liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 119
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ekholm, David
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Svensson, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    En strategi för samverkan och rörelse2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten handlar om Region Östergötlands folkhälsopolitiska strategi Sätt Östergötland i rörelse. Strategin utgör en ram för ett folkhälsoarbete som genomförs genom samverkan mellan en rad olika aktörer från olika sektorer och organisationer för att bidra till att befolkningen i Östergötland ökar sin fysiska aktivitet. Strategins mål är att sprida kunskap till olika aktörer om varför fysisk aktivitet är viktigt för exempelvis hälsa, jämlikhet, lärande, miljö och tillväxt, att genom inspiration och vägledning skapa positiva attityder hos samverkande aktörer samt att skapa beteendeförändringar hos de människor som deltar i aktiviteter inom ramen för strategin.

    Forskningsstudiens syfte är att skapa förståelse för hur strategin har genomförts, hur den uppfattas från olika deltagande aktörer samt att identifiera olika mekanismer i samverkan mellan aktörer som kan påverka huruvida strategin har förutsättningar att nå sina ambitioner. Följande frågeställningar undersöks särskilt: Hur går samverkan till i praktiken och hur upplever olika aktörer denna samverkan? Hur uppfattar olika samverkande aktörer mål och syfte med sitt och andras deltagande i strategin? Vilka delar i samverkansarbetet kan identifieras som mekanismer som påverkar hur strategins ambitioner kan förverkligas? Hur kan verksamheter inom ramen för Sätt Östergötland i rörelse följas upp och utvärderas med avseende på att värdera projektets måluppfyllelse? Forskningsstudien bygger på fokusgruppsintervjuer med aktörer involverade i strategin såsom regionpolitiker, regionstabspersoner, kommuntjänstepersoner, företrädare för organisationer i civilsamhället samt företrädare för en exempelkommun. Analysen tar avstamp i en antropologisk tradition av studier om politiskt beslutsfattande och förvaltning som riktar fokus mot hur policyprocessen är en praktik som präglas av de som deltar i den, deras föreställningar, förmågor och viljor.

    I presentationen av rapportens resultat lyfter vi fram hur samverkan sker genom en strategi där olika webbplattformar med exempel på fysiska aktiviteter kan utformas och spridas. Här lyfter vi också hur denna samverkan bygger på hur regionens politiska mål villkorar verksamheten, liksom hur andra aktörer i kommunerna och i civilsamhället aktiveras för att utveckla och bidra med exempel på aktiviteter som kan spridas. Vi visar vidare hur betydelsen av komplementära bidrag från olika aktörer framträder som ett centralt inslag ifråga om hur samverkan beskrivs. I det avseendet betonas inte minst den roll som civilsamhället tillskrivs, som en länk för att nå ut till särskilda målgrupper, som särskilt viktig. Möjligheterna med samverkan gäller framförallt hur olika aktörer kan bidra med olika resurser, kunskaper och insatser. Möjligheterna handlar också om att det innebär ett kostnadseffektivt sätt att arbeta på, inte minst när civilsamhällets organisationer bidrar med att utforma tjänster och aktiviteter för fysisk aktivitet och rörelse. Samtidigt betonas, i relation till samverkan, olika slags hinder för att realisera strategin, hinder som särskilt betonar de olika politiska, förvaltningsmässiga och organisatoriska villkor som gäller för olika aktörer i regionen, kommunerna och i civilsamhället. Eftersom sådana olika villkor skapar olika förutsättningar för delaktighet blir de viktiga att kommunicera kring. Aktörerna behöver skapa förståelse för varandras olika villkor för deltagande och samverkan, erkänna olika slags intressen och kalibrera mellan konflikterande målbilder för de olika aktörernas engagemang i strategin. I sådan kommunikation lyfts återkommande betydelsen av tillit fram för att möjliggöra samverkan. Analysen visar vidare hur samverkan inom ramen för strategin innebär en särskild form av informell styrning som inte framstår som hierarkisk eller tvingande, utan som opererar mer i termer av inspiration och tillhandahållande av exempel. Strategin Sätt Östergötland i rörelse som styrningsform skapar olika möjligheter för de samverkande aktörerna att bidra i folkhälsoarbetet men skapar samtidigt särskilda utmaningar som behöver hanteras. Sådana utmaningar handlar särskilt om otydlighet ifråga om strategins verktyg och medel samt hur dessa ska bidra till de politiska målen om ökad rörelse och fysisk aktivitet. Att strategins övergripande programteori antingen inte är fullt definierad eller framstår som fullt förankrad hos alla samverkande aktörer skapar vissa svårigheter för olika aktörer att tydligt förstå sin roll och de förväntningar som kan riktas mot den från andra aktörer. För att förverkliga högt ställda ambitioner gällande strategin behöver de samverkande aktörerna på ett mer grundläggande sätt förstå sin egen och andra aktörers roller. De behöver dessutom förstå att strategin utgör en förhållandevis abstrakt infrastruktur som ska möjliggöra utveckling och spridning av aktiviteter som goda exempel, mer än att vara en uppsättning befintliga aktiviteter som kan implementeras i verksamhet. Utöver att skapa inspiration och ett icke förpliktigande engagemang, erbjuder strategin dessutom en tolkningsram för enskilda aktörer att förstå sina egna verksamheter och aktiviteter som del i ett folkhälsopolitiskt sammanhang.

    Dessa resultat diskuteras fördjupat med fokus på strategins organisatoriska villkor för samverkan, särskilt med fokus på att identifiera de mekanismer som kan påverka möjligheterna att göra verklighet av strategins målsättningar. Här betonas olika aspekter av tydliggöranden kring och särskilt betydelsen av bred förankring av strategins programteori. En förankrad förståelse för relationen mellan strategins medel och mål behöver inte reglera hur aktiviteter för rörelse och fysisk aktivitet utvecklas eller bedrivs, men behöver ligga till grund för en delad och förankrad förståelse för de organisatoriska relationerna kring hur sådana aktiviteter kan utformas på en mångfald av sätt. Dessutom diskuteras hur detta sätt att styra kan förstås – som kännetecknas just av en komplementär idé om samverkan, hur olika aktörer kan aktiveras och styras på avstånd, genom spridning av goda exempel – kan förstås som en inspirationens biopolitik. Med det menar vi en politik som riktar sig mot att skapa hälsa och en livskraftig befolkning genom att använda sig av inspiration som medel och verktyg för att få olika aktörer att engagera sig i detta. Inspirationens biopolitik framträder som en möjlighet att nå ut till utsatta befolkningsgrupper, genom aktivering av civilsamhällets organisationer. Den framträder också som en möjlighet att bedriva storskaligt och ambitiöst folkhälsoarbete i tider av ekonomisk åtstramning och minskat investeringsutrymme för offentliga verksamheter. Därtill framträder inspirationens biopolitik som en möjlighet att styra utan formella regleringar av de samverkande aktörernas ageranden. Reflektion kring villkoren för samverkan och strategiskt arbete inom ramen för politiska målsättningar är central för att olika aktörer själva ska kunna utveckla verksamhet. I dessa avseenden kan rapporten bidra till strategin Sätt Östergötland i rörelses mål att möjliggöra rörelse och fysisk aktivitet hos befolkningen i Östergötland.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 2.
    Klinthäll, Martin (Redaktör)
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Elebring, Marie-Louise (Fotograf)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen. Linköpings universitet, Kommunikations- och marknadsavdelningen.
    Johansson, Magnus (Fotograf)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen. Linköpings universitet, Kommunikations- och marknadsavdelningen.
    Verksamhetsberättelse 2019: Centrum för kommunstrategiska studier2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under verksamhetsåret 2019 har den vetenskapliga produktionen vid CKS fortsatt att hålla i stort sett samma höga nivå som för året 2018, då en ökning av antalet vetenskapliga publikationer kunde noteras i förhållande till tidigare år. Grundstödet från samarbetskommunerna, universitetet och regionen har möjliggjort forskningsprojekt som i flera fall kunnat skalas upp genom ansökningar till forskningsråd och andra finansiärer. I takt med nivån av externa forskningsprojekt som inbegriper medarbetare vid CKS har mängden publikationer i nationella och internationella sammanhang kunnat hålla en fortsatt hög nivå. Under 2019 har CKS medarbetare publicerat 20 artiklar i vetenskapligt granskade tidskrifter, 11 böcker och bokkapitel, 13 rapporter, främst i CKS rapportserie, men även för Svenskt Vatten Utveckling (SVU) och Sveriges kommuner och regioner (dåvarande SKL). Till detta kommer en lång rad konferensbidrag, populärvetenskapliga artiklar, krönikor och debattinlägg. CKS medarbetare har medverkat i såväl nationell som lokal TV och radio, som i en mängd tidningsartiklar, bloggar och andra media.

    Bland de externfinansierade forskningsprojekten som löpt på under 2019 märks ”Coast4us”, ett projekt som finansieras av EU/Interreg och handlar om medborgarinflytande i kustnära samhällsplanering; ”Inframaint” som studerar hantering av kommunala anläggningstillgångar i ett livscykelperspektiv, med stöd från Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra); forskningsprojekt om koalitionsbyggande i den kommunala politiken, med finansiering av SKL, projekt om kunskapsstyrning i besöksnäringen, med finansiering av Tillväxtverket, samt ett projekt med stöd av Svenskt Vatten som studerar styrning och organisering av VA i svenska kommuner. Under 2019 har även ett antal nya projekt och samarbeten beviljats externa medel från bland annat Forte (planeringsprojekt om mellankommunal samverkan inom socialtjänsten) Nordiska rådet (nätverksstöd), följeforskningsprojekt i samarbete med Region Östergötland, samt samarbetsprojekt med Motala kommun, Finansdepartementet, och Kommunalekonomernas förening.

    När det gäller de arenor och mötesplatser som CKS arrangerar inom samverkansverksamheten ”CKS Lärande”, har aktiviteterna fortsatt utvecklas i enlighet med satta syften och målsättningar. CKS seminarieserie har under våren 2019 genomförts under temat ”En hållbar framtid”, med välbesökta seminarier i Vadstena, Valdemarsvik och Linköping. Hösten 2019 gick seminarieserien med tema ”Kommunal ekonomi”, då Norrköping, Motala och Kisa var värdkommuner för arrangemangen. Utbildningen för kommunala chefer som CKS erbjuder under namnet ”Ledarskap i kommuner” genomförs under läsåret 2019/2020 som ett interludium i form av ”Återträffar”, där tidigare kursdeltagare får möjlighet att reflektera och diskutera ledarskap i såväl retrospekt som utmaningar framåt. Samtidigt pågår planeringen för en ny och utvecklad ”Ledarskap i kommuner”, som sjösätts hösten 2020. Utöver dessa aktiviteter har vi fortsatt att arbeta som kunskapsresurs i nätverken för ledande kommunpolitiker och ledande kommunala tjänstepersoner i Östergötland med omnejd, deltagit i nätverk för kommunsekreterare/ kanslichefer samt fortsatt kunskapsutbytet med kommunenheten vid Finansdepartementet. Till detta kommer en rad samverkansaktiviteter som beskrivs i mer detalj längre fram i denna verksamhetsberättelse.

    CKS Forskningsstöd är ytterligare en del av verksamheten som ska gynna kommunstrategisk forskning vid Linköpings universitet. En andel av bidragen från samverkansavtalen används för att stödja kommunstrategisk forskning vid andra avdelningar på Linköpings universitet. År 2019 sjösattes följande fyra nya forskningsprojekt som totalt beviljats 5,6 miljoner kronor i forskningsstöd, med projektledare från fyra olika ämnen vid universitetet:

    Lena Högberg (Företagsekonomi) ”Organisering och styrning för balans mellan tillit och kontroll på en kundvalsmarknad för hemtjänst”.

    Bo Persson (Statsvetenskap): ”Utbildningspolitik som verktyg i regional utvecklingspolitik: Kommunerna och regional samverkan om yrkesutbildning”.

    Andreas Fejes (Vuxenpedagogik): ”Svenska för invandrare – att organisera för inkludering”.

    Peo Hansen, (Migration och etnicitet): ”Kommunalt flyktingmottagande och konflikten om framtidens statsfinanser”.

    Under år 2019 har ett antal anställningar genomförts. Våren 2019 anställdes Susanne Wallman Lundåsen, docent i statsvetenskap från Mittuniversitetet, som universitetslektor i vid CKS, i konkurrens med ett stort antal sökande. Under våren anställdes även Erik Eriksson som biträdande lektor och Richard Öhrvall erhöll en tjänst som postdoktor. CKS har fortsatt sin satsning på kommunikation och under året knutit kommunikatör Marie- Louise Elebring till verksamheten. Under hösten 2019 har CKS utlyst ytterligare två postdoktorsanställningar och totalt fyra forskningsassistenter har rekryterats till avdelningen under året. Våren 2019 hade CKS även samarbete med avdelningen för statsvetenskap genom tre praktikplatser för studenter vid mastersutbildningen i statsvetenskap. För att ytterligare stärka upp våra forskningsfält och enskilda forskningsprojekt samarbetar CKS med flera avdelningar på Linköpings universitet, där forskare erbjuds forskningstid på CKS genom delade anställningar.

    Bokslutet för verksamhetsåret 2019 visar ett minskat överskott, vilket är i linje med intentionerna i budget inför 2019. I förhållande till tidigare år har större del av de ackumulerade medlen har tagits i anspråk för att bemanna forskningsprojekt och samverkansaktiviteter. Som beskrivs ovan har detta skett såväl genom långsiktig rekrytering, som tidsbegränsade anställningar och delade tjänster.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 3.
    Svensson, Petra
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ansvar för kunskapsutveckling: Regionernas och kommunernas roller och relationer2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Här undersöker vi hur regionala och kommunala politiker uppfattar behovet av kunskap och kunskapsutveckling inom besöksnäringen. Vi undersöker också hur dessa politiker uppfattar ansvaret för kunskapsutveckling inom besöksnäringen: vem som har ansvar, vad de har ansvar för och hur detta ansvar ska tas. Politikernas perspektiv är intressant eftersom det offentligas prioriteringar av och stöd till besöksnäringen i grund och botten är beroende av de avvägningar som görs på politisk nivå. Det är också intressant eftersom ansvaret för besöksnäringens utveckling kan ha omförhandlats i samband med att utvecklingspolitiken blivit en distinkt regional fråga.

    Rapporten bygger på intervjuer med politiker inom regionala och kommunala organisationer med ansvar för besöksnäringsfrågan.

    Studien visar att ett mer formaliserat regionalt ansvar för utvecklingspolitiken leder till ökad byråkratisering och ibland gör mellankommunal samverkan svårare. Den visar också att mindre organisationer har tydliga fördelar när det gäller samverkan.

    Kunskapsutveckling, kunskapsstyrning och destination uppfattas av våra informanter som oklara begrepp. Detta kan förklaras med att besöksnäringen i sig uppfattas som ett komplext politikområde som både genomsyrar och genomsyras av andra politikområden, vilket gör det svårt att urskilja specifika kunskapsperspektiv.

    Studien visar också att även om begreppet destination uppfattas som något otydligt så fungerar det som en samlande berättelse. Det betyder att destinationsbegreppet är något olika aktörer förhåller sig till när frågor ska diskuteras och förhandlas. Det betyder också att uppfattningen att destinationen är viktig underlättar integrering i övrig övergripande strategisk planering.

    Det tycks finnas ett stort stöd för kunskapsutveckling inom besöksnäringen. Samtidigt är det tydligt att många olika saker kan kallas kunskapsutveckling. Det finns alltså en enighet vad gäller betydelsen av destination- och kunskapsutveckling, men en stor oklarhet i hur begreppen ska tolkas. Det innebär att det är svårt att dra några övergripande slutsatser kring hur kunskapsutveckling inom besöksnäringen faktiskt används strategiskt. Arbetet med kunskapsutveckling inom besöksnäringen kännetecknas alltså av både stor enighet och stor oklarhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Ansvar för kunskapsutveckling: Regionernas och kommunernas roller och relationer
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 4.
    Fogelberg Eriksson, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nählinder, Johanna
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Att leda för både produktion och innovation i kommuner2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under senare år har innovation lyfts fram som en strategisk fråga för kommuner och andra organisationer inom den offentliga sektorn. På både nationell och kommunal nivå konstateras att samtida och framtida samhälls- och välfärdsutmaningar inte kan hanteras och lösas på samma sätt som tidigare. Det behövs nya lösningar. Dessutom finns förhoppningar om att innovationsarbete ska kunna bidra till att höja effektiviteten och kvaliteten i offentlig sektor.

    I rapporten undersöks vad som händer när den kommunstrategiska frågan ”innovation” landar på verksamhetsnivå hos kommunala chefer, och hur dessa hanterar och bemöter utmaningen att balansera samtidiga verksamhetskrav på stabil och effektiv produktion av välfärdstjänster, samt utvecklingsinriktat innovationsarbete. Syftet är att bidra till en ökad förståelse för de organisatoriska förutsättningar kommunala chefer har att leda för innovation. Sammanlagt 34 kommunala chefer har intervjuats om hur de uppfattar innovation, deras egen roll som chefer i innovationsarbetet, samt de organisatoriska förutsättningarna för att leda för innovation.

