based upon genetics and gene technology being described – and understood – as both new and having potentially pro¬found consequences for society and human¬kind. In the end, genetics in fic¬tion turns out to have very little to do with genetics and gene technology as scientific discourses. Instead these sciences seem to be used because of their complexity and aura of both “cutting-edge” sciences and “code of life”, in order to negotiate a number of narrative problems and oppositions.

Runt om i Sverige spelades sommaren 2004 ett sextiotal teateruppsättningar som berättade om händelser i det förflutna med anknytning till platsen därde spelades. I den här texten avser jag att diskutera komplicerade relationer mellan olika föreställningar om folk, folklighet och rumslig gemenskap med huvudsaklig utgångspunkt i en av dessa sommarteaterföreställningar, Alvastra krönikespel ”Makten och härligheten” i Ödeshögs kommun. En utgångspunkt för mitt resonemang är att politisk gemenskap byggs upp kring kombinationer av reella möten mellan människor och föreställningar om symbolisk gemenskap, exempelvis av den typ som skapas utifrån idékomplex kring samband mellan nation, folk och demokrati.1 Folket kan vara nationens folk, men också bygdens folk, eller folkrörelsernas folk i kamp mot överhögheter av olika slag. Jag kommer därför att relatera krönikespelet i Alvastra både till kulturpolitisk ansvarsfördelning på ett nationellt plan och till sommarteaterns historiska framväxt.

I augusti 2004 arrangerade Tema Kultur och Samhälle (Tema Q) en nationell konferens under rubriken Kulturarvens dynamik: Det institutionaliserade kulturarvets förändringar. Konferensen syftade i främsta rummet till att lägga grunden för en nationell forskningsöversikt över ett växande akademiskt fält: forskning om kulturarv och historiebruk. Medan en sådan översikt i 1990-talets början inte hade tagit lång tid i anspråk är situationen en bit in på det nya seklet en annan. Idag är många forskare inom skilda discipliner eller tvärvetenskapliga miljöer sysselsatta med frågeställningar som kretsar kring den sammanvävda relationen mellan konstruktionen och användningen av historia. Föreliggande antologi innehåller artiklar skrivna av konferensens deltagare. Vår förhoppning är att den kan fungera dels som en introduktion till den nationella kulturarvs- och historiebruksforskningen, dels som en utgångspunkt för diskussioner om vilka viktiga frågor som ännu inte har blivit ställda.

Konferensen Kulturarvens dynamik: Det institutionaliserade kulturarvets förändringar arrangerades i samråd med Museivetenskapliga rådet och finansierades av Riksbankens Jubileumsfond. Härmed fångade den också upp viktiga initiativ som tagits för att utveckla och fördjupa forskningen kring kulturarv och historiebruk. Vid Linköpings universitet har tematisk och tvärvetenskaplig forskning om kulturarv bedrivits sedan ett femtontal år, bland annat inom det av Forskningsrådsnämnden finansierade projektet ”Modernisering och kulturarv”. Tillkomsten av Tema Kultur och samhälle (Tema Q) har inneburit att kulturarvsforskningen vid Linköpings universitet har förstärkts. Museivetenskapliga rådet har under en lång tid strävat efter att få till stånd en bred institutionshistorik över museerna, och på andra sätt försökt stimulera museivetenskaplig forskning. Riksbankens Jubileumsfond, slutligen, har på olika sätt försökt främja forskning om kulturarv och museer, bland annat genom konferensen Kulturarvet, museerna och forskningen, som genomfördes i samarbete med Forskningsrådsnämnden och Tema Teknik och social förändring 1997.

I augusti 2004 arrangerade Tema Kultur och Samhälle (Tema Q) en nationell konferens under rubriken Kulturarvens dynamik: Det institutionaliserade kulturarvets förändringar. Konferensen syftade i främsta rummet till att lägga grunden för en nationell forskningsöversikt över ett växande akademiskt fält: forskning om kulturarv och historiebruk. Medan en sådan översikt i 1990-talets början inte hade tagit lång tid i anspråk är situationen en bit in på det nya seklet en annan. Idag är många forskare inom skilda discipliner eller tvärvetenskapliga miljöer sysselsatta med frågeställningar som kretsar kring den sammanvävda relationen mellan konstruktionen och användningen av historia. Föreliggande antologi innehåller artiklar skrivna av konferensens deltagare. Vår förhoppning är att den kan fungera dels som en introduktion till den nationella kulturarvs- och historiebruksforskningen, dels som en utgångspunkt för diskussioner om vilka viktiga frågor som ännu inte har blivit ställda.

