Denna bok är skriven av en grupp forskare, som på olika sätt studerat olika aspekter av folkbildning. I sitt arbete har var och en blivit förtrogen med de begrepp och företeelser som vi här riktar ljuset på. Via ett anslag från Vetenskapsrådets Utbildningsvetenskapliga kommitté har vi kunnat samlas kring ett gemensamt tema, som vi valt att kalla mobiliseringsdidaktik. Begreppet är knappast etablerat, men vi har funnit att didaktikens frågor kan vara fruktbara även i ett sådant här sammanhang - den slags folkbildning som siktar på samhällsförändring. Projektet utgör även ett försök att se didaktiska val som dilemman. Boken har tagit formen av en antologi, där varje författare svarar för de empiriska fall som de studerat och de begreppsliga resonemang som präglat deras perspektiv. På så sätt uppstår en variation i tänkande inom ramen för det gemensamma: didaktik, design och dilemma.

Författarna

Denna bok är skriven av en grupp forskare, som på olika sätt studerat olika aspekter av folkbildning. I sitt arbete har var och en blivit förtrogen med de begrepp och företeelser, som vi här riktar ljuset på. Via ett anslag från Vetenskapsrådets Utbildningsvetenskapliga kommitté har vi kunnat samlas kring ett gemensamt tema, som vi valt att kalla mobiliseringsdidaktik. Begreppet är knappast etablerat, men vi har funnit att didaktikens frågor kan vara fruktbara även i ett sådant här sammanhang - den slags folkbildning, som siktar på samhällsförändring. Projektet utgör även ett försök att se didaktiska val som dilemman. Boken har tagit formen av en antologi, där varje författare svarar för de empiriska fall som de studerat och de begreppsliga resonemang, som präglat deras perspektiv. På så sätt uppstår en variation i tänkande inom ramen för det gemensamma: didaktik, design och dilemma. 

Denna bok är skriven av en grupp forskare, som på olika sätt studerat olika aspekter av folkbildning. I sitt arbete har var och en blivit förtrogen med de begrepp och företeelser, som vi här riktar ljuset på. Via ett anslag från Vetenskapsrådets Utbildningsvetenskapliga kommitté har vi kunnat samlas kring ett gemensamt tema, som vi valt att kalla mobiliseringsdidaktik. Begreppet är knappast etablerat, men vi har funnit att didaktikens frågor kan vara fruktbara även i ett sådant här sammanhang - den slags folkbildning, som siktar på samhällsförändring. Projektet utgör även ett försök att se didaktiska val som dilemman. Boken har tagit formen av en antologi, där varje författare svarar för de empiriska fall som de studerat och de begreppsliga resonemang, som präglat deras perspektiv. På så sätt uppstår en variation i tänkande inom ramen för det gemensamma: didaktik, design och dilemma.

Författarna

Denna bok är skriven av en grupp forskare, som på olika sätt studerat olika aspekter av folkbildning. I sitt arbete har var och en blivit förtrogen med de begrepp och företeelser, som vi här riktar ljuset på. Via ett anslag från Vetenskapsrådets Utbildningsvetenskapliga kommitté har vi kunnat samlas kring ett gemensamt tema, som vi valt att kalla mobiliseringsdidaktik. Begreppet är knappast etablerat, men vi har funnit att didaktikens frågor kan vara fruktbara även i ett sådant här sammanhang - den slags folkbildning, som siktar på samhällsförändring. Projektet utgör även ett försök att se didaktiska val som dilemman. Boken har tagit formen av en antologi, där varje författare svarar för de empiriska fall som de studerat och de begreppsliga resonemang, som präglat deras perspektiv. På så sätt uppstår en variation i tänkande inom ramen för det gemensamma: didaktik, design och dilemma. 

This report presents the results from a comparative study of the qualification of adult educators in the Nordic-Baltic region. The study involved Denmark, Estonia and Sweden. The rationale behind the study is a growing interest in adult education resulting from a focus on lifelong learning in the public and political agendas, internationally and nationally. According to the authors of the report, an increased interest in adult education generates an increased interest in the professionalisation of the adult education sector, and thereby in the qualification of those teaching adults: adult educators.