    Resultaten visar att cheferna uppfattar att det är:

    • svårt att veta vad innovation innebär i ett kommunalt sammanhang

    • viktigt att skapa strukturella och kulturella grundförutsättningar för innovation

    • en utmaning att få utrymme för arbetet med utvecklingsfrågor Det framstår som att cheferna lämnas att själva fylla begreppet innovation med betydelse. Det finns inte någon gemensam definition eller förståelse som cheferna lutar sig mot, vilket kan skapa otydligheter kring vad chefen egentligen ska leda när chefen ska leda för innovation. När det gäller förutsättningarna för chefernas eget arbete ges de inget tydligt stöd för att balansera kraven mellan produktion och innovation i organisationen. Cheferna lämnas att själva göra individuella val om innovationsarbetet utifrån de krav och begränsningar som finns i situationen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Att leda för både produktionoch innovation i kommuner
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 5.
    Ekholm, David
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Idrott som lokal socialpolitik: Kommun och civilsamhälle i samverkan2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten presenterar resultat av en studie som bedrivits inom forskningsprojektet ”Idrott som en väg till social inkludering: styrning genom demokratisk fostran och organisatorisk samverkan”. I rapporten redovisas specifikt hur den idrottsbaserade sociala verksamheten midnattsfotboll har etablerats i två olika städer (”Västerstad” och ”Österstad”) i samverkan mellan idrottsföreningar, en nationell stiftelse och kommunerna i dessa städer. Midnattsfotboll är ett slags fotbollsverksamhet med sociala ändamål för ungdomar i åldern 12 till cirka 25 år som bedrivs under lördagskvällar i socioekonomiskt utsatta områden. Verksamheterna har följts framförallt genom intervjuer med företrädare för verksamheterna och observationer på plats.

    Syftet är att beskriva hur samverkan mellan olika aktörer både upplevs och går till i praktiken, identifiera olika förutsättningar för att kunna etablera verksamhet samt att bidra till reflektion kring vilken plats och betydelse en sådan verksamhet kan ha lokalt och politiskt.

    Rapporten vänder sig till läsare med intresse för kultur- och fritidsaktiviteter, såsom idrott, men särskilt till verksamma i beslutsfattande eller verksamhetsnära positioner i kommuner eller andra myndigheter, på idrottsförbund, i föreningar och i civilsamhället i allmänhet. Ambitionen med studien är att den kunskap som redovisas i rapporten ska kunna ligga till grund för både verksamhetsutveckling och diskussioner om kultur- och fritids liksom socialpolitik och betydelsen av idrott inom dessa politikområden.

    Rapporten behandlar återkommande flera viktiga teman som har med gränser och gränsöverskridanden att göra. Det gäller dels (sektors-) gränser mellan civilsamhällets aktörer och offentliga aktörer, och dels (administrativa) gränser mellan vad som uppfattas som olika politikområden, såsom kultur- och fritidspolitik och socialpolitik. Därtill bidrar studien med nära beskrivningar av hur arbetet med att utveckla en social verksamhet i samverkan mellan olika aktörer med olika bakgrunder tar form i praktiken.

    Bland de huvudsakliga resultat som rapporten bidrar med kan följande lyftas fram särskilt:

    • Verksamheternas etablering har sett väldigt olika ut i de två städerna trots liknande upplägg och relation till stiftelsen. Verksamheten i Västerstad har haft svårt att etablera sig långsiktigt och på ett formaliserat sätt; verksamheten i Österstad har etablerats tydligare och har dessutom kunnat utvecklas och expandera lokalt.
    • De båda verksamheterna har haft olika organisatoriska förutsättningar och ekonomiska möjligheter, vilket påverkat hur de utvecklats. Ekonomin är beroende av de organisatoriska förmågorna i verksamheterna. Mycket av kontinuiteten och engagemanget i verksamheterna bygger på ledarna och för att kunna rekrytera dem behövs ekonomiska resurser.
    • För att en verksamhet ska etableras lokalt är de specifika förutsättningarna både i städerna och i områdena där verksamheten bedrivs centrala. Det gäller dels ifråga om den befintliga föreningsverksamheten lokalt (som kan kanalisera verksamheter) och dels ifråga om möjligheter till stöd av politiska beslutsfattare och förvaltning på lokal nivå.
    • För att en verksamhet ska kunna etableras lokalt är det viktigt att det inte bara finns en utarbetad plan för själva fotbollsaktiviteten (praktik) utan även för organisation, ledning och samverkan med andra involverade aktörer (program). När en utarbetad plan för verksamhetens program saknas lokalt blir enskilda företrädare och ledares individuella förmågor att navigera i relation till andra aktörers viljor och organisationer avgörande. Detta gäller särskilt ifråga om strategisk kommunikation och förmåga att anpassa målbilder.
    • I de fall som kommuner vill stödja verksamheter som midnattsfotboll är det viktigt att reflektera kring sådana verksamheters politiska betydelse och deras potential för att uppnå politiska mål. Det gäller bland annat den mer generella betydelsen av samverkan med civilsamhället som utförare av tjänster och service, men det berör också avvägningar mellan professionella färdigheter och personliga egenskaper i sociala insatser och verksamheter. Projekt av det här slaget väcker också frågor om hur civilsamhällets (förmodade) självständighet kan värnas vid samverkansrelationer samt huruvida jämlik tillgång till idrottsaktiviteter för unga behöver motiveras med just socialpolitiska ändamål. Inte minst gäller det här att ha en rimlig tilltro till den kraft som tillskrivs just idrott ifråga om att bidra till integration och allmän samhällsutveckling. Inkludering i idrott (som ett mål i sig självt) behöver värderas i relation till tilltron till idrott som ett sätt (som ett verktyg) att skapa inkludering i samhället.
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Idrott som lokal socialpolitik: Kommun och civilsamhälle i samverkan
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 6.
    Jansson, Ina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Runesson, Joel
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kommunala markanvisningars betydelse för hållbar stadsplanering: en studie om kommuners klimatarbete i markanvisnings-tävlingar och effekterna av lagändringen om kommunala särkrav2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I och med det kommunala planmonopolet har kommuner en central roll vid planering av ny bebyggelse. Med klimatfrågans ökade betydelse har kommuner därför använt sig av sitt planmonopol för att skapa hållbara stadsdelar, exempelvis genom att ställa skarpare krav i markanvisningstävlingar än rådande byggföreskrifter. För att minska byggkostnader och förenkla planprocessen infördes emellertid en lagändring år 2015 som ogiltigförklarar sådana särkrav vid markanvisningar. Boverkets byggregler (BBR) begränsar därmed den kommunala ambitionsnivån i nybyggnation. Syftet med detta examensarbete var därför att undersöka hur kommuner kan arbeta med hållbarhet i markanvisningar för att bidra till att uppnå kommunala klimatmål, samt hur potentialen för markanvisning som instrument har ändrats i och med lagändringen om kommunala särkrav. För att undersöka detta utfördes först en litteraturstudie vilken sedan låg till grund för en intervjustudie som omfattade fyra kommuner: Linköping, Norrköping, Växjö och Västerås. Resultatet från intervjustudien visade att lagändringen medfört att de studerade kommunernas användning av urvalskriterier i markanvisningsprospekt övergått från skarpa, detaljerade krav, till att be byggherren att beskriva sina hållbarhetsambitioner för projektet. Lagändringen verkar dessutom ha försvårat möjligheterna för kommunerna att kunna driva ett mer ambitiöst hållbarhetsarbete vid nybyggnation än kravnivåerna i BBR och det ansvaret har istället övergått mer till staten och byggherrarna. Resultatet visade dock att det fortfarande finns sätt för kommuner att uppmuntra till en högre ambitionsnivå än BBR. Kommuner kan använda byggherrars önskan att upprätthålla en god relation till kommunen genom att prioritera byggherrar som tidigare har byggt i enlighet med sitt bygglov. Denna möjlighet är som starkast i regioner med hög efterfrågan på bostäder och där det råder god konkurrens mellan byggherrar. Kommuner har också möjlighet att prioritera byggherrar som använder miljöcertifieringssystem. Kommuner kan i praktiken använda sig av särkrav i markanvisningsprocesser som rör marköverlåtelser även i fortsättningen, men med risken att byggherrar kan komma att ogiltigförklara särkraven. Denna risk finns däremot inte om kommuner ställer särkrav vid uppförande av byggnader för kommuners egen räkning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kommunala markanvisningars betydelse för hållbar stadsplanering: En studie om kommuners klimatarbete i markanvisnings-tävlingar och effekterna av lagändringen om kommunala särkrav
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 7.
    Wänström, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Motsatta ideal i den politiska styrningen av mindre kommuner: Mot en ny(gammal) kommunal politikerroll?2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under senare år har det förts en diskussion om hur Sveriges kommuner ska styras. Tillitsdelegationen och dess uppdragsgivare (regeringen) vill till exempel se mindre målstyrning och framförallt mindre uppföljning och hårt ansvarsutkrävande till förmån för en politisk styrning som präglas mer av dialog och tillit. Mycket av den tidigare forskningen om målstyrning har genomförts på kommuner som är större än den svenska mediankommunen, det vill säga kommuner som har mer än 16 000 invånare. Den här studien gör istället nedslag i tre kommuner som alla har mindre än 16 000 invånare.

    Syftet med den här studien är att beskriva och analysera de olika ideal som präglar ledande politikers och tjänstepersoners reflektioner kring hur den politiska styrningen i mindre kommuner bör organiseras och utföras. Genom djupintervjuer med 14 ledande politiker och tjänstepersoner framkom två övergripande modeller för den politiska styrningen – modeller som i sin tur präglas av två övergripande ideal: närhet och distans.

    Vissa av respondenterna framhävde betydelsen av att ett större avstånd mellan styrande politiker och oppositionspolitiker för att på så sätt skapa förutsättningar för mer av majoritets- och framförallt konkurrensdemokrati. De förespråkade också ett större avstånd mellan politiker och tjänstemän där politikerna fokuserar på att styra genom mål och andra former av övergripande riktlinjer. Andra respondenter framhävde betydelsen av att olika aktörer – såväl politiker, tjänstepersoner som lokala medborgare, företag och föreningar – verkar i ett nära samspel där samförstånd snarare än konflikt eftersträvas. När förespråkare för mer distanserade relationer framhäver vikten av platsoberoende akademiskt förankrad kunskap (vilken framförallt förväntas finnas i den professionaliserade förvaltningen) framhäver de som förespråkar ett nära samspel ofta betydelsen av den lokalt förankrade kunskapen som finns och växer fram i samspelet mellan olika aktörer. När de som förespråkar mer distanserade relationer framhäver vikten av tilliten till övergripande principer och system, framhäver de som förespråkar ett nära samspel tilliten mellan enskilda individer.

    Det faktum att Sveriges kommuner ser olika ut i relation till en rad olika parametrar, såsom till exempel befolkningsmässig och geografisk storlek, gör att man har olika förutsättningar att genomföra någon form av universell styrmodell. Den här studien påvisar därutöver att såväl politiker som tjänstpersoner i olika kommuner sätter olika värde till olika ideal kopplade till den politiska styrningen – ideal som ofta behöver balanseras mot varandra.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Motsatta ideal i den politiska styrningen av mindre kommuner: Mot en ny(gammal) kommunal politikerroll?
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 8.
    Eriksson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Perspektiv på integration och etablering: kunskapsunderlag för ett strategiskt arbete med stöd till nyanlända2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med rapporten är att via en genomgång av det svenska forskningsläget belysa centrala erfarenheter från tidigare integrationsarbete. Dessa erfarenheter är viktiga att ha i åtanke för att utforma ett ändamålsenligt och strategiskt arbete med integration och stödinsatser till nyanlända. I följande sammanfattning lyfts några av rapportens viktigaste slutsatser och policyimplikationer fram. Alla de punkter som tas upp här diskuteras på ett fördjupat sätt genom kapitel fyra, fem och sex i rapporten.

    • Det befintliga kunskapsunderlaget påvisar vikten av att begreppet integration inte reduceras till arbetsmarknadsetablering, utan även förstås i termer av tillhörighet och delaktighet i samhällets alla områden. Insatser bör därför vidgas bortom språkinlärning och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
    • Genom ett holistiskt perspektiv där stödinsatserna tar hänsyn till den nyanländes hela livssituation, behov och intressen – liksom utgår från en syn på individen som kapabel och motiverad – kan integrationsarbetet bli mer ändamålsenligt. Frågor om exempelvis hälsa, boende och social integration måste förstås som tätt förknippade med, och grundläggande förutsättningar för, arbetamarknadsetablering.
    • Vad gäller insatser riktade till enskilda nyanlända visar erfarenheten att meningsfullheten och individanpassningen i insatserna behöver stärkas, liksom vikten av att insatserna är kvalificerade, integrerade (sammanhållna) och fokuserade. Att möjliggöra för en långsiktig planering för individens etablering i samhället är också centralt, och i detta är förbättrade möjligheter till grundläggande vuxenutbildning och validering av befintlig kunskap viktiga utvecklingsområden.
    • Integration är en fråga som berör alla i samhället. Utöver den enskilde individen är därför det offentliga, civilsamhället och näringslivet alla viktiga aktörer i arbetet med att uppnå integration. Alla aktörer kan genom sitt engagemang bidra till att understödja och möjliggöra integration. I detta har samverkan mellan olika offentliga aktörer, liksom mellan det offentliga och övriga samhället lyfts fram som en framgångsfaktor.
    • Inom det offentliga har ansvaret för integrationsarbetet varierat över tid, och administrativt finns just nu en relativt tydlig ansvarsfördelning mellan stat och kommun. Staten är ytterst ansvarig för mottagandet av nyanlända och bedriver detta arbete genom Arbetsförmedlingens etableringsprogram. I etableringsprogrammet bidrar kommunerna genom att anordna svenska för invandrare och samhällsorientering. I praktiken suddas dock gränser för ansvaret ofta ut. Detta beror bland annat på att enskilda nyanlända kan ha behov av stöd även efter att statens ansvar upphör. Det beror också på att integration är en generell fråga som berör (lokal) politik och förvaltning inom en rad områden, som går utanför det individarbete som Arbetsförmedlingen bedriver i etableringsprogrammet.
    • Arbetsmarknadspolitiska individinsatser är centrala, men bör kombineras med individinsatser på andra områden och med insatser som riktas mot de strukturella och kontextuella förhållanden som hindrar integration. Strukturella insatser kan exempelvis handla om initiativ som gynnar sammanhållning och motverkar främlingsfientlighet, att möjliggöra för nyanlända att på ett jämlikt sätt ta del av välfärden och samhällets sociala arenor, liksom att skapa vilja och incitament för arbetsgivare att anställa invandrare. För att skapa hållbar arbetsmarknadsetablering är det i relation till arbetsgivare angeläget att jobba aktivt för att skapa reguljära arbetstillfällen snarare än överutnyttjande av subventionerade anställningar.
    • En tydlig utmaning i arbetet med integration är att implementera sådana insatser i en samtid som präglas av ökande polarisering, främlingsfientlighet och krav på ”hårdare tag” gentemot invandrare. Inte desto mindre är just sådana insatser centrala för att vända denna trend och skapa ett samhälle där sammanhållningen ökar snarare än minskar.
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Perspektiv på integration och etablering: Kunskapsunderlag för ett strategiskt arbete med stöd till nyanlända
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 9.
    Johansson, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Svensson, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Svensson, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Samverkan för högre övergångstal: Om logiker hos Norrköpings kommun och Linköpings universitet2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport har sin grund i det samverkansavtal som finns mellan Linköpings universitet och Norrköpings kommun. Med detta avtal som utgångspunkt genomfördes en kunskaps och forskningsöversikt våren 2019som utvecklas och diskuteras i föreliggande rapport.1 Rapporten beskriver och diskuterar det som här benämns Norrköpings kommun och Linköpings universitets logiker kopplade till högre utbildning. Dessa logiker jämförs även med en grupp ungas utbildningsstrategier.

    Statistik sammanställd av Norrköpings kommun (2018) visar att utbildningsnivån bland kommunens invånare är något lägre i Norrköping i förhållande till de kommuner man jämfört med samt till riket i stort. Enligt denna statistik är även övergångstalen från gymnasieskola till universitet och högskola lägre i Norrköpings kommun. Bland Norrköpings politiker och kommunstyrelse finns en uttalad stark ambition att höja dessa siffror och arbetet för att höja utbildningsnivån är ett prioriterat område inom flera av kommunens verksamheter (Vision 2035; Utbildningskontorets uppdragsplan 2019). Detta finns även med som en målsättning i det strategiska samverkansavtalet mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet. En ytterligare målsättning som finns formulerat i detta avtal är att antalet studenter på Campus Norrköping ska öka. I enlighet med avtalet ska de två aktörerna tillsammans arbeta för nå dessa mål. I den sammantagna bilden av kommunens logiker ryms idéer om livslångt lärande, jämlikhet och kompensatoriska insatser, vilka kopplas till en idé om bildning. Samtidigt uttrycks även logiker som refererar till att universitetsverksamheten är en möjliggörande kraft och grundläggande resurs som bidrar till kommunens välgång och utveckling.

    Den sammantagna bilden av universitetets logiker å sin sida kan utifrån denna studies fokus tolkas som vilande på en marknadsföringslogik. Studentrekrytering till universitetet konstrueras (eller med ett mer vardagligt begrepp synliggöras) som synonymt med marknadsföring, och utbildningar beskrivs som varor som ska säljas. Marknadsföringslogiken förgrenas även i en slags ekonomisk logik, eftersom marknadsföringen grundar sig på – och måste förhålla sig till – de ekonomiska förutsättningarna.

    Här framträder alltså en konflikt mellan kommunens och universitetets logiker, som kan exemplifieras med den nationellt, men även lokalt i Norrköpings kommun, rådande lärarbristen. Kommunen har ett stort behov av utbildade lärare och tycks ha vissa förväntningar på, eller åtminstone förhoppningar om, att Linköpings universitet kan fylla en viktig funktion i utbildandet av de lärare som kommunen behöver. Ett sätt att förstå detta är utifrån marknadsföringslogiken och dess konsekvenser: när studentrekryteringen sker baserat på en tanke om att ”sälja” mest och bäst, så är lärarutbildningarna inte de som anses vara ”häftigast” eller mest säljbara. Ett annat betydande resultat i studien, vilket diskuteras i kapitel 6, handlar om hur Norrköpings kommun resonerar utifrån den uttalade målsättningen om ett behov av att höja utbildningsnivån i kommunen. Tanken om att vara en ”bra” kommun knyts samman med tanken om att ha hög utbildningsnivå. Med andra ord är det föreställningarna om och bilderna av vad en bra kommun är som utgör grund för kommunens mål och visioner om höjd utbildningsnivå.

    Idén om universitetsutbildning som ett ideal är centralt även i ungas sätt att förstå och prata om högre utbildning. Ungdomarnas logik refererar på ett tydligt sätt till ett framtidsperspektiv. Nästan samtliga informanter vill plugga vidare efter studenten, och det motiveras av en föreställning om att det innebär bättre framtidsutsikter. På så vis framträder ungdomarnas logik som att utbildning är synonymt med ett gott framtida liv. I speglingen mot universitetsutbildningens möjliggörande funktioner konstrueras också deras yrkesexamen som barnskötare som ett ”sämre alternativ” och barnskötarprofessionen betraktas som något de kan ägna sig åt tillfälligt, i väntan på att de ska få lust att börja plugga.

    Vidare utgör samverkan och komplexiteter i samverkan också ett huvudresultat. Samverkan är en självklarhet och utgör en central och gemensam (mellan LiU och Norrköpings kommun) tydligt uttalad ambition. Dock menar vi att på flera punkter finns oklarhet och parternas samverkan i frågor om utbildning och bildning kan behöva definieras mer specifikt avseende tex. parterna uppdrag och mål. Dessa frågor är kopplade till kommunens utveckling avseende tex. sysselsättning och arbetsmarknadspolitik, välfärd samt forskningspolitik.

    Med denna rapport vill vi uppmärksamma några avgränsade aspekter av en komplex helhet. Vi är medvetna om att de skillnaderna i logik mellan aktörerna som rapporten belyser bland annat handlar om universitets domäner och kommunens lokala ansvar, men vi menar att denna rapport kan bidra med kunskap om samverkan mellan två viktiga samhällsaktörer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Samverkan för högre övergångstal: Om logiker hos Norrköpings kommun och Linköpings universitet
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 10.
    Syssner, Josefina
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Verksamhetsberättelse 2018: Centrum för kommunstrategiska studier CKS2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Verksamhetsberättelse 2018: Centrum för kommunstrategiska studier CKS
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 11.
    Kågström, Lennart
    Barfota AB, Skellefteå.
    Att utveckla det personliga ledarskapet i grupp: Om arbetssättet i CKS-utbildningen Ledarskap i kommuner2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ledarskap är en viktig fråga i dagens organisationer. Mycket tid och energi läggs på att resonera om, rekrytera, stimulera och utveckla ledare på olika nivåer i landets kommuner och andra organisationer. Ett populärt tema för ledarskap är det personliga ledarskapet. Syftet med denna rapport är att bidra till reflektioner kring vad ”det personliga” kan vara, och hur man kan jobba med det i en utbildning för kommunala chefer där gruppen utgör en viktig resurs för lärandet. Det är också viktigt att sätta in frågan om det personliga i perspektivet ”ledarskap som relation” som jag valt att utgå från.

    Rapporten bygger på erfarenheter från CKS utbildning Ledarskap i kommuner (LiKo). Detta är en utbildning för kommunala chefer på nivån närmast under kommunchefen. Det övergripande syftet med utbildningen är att stödja och utveckla ledarskapet i kommunerna och östgötaregionen med omnejd. Utbildningen kan beskrivas bestå av två delar: en teoretisk del med utvalda teman som i huvudsak har sin utgångspunkt i vetenskap och aktuell samhälls- och beteendevetenskaplig forskning för att deltagarna ska kunna förhålla sig till vad det innebär att vara ledare i en demokratisk, politiskt styrd organisation samt kunna göra omvärldsanalyser och hantera samhällsförändringar. Den andra delen av utbildningen handlar om ledarskap. Det senare är temat för den här rapporten.

    Speciellt viktigt för mig som processledare och ansvarig för utbildningens del som handlar om ledarskap har varit frågor som handlar om hur relevant innehållet och upplägget är för deltagarna. Är det vi gör i utbildningen något som blir användbart i det vardagliga ledarskapet? Lär sig deltagarna något som går att relatera till personlig utveckling? Kan man på goda grunder säga att utbildningen leder till ökad kunskap och medvetenhet med avseende på de teman vi tar upp?

    De teman som väckt mest engagemang och tydliga utvecklingssteg för deltagarna i utbildningen är:

    • Kontaktstilar/projicering
    • Att nyfiket utforska som dialogmetod
    • Affektskola
    • Anknytning

    Alla dessa teman finns utförligt beskrivet i texten och mer om deltagarnas lärande finns under rubriken ”Sammanfattande diskussion och lärande för deltagarna”.

    Träning för ökad medvetenhet och kunskap kring projiceringar gör jag med deltagarna i en övning där de får säga saker om varandra och sedan reflektera kring vad som kan vara projiceringar och hur det kan uppfattas av den som får det ”lagt på sig”. Upplevelsen hos deltagarna är oftast att de känner igen detta och att projiceringar sker dagligen i deras arbete. Som ledare är det för dem också igenkännande att detta kan vara kraftfullt, speciellt med koppling till konflikter eller missnöje. Kunskapen kring vad som sker när medarbetare

    projicerar tankar, känslor eller upplevelser tycker många är till stöd för att som ledare inte själv dras in i olika processer. Att snarare kunna förhålla sig till det som sker blir ett sätt att behålla ledarskapet. Självklart leder detta också omvänt till att ledarna reflekterar mer kring sitt eget projicerande.

    Att nyfiket utforska som metod och förhållningssätt är det i utbildningen som för de flesta deltagare blir en ”ögonöppnare”. Jag försöker ständigt stimulera deltagarna att pröva det vi tränar i utbildningen på sin arbetsplats. Ibland som en tydlig hemuppgift. Kring temat nyfiket utforska och vad de prövat i sitt dagliga ledarskap har deltagarna många upplevelser att dela med sig av på våra internat.

    Affektskola är en viktig del av utbildningen och har för några deltagare betytt väldigt mycket. Både för den personliga utvecklingen och för att förstå hur situationer, med starka känslor inblandade, kan hanteras annorlunda när ledaren har mer insikt i ämnet och om sina egna reaktioner. Om affekter och känslors betydelse i olika situationer både som person och ledare sade en deltagare ”...att jag är fyrtioett år och aldrig tänkt eller reflekterat kring det och på detta sätt, är inte det märkligt?”.

    Anknytning kan sägas vara det starka band vi alla knyter till en vuxen vårdnadshavare tidigt i livet och som färgar vårt sätt att se på och fungera i relationer. I grunden handlar det om överlevnad och den hjälp vi behöver för att livet i stort ska fungera. I vuxen ålder blir den känslomässiga delen mer framträdande men kanske kan det sägas att även det handlar om överlevnad, åtminstone med den mentala hälsan i behåll.

    Det engagemang deltagarna visar i denna utbildning och det sätt som detta uttrycks ser jag som ett kvitto på att utbildningens innehåll och hur vi arbetar med övningarna är relevant för dem. Det gäller både den personliga utvecklingen och ledarskapet. Det varierar givetvis mellan de enskilda deltagarna beroende på de olika teman vi berör och hur de intresserar och är aktuella för deltagarna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Att utveckla det personliga ledarskapet i grupp: Om arbetssättet i CKS-utbildningen Ledarskap i kommuner
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 12.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    De professionella och etableringsuppdraget2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Denna rapport handlar om professionella som arbetar inom Arbetsförmedlingens (Afs) etableringsuppdrag. Etableringsreformen lagstadgades den 1 december 2010 i syfte att skapa en effektivare integrationsprocess för nyanlända flyktingar. I fokus i rapporten är de professionellas berättelser och reflektioner över sin arbetssituation och sitt uppdrag. Diskussionen behandlar även etableringsuppdraget på organisationsnivå – alltså hur vi kan förstå Af som en människobehandlande organisation inom statlig offentlig sektor och dess institutionella praktik. Genom redovisning av den här studien ges röst åt de professionella.

    Rapportens kunskapsbidrag handlar om att vetenskapaliggöra och kontextualisera dessa berättelser. Detta görs i två steg med hjälp av teorier och begrepp från olika teoribildningar. Syftet med studien och denna rapport är därmed att:

    • Ge en bild av de professionellas uppfattning om sitt arbete och sin arbetssituation inom etableringsuppdraget och att bidra med fördjupad förståelsen av detta professionella fält.
    • Kontextualisera detta fält genom att diskutera organisationen inte bara som organisation utan även som en institutionell praktik och en människobehandlande organisation.

    För att fånga de yrkesverksammas bild av etableringsuppdraget och i viss mån fånga ”etableringsuppdragets vardag ” har dels observationer vid tre Arbetsförmedlingar eller lokalkontor, intervjuer med chefer, individuellt eller i par då det funnits delat chefskap, dels gruppintervjuer av fokusgruppstyp använts i undersökningen. Totalt har ca 25 personer ingått i studien. Undersökningen kan beskrivas som en fallstudie.

    Med hjälp av professionsteori diskuterar jag arbetsförmedlarnas profession. Via begrepp hämtade från denna teoribildning och en del mer sociologisk, psykologisk och socialpsykologisk teori analyseras hur de professionella hanterar sitt arbete. De anställdas upplevda situationer, såväl chefer som professionella, förstås med hjälp av begrepp som coping och handlingsutrymme. De anställda inom Afs etableringsuppdrag har fler olika professioner och yrken. De bildar ett professionellt fält snarare än en enskild profession. Informanternas berättelser visar en arbetssituation med stor ärendemängd, men som succesivt från 2011 fram till idag blivit bättre, -en situation som hanteras genom flera olika copingstrategier dvs. sätt att hantera sin arbetssituation. Copingteori används för att för att visa på kognitiva och beteendemässiga försök att hantera interna och externa krav som överskrider en persons resurser (Lazarus & Folkman 1984). De har begränsat handlingsutrymme och följer regler och riktlinjer i allt högre utsträckning.

    Samtliga informanter har, direkt eller indirekt, kommit in på ämnet samverkan. De har alla understrukit vikten av samverkan. Det gäller såväl samverkan inom den egna organisationen som samverkan mellan Af och kommunen, försäkringskassan m.fl. och samverkan med arbetsgivare och branschorganisationer. Samverkan är självklart men kanske något att fundera vidare på och då i termer av vad mer exakt man avser och hur denna samverkan skall se ut.

    Att arbeta inom Af är att arbeta inom en organisation som samtidigt är en institutionell praktik. Organisationen har stor betydelse för de professionella arbete. Därför och för att kunna sätta de anställdas berättelse i en kontext behövs särskilda begrepp och teorier. De som arbetar inom dessa organisationer förstås som gräsrotsbyråkrater, mellanchefer och professionella med olika titlar och kompetenser. Rapporten beskriver och diskuterar Af och etableringsuppdraget som exempel på New public management (NPM) och som en Människobehandlande organisation (MBO), med dess särskilda logik.

    Studien visar att Arbetsförmedlingen och etableringsuppdraget med dess professionella fält är ett exempel på en verksamhet starkt påverkad av samhällsförändring (i detta fall migration) samt pågående akademisering och professionalisering av dess uppdrag. Detta menar jag är centrala delar och centralt för Arbetsförmedlingens fortsatta verksamhet. Arbetsförmedlingen är också ett exempel på att förändringar av strukturella och organisatoriska förutsättningar i offentlig sektor ställer högre krav på vetenskaplighet, mätbara värden och kunskap. Resultat och kvalitet blir värdeladdade mål som ska operationaliseras i kontakten med kunder.

    Min upplevelse då jag mött och samtalat med några medarbetare inom etableringsuppdraget är medarbetare med mycket kunnande, god vilja och förståelse för verksamhetens utmaningar. Utmaningen handlar därför, menar jag, till stor del om organisationen. En viktig förutsättning är att förstå Afs verksamhet både som en organisation men också som en institutionell praktik och som en människobehandlande organisation med dess logik.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    De professionella och etableringsuppdraget
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 13.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hessling, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hur regleras kommunala bolags möjligheter att sponsra?2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ibland uppmärksammas att kommunala bolag sponsrar föreningar och evenemang. Inte sällan är rapporteringen kritisk. Här aktualiseras bland annat vad som är tillåtet, lämpligt och etiskt i relation till sponsringsaktiviteterna. Emellertid är det inte uppenbart vad som gäller: Vad reglerar egentligen kommunala bolags möjligheter att sponsra, och när är det lämpligt för dem att göra det?

    Syftet med föreliggande rapport är tredelat; 1) att identifiera det eller de regelverk kommunala bolag bör förhålla sig till vid sponsringsbeslut, 2) att ge en kvalificerad uppskattning av i vilken utsträckning kommunala bolag förhåller sig till regelverket; och slutligen, att med grund i resultaten från dessa två delstudier, 3) formulera principer avseende hur sponsringsfrågan kan hanteras på ett korrekt och ändamålsenligt sätt lokalt. Målsättningen med detta är att stimulera till en konstruktiv diskussion om reglering och genomförande av sponsring via kommunala bolag.

    Rapportens syften försöker vi uppfylla genom att ta itu med fyra frågeområden:

    • Vilken lagstiftning och vilka principer bör kommuner och deras bolag förhålla sig till när de ska fatta sponsringsbeslut?
    • Har kommunerna i vårt urval policyer och riktlinjer för sponsring?
    • Hur ser faktiska policyer och riktlinjer för sponsring ut, och hur harmonierar dessa med det regelverk som bör reglera möjligheterna att sponsra?
    • I vilken utsträckning sponsrar kommunala bolag och vilka aktörer sponsras?

    Undersökningen utgör en explorativ pilotstudie av sju kommuner som granskas närmare. Studien visar en stor variation avseende på vilken nivå riktlinjer finns och vad dessa innehåller. Någon kommun saknar helt riktlinjer på kommun- och koncernnivå, andra har det bara på koncern- och bolagsnivå; ytterligare några har övergripande riktlinjer för såväl kommunen som de kommunala bolagen. När vi jämför de principer som vi identifierat som reglerande inom området, med vad som faktiskt återfinns i lokala policyer och riktlinjer, är intrycket att dessa inte alltid relaterar till relevanta lagar och principer, och policyer och riktlinjer ser olika ut från kommun till kommun. Detta i sig behöver inte betyda att bolagen bryter mot existerande regelverk. Men risken för regelöverträdelser torde dock minimeras, om relevanta lagar och principer är specificerade i lokala policyer och riktlinjer, liksom att detta gjorts känt ute i organisationerna, i synnerhet bland aktörer som beslutar om sponsring.

    Vi finner vidare att bolag i samtliga kommuner bedriver sponsringsverksamhet, om än i varierande grad. Framförallt rör det sig om sponsring av idrotts- och kulturföreningar, och större evenemang inom kommunen. Inte sällan är elitidrottsföreningar mottagare av sponsring. I de fall där en kommunal sponsringspolicy finns, bedömer vi att denna följs i majoriteten av fallen.

    Att sponsring regelmässigt förekommer i kommunala bolag, och att den – givet vår måttstock – i förekommande fall är svagt reglerad, understryker behovet av kunskapsutveckling. I rapporten växer en bild fram av bolagens sponsringsverksamhet som saknar tydlig ansvars- och beslutsfördelning; och vi noterar sponsring som riktas mot såväl elitidrott som (i enskilda fall) mot enskilda aktiebolag. De två kommuner som saknar kommunala eller koncernspecifika policyer hör dessutom till dem som lägger allra mest pengar inom bolagens respektive sponsringsverksamhet.