Konferensen Kulturarvens dynamik: Det institutionaliserade kulturarvets förändringar arrangerades i samråd med Museivetenskapliga rådet och finansierades av Riksbankens Jubileumsfond. Härmed fångade den också upp viktiga initiativ som tagits för att utveckla och fördjupa forskningen kring kulturarv och historiebruk. Vid Linköpings universitet har tematisk och tvärvetenskaplig forskning om kulturarv bedrivits sedan ett femtontal år, bland annat inom det av Forskningsrådsnämnden finansierade projektet ”Modernisering och kulturarv”. Tillkomsten av Tema Kultur och samhälle (Tema Q) har inneburit att kulturarvsforskningen vid Linköpings universitet har förstärkts. Museivetenskapliga rådet har under en lång tid strävat efter att få till stånd en bred institutionshistorik över museerna, och på andra sätt försökt stimulera museivetenskaplig forskning. Riksbankens Jubileumsfond, slutligen, har på olika sätt försökt främja forskning om kulturarv och museer, bland annat genom konferensen Kulturarvet, museerna och forskningen, som genomfördes i samarbete med Forskningsrådsnämnden och Tema Teknik och social förändring 1997.

I augusti 2004 arrangerade Tema Kultur och Samhälle (Tema Q) en nationell konferens under rubriken Kulturarvens dynamik: Det institutionaliserade kulturarvets förändringar. Konferensen syftade i främsta rummet till att lägga grunden för en nationell forskningsöversikt över ett växande akademiskt fält: forskning om kulturarv och historiebruk. Medan en sådan översikt i 1990-talets början inte hade tagit lång tid i anspråk är situationen en bit in på det nya seklet en annan. Idag är många forskare inom skilda discipliner eller tvärvetenskapliga miljöer sysselsatta med frågeställningar som kretsar kring den sammanvävda relationen mellan konstruktionen och användningen av historia. Föreliggande antologi innehåller artiklar skrivna av konferensens deltagare. Vår förhoppning är att den kan fungera dels som en introduktion till den nationella kulturarvs- och historiebruksforskningen, dels som en utgångspunkt för diskussioner om vilka viktiga frågor som ännu inte har blivit ställda.

Konferensen Kulturarvens dynamik: Det institutionaliserade kulturarvets förändringar arrangerades i samråd med Museivetenskapliga rådet och finansierades av Riksbankens Jubileumsfond. Härmed fångade den också upp viktiga initiativ som tagits för att utveckla och fördjupa forskningen kring kulturarv och historiebruk. Vid Linköpings universitet har tematisk och tvärvetenskaplig forskning om kulturarv bedrivits sedan ett femtontal år, bland annat inom det av Forskningsrådsnämnden finansierade projektet ”Modernisering och kulturarv”. Tillkomsten av Tema Kultur och samhälle (Tema Q) har inneburit att kulturarvsforskningen vid Linköpings universitet har förstärkts. Museivetenskapliga rådet har under en lång tid strävat efter att få till stånd en bred institutionshistorik över museerna, och på andra sätt försökt stimulera museivetenskaplig forskning. Riksbankens Jubileumsfond, slutligen, har på olika sätt försökt främja forskning om kulturarv och museer, bland annat genom konferensen Kulturarvet, museerna och forskningen, som genomfördes i samarbete med Forskningsrådsnämnden och Tema Teknik och social förändring 1997.

I augusti 2004 arrangerade Tema Kultur och Samhälle (Tema Q) en nationell konferens under rubriken Kulturarvens dynamik: Det institutionaliserade kulturarvets förändringar. Konferensen syftade i främsta rummet till att lägga grunden för en nationell forskningsöversikt över ett växande akademiskt fält: forskning om kulturarv och historiebruk. Medan en sådan översikt i 1990-talets början inte hade tagit lång tid i anspråk är situationen en bit in på det nya seklet en annan. Idag är många forskare inom skilda discipliner eller tvärvetenskapliga miljöer sysselsatta med frågeställningar som kretsar kring den sammanvävda relationen mellan konstruktionen och användningen av historia. Föreliggande antologi innehåller artiklar skrivna av konferensens deltagare. Vår förhoppning är att den kan fungera dels som en introduktion till den nationella kulturarvs- och historiebruksforskningen, dels som en utgångspunkt för diskussioner om vilka viktiga frågor som ännu inte har blivit ställda.

Konferensen Kulturarvens dynamik: Det institutionaliserade kulturarvets förändringar arrangerades i samråd med Museivetenskapliga rådet och finansierades av Riksbankens Jubileumsfond. Härmed fångade den också upp viktiga initiativ som tagits för att utveckla och fördjupa forskningen kring kulturarv och historiebruk. Vid Linköpings universitet har tematisk och tvärvetenskaplig forskning om kulturarv bedrivits sedan ett femtontal år, bland annat inom det av Forskningsrådsnämnden finansierade projektet ”Modernisering och kulturarv”. Tillkomsten av Tema Kultur och samhälle (Tema Q) har inneburit att kulturarvsforskningen vid Linköpings universitet har förstärkts. Museivetenskapliga rådet har under en lång tid strävat efter att få till stånd en bred institutionshistorik över museerna, och på andra sätt försökt stimulera museivetenskaplig forskning. Riksbankens Jubileumsfond, slutligen, har på olika sätt försökt främja forskning om kulturarv och museer, bland annat genom konferensen Kulturarvet, museerna och forskningen, som genomfördes i samarbete med Forskningsrådsnämnden och Tema Teknik och social förändring 1997.