Based on this belief, the study and hence the report looks into the role that the qualification of adult educators plays in policy, learning opportunities for those interested in qualifying as adult educators as well as adult educators’ status as professionals. Besides the formation of personal teaching, which is grounded in learning theory, theoretical principles and experiences from practice, the development of a professional identity plays a role in adult educators becoming professionals. Similarly, so does the recognition of adult educators as professionals by society at large.

Methodologically, the study is based on document analysis. The documents selected for analysis have been: national and international research reports and articles; official descriptions of national education systems; and policy papers, laws and other legal documents dealing with adult education and/or the qualification of adult educators.

The study shows that in all three countries, there has been an increase in the political interest in adult education and training. In 1993, an act on adult education and training was accepted in Estonia and updated in 2001 (Estonian Ministry of Education and Research, 1993). Four years later, in 1997, a huge reform of the adult education and training system was carried out in Sweden, and in 2000, a reform of adult and continuing education was launched in Denmark. The main drivers for the increased focus on adult education and training in all three countries seem to be the needs of the labour market, in light of globalisation and international competition as well as the Lisbon strategy. The study also shows that in spite of the increased focus on adult education and training and its importance, through out policy papers, there seems to be a lack of interest in the quality of the provision, in terms of education and learning processes, including the qualification of adult educators in Denmark and Sweden. In Estonia, a professional qualification standard for adult educators was accepted in 2004. Except for Estonia, thus, the question of qualification of adult educators is practically absent in ongoing national, political debates with respect to adult education and training.

In relation to the options for those interested in qualifying as adult educators, it is difficult to find courses or education programmes offering initial education and training. Instead, most courses and education programmes either offer in-service or a combination of initial and in-service education and training. Thus, there are few opportunities for adult educators to acquire the professional knowledge and identity as adult educators, before entering the field. In addition, adult educators, to a high degree, develop their competencies as adult educators through their work.

Further, qualification requirements for teaching within adult education and training vary a lot, and are linked to the specific field of adult education. Within general adult education, in all three countries, the requirements are similar to those for teachers in primary and secondary schools with no demands on specific competences in teaching adults. Within vocationally oriented adult education and training, the situation is very similar to that within general adult education, as demands for pedagogical qualifications do not include specific competences in teaching adults. Liberal adult education in all three countries stands out as the least regulated sector in relation to required pedagogical qualifications for educators. Requirements within this sector are set by each employer. Being that an individual’s professional development is tantamount to a society’s recognition of his/her occupation as a professional one, it can be discussed whether adult educators today are considered as being part of a real profession in the three countries.

Based on the study, it can be concluded, that:

• Adult educators are absent within the policy discourse of adult education and training.
• Adult educators stand on the edge of a profession.
• Adult educators are self-taught professionals.

These issues are worth further attention within both policy and research circles.

This text aims to give an overview of the study circles as a tradition and state of the art at present time. The point of departure is primarily the Swedish context, even though there are some comments about study circles elsewhere. This focus is justified by the fact that although study circles do appear worldwide, their status in Sweden as a mass phenomenon is rather unique and has attracted attention from outside observers. Academic publications written in English about the Swedish study-circles do, however, exist, but only a few are recent. Drawing on results from empirical research done by Swedish researchers, as well as public statistics and evaluations, our ambition is to portray the study circles and their institutional context in Sweden.

First, there is a discussion about definitions, pointing out the lack of an exact notion of the study circle, but also suggesting an approximate answer – a study circle grammar. In order to provide a deeper understanding of the realities, there are also some very concrete examples, with respect to content and process. The idea is to communicate a richer and more down-to-earth meaning.

The same thought is applied to the second part, where participation and outcomes are presented. These are based on recent statistics, but also reports about the study circles from the participants’ point of view - their experiences and understandings.

The administrative and economic support system is important for the operation of the study circles and consequently, it is described in a rather elaborate way in the third part. We think it will help readers to have some knowledge of this context for the Swedish study circles, which we think is different elsewhere.

Finally there is a bibliography of literature on study circles in Sweden and internationally. The ambition of the bibliography is to capture as much as possible, written in languages that can be read by an international audience. A number of useful web addresses are also included in order to provide easy access to important resources. The bibliography will hopefully be a tool for those who want to learn more.