    En huvudpoäng är att kommunerna och deras bolag bättre behöver analysera (och externt kommunicera): 1) varför bolagen bedriver sponsringsverksamhet, 2) hur sponsringen ser ut, vilka man väljer att sponsra och vilka motprestationer man får, samt 3) på vilka grunder sponsringen görs i konkreta fall, 4) vem/vilka individer (eller organ) som i slutänden fattar beslut om detta (och med vilket mandat/förankring), och 5) hur sponsringen följs upp och utvärderas. Sammantaget visar våra resultat, och de frågor de ger upphov till, att det finns ett behov av att föra en aktiv diskussion om bolagens sponsringsverksamhet, samt uppmärksamma och sprida goda exempel på hur kommuner hanterat och reglerat frågan lokalt. Att vi funnit kunskapsluckor i flera avseenden, samt viss avvägningsproblematik, pekar på behovet av fördjupad forskning på området.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hur regleras kommunala bolags möjligheter att sponsra?
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 14.
    Persson, Bo
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kommuner som forskningspolitiska aktörer: En jämförelse mellan Norrköping och Örebro2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De svenska kommunerna har blivit allt mer aktiva som forskningspolitiska aktörer. Kommunerna samverkar allt mer med forskare och forskningsmiljöer på universitet och högskolor, och fungerar i ökad utsträckning också som finansiärer av universitetsforskning. Flera offentliga verksamheter har decentraliserats till kommunerna vilket ökat kraven och förväntningarna på lokal kunskapsutveckling. Kunskapen om kommuner som forskningspolitiska aktörer är dock ytterst begränsad. Få studier har ägnats åt att beskriva och analysera de svenska kommunernas forskningspolitiska strategier, vilka faktorer som påverkar kommunernas forskningspolitik och vilka konsekvenser den får för det forskningspolitiska systemet i sin helhet. Eftersom flera omständigheter tyder på att kommunal forskningspolitik kan möta utmaningar som skiljer sig från den nationella politikens, t.ex. genom att man riskerar att styras av sitt beroende av ett lokalt lärosäte eller att man har en svag institutionell kapacitet att hantera relationen till forskare och lärosäten, finns det skäl att granska och analysera kommunernas roll som forskningspolitiska aktörer.

    I denna rapport redovisas resultatet om en jämförande fallstudie av forskningspolitik i två kommuner: Norrköping och Örebro. Huvudsyftet med studien är att beskriva och analysera kommunernas forskningspolitiska strategier. Fokus ligger på att undersöka kommunernas vilja och förmåga att göra prioriteringar, mobilisera finansiella resurser och bygga upp organisatoriska arrangemang inom forskningspolitiken. I studien analyseras särskilt huruvida kommunernas strategier präglas av långsiktighet och kontinuitet eller av tillfälliga satsningar och ad-hoc lösningar. I studien diskuteras också olika förklaringar till likheter och olikheter i forskningspolitikens utformning i de båda kommunerna. Ambitionen med studien är att bidra med ny kunskap om kommuner som forskningspolitiska aktörer och om hur kommunerna tolkar sitt handlingsutrymme i förhållande till staten och lagstiftningen inom detta område. Studien bygger på analyser av skriftliga dokument, tidigare studier och intervjuer.

    Studien visar att båda de studerade kommunerna har engagerat sig i forskningspolitiska frågor och tagit olika initiativ för att stödja forskning. Men kommunernas strategier har sett olika ut. Norrköpings kommun har lagt förhållandevis stora resurser på forskning och utvecklingsverksamhet och varit en aktiv samarbetspartner till universitetet. Kommunens arbete har varit långsiktigt och präglats av en stark kontinuitet. Politiken har kommit till uttryck i olika former av avtal om finansiering och samverkan med universitetet, men också i olika organisatoriska strukturer för fördelning av forskningsmedel. I Örebro kommun har forskningspolitiken inte präglats av samma kontinuitet och långsiktighet. De politiska partierna har här varit mer oense om vilken inriktning politiken ska ha och vilket handlingsutrymme som man anser att kommunen har på området. Politiken har i Örebro främst tagit sig uttryck i ett antal specifika satsningar på det lokala lärosätets forskning, inte minst för att kompensera för frånvaron av statliga medel, men det finns få exempel på mer långsiktiga engagemang. Relationen mellan kommunen och universitetet, åtminstone när det gäller forskningsfrågor, har varit mindre tät och utvecklad i Örebro i jämförelse med hur det sett ut i Norrköpings kommun. Varken i Norrköping eller i Örebro har kommunen byggt upp någon stark organisation för att mer strategiskt hantera FoU-frågor.

    Vilka faktorer kan då förklara kommunernas forskningspolitik? I rapporten diskuteras denna fråga med utgångspunkt från tre övergripande faktorer: 1) statlig politik och reglering, 2) den lokala kunskapsproduktionens struktur samt 3) lokal politik och lokala maktstrukturer. Statlig politik och reglering har varit viktiga förutsättningar för kommunernas olika initiativ. I synnerhet har den statliga högskolepolitiken spelat en central roll för kommunernas vilja att och intresse för att engagera sig i forskningspolitik. Etableringen av campuset i Norrköping och högskolans uppgradering till universitet i Örebro har på många sätt varit viktiga skäl till kommunernas satsningar. Liksom inom näringslivspolitiken kan vi konstatera att kommunernas handlingsutrymme inom detta området är ganska stort, och att statens inställning till kommunal forskningspolitik i allt väsentligt varit positiv. Kommunerna har varit angelägna om att motivera olika satsningar i förhållande till medborgarnas behov, vilket ju också betonas i kommunallagen.

    Den lokala kunskapsproduktionens struktur har påverkat incitamenten för kommunerna att ta forskningspolitiska initiativ. I Norrköpings kommun, där det finns ett universitetscampus men där universitetets huvudcampus finns i en annan kommun, har det funnits starka incitament för kommunen att satsa på forskning för att stärka det egna campuset. I Örebro kommun har inte beroendet av universitetet (tidigare högskolan) uppfattats som lika starkt som i Norrköping. Örebro kommun har inte, som Norrköping, behövt konkurrera med en näraliggande kommun om utbildningsplatser och forskningsresurser eftersom universitetet huvudsakligen haft sin verksamhet inom den egna kommunens gränser. Detta förefaller vara en viktig faktor för att förklara skillnader mellan kommunernas forskningspolitik.

    Kommunernas forskningspolitik har utgått ifrån delvis olika politiska mål. Politikens inriktning är också uttryck för olika maktstrukturer och socioekonomiska förutsättningar i kommunerna. I Norrköping har många av satsningarna vägletts av en stark politisk vilja att hantera den låga utbildningsnivån och höga arbetslösheten i kommunen. De initiativ som tagits har ofta växt fram inom ramen för samverkansstrukturer där olika samhällsintressen (inte minst näringslivet) varit företrädda och beslut har oftast tagits i partipolitisk enighet. I Örebro kommun har satsningarna skett i mer direkt samverkan mellan kommun och högskola/universitet. Framväxten av initiativ har oftast inte skett i sammanhang där olika samhällsintressen varit direkt företrädda. De större satsningarna har varit tätare knutna till kommunens egna uppdrag eller den övergripande regionala utvecklingen. I Örebro har också partipolitik spelat en större roll för inriktningen på forskningspolitiken.

    Sammanfattningsvis har denna undersökning bidragit med ny kunskap om kommuner som forskningspolitiska aktörer. Den huvudsakliga ambitionen har varit att beskriva, jämföra och förklara forskningspolitiken i två kommuner. Men studiens resultat kan också bidra till att förstå andra liknande fall och bidra till teorier om hur lokal forskningspolitik kan förstås och förklaras. Studien väcker vidare nya frågor som behöver fördjupas i kommande studier. Vilken betydelse har t.ex. kommuners forskningspolitik haft för forskningen på universitet och högskolor? Har kommunernas initiativ kompletterat statliga initiativ eller t.o.m. bidragit till framväxten av nya forskningsområden? Mer forskning behövs om kommunernas forskningspolitik och dess roll i det svenska forskningslandskapet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kommuner som forskningspolitiska aktörer: En jämförelse mellan Norrköping och Örebro
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 15.
    Svensson, Petra
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Larsson, Sebastian
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kunskapsstyrning i besöksnäringen: Regionala samordnares perspektiv på kunskap i destinationsutveckling2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att klargöra vilka kunskapsaktörer som uppfattas som viktiga för den svenska besöksnäringen, hur kunskapsperspektiv samordnas, vilka kunskapsnätverk som finns i regionerna och hur man i dessa arbetar med kunskapsstyrning. Genom att studera detta får vi en grund för att dra slutsatser kring olika former av kunskapsstyrning inom besöksnäringen.

    Rapporten är skriven inom forskningsprojektet ”Kunskapsstyrning i besöksnäringen”. Projektet finansieras av Tillväxtverket, och syftar till att undersöka hur kommuner och regioner kan stödja, påverka och främja kunskapsutveckling inom besöksnäringen. Projektet grundar sig i Tillväxtverkets insatser under perioden 2016-2019, Hållbar produktutveckling (HPU), som syftar till att skapa det som man kallar fler ”exportmogna” turistdestinationer. I denna insats ingår sju regionala aktörer: Region Blekinge, Region Dalarna, Regionförbundet Uppsala län, Region Östergötland, Smålands Turism AB, Tourism in Skåne AB och Västarvet. Rapportens huvudsakliga empiriska material är intervjuer med de regionala projektledarna, som kompletterats med intervjuer med besöksnäringsföretagare.

    Studien utgår från litteratur om kunskapsstyrning och kunskapsutveckling kombinerat med litteratur om samverkan, tvärsektoriell styrning och nätverk.

    Vi analyserar intervjumaterialet utifrån tre frågor:

    1. Vilken form av kunskap står i fokus?
    2. Vilka aktörer blir föremål för kunskapsstyrning och hur interagerar dessa aktörers kunskap?
    3. Vilka nätverksformer för kunskapsflöden kan urskiljas?

    Tre primära former av organisering för kunskapsstyrning kan skönjas i analysen. Den första kännetecknas av organiskt och ganska informellt utbyte av kunskaper mellan aktörer, utan specifikt angiven riktning på kunskapsstyrningen. Den andra kännetecknas av strategiskt arbete med inriktning mot att få olika aktörer att ta sig an destinationsperspektivet. Detta innebär en mer formellt angiven riktning på kunskapsstyrningen. Den tredje kännetecknas av en uppdelning av olika slags perspektiv och kunskaper mellan aktörer, där de regionala aktörerna intar ett destinationsperspektiv och strategiskt stöttar besöksnäringsföretag i sin utveckling utifrån detta perspektiv, samtidigt som dessa fokuserar på sina specifika kunskapsområden. Samtliga former för kunskapsstyrning har potentiella för- och nackdelar för kunskapsutvecklingen inom besöksnäringen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kunskapsstyrning i besöksnäringen : Regionala samordnares perspektiv på kunskap i destinationsutveckling
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 16.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Trygg, Kristina
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lokalt utvecklings- och tillväxtarbete: En studie av kommunernas näringslivsfunktioner2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport handlar om hur kommunerna arbetar med utvecklings- och tillväxtarbete. Förväntningarna på att kommuner ska verka för lokalt utvecklingsarbete har inneburit växande åtaganden för den kommunala sektorn. Genom rapporten redovisas och analyseras resultaten från en enkätstudie som riktade sig till näringslivsanvariga tjänstepersoner i samtliga kommuner i Sverige. Genom enkäten ställdes frågor om vad kommunerna i Sverige gör inom området utvecklings- och tillväxtarbete och på vilket sätt resurser för det här området genereras genom externa relationer med andra kommuner, regionala organ, EU samt statliga organisationer. Resultatet från enkätstudien redovisas dels för alla kommuner som besvarat enkäten (62 procent av Sveriges kommuner) sammantaget och dels uppdelat på olika kommunkategorier. Denna kategorisering utgår från SKLs kommungruppsindelning.

    Den sammanfattande diskussionen utgår från tre slutsatser. För det första kvarstår det som kan betraktas vara det traditionella området för kommunernas tillväxtarbete – som centreras kring kontaktskapande arbete med lokala nätverk, organisationer och företag – som ett centralt moment för kommunernas lokala tillväxtarbete. Detta område benämner vi näringslivsarbete och det omfattar att främja sektorsövergripande kommunikation mellan kommunen och de lokala företagen. Detta område omfattar även att arbeta med platsmarknadsföring.

    För det andra har synen på vad utvecklings- och tillväxtarbete omfattar breddats. Detta ställer krav på samverkan över traditionella gränser inom kommunens förvaltning. Enkätresultatetet visar erfarenheter av att arbetet genom kommunernas näringslivsfunktion innebär att bli involverad för frågor om fysisk planering och för kompetensutveckling. Tidigare studier och den genomförda enkäten illustrerar att kommunernas utvecklings- och tillväxtarbete har kommit att breddats till att relatera till samtliga delar av hållbar utveckling. Samtidigt framträdet frågor om ekonomisk hållbarhet och fysisk planering mer tydligt än frågor om social hållbarhet, genom exempelvis arbetsmarknadsfrågor, och ekologiskt hållbarhet, genom exempelvis samverkan med miljönätverk.

    Slutsats nummer tre handlar om hur tillväxtarbete sker på olika sätt i olika geografier. Enkätstudien visar att kommunkategorier som i högre grad är beroende av sina egna lokala arbetsmarknader (dvs. större städer, mindre städer och landsbygdskommuner) är mer aktiva inom det lokala tillväxtarbetet jämfört med utpendlingskommuner, samtidigt som profilen för det här arbetet skiljer sig åt mellan de tre kategorier av kommuner som är mest aktiva.

    För att värdera resultatet som framkommer genom studien som presenteras och diskuteras i den här rapporten är det också viktigt att påminna om begränsningarna. Det empiriska materialet har genererats genom en enkätstudie som riktade sig till tjänstepersoner i ledningen för kommunernas näringslivsfunktioner. Det betyder att resultatet har genererats utifrån hur en respondent per kommun har besvarat frågor om det breda fält lokalt utvecklingsarbete berör. Studiens design har syftat till att ge en översikt som genererar frågor för fördjupade studier. Ett angeläget tema för framtida studier är frågan om geografiska beroendeförhållanden för det lokala utvecklingsarbetet och som innebär att fördjupa förståelsen för varierande förutsättningar för kommunernas utvecklingsarbete och hur detta skapar villkor för samverkan med andra politiska nivåer och andra kommuner. Jämförelser mellan olika kommunkategorier visar att kommunernas samverkan ser olika ut och att profilen för det lokala utvecklingsarbetet varierar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Lokalt utvecklings- och tillväxtarbete: En studie av kommunernas näringslivsfunktioner
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 17.
    Olausson, Albin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Syssner, Josefina
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Mot en ny lokal utvecklingspolitik?: Om svenska kommuners arbete för en stärkt lokal attraktionskraft2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Svenska kommuner gör varje år åtskilliga insatser i syfte att främja den egna kommunens attraktivitet, konkurrenskraft eller tillväxtpotential. I forskningslitteraturen går dessa insatser ofta under benämningen lokal utvecklingspolitik. I denna rapport undersöks hur lokalt utvecklingsarbete egentligen går till. Vad gör kommunerna och med vilka metoder? Hur väcks utvecklingspolitiska initiativ? Och hur organiseras genomförandet av utvecklingspolitiken?

    Rapporten bygger på ett interaktivt följeforskningsprojekt där författarna under tre år har följt lokala utvecklingsinitiativ i tio kommuner runt om i Sverige. De studerade kommunerna har under undersökningsperioden ingått i Tillväxtverkets projekt Stärkt lokal attraktionskraft, 2015-2018.

    I de fyra resultatkapitlen beskrivs 1) hur kommunala företrädare strategiskt ser på kommunens roll och funktion i det lokala utvecklingsarbetet, 2) vilka metoder kommunerna utvecklar och arbetar med, 3) hur utvecklingsinsatser förankras och blir legitima under okonventionella policyprocesser samt 4) vilka roller utvecklingsprofessionella tjänstepersoner har i utvecklingspolitikens policyprocesser.

    Resultaten i denna studie kan förstås i ljuset av en mer övergripande policyförändring som äger rum på det regionalpolitiska området. Tidigare har lokal och regional utvecklingspolitik varit direkt associerat med näringslivsutveckling och skapande av nya arbetstillfällen. Vi menar dock att en annan bredare form av utvecklingspolitik håller på att ta form, inte minst på den lokala nivån. Denna nya utvecklingspolitik fokuserar på samhällsutveckling i vid mening. Ofta betyder det att frågorna är svåra för kommunen att styra och att de inte enkelt kan inordnas under någon traditionell politisk sektor (förvaltning).

    Med denna policyförändring för ögonen ser vi att kommunerna hittills har haft svårt att finna arbetssätt, metoder och organisationsformer som matchar den breda, interaktiva och tvärsektoriella utvecklingspolitiken. Resultaten visar att kommunerna uttrycker en tydlig diskrepans mellan hur de vill jobba och hur de tycker att de faktiskt jobbar. Vidare är metodutvecklingen på området fokuserad på intern organisations- och processutveckling. De utvecklingsinitiativ som studerats har ofta initierats och drivits av enskilda medarbetare som inte sällan saknat organisatoriska stödstrukturer för tvärsektoriellt och interaktivt arbete. Därtill har dessa medarbetare ibland mött legitimitetsproblem när deras arbete saknar förankring eller när olika legitimitetsgrunder har krockat med varandra.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Mot en ny lokal utvecklingspolitik?: Om svenska kommuners arbete för en stärkt lokal attraktionskraft
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 18.
    Hermelin, Brita
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Norrköpings arbetsmarknad i förändring: Strukturomvandling och lokal sysselsättning2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten handlar om sysselsättningen och arbetsmarknaden i Norrköpings kommun från ett strukturomvandlingsperspektiv. Denna omvandling diskuteras utifrån den historiska industribakgrunden för Norrköping som har inneburit en stark exponering för den ökande globala konkurrensen samt för effektivisering och automatisering. Detta har påverkat utvecklingen med en krympande arbetsmarknad samt strukturellt ihållande arbetslöshet som följd.

    Syftet med studien är att skapa kunskap om hur arbetsmarknaden i Norrköping är strukturerad och hur den förändras. Speciellt fokus riktas mot frågor som berör kommunens ansvarsområden med avseende på näringslivsfrågor och tillväxt samt kompetensförsörjning och utbildning.

    I rapporten ges en beskrivning av arbetsmarknadens utveckling i Norrköping utifrån olika typer av empiriskt material. Detta omfattar statistiska data, dokument, företagsdatabas, media och personliga intervjuer. Med fokus på perioden 2008 till 2016 beskrivs att den relativa tillväxten av sysselsatta i Norrköping motsvarar medelvärdet för andra kommuner i Sverige med ungefär lika befolkningsstorlek. Däremot avviker Norrköping från andra jämnstora kommuner vad gäller en genomsnittligt lägre utbildningsnivå och genomsnittligt lägre inkomster från förvärvsarbete. En stor avvikelse för arbetsmarknadens struktur i Norrköping är en jämförelsevis liten andel sysselsatta inom landstinget som i sin tur innebär en liten andel sysselsatta inom hälso- och sjukvård. Rapporten ger även mer kvalitativ beskrivning av företagssektorn och dess arbetsmarknad i Norrköping. Denna ger en bild att verksamheter med anknytning till hantverksyrken och byggsektorn är en tydligt framträdande profil för Norrköping.

    Rapporten avslutas med några lärdomar från studiens resultat. Dessa lärdomar har generats utifrån studiens utgångspunkt att insatser som stödjer den lokala arbetsmarknadens utveckling berör olika policyfält omfattande såväl kommunens välfärdsuppdrag (inklusive utbildning och arbetsmarknadsfrågor) som insatser för näringslivsfrågor och tillväxtarbete, samt inte minst hur dessa samordnas. Detta får betydelse för organiseringen av kommunstrategiska insatser för en förstärk arbetsmarknad.

    • Den första lärdomen lyfter fram kommunens roll med avseende på hur det påverkar det lokala klimatet för arbetsliv och näringsliv. Det lokala klimatet kan påverkas genom hur kommunen bjuder in till samverkan och kommunikation och i detta ingår även frågan om hur Norrköpings kommun väljer att utforma sitt informationsmaterial. En konkret aspekt för detta är den starka manliga dominansen i bilden av arbetsliv och näringsliv i Norrköping. Med det som bakgrund är det motiverat att reflektera över möjligheter att integrera och synliggöra kvinnor och på så sätt förstärka integrationen och nyttiggörandet av erfarenheter och kunskapsområden, till gagn för lokal utveckling.
    • Den andra lärdomen handlar om hur strategier för kompetensförsörjning med avseende på utbildningsnivåer behöver hålla flera ”bollar i luften” samtidigt. Detta syftar på de olika nivåerna i utbildningssystemet. För Norrköpings arbetsmarknad är utbildningsbakgrund från gymnasieskolan centralt. Gymnasieskolans yrkesutbildningar omfattar etablerade samverkanstrukturer mellan näringsliv och gymnasieskola som kan vara en kritisk resurs att nyttiggöra för förstärkt arbetsmarknadsintegration.
    • Den tredje lärdomen handlar om att den lokala arbetsmarknaden för personer med eftergymnasial utbildning inte växer automatiskt och att man inte kan anta att denna tillväxt entydigt följer näringsgrensindelning. En utmaning i detta sammanhang är att attrahera sådan arbetskraft. Här sker olika insatser från kommunens sida i relation till studenterna på universitetet. Det är en extra stor utmaning att påverka efterfrågan på högutbildad arbetskraft när den genomsnittliga utbildningsnivån i det lokala arbetslivet inte är så hög. En strategisk fråga blir därmed möjligheter att stärka beställningskapaciteten hos de lokala arbetsgivarna vad gäller efterfrågan på akademiskt utbildade personers kompetens.
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Norrköpings arbetsmarknad i förändring: Strukturomvandling och lokal sysselsättning
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 19.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gustafsson, Sara
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Ostlänken och hållbar regional utveckling: förstudie med utgångspunkt i erfarenheter av höghastighetsjärnväg i EU2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar resultaten från en förstudie och har sin upprinnelse i planering och organisering inför utbyggnaden av Ostlänken, som är en höghastighetsjärnväg (HHJ) med sträckning från Järna strax söder om Stockholm till Linköping. Titeln för förstudien har varit ”Ostlänken och regional utveckling – en kunskapsöversikt”. De rådande tidsplanerna enligt Trafikverkets hemsida (vid tiden för denna rapports färdigskrivande) anger att Ostlänken beräknas vara färdig mellan 2033 och 2035. Detta är den första etappen i planer för ytterligare framtida investeringar för HHJ i Sverige som knyter ihop de tre största städerna; Stockholm, Göteborg och Malmö.

    Rapporten redovisar en kunskapsöversikt vad gäller utbyggnad av HHJ med avseende på regionala e.ekter. Det bakomliggande motivet till att genomföra en sådan översikt är att den ska ligga till grund för att utforma framtida insatser för att den nya infrastrukturen ska stödja en hållbar regional utveckling. Ett särskilt intresse riktas mot hur strategisk planering och samverkansinsatser sker regionalt.

    Det studerade bakgrundsmaterialet berör Sverige och andra länder inom EU. För EU har utbyggnaden av HHJ genom programmet ”The Trans-European Transport Network (TEN-T) varit ett framskrivet projekt sedan en tid tillbaka. Sett till EU:s medlemsländer är utbyggnaden av HHJ ojämn. De största systemen finns i Spanien, Frankrike och Tyskland. De länder som tidigast byggde ut sina nät för höghastighetståg var Frankrike, Spanien, Tyskland, Italien, Belgien och Nederländerna (Trafikverket uå). Ingen av de nordiska länderna har ännu någon byggd HHJ. Det har dock skett viss annan utbyggnad av banor i Sverige sedan 1990-talet. Erfarenheter från utbyggnaden av Botniabanan visar att omfattade miljöe.ekter uppstår vid byggnation av nya tågbanor. Det påminner om att miljövinsterna som uppstår genom att det är mer hållbart med resande på tåg behöver balanseras med de miljökostnader som byggandet innebär.

    Med utgångspunkter i EU:s storskaliga och långsiktiga program för utbyggnad av HHJ och planeringen av den första etappen av HHJ i Sverige genom Ostlänken samt målsättningar om hållbar regional utveckling syftar denna rapport till att sammanställa en kunskapsöversikt som kan utgöra underlag för strategisk planering och samverkansinsatser som sker regionalt i anslutning till utbyggnad av HHJ.

    Denna kunskapsöversikt utvecklas i rapporten utifrån två övergripande teman:

    1. Policy och planering som sker i samband med investeringar och utbyggnad av HHJ.
    2. Erfarenheter som finns med avseende på e.ekter av HHJ på hållbar regional utveckling.

    De stora investeringarna som genomförts och planeras för att bygga HHJ reflekterar stora förhoppningar på att detta stödjer hållbar regional utveckling. En viktig lärdom från tidigare forskning är emellertid att regionala och lokala e.ekter av HHJ varierar och att detta behöver förstås i ett kontextuellt perspektiv. Generellt sett uppstår positiva e.ekter för de största städerna. Vad gäller e.ekter för andra nivåer i de nationella systemen av städer visar sammanställningen i den här rapporten på högst varierande utvecklingsvägar. Några underliggande faktorer som skapar ojämna e.ekter av HHJ har samband med strukturella villkor som tidigare framvuxen fysisk struktur, de regionala näringslivsstrukturerna samt den relativa geografiska positionen för olika städer. Forskningen visar även att strategisk planering och policy för HHJ-investeringarna har e.ekter på hur investeringar för HHJ påverkar hållbar regional utvecklingen (Henriksson och Summerton 2016).

    Rapportens slutsatser utgår från att strategisk planering för HHJ behöver ske i samverkan, att planering och byggnationer i relation till HHJ-utbyggnad sker utifrån förväntade e.ekter samt att tidsperspektivet behöver beaktas vad gäller hur infrastruktur för transporter kan nyttjas i ett längre framtidsperspektiv. I den avslutande resultatdiskussionen lyfts några fokusområden fram som angelägna med avseende på hur utbyggnad av HHJ kan nyttiggöras för hållbar regional utveckling.

    • Att utveckla och konsolidera regionala samverkansstrukturer som en resurs för ändamålsenlig regional planering och andra regionala insatser.
    • Att stödja kunskapsspridning och kännedom om förväntade skärpta krav på miljöhänsyn vid byggnation.
    • Att organisera för kompetensförsörjning för att förstärka möjligheter att sysselsättningstillväxten vid byggnationen kan påverka arbetsmarknaden strukturellt.
    • Att organisera för policyintegrering i samband med planeringen av bostadsbyggandet för att stödja en sammanhållen utveckling.
    • Att integrera organisering och planering för resor och kollektivtrafik i relation till HHJ för att uppnå hållbar regional utveckling sett till dess olika dimensioner.

    Avslutningsvis är det viktigt att påminna om att denna rapport är en förstudie och det har varit nödvändigt att avgränsa diskussionen inom det breda fält som utbyggnad av HHJ relaterar till. Temat är stort och genom att inkludera flera studier, fördjupningar och policydokument skulle diskussionen ytterligare kunnat fördjupas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Ostlänken och hållbar regional utveckling: förstudie med utgångspunkt i erfarenheter av höghastighetsjärnväg i EU
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 20.
    Juhlin, Stina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Tisell, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Som komplement – men aldrig för att ersätta: En kvalitativ studie om socialsekreterares syn på kommunikation med klienter via digitala verktyg2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Internet har blivit en stor del av människors vardag och för vissa till och med ett oersättligt medel för social samvaro. I och med denna digitala utveckling ställs det ökade krav på landets socialtjänster att vara en del av utvecklingen, då klienterna efterfrågar nya sätt att komma i kontakt med dem på. Vi har av denna anledning valt att, i en kvalitativ studie, undersöka vilka tankar och erfarenheter socialsekreterare som arbetar med utredande myndighetsutövning har av att kommunicera med klienter via digitala verktyg, för att på så sätt få en förståelse för deras syn på denna kommunikationsform. Då vi var ute efter gruppens inställning har vi använt fokusgrupper för insamling av data. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och ur ett professionsetiskt perspektiv. Det professionsetiska perspektivet kan hjälpa oss att belysa och bidra till förståelse för hur synen kan påverkas av olika etiska dilemman som kan uppstå i användandet av digitala verktyg. Studien belyser de digitala verktygens för- respektive nackdelar i kommunikation med klienter. Dessa för- och nackdelar presenteras utifrån hur socialsekreterarna tänker sig att klienterna upplever denna form av kommunikation, samt hur socialsekreterarna själva upplever det.

    Likt tidigare forskning visar, lyfter vi i vårt resultat fram de fördelar som socialsekreterarna ser för klienterna med denna kommunikationsform, vilka handlar om att de digitala verktygen ökar deras delaktighet och tillgängligheten till socialtjänsten. Dock framhävs att de digitala verktygen riskerar att påverka socialsekreterarnas möjligheter att kunna genomföra analyser och göra bedömningar kring klienternas situation, vilket är grundläggande för deras arbete och de menar vidare att användandet av dessa verktyg riskerar att utmana den kunskap som professionen besitter.

    Resultatet i denna studie visar på att socialsekreterarnas syn på kommunikation med klienter via digitala verktyg är att dessa kan fungera som ett komplement men de kan aldrig ersätta det fysiska mötet då det fysiska mötet är grundläggande för att klienterna ska få den hjälp de behöver, samt för att socialsekreterarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Som komplement – menaldrig för att ersätta: En kvalitativ studie om socialsekreterares syn på kommunikation med klienter via digitala verktyg
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 21.
    Klinthäll, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Verksamhetsberättelse 2017: Centrum för kommunstrategiska studier CKS2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under 2017 fyllde CKS 20 år, vilket firades med att den årliga kommundagen uppgraderades till en högtidlig jubileumsdag, som ägde rum den 16 november i Norrköping. Inför jubiléet gav CKS ut en antologi med namnet Att äga framtiden, i vilken en lång rad forskare, kommunföreträdare och debattörer medverkar. Förutom den upplaga som delades ut inför jubiléet, har boken efterfrågats från många håll.

    Vid sidan av antologin, där flera av CKS medarbetare medverkar, har forskarna vid CKS fortsatt att publicera sig i olika vetenskapliga sammanhang, med internationella tidskrifter och antologier, rapportserier och populärvetenskapliga sammanhang som exempel.

    År 2017 har också varit ett år då det blivit tydligt att CKS verksamhet expanderar. Ett nytt samarbetsavtal med Region Östergötland har trätt i kraft under 2017 som en viktig förstärkning av förutsättningarna för forskning om lokala och regionala frågor, samt kopplingarna däremellan. Nya forskningsmedel från externa finansiärer har landats av forskare på CKS, ofta i samarbete med forskare på andra avdelningar vid LiU eller på andra universitet. Sammantaget har dessa nya medel, tillsammans med grundfinansieringen från kommunerna och universitetet, skapat möjligheter att förstärka kompetensen inom CKS olika kunskapsfält genom rekryteringar av såväl forskare, som postdoktorer och forskningsassistenter. Via gästforskarprogrammet, egna konferenser och workshops har forskningsverksamheten ytterligare förstärkts.

    Inom CKS Lärande fortsatte under 2017 den viktiga utåtriktade verksamheten med en rad seminarier och lärandetillfällen för kunskapsutbyte mellan forskare, politiker, tjänstemän och en intresserad allmänhet. Ett nytt samarbete för kunskapsutbyte med kommunenheten vid Finansdepartementet har kommit till stånd under 2017, vilket är ett tecken på att CKS befäster sin position som en efterfrågad miljö för kommunrelevant forskning och forskningskommunikation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Verksamhetsberättelse 2017: Centrum för kommunstrategiska studier CKS
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 22.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wänström, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att organisera för regional utveckling: erfarenheter från regionbildning i Östergötland2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den 1 januari 2015 bytte Landstinget i Östergötlands län namn till Region Östergötland. Detta var emellertid mer än ett namnbyte och innebar också att organisatoriska ramar och ansvarsområden förändrades. Jämfört med vad Landstinget i Östergötland hade för arbetsområden har Region Östergötland ett utökat ansvar omfattande regionala utvecklingsfrågor och tillväxtfrågor. Den här rapporten diskuterar de nya organisatoriska ramarna för regionalt utvecklingsarbete som uppstod i samband med bildandet av Region Östergötland. Det övergripande syftet som leder diskussionen i rapporten är att fördjupa förståelsen för hur arbetsformer för regional utveckling utvecklas och organiseras, med fokus på relationerna mellan regionkommuner och primärkommuner.

    För att ge en bild av det övergripande sammanhanget för regionbildningen i Östergötland beskrivs de strukturella villkoren för regionalt utvecklingsarbete där ”regionaliseringsvågen” driven av EU är ett centralt element. Regionalt utvecklingsarbete formas genom EUs och nationella riktlinjer samt genom samordning i det politiska flernivåsystemet såväl som över samhällssektorerna. Enligt Region Östergötland omfattar de regionala utvecklingsfrågorna näringsliv, kompetensförsörjning, samhällsplanering, kultur och natur, internationell samverkan och olika typer av stöd och finansiering.

    Rapporten redogör för empiriska studier av processen genom vilken Region Östergötland bildades och hur regionen samverkar. Ett sammanhållande tema vad gäller de empiriska studierna är relationen mellan regionkommunen (dvs. Region Östergötland) och primärkommunerna (dvs. 13 kommuner i Östergötland). Huvudsakliga källor för dessa studier är intervjuer med politiker och tjänstemän med olika positioner och roller, främst inom regionala och kommunala sammanhang. Genom dessa intervjuer med sammantaget drygt 50 respondenter har vi kunnat fråga om förväntningar och föreställningar såväl som händelseförlopp och praktiker. Studien är genomförd enligt en interaktiv arbetsmodell genom vilka forskarna har diskuterat forskningsdesign och preliminära resultat med uppdragsgivarna och andra avnämare. Det ska samtidigt betonas att denna rapport presenterar forskarnas resultat och att författarna är ansvariga för innehållet.

    Den samverkan mellan Region Östergötland och kommunerna i Östergötland som vi studerat genom de empiriska studierna har många gemensamma element med vad som i forskningslitteraturen har benämnts ”samverkande governance”. Detta begrepp sammanfogar aspekter på styrning (governance) och samarbete och visar dess komplexa innehåll. Om vi tänker att samverkan mellan regioner och kommuner för regionalt utvecklingsarbete är ett exempel på ”samverkande governance” kan vi förstå att denna samverkan ställer avancerade krav på att många olika element och förhållanden ska samspela på ett gynnsamt sätt. I analysen fokuseras ett urval av alla de förhållanden som berörs i modellen. Detta urval omfattar förhållandena; ömsesidigt beroende, ömsesidig förståelse, motivation och engagemang samt att ”få de rätta personerna till bordet”.

    Ur denna diskussion om olika förhållanden och förutsättningar för ändamålsenlig organisering för samverkan mellan regionkommuner och primärkommuner lyfter den sammanfattande analysen fram tre komponenter; tydlighet, ömsesidig förståelse och tålamod. Den tredje komponenten om tålamod handlar om tid. Region Östergötland är en ung organisation. En vaksamhet riktad mot att förutsättningarna för framtida insatser grundas i gjorda erfarenheter ger en förståelse för att avgörande kvaliteter för ”samverkande governance” utvecklas i ett stigberoende. Det betyder att effekter av enskilda samverkansinitiativ inte är begränsade till dess specificerade syften och projektperioder utan att de också formar förutsättningar att mobiliseras och koordinera samverkan inför framtida initiativ och framtida organisering för regional samordning. På så sätt är goda exempel av samverkan en resurs för att ytterligare förstärka ändamålsenligheten i framtida samverkan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Att organisera för regional utveckling: Erfarenheter från regionbildning i Östergötland
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 23.
    Olausson, Albin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Syssner, Josefina
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att stärka den lokala attraktionskraften: målbilder och genomförande i den lokala utvecklingspolitiken2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under de senaste decennierna har statens möjligheter att med reformprogram genomdriva omfattande och politiska motiverade samhällsförändringar ifrågasatts allt mer. Det har sagts att staten varken kan eller bör försöka styra samhällsutvecklingen uppifrån. Inte minst gäller detta inom det regionalpolitiska fältet.

    Mot bakgrund av detta har Sveriges kommuner kommit att spela en allt viktigare roll i arbetet med att skapa tillväxt och utveckling i hela landet. Demografiska och ekonomiska strukturförändringar i kombination med föreställningar om att platser konkurrerar med varandra om invånare, besökare och investerare har också varit avgörande faktorer för kommunernas ökade intresse för lokala utvecklingsfrågor. Men hur bedrivs egentligen lokalt utvecklingsarbete i svenska kommuner?

    Syftet med denna rapport är att bidra med en ökad förståelse för hur svenska kommuner arbetar med lokal utveckling. Rapporten bygger på en studie där vi intervjuat 34 kommunala företrädare om hur de ser på det lokala utvecklingsarbete som bedrivs i deras respektive kommuner. I vår analys har vi intresserat oss för hur frågor om lokal utveckling och attraktionskraft hanteras på kommunal strategisk nivå, i synnerhet i relation till andra lokala aktörer.

    Rapporten slår fast att många informanter uppehåller sig kring två specifika teman; dels de målbilder som finns för kommunens arbete med lokal utveckling, dels kommunens övergripande strategier för genomförande av lokalt utvecklingsarbete. Genom att sortera intervjupersonernas utsagor utifrån dessa två teman kan vi se att det finns en stark uppfattning om att kommunerna har för otydliga målbilder för det lokala utvecklingsarbetet. Dessutom menar intervjupersonerna att kommunen arbetar för enskilt i arbetet med att genomföra lokala utvecklingsinsatser. Istället efterfrågar de kommunala företrädare vi intervjuat tydligare och mer enhetliga målbilder för lokalsamhällets utveckling på lång sikt. Förutom det menar de vi intervjuat att kommunen även måste utveckla strategier för att genomföra dessa målbilder i interaktion med medborgarna, föreningslivet och det lokala näringslivet.

    Den viljeriktning som studiens intervjupersoner visar på ser vi som ett uttryck för ett ständigt sökande efter effektivare och mer legitima sätt att arbeta med lokal utveckling. Vi ser dock att det kan finnas skäl till att vara kritisk mot idén om att en enhetlig målbild kan diskuteras fram i bred överenskommelse och genomföras i interaktion mellan kommun, medborgare, förenings-liv och näringsliv. Det kan vara ett förenklat sätt att se på demokratiskt beslutsfattande. Vidare har det påpekats att den typen av beslutsprocesser och styrning inte sällan gynnar redan resursstarka parter och försvårar ansvars-utkrävande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Att stärka den lokala attraktionskraften: Målbilder och genomförande i den lokala utvecklingspolitiken
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 24.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wittberg, Emanuel
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    De kommunala bolagen och offentlighetsprincipen2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Offentlighetsprincipen beskrivs ofta som en hörnsten i den svenska demokratin. Den innebär bland annat att journalister och medborgare har rätt till tillgång till information om den offentliga verksamheten i stat, kommun och landsting. Den principen tar sig framförallt uttryck i allmänna handlingars offentlighet. Möjligheten att granska makten på det sättet utgör en viktig förutsättning för ansvarsutkrävande, och ansvarsutkrävande är i sin tur en förutsättning för en välfungerande demokrati. Sålunda kan argumenteras, att om offentlighets-principen inte efterföljs, kan det skada demokratins kvalitet.

    Mot den bakgrunden är kommunalt ägda företag av särskilt intresse. År 1995 reformerades möjligheten till insyn i kommunala bolag, så att offentlighetsprincipen också omfattar dem. Lagändringen till trots, har flera studier uppmärksammat hur besvärligt det kan vara för journalister och allmänhet att få ut allmänna handlingar från kommunala bolag. Det är otillfredsställande i ljuset av att kommunala bolag blivit allt fler under perioden 2003–2016, och därigenom fått en ökande betydelse för kommunerna och deras invånare. Att kunna granska offentliga verksamheter som förvaltar stora samhällsvärden är en central förutsättning för ansvarsutkrävande. Det gäller givetvis också verksamheten i kommunalt ägda bolag.

    Emellertid dras huvuddelen av tidigare forskning med ett grundläggande metodologiskt problem. Endast de kommunala bolagen har undersökts. Sålunda görs ingen jämförelse med regelefterlevnaden i kommunal förvaltning. Så, visst, vi vet att kommunala bolag inte är särskilt bra på att följa offentlighetsprincipen. Men vi vet inte om förvaltningar är så mycket bättre.

    I syfte att justera denna skevhet i tidigare forskning, har vi genomfört ett slags ”stresstest”, där vi har begärt ut allmänna handlingar från både kommunala bolag och kommunala förvaltningar. Våra resultat är något överraskande och går delvis emot standardantaganden om sämre tillgänglighet till information om verksamheten i kommunala bolag. Båda driftsformerna tycks nämligen ha ungefär lika stora problem med att uppfylla kriteriet på skyndsam utlämning av det material vi önskade ha: cirka hälften av båda undersökningspopulationerna klarade inte vår måttstock om skyndsamt hanterande av utlämnandet.

    Implikationen av resultaten att man kanske inte enbart ska rikta kritik mot kommunala bolag vad avser öppenhet, insyn och möjlighet till granskning. Givetvis finns förbättringspotential där, det har vi ingen ambition att ifrågasätta. Men kritiken äger större allmängiltighet än så. Trots vackra ord om den svenska offentlighetsprincipen, verkar förvaltningar i praktiken ha brister när det kommer till utlämnande av allmänna handlingar. Rapporten väcker sålunda viktiga och generella frågor om den praktiska och vardagliga efterlevnaden av offentlighetsprincipen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    De kommunala bolagen och offentlighetsprincipen
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 25.
    Jansson, Ann
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Gymnasieskolan i samverkan: mellankommunal samverkan och dess effekter i den lilla kommunen2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen Gymnasieskolan i samverkan – Mellankommunal samverkan och dess effekter i den lilla kommunen utforskar samarbetet mellan små kommuner och deras sätt att arbeta fram en gemensam lösning för att uppnå kraven kommuner har som ansvariga för gymnasieutbildningen. Fokus för uppsatsen ligger på fyra mindre kommuner och det samarbete med andra kommuner som används för att nå de nationellt uppsatta målen för gymnasieskolan. Det teoretiska ramverket som har använts för att beskriva och förklara samarbetet, dess förtjänster och problem, består av nätverks- och samarbetsteorier samt organisatoriska perspektiv.

    Det empiriska materialet utgörs av intervjuer med representanter från varje kommun, såväl som av dokumentation från samarbetenas början. Materialet har använts för att svara på tre frågor: den lilla kommunens roll i ett större samarbetsforum, varför ett samarbete är till synes nödvändigt och till slut vad ett sådant samarbete har för effekter.

    Slutsatserna av arbetet visar att det existerande resursberoendet mellan kommunerna är ett incitament för att bli medlem i ett samarbete och att samarbetet formas i en organisk form, vilket innebär att samarbetet speglar hur samhället ser ut. Det framkommer också att det näst intill är omöjligt för små kommuner att klara av de nationella kraven på gymnasieutbildning. Ett samarbete är en nödvändighet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Gymnasieskolan i samverkan: Mellankommunal samverkan och dess effekter i den lilla kommunen
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 26.
    Börjeson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hur bör sociala insatser tillhandahållas?: en studie av Linköpings kommuns arbete med servicetjänster inom socialtjänsten2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna CKS-rapport utgör slutrapporten från projektet ”Servicetjänster inom socialtjänsten” som bedrivits vid Centrum för kommunstrategiska studier, 2014–2016. Projektet har varit ett uppdrag med finansiering från Linköpings kommun. Utifrån studier om Linköpings kommuns organisation för sociala insatser utvecklar Martin Börjeson genom denna rapport en utförlig diskussion om form och innehåll för detta viktiga kommunala verksamhetsområde. Vi hoppas att rapportens syntetiserande resonemang bidrar till en initierad diskussion om sociala insatser och att studiens resultat och slutsatser kan vara ett kunskapsstöd för kommuner som står inför strategiska vägval för detta kommunala ansvar.

    Flera forskare har varit involverade i ”Servicetjänster inom socialtjänsten” och under projekttiden har resultat redovisats genom olika kanaler. Följande skrifter finns att tillgå via CKS eller författarna:

    • Härnbro, Simon & Börjeson, Martin. ”Utveckling av servicetjänster i Linköpings kommun – En bakgrundsbeskrivning”, CKS Arbetsnotat 2014-02-26.
    • Härnbro, Simon & Börjeson, Martin. ”Utveckling av servicetjänster i Linköpings kommun – Beskrivning av verksamheter”, CKS Arbetsnotat 2014-04-15.
    • Härnbro, Simon & Börjeson, Martin. ”Utveckling av servicetjänster i Linköpings kommun – En redogörelse för, och diskussion kring, utvärderingens uppläggning”, CKS Arbetsnotat 2015-03-20.
    • Börjeson, Martin & Härnbro, Simon. ”Servicetjänster utan biståndsbedömning?”, Uppsats presenterad vid Nordiska FORSA och NOUSA symposiet På spaning efter det sociala arbetets kulturer i Malmö 8-10 oktober 2014.
    • Börjeson, Martin & Härnbro, Simon. ”Vad betyder servicetjänster för brukarna och för det sociala arbetet”, i Ekström-Ulvenäs, Elisabeth m.fl. 2015. Socialtjänst utan biståndsbedömning – en rapport om öppna sociala tjänster. Solna: STQM Management.

    Börjeson, Martin. ”Social services without needs assessment?”, Uppsats presenterad vid NOUSA/FORSA conference Decisions, Outcome & Change in Copenhagen 7-9 november 2016.

    Martin Börjeson som är författare till denna CKS-rapport har presenterat resultat från projektet muntligt vid olika tillfällen. Detta har bland annat skett vid följande arrangemang:

    • ”Lättillgänglig socialtjänst främjar hälsa och ger goda livsvillkor för medborgarna i Linköping”, lunchseminarium i Almedalen, 1 juli 2013.
    • ”Socialtjänst utan biståndsbedömning”, seminarium i Stockholm arrangerat av STQM Management, 24 april 2015.
    • ”Hur bör kommunens sociala insatser organiseras och tillhandahållas? En studie av Linköpings kommuns arbete med servicetjänster inom socialtjänsten”, Socionomdagarna i Stockholm 16 november 2016.

    Brita Hermelin

    Vetenskaplig ledare, Centrum för kommunstrategiska studier.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hur bör sociala insatser tillhandahållas?: En studie av Linköpings kommuns arbete med servicetjänster inom socialtjänsten
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 27.
    Eriksson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kunskapsutveckling som etablering: om kvalificerade etableringsinsatser och målgruppsinkludering i myndigheters kunskapsproduktion2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten presenterar resultatet av en närstudie av ett projekt som bedrivits vid Enheten för integration och etablering på Arbetsförmedlingens huvudkontor i Stockholm. Studien har bedrivits genom följeforskning med etnografiska drag, där forskaren på nära håll följt projektets genomförande. Projektet som undersöktes hette ”I centrum av etableringen” och hade två parallella syften:

    1. 1 Att i nära samarbete med myndighetens målgrupp bedriva kunskapsutveckling om deltagares upplevelser av Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag, och
    2. 2 Att fungera som en etableringsinsats för de fyra nyanlända invandrare som rekryterades att delta i projektet.

    Projektets första syfte utgick från ett upplevt behov av kunskap om hur deltagare i etableringsuppdraget uppfattar sin situation och Arbetsförmedlingens insatser. Målsättningen var att genom en intervjustudie skapa kunskap som utgick från ett tydligt deltagarperspektiv. Fyra deltagare från etableringsuppdraget rekryterades för att genomföra undersökningen och ambitionen var att dessa skulle ges inflytande och kontroll över arbetet, utan att påverkas av ett organisationsperspektiv. De huvudsakliga lärdomarna från projektet i termer av målgruppsinvolvering i kunskapsutveckling kan sammanfattas här:

    • Den kunskap som skapas i samarbete mellan myndighet och målgrupp har potential att skapa en för organisationen ny och okonventionell kunskap som skiljer sig från annan kunskapsproduktion inom organisationen. Se sida 55, 71-73.
    • En förutsättning för att skapa för organisationen unik kunskap är att deltagarna ges hög grad av kontroll över de aspekter av studien som har med frågeformulering, perspektivval och tolkning att göra. Se sida 66-68.
    • Om representanter för målgruppen agerar intervjuare i en undersökning av målgruppens upplevelser kan det ha fördelen att svaren blir mer djupgående och nyanserade, framförallt om det innebär att språkbarriärer i intervjusituationen kan undvikas. Se sida 54-55, 61.
    • Kunskapsutveckling i samarbete innebär en balansgång mellan organisatoriskt ledarskap och deltagarkontroll i arbetsprocessen. Se sida 66-68.
    • Eftersom den kunskap som skapas kan vara av annan karaktär än konventionella kunskapsprodukter inom organisationen kan det vara en utmaning att ta emot och hantera den kunskap som produceras. Se sida 73-75.
    • Kunskapsutveckling i samarbete kan vara mer tids- och arbetskrävande än konventionella forskningsprojekt. Se sida 67, 70.

    Genom att projektet lyckades medge en jämförelsevis hög grad av deltagarkontroll i arbetsprocessen skapades en kunskapsprodukt med ett tydligt deltagarperspektiv. Förutsatt att detta är vad som efterfrågas kan projektet därför ses som ett lyckat exempel på kunskapsutveckling i samarbete. Samtidigt uppstod vissa svårigheter som hade att göra med att planeringen och strukturen i projektet inte var helt anpassad till de individer som rekryterades för att genomföra arbetet. Detta påvisar vikten av att på förhand överväga behoven och rollerna i projektet, liksom vilka aspekter av arbetet som kan medge en högre grad av styrning/ledarskap utan att deltagarperspektivet äventyras. Eftersom projektet varit nyskapande och ovanligt inom det svenska myndighetsväsendet är det dock förståeligt att det varit svårt att på förhand bedöma hur balansen mellan deltagarkontroll/egenansvar och styrning/ ledarskap skulle avvägas.

    Också som etableringsinsats var projektet framgångsrikt och ett halvår efter projektets slut hade samtliga fyra deltagare kvalificerade anställningar inom Arbetsförmedlingen. Genom analysen undersöks hur och varför projektet varit ett stöd i projektmedarbetarnas etablering. De huvudsakliga lärdomar som kan dras från projektet i termer av etableringsinsats kan sammanfattas på följande sätt:

    • Arbetsplatsförlagda etableringsinsatser kan genom en rad mekanismer stödja en deltagare i att närma sig arbetsmarknaden. Mekanismer som identifierats i projektet var:
    1. Formell arbetslivserfarenhet och formella kompetenser som kan dokumenteras på CV.
    2. Utveckling av deltagarnas professionella kompetenser.
    3. Språkutveckling.
    4. Förståelse för hur ett arbetsmarknadssegment är uppbyggt och hur dess arbetsplatser fungerar (i det här fallet det svenska förvaltningssystemet och myndigheten som arbetsplats).
    5. Etablerande av nätverk och kontakter.
    6. En första ingång till en potentiell arbetsgivare.
    7. Ökat självförtroende hos deltagarna.
    8. Praktiskt stöd i det fortsatta arbetssökandet.

    Det är långt ifrån självklart att alla etableringsinsatser ger allt det stöd som listas ovan och projektet I centrum av etableringen kan närmast ses som en form av best practice.

    • En tydlig framgångsfaktor i arbetsplatsförlagda etableringsinsatser är att arbetsuppgifterna är kvalificerade och av deltagarna upplevs som meningsfulla. Se sida 91-92.
    • Kvalificerade arbetsplatsförlagda etableringsinsatser är av stor vikt för att stödja deltagare att etablera sig på en arbetsmarknad som motsvarar deras kompetensnivå. Se sida 87, 93.
    • Engagemanget från arbetsgivaren som erbjuder insatsen är av stor betydelse. Se sida 88-89.
    • Mentorskap och handledning framstår som en framgångsfaktor inom kvalificerade arbetsplatsförlagda etableringsinsatser. Se sida 98-101.
    • Etableringsinsatsen bör vara tydligt förankrad på arbetsplatsen, där medarbetarnas (liksom deltagarnas) roller och ansvar är tydligt definierade. Se sida 89, 97f.
    • Arbetsgivaren måste vara beredd på att en etableringsinsats inte enbart ger vinster utan samtidigt också kan kräva tid och resurser. Se sida 98-101.

    Att alla deltagarna efter projektets slut fick anställning inom Arbetsförmedlingen inbjuder till tolkningen att det avgörande för etableringen var att deltagarna fick en ingång till en arbetsgivare. Detta är otvivelaktigt en viktig aspekt − samtidigt krävdes ett omfattande arbetssökande för de flesta av deltagarna innan de lyckades bli ordinarie anställda inom myndigheten. Att etableringsinsatsen var förlagd inom Arbetsförmedlingen kan alltså inte ensamt förklara det lyckade utfallet.

    Teoretiskt är det möjligt att dela upp projektets genomförande i två delar utifrån dess två separata syften, men i praktiken har arbetet fortlöpt som ett enhetligt projekt där de två syftena integrerats som olika aspekter av ett och samma arbete. De huvudsakliga lärdomar som kan dras från projektet som helhet kan sammanfattas på följande sätt:

    • I projekt med flera syften är det viktigt att det finns en tydlig och meningsfull länk mellan syftena. Se sida 105-106.
    • Ambitioner kopplade till de olika syftena kan kollidera, vilket gör att kompromisser och avvägningar mellan handlingsalternativ måste göras. Se sida 106f. Projekt med flera syften kan innebära att projektledarrollen blir bredare och mer omfattande. Se sida 110.
    • Vid arbetsplatsförlagda etableringsåtgärder framstår matchningen mellan å ena sidan arbetsplatsens behov och arbetsuppgifternas innehåll, och å andra sidan deltagarens kompetens och möjlighet att bidra, som viktig för ett lyckat utfall. Se sida 106.

    Projektets två syften kan sägas ha varit väl anpassade till varandra genom att varje syfte för sig bidrog till att det andra syftet kunde uppnås. Det fanns således en förtjänstfull synergi mellan de två syftena. Samtidigt visade det sig att de två syftena ibland stod i konflikt med varandra på ett sätt som gjorde att det ena var tvunget att ges företräde framför det andra. En övergripande lärdom som kan dras är därför att projekt som bedrivs med parallella syften bör vara utformade så att de positiva synergieffekterna överskrida potentiella konflikter mellan syftena.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kunskapsutveckling som etablering: Om kvalificerade etableringsinsatser och målgruppsinkludering i myndigheters kunskapsproduktion
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 28.
    Syssner, Josefina
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Verksamhetsberättelse 2016: Centrum för kommunstrategiska studier CKS2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Verksamhetsberättelse 2016: Centrum för kommunstrategiska studier CKS
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 29.
    Magnusson, Dick
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att ta ansvar för gamla synder: en studie av medborgarattityder till Miljöprojekt Valdemarsviken2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mellan åren 2012 och 2015 genomfördes ett stort saneringsprojekt i Valdemarsviks kommun, en mindre kommun vid Östergötlands kust. Sediment förorenat med krom och kvicksilver muddrades från botten av den 9 km långa Valdemarsviken vilken löper från Östersjön in till centralorten. Föroreningarna härstammar från ett garveri som mellan 1873 och 1960 fanns i orten och som släppte ut orenat processvatten, innehållandes en rad tungmetaller, i viken. Mängderna av krom var betydande och har vid senare mätningar uppskattats till 550-600 ton, av vilka ca 250 kg årligen bedömdes spridas ut i Östersjön. Syftet med saneringen var främst att minska spridningen av krom.

    Valdemarsviken bedömdes i flera omgångar vara en av de mest förorenade platserna i länet och efter många år av utredningar fick kommunen tillstånd att genomföra saneringen 2010. Den totala budgeten har varit 308 miljoner kronor (MSEK) där Naturvårdsverket stått för 293 MSEK och kommunen själva har medfinansierat med 15 MSEK. Metoden som använts har varit grävmuddring med upplägg av muddermassor i deponi på land några km ut längs viken.

    Projektet har mötts av motstånd från lokala organisationer och delar av allmänheten, främst baserat på kritik mot valet av metod. Med den bakgrunden föddes idén till detta forskningsprojekt, som fokuserat på medborgarnas attityder till kommunen och saneringsprojektet. Projektet gav en unik chans att undersöka om och hur attityder före och efter ett stort projekt av detta slag kan förändras.

    Två enkätstudier genomfördes: den ena skickades ut till alla hushåll i kommunen våren 2013 före muddringen startade. Den andra enkäten skickades ut under hösten 2015, cirka åtta månader efter att övertäckningen av deponin avslutades och även den till hushållen i kommunen.

    Vi fick i första enkätomgången 954 svar, vilket ger en svarsfrekvens på ca 27 procent och i andra enkätomgången fick vi 967 svar, vilket ger samma svarsfrekvens. Den något låga svarsfrekvensen kan bero på flera saker, men vår bedömning baserat på bortfallsanalyser är att resultatet är tillförlitligt nog för att slutsatser ska kunna dras utifrån materialet.

    Resultaten visar på en tydlig förändring mellan de två enkäterna. I första enkätomgången var inställningen till information kring projektet och kommunens arbete relativt jämnt fördelat mellan positiva och negativa respondenter, men inställningen till projektet som sådant var tydligt polariserat. Respondenterna tog i stor utsträckning ställning starkt för eller emot projektet, med viss övervikt åt en positiv inställning till projektets nytta och med viss övervikt åt negativ inställning till projektet ur ett ekonomiskt perspektiv.

    I den andra enkätomgången syntes en signifikant förändring i svaren på alla frågor. Respondenterna var mer positiva till kommunens arbete, till informationsinsatserna och till projektet specifikt. Majoriteten var nu positiva till kommun och projekt, även om viss osäkerhet fortfarande gick att se spår av. Det kan alltså konstateras att attityder till projektet och kommunen förändrades mellan före och efter genomfört projekt.

    Enkäterna visade tydligt på två ytterligare fenomen. För det första var kopplingen mellan förtroende till kommunen och inställning till projektet påtagligt. De som hade stort förtroende för kommunens arbete hade även en positiv inställning till projektet, medan lågt förtroende för kommunens arbete korrelerade med negativ inställning till projektet. För det andra lyste frågan kring metoden för muddringen tydligt igenom i båda enkäterna. I enkät 1 visade resultaten att kritik riktades mot att ta upp krom på land, att övertäckning ansågs vara ett bättre alternativ och att oro fanns kring framtida effekter. I enkät 2 kvarstod viss kritik kring metoden, men förskjutning hade skett till att respondenterna uttryckte en vilja att se provresultat efter muddringen för att genom detta kunna bedöma resultatet från saneringen. Det kan konstateras att få personer var emot att genomföra projektet som sådant, men att de som var kritiska, som dock blev färre i enkät 2, hellre sett en annan metod. En allmänt positiv attityd till att kommunen tog tag i frågan var genomgående tydlig.

    Resultatet visar att ett projekt av detta slag kan påverka medborgares attityder till kommunen och det faktum att projektet i Valdemarsvik genomförts utan större missöden har stillat en del av den oro som fanns före projektet. Kommunens informationsinsatser bedöms haft betydelse för attitydförändringen, där det för projektet uppförda infocentrumet i Sjöhuset var en lyckad satsning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 30.
    Jonsson, Robert
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wänström, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Den kommunala ekonomichefen: En motvillig maktaktör i en föränderlig ledningsorganisation2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det är inte svårt att hitta indikationer på att ekonomin och ekonomicheferna är viktiga i Sveriges kommuner. Det finns emellertid ingen större samstämmighet kring vad det kommunala ekonomichefskapet är och hur det ska betraktas. I den här rapporten presenterar resultatet från en studie där syftet har varit att öka förståelsen för kommunalt ekonomichefskap och specifikt gällande de förväntningar, krav men också egenskaper och färdigheter som utgör nyckeln till ett väl fungerande ekonomichefskap.

    Studien bygger på interaktiv forskning mellan författarna i rapporten och ekonomicheferna i Östergötlands kommuner1. Vilka krav och förväntningar upplever de kommunala ekonomicheferna att det finns på deras yrkesutövning samt vilka egenskaper och färdigheter upplever de är viktiga för att lyckas i rollen som ekonomichef? Fem par av nyckelbegrepp presenteras vilka beskriver de förväntningar, krav, egenskaper och färdigheter som är kopplade till det kommunala ekonomichefskapet.

    Neutralitet – Objektivitet: Ekonomichefer strävar efter att agera neutralt, inte minst i kontakter med politiker. Som ett led i sin eftersträvan att uppfattas som neutrala och objektiva eftersöker ofta ekonomichefer administrativa auktoriteter som grund för sina handlingar. Sveriges Kommuner och Landstings ekonomiska prognoser utgör ett sådant exempel.

    Informationskälla – Pedagog: Ekonomichefer upplever att det är viktigt att framföra och förklara ekonomisk information på ett sätt som är begripligt för den informationen riktar sig till. Det är också viktigt att stå upp för och pedagogiskt informera om vissa kommunalekonomiska principer även om de kan uppfattas som politiskt känsliga.

    Långsiktighet – Helhet: Att förklara de långsiktiga och övergripande konsekvenserna av ett specifikt beslut eller en specifik handling är en utmaning i ekonomichefsuppdraget. I relation till förvaltningschefernas uppdrag, att i första hand värna om den verksamhet de ansvarar för, beskrev ekonomicheferna att deras uppgift är att värna om och prioritera kommunens ekonomi.

    Integritet – Mod: Behovet av att försvara god ekonomisk hushållning krävde enligt ekonomicheferna integritet och mod. Ekonomicheferna beskrev att ett aktivt ställningstagande för att varje års invånare ska betala sin rättmätiga del av vad den kommunala verksamheten kostar indirekt kan uppfattas som ett motstånd mot specifika reformer eller handlingar. För att kunna agera med integritet ansågs det till exempel viktigt med en gedigen utbildningsbakgrund.

    Organisation – Analys: Kommunernas organisationer ser olika ut och många kommuner ingår i olika former av samverkansprojekt. Mot bakgrund av detta och en allmänt ökad organisatorisk komplexitet anses det viktigt som ekonomichef att vara bevandrad i organisationsteori.

    De kommunala ekonomicheferna, framför allt i de större och medelstora kommunerna beskriver en utveckling där de på senare år har fått ta ett allt större ansvar för strategiska uppgifter i den kommunala organisationen. Deras strategiska arbeta innefattar till exempel att vara processledare samt delta i olika strategiska processer för att tillföra ett ekonomiperspektiv. Det har samtidigt inneburit att det mer konkreta ekonomiarbetet har delegerats vidare. Den här sortens dominoeffekt inom den kommunala ledningsorganisationen motiverar ytterligare forskning i relation till såväl vad ekonomicheferna förväntas göra, men också i relation till förändringar i hela det kommunala ledningsarbetets innehåll och organisation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Den kommunala ekonomichefen: En motvillig maktaktör i en föränderlig ledningsorganisation
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 31.
    Syssner, Josefina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Erlingsson, Gissur
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hermelin, Brita
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Jonsson, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Thelander, Sabrina
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wänström, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Den nyttiga kritiken: om interaktiv metod inom svensk kommunforskning2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sedan 1997 är det lagstadgat i Högskolelagen att det ingår i universitetens och högskolornas uppgifter att samverka med det omgivande samhället och att verka för att forskningsresultaten kommer till nytta. Detta är en viktig bakgrund till denna rapport genom vilken forskarna vid CKS diskuterar förhållningssätt till de krav som ställs på forskningen idag. Vi menar att den forskning som växer fram ur samtidens krav på samhällsrelevans och nytta är värdefull på flera sätt. Samtidigt får dessa krav konsekvenser för hur forskningen planeras, genomförs och rapporteras. Vår avsikt är att beskriva hur forskning kan genomföras på ett sådant sätt att kraven på samhällsrelevans och nytta tillgodoses, samtidigt som man värnar forskarens strävan att vara teoretiskt förankrad, kritisk och oberoende. Vi beskriver detta i termer av interaktiv och kritisk forskning. Två par av nyckelord är i centrum för diskussionen om den forskningsansats som beskrivs i rapporten; samhällsrelevans och nytta; interaktivitet och kritisk analys.

    Den interaktiva karaktären av forskningsansatsen betyder att forskarna har återkommande kontakter med företrädare för fältet under hela forskningsprocessen – från planeringsstadiet till dess att forskningen avslutats. Den kritiska analysen sker utifrån ett reflexivt förhållningssätt och vetenskaplig grund. För kritiskt förhållningssätt är vetenskaplig analys det huvudsakliga ”verktyget”. Utan teorier är det omöjligt att genomföra forskning av hög kvalitet. Vetenskaplig analys sker utifrån olika forskningstraditioner och forskningsperspektiv, exempelvis det pragmatiska, konstruktivistiska eller det politiskt-normativa.

    I diskussionen lyfter vi även fram vikten av att beakta etiska frågor. I interaktiv forskning som utvecklas genom långvarig samverkan utvecklas relationer till företrädarna för praktiken. Det är viktigt att reflektera över hur tillitsfulla relationer kan bibehållas, samtidigt som vi bedriver forskning och presenterar resultat som understundom kan uppfattas som känsliga och oönskade.

    Det är också viktigt att betona vikten av att publicera resultat från interaktiv, kritisk forskning i internationella vetenskapliga tidskrifter. På så sätt blir forskningen granskad och kvalitetssäkrad och ett bidrag till det akademiska fältet lämnas. Forskarnas kompetens skärps. På detta sätt sker det ett ömsesidigt utbyte mellan det som kan beskrivas som teoretisk forskning och samhällsrelevant forskning.

    I rapporten argumenterar vi för att interaktiv och kritisk forskning bidrar till att fördjupa samhällsrelevansen i ett forskningsprojekt, utan att den vetenskapliga kvaliteten eller forskarens frihet hotas. Samhällsrelevans diskuteras utifrån hur en forskningsfråga har relevans för en specifik aktör eller organisation, exempelvis en kommun, så väl som för ett vidare sammanhang, exempelvis för andra kommuner mer generellt. I interaktionen mellan kommun och forskare, sker en ”översättning” mellan kommunens problem och en formulerad forskningsfråga. Interaktiviteten med ”fältet” får konsekvenser för vilken empirisk data forskarna får tillgång till och kvaliteten av denna. Interaktiveten ger goda förutsättningar för att stärka validiteten och reliabilitet av data samt analysen av data och på så sätt uppnå initierade forskningsresultat och slutsatser.

    Vad gäller nytta är det ett svårfångat begrepp. Nytta kan uppstå på kort eller lång sikt. Om det är till nytta för en aktör eller organisation är det inte säkert att det är till nytta för andra. Resultaten från interaktiv och kritisk forskning syftar både till att bidra till samverkanspartens utvecklingsarbete och till den allmänna samhällsdebatten och kunskapsutvecklingen. Forskningskommunikationen bör bidra till en fortsatt öppen konstruktiv debatt snarare än utgöra ett försök till att styra diskussionerna mot ett förbestämt mål.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 32.
    Johansson, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fogelgren, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    En urvattnad glimt av något som kunde blivit bra: professionella i socialtjänsten och den evidensbaserade praktiken2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under flera decennier har diskussioner pågått om hur socialt arbete skall bedrivas. Studier av det sociala arbetets praktik visar en verksamhet där metoder för utvärdering och utnyttjande av forskning är dåligt utvecklade. En annan uppfattning är att forskningen sällan är relevant eller användbar för praktiken.

    Staten har därför tagit initiativ till flera satsningar för att utveckla socialt arbete. En i raden av initiativ och utredningar är SOU 2008:18, Evidensbaserad praktik i socialtjänsten – till nytta för brukaren.

    Denna utredning låg till grund för en nu i princip avslutad satsning som kan beskrivas som ett reformarbete eller en intervention. Detta arbete beskrivs av vissa aktörer som en genomgripande förändring och utveckling av socialtjänsten, rent av som ett paradigmskifte i socialt arbete. Andra ser det som en i princip misslyckad satsning. Statskontoret, som haft regeringens uppdrag att utvärdera satsningen menar i sin slutrapport att:

    Den sammanfattande bedömningen i utvärderingarna är att arbetet med systematisk uppföljning, brukarmedverkan och implementering av evidensbaserade arbetssätt har bidragit till verksamhetsutveckling inom socialtjänsten.(Statskontoret 2014:18)

    Statskontorets utvärdering som diskuteras i föreliggande rapport har (enligt regeringens uppdrag) riktats mot statens och SKLs styrning, utformning och organisering och via enkäter till socialchefer, m.fl. även omfattat att studera hur väl dessa grupper känner till överenskommelsen (Statskontoret 2014:18). Statskontorets utvärdering är den enda större och systematiska uppföljningen och utvärderingen som gjorts av satsningen och i denna har alltså inte de professionellas bild inte lyfts fram. Detta har inneburit, menar vi, att det saknas en heltäckande bild av utveckling evidensbaserad praktik i socialtjänsten. En röst som saknats är de professionellas. I denna rapport redovisas resultaten från en studie där 183 socialsekreterare besvarat frågor om sin uppfattning om evidensbaserad praktik (EBP). Det övergripande syftet med föreliggande studie är att undersöka de professionellas upplevelse av satsningen. Studies övergripande forskningsfråga kopplas till ett av de fyra utvecklingsområden som pekades ut i utredning SOU 2008:18. Forskningsfrågan för föreliggande rapport är:

    Har satsningen inneburit bättre förutsättningar för professionen att utveckla en evidensbaserad praktik?

    Och i vår enkät skriver vi att:

    Syftet med projektet att nå bättre kunskap om arbetsförhållandena och förutsättningarna för långsiktiga strategier för kommunal välfärd. I fokus finns organisering och kunskapsutveckling med införandet av en evidensbaserad praktik i socialtjänsten som empiriskt exempel. (bilaga 1)

    I kapitel 1 beskrivs interventionen som en ”resa”. I kapitel 2 diskuteras sedan begreppet evidensbaserad praktik i förhållande till de professionella. I kapitel 3 redovisas resultatet av enkätstudien och intervjuerna och i kapitel 4 och 5 diskuteras resultaten ytterligare. Resultaten av vår studie visar att det finns en del problem med införandet

    av en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Det är till exempel anmärkningsvärt att det inte finns en tydlig uppfattning bland socialsekreterarna om vad en evidensbaserad praktik innebär. Vetskapen om införandet av en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten är låg hos den lokala praktiken. Vidare är det få socialsekreterare som uppfattar att det finns ett systematiskt arbete för att inhämta kunskap från professionen, verksamheten och från forskningen. Resultaten indikerar att socialsekreterarna uppfattar evidensbaserad praktik som en uppsättning metoder med vetenskapligt stöd som kan användas i det dagliga arbetet. Mer specifikt uppfattar socialsekreterarna evidensbaserad praktik som det praktiska användandet av specifika metoder som blivit ”godkända” av forskningen. Av resultaten i denna studie framgår även att socialsekreterarna i varierande grad upplever att evidensbaserad praktik utgör ett stöd till deras profession samtidigt som en överväldigande majoritet upplever att införandet av en evidensbaserad praktik inte är ett hinder eller hamnar i konflikt med deras profession. Det finns tvärtemot en underliggande uppfattning bland socialsekreterarna om att evidensbaserad praktik är ett eftersträvansvärt mål men att problem i den ordinarie verksamheten hindrar en utveckling av en evidensbaserad praktik.

    Vårt svar på vår övergripande forskningsfråga (se ovan) blir att Statskontorets utvärdering, utifrån deras uppdrag, som visar på att satsningen inneburit bättre förutsättningar för professionen att utveckla en evidensbaserad praktik inte stöds i föreliggande studie.

    Rapporten avslutas i kapitel fem där vi sammanfattningsvis diskuterar kunskapsutvecklingen i socialt arbete. För fortsatt kunskapsutveckling behövs även fokus mot frågor om ledning, styrning, organisation och organisatoriska förutsättningar för socialt arbete. Här behövs ytterligare forskning som kombinerar olika metoder, perspektiv och kunskapsanspråk.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    En urvattnad glimt av något som kunde blivit bra: professionella i socialtjänsten och den evidensbaserade praktiken
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 33.
    Wänström, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kommunal styrning och koalitionsbildning i ett nytt parlamentariskt landskap: Utmaningar och möjligheter2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett nytt parlamentariskt landskap växte successivt fram i Sveriges kommuner i samband med valen 2006, 2010 och 2014, vilket till största delen var en följd av Sverigedemokraternas intåg i fullmäktigeförsamlingarna. Innan valet 2006 hade de etablerade politiska partierna hanterat en ökad andel kommuner där inget av de traditionella blocken hade någon egen majoritet med att samarbeta med varandra eller i vissa fall med lokala uppstickarpartier. I samband med valet 2006 bryts dock den utvecklingen då man nu vägrade att beblanda sig med det nya nationella uppstickarpartiet (Sverigedemokraterna) samtidigt som man samarbetade mindre över blockgränserna. Som ett resultat ökade andelen minoritetsstyren närmast lavinartat efter valen 2006 och 2010. Det var först efter valet 2014 som politikerna i kommunerna på bred front började bilda blocköverskridande styren i respons till det nya parlamentariska landskapet.

    Den här studien syftar till att identifiera de utmaningar och möjligheter som kommer med det nya parlamentariska landskapet främst i relation till politisk styrning och koalitionsbildande. Det empiriska materialet utgörs av intervjuer med 40 höga kommunala politiker och tjänstemän samt statistik på sammansättningen och överlevnaden av minoritets- och blocköverskridande styren i Sveriges kommuner.

    I vissa framförallt mindre kommuner finns det en stark tradition av ett brett politiskt samarbete och i de fallen vittnar såväl politiker som tjänstemän om att det inte spelar någon större roll om kommunen formellt har ett minoritets- eller majoritetsstyre. I kommuner där en mer konfliktorienterad politik har präglat den lokala politiken resulterade däremot det nya parlamentariska läget i politisk turbulens på en del håll. Det finns emellertid också kommuner där man har lyckats identifiera nya styrande koalitioner som fungerat riktigt väl – där framväxten av ett nytt parlamentariskt landskap har genererat förändringar som upplevts som positiva av såväl ledande politiker som tjänstemän.

    Att tona ner politikens konfliktorienterade tävlingsfokus; att se till de reella lokala sakpolitiska skillnaderna; ett modigt och starkt politiskt ledarskap där man vågar bryta gamla mönster samt att våga släppa fram ett kaos när det låser sig för att på så sätt skapa förutsättningar för bildandet av nya starkare samarbetskonstellationer har visat sig vara viktiga faktorer i anpassningen till det nya parlamentariska landskapet. Betydelsen av de förväntningar och konventioner som finns i de olika partiernas interna kulturer har också visat sig viktigt i arbetet med att identifiera nya samarbetskonstellationer, vilket bland annat har avspeglat sig i överlevnadsgraden för olika konstellationer av styren. Lägst överlevnadsgrad har de minoritetsstyren som innehåller två eller flera partier från samma block – högst överlevnadsgrad har de blocköverskridande majoritetsstyren där bara Socialdemokraterna och Moderaterna ingår.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kommunal styrning och koalitionsbildning i ett nytt parlamentariskt landskap: Utmaningar och möjligheter
    Ladda ner (pdf)
    omslag
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 34.
    Carlsson, Julia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Mattsson, Jennifer
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lean i äldreomsorg – en cylinderformad kloss i ett fyrkantigt hål?: En fallstudie om huruvida lean är en passande modell för svensk kommunal äldreomsorg2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Managementmodellen lean uppstod i bilindustrin men har applicerats på helt andra typer av branscher, varav offentlig sektor är en av dem. Tidigare forskning visar att lean applicerat på offentliga tjänster passar bättre när tjänsten är av mer homogen karaktär såsom sophantering och parkförvaltning. Ändå visar en kartläggning av lean i Sverige att flest kommuner har implementerat lean inom äldreomsorg - vilket är en heterogen tjänst med höga krav på individanpassning.

    Syftet med den här fallstudien är att undersöka om lean således är en passande managementmodell för kommunal äldreomsorg. Baserat på sju intervjuer i två svenska kommuner har studien utgått från vad som påverkar kommuners möjlighet att arbeta lean på en filosofisk nivå (lean thinking).

    Resultatet visar att lean thinking i sin helhet inte är passande för äldreomsorgen, vilket framför allt beror på att offentliga verksamheter utöver brukaren ser socialnämnden och skattebetalare som kunder, vilket försvårar arbetet med lean som utgår från värde enligt kundens perspektiv. Däremot visar verksamheterna att de genom att arbeta med lean framförallt förbättrar processer som inte involverar brukaren, exempelvis administration och förrådsoch tvätthantering. Det frigör tid till värdeskapande aktiviteter för brukaren. Vi finner också att myndigheten som reglerar svensk äldreomsorg möjliggör för lean-inspirerat arbete inom äldreomsorg, framför allt på grund av arbetet med att utgå och anpassa tjänster till de faktiska behoven för brukaren istället för att begränsas till det redan befintliga tjänsteutbudet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Lean i äldreomsorg – en cylinderformad kloss i ett fyrkantigt hål?: En fallstudie om huruvida lean är en passande modell för svensk kommunal äldreomsorg
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 35.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rusten, Grete
    Universitetet i Bergen, Norge.
    Lokal samverkan, tillväxt och omställning: Studier från industriregioner i Sverige och Norge2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport handlar om regional utveckling och regional utvecklingspolitik med fokus på den lokala nivån, kommunernas roll och betydelsen av samverkan mellan kommunen och de lokala företagen. De empiriska studierna som presenteras handlar om lokala strategier och insatser med syfte att utveckla orter och lokala miljöer till att bli mer dynamiska, attraktiva och robusta avseende näringslivsutveckling, arbetsliv och välfärd. De geografiska sammanhangen för studierna är industriregioner utanför de dominerande storstadsregionerna i Sverige och Norge, som är lokaliseringar för stora industriföretag. Upprinnelsen till denna rapport är ett forskningsprojekt med titeln ”Små kommuner och stora företag – betydelsen av kommunala strategier för regional ekonomisk hållbarhet”, med finansiellt stöd från Vetenskapsrådet. Genom detta projekt har ett antal empiriska fallstudier genomförts med syfte att beskriva och förstå e›ekterna av olika initiativ som sker lokalt. Studierna diskuterar kommunernas och näringslivets roller, engagemang och insatser för näringslivsutveckling och arbetslivsutveckling; var för sig och också avseende olika samverkanskonstellationer och sektorsamverkan mellan o›entlig och privat sektor. Dessa studier är genomförda i Sverige, Norge och i England och några är publicerade i tidigare CKS-rapporter och genom konferenser (Hermelin och Edwardsson 2014; Hermelin och Westermark 2015; Hermelin och Rusten 2015; Rusten och Hermelin 2014). Dessa är fallstudier från Finspång och Mjölby kommuner och jämförande studier mellan Norge och Sverige. Denna rapport består av fyra kapitel. Kapitel 1 diskuterar forskningsbakgrund och övergripande slutsatser från genomförda empiriska studier inom projektet. Kapitel två, tre och fyra presenterar empiriska studier från Sverige och Norge.

    Kapitel ett introducerar rapportens övergripande tema och som är regional utveckling och regional utvecklingspolitik med perspektiv från kommuner och industriorter utanför storstadsregionerna. Här diskuteras hur begreppet ”regional resiliens” kan vara en modell för att förstå hur regional utveckling sker i ett stigberoende som formas av de lokala specifika strukturella förhållandena. Regional resiliens riktar uppmärksamheten mot regionala e›ekter av förändrade villkor för näringsverksamhet och arbetsmarknad och hur detta kan bemötas genom olika anpassnings- och omställningsstrategier och processer. I kapitel ett diskuteras på vilket sätt kommunerna är aktörer i den regionala utvecklingspolitiken och hur detta sker i samverkan med de lokala företagen. I mer konkreta ordalag diskuterar detta kapital också hur de genomförda empiriska studierna i Norge och Sverige fördjupar kunskapen om kommunernas inflytande på olika faktorer med betydelse för regional utveckling. Dessa faktorer är (1) det sociala kapitalet; (2) infrastruktur och annan fysisk struktur; (3) kompetens och kunskap samt forskning och utveckling; samt (4) diversifierat näringsliv och arbetsmarknad.

    Kapitel två är en studie från Sverige om lokal tillväxtpolitik och lokal utveckling i Östhammars kommun. Östhammar tillhör Upplands län. Fokus i detta kapitel är samverkan mellan kommunen och de stora företagen som är lokaliserade här och vilka nätverk och samarbeten som har etablerats mellan dessa parter. Kapitlet diskuterar vilka sakområden som samverkan mellan kommun och företag berör och där markplanering, infrastruktur och utbildning framstår som mest angelägna. Samverkan mellan kommunen och de stora företagen för utbildning fokuserar teknikinriktade utbildningar på gymnasienivå och hur dessa sker inom organisationsformen Teknikcollege. Detta är ett nationellt program för samverkan mellan industri, kommuner och utbildningsanordnare för gymnasieskolan, inom teknikutbildningar och för eftergymnasial utbildning.

    Kapitel tre är en studie från Norge och mer specifikt från Nordhordland vid Bergen. Detta är en industriregion som omfattar åtta kommuner och drygt 30 000 invånare. I detta kapitel diskuteras hur samverkan mellan kommuner och företag har bidragit till utvecklingen av en fyraårig utbildning på gymnasienivå, med benämningen ”tekniske fag og allmennfag” (TAF). Denna utbildning motsvarar vad man inom EU benämner dual modell, som kombinerar teoretisk utbildning med praktisk yrkesutbildning på företag inom ett program (VET). Knarvik gymnasieskola som ligger i Nordhordland var en pionjärskola som startade TAF redan 1992. Efter detta har TAF etablerats på 18 olika gymnasieskolor som alla finns på några av industriorterna i Norge. Kapitel tre följer hur utvecklingen, organiseringen och praktiken sker inom denna utbildning där skola och näringsliv samarbetar. Dessutom har man analyserat karriärvägar för de som varit TAF elever vid Knarvik vgs. skola. Detta visar hur utbildningen har bidragit till anställningsbarhet och till individers karriär. I kapitlet diskuteras hur utbildningen på detta sätt har betydelse för kompetensförsörjning till industrin i Nordhordland och i andra delar av landet.

    Kapitel fyra är en studie av ett statligt program för innovationsaktiviteter i Norge (SkatteFUNN) som syftar till att stödja företag att initiera och öka sina insatser för forskning och utveckling (FoU). Detta program riktar sig huvudsakligen till små- och mellanstora företag. Programmet erbjuder skattereduktioner om man genomför forsknings- och utvecklingsinsatser i egen regi eller i samverkan med definierade forskningsinstitutioner. Studien visar hur detta generella program för hela landet har varierande betydelser för företag i olika kategorier och för företag i olika regioner i Norge. Den regionala variationen följer inte på ett systematiskt sätt företagsstruktur eller närvaro av forskningsinstitutioner. Förklaringen till denna ojämna fördelning är relaterat till kontextuella förhållanden som exempelvis industrins aktivitetsnivå och därigenom regionens möjligheter och behov för innovationer. Hög aktivitetsgrad minskar utrymmet att driva innovationsprojekt. Några av regionerna med mindre SkatteFUNNs-aktiviteter som Nordhordland är också regioner med färre entreprenörskapsinitiativ.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Lokal samverkan, tillväxt och omställning: Studier från industriregioner i Sverige och Norge
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 36.
    Elmqvist, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Omsorgen om landsbygdens äldsta: Kommuner och civilsamhälle i fokus2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna skrift redovisas resultat från projektet ”Omsorgen om landsbygdens äldsta. Kommunens och civilsamhällets omsorgsnätverk i semi-rurala miljöer”. Syftet med projektet är att öka kunskapen om hur äldre som bor på landsbygden själva ser på sitt åldrande, vad man är engagerad i, hur man vill bo och vilket stöd och vilken hjälp man har och ger till andra. I projektet studeras hur några mindre landsbygdskommuner ordnar äldreomsorgen och hur kommunerna och vissa lokala aktörer förhåller sig till äldres behov och intresse.

    Fokus i denna skrift riktas mot kommunens sätt att organisera och genomföra omsorg, samt hur den är kopplad till det civila samhällets aktörer. Materialet som ingår har insamlats i de tre kommunerna Valdemarsvik, Ydre och Åtvidaberg. I denna skrift redovisas resultat från intervjuer som genomförts med representanter för dessa kommuner (kommunalråd, kommunchef, omsorgschef ). Redovisningen av intervjuerna berör de intervjuades syn på den egna kommunens förutsättningar, kommunernas strategier och framtidssyn. Skriften innehåller också resultat från intervjuer med representanter från civilsamhället, seniorföreningar (PRO:s och SPF:s ordförande, vice ordförande, styrelseledamot) och kyrka (diakon, präst). I dessa intervjuer berörs synen på förhållandena för kommunens äldsta, samt civilsamhällets roll som omsorgsaktör.

    Trots att de tre kommunerna kan förefalla likartade, visar studiens resultat på skillnader dem mellan. I Åtvidaberg finns ett tydligare centralortsfokus än i de andra två kommunerna. Även om Ydre som är en liten kommun också har en given centralort dit verksamheter koncentreras, finns ett tydligare landsbygdsfokus. Ydre är en skogs- och jordbrukskommun med en hög andel egna företagare. Inom kustkommunen Valdemarsvik förs ett tydligare resonemang om hur man ska kunna erbjuda service i olika kommundelar, något som man upplever att kommuninvånarna är angelägna om. Valdemarsvik består av flera relativt självständiga samhällen vilka tidigare var egna kommuner och som månar om sin egen självständighet. Arbetet i kommunen har även präglats av resonemanget ”hela kommunen ska leva”. I de två kommunerna Ydre och