Den här studien ingår i ett större forskningsprojekt som studerar folkhögskolans praktik i förändring. Folkhögskoleanda och mässighet är ord som använts i praktiken under lång tid. Studiens syfte är att försöka ta reda på vad folkhögs-koleanda och folkhögskolemässighet innebär i folkhögskolans praktik. Studien tar utgångspunkt i ett explorativt kunskapsintresse. Explorativt innebär att kunskap-sområdet är näst intill okänt och därför behöver vi treva oss fram i en process baserad på nyfikenhet och systematiskt beskrivande (ungefär som en upptäckts-resande). Vi kommer i processen att försöka finna olika möjliga definitioner baserade på insamlad data (empiri) från folkhögskolans praktik och i ett senare skede i studien använda teoriorienterad analys. Som vetenskaplig och teoretisk ram används i huvudsak den franske sociologen Bourdieus begrepp (se kap 6). Då folkhögskolan är en praktik i förändring är vi också intresserade av eventuella mekanismer som upprätthåller och förändrar anda och mässighet i lärarnas praktik. De resultat vi finner i termer av definitioner/bestämningar kommer att fungera som underlag för framtida studier.    Studien om anda och mässighet innehåller två delstudier. Den första delstudien som redovisas i denna rapport inbegriper två olika datainsamlingar. Som inledning gör vi en pilotundersökning om hur orden anda och mässighet används i texter på internet.

Dokumentanalysen lägger grund för en intervjustudie i vilken vi vänder oss till tre skolor och elva lärare. Denna rapport bygger i huvudsak på intervjustudien.    I den andra delstudien kommer vi att ta vid resultaten från den första studien men vänder frågor om anda och mässighet till samtliga folkhögskolor i Sverige. Syftet i den andra delstudien är likaledes explorativt men med ambitionen att med hjälp av enkäter kartlägga betydelser och variationer.    Rapportens text är disponerad som en spiralformad process där vi explorativt undersöker olika möjligheter i det empiriska materialet. Syftet med denna disponering är att dels gestalta den faktiska processen vi genomfört och dels att försöka visa på skillnader/gränser mellan anda och mässighet samt olika element i folkhögskolans praktik. En konsekvens av detta är att intressanta mönster återkommer på olika platser i texten men i ett nytt sammanhang.

Detta är en första delrapport från ett treårigt forskningsprojekt rörande lokal utveckling och folkbildningens villkor och vardag i s.k. utsatta storstadsområden. Lokalt utvecklingsarbete kan ses som en reaktion på olika bristsituationer i lokalsamhället. Som en värdegrund finns tankar om ett gott och demokratiskt samhälle. Lokala aktörer såsom de boende, frivilliga organisationer, det offentliga och näringslivet samverkar i positiva aktioner för att nå ett mer välfungerande lokalsamhälle. I rapportens första del problematiseras lokalt utvecklingsarbete och folkbildningens roll i sammanhanget. Den andra delen av rapporten är främst en beskrivning av lokala verksamheter och aktörer i de storstadsområden som studerats nämligen Holma och Kroksbäck i Malmö och i Bergsjön i Göteborg. Avslutningsvis relateras resonemanget kring lokal utveckling till den verksamhet som pågår i dessa områden. Folkbildningens roll i sammanhanget diskuteras

Den här rapporteringen baseras på en delstudie i ett projekt med flera delstudier. Studiens övergripande syfte handlar om lärande i kollisioner mellan olika erfarenhetsvärldar. Studenters olikartade bakgrunder inför valda studier antas vara en intressant utgångspunkt för att undersöka fenomenet lärande i studien. Ingången till studien bygger på observationer av studerandes svårigheter att lära sig avsett 4 stoff inom ramen för kurser 1‐40p inom universitet. Syftet med denna delstudie är att försöka belysa och kartlägga vad lärande och icke lärande innebär för studenter i Pedagogik A 1‐20 p? Vad innebär icke lärande i en situation där lärande är förväntat? Hur kan fenomenet tydliggöras, vilka begrepp är lämpliga (om några)?

Studiens teoretiska utgångspunkt innebär att begreppet lärande relateras till erfarenhet, medvetande, kognition och språk. I ett senare skede kommer teori om lärande tillsammans med Luhmanns radikala systemteori att användas för att tolka och begripliggöra hur lärande fungerar i reproduktion av medvetandesystem och sociala system. Luhmanns teori innebär i korthet att individer och studerande, lärande och undervisning tolkas som självrefererande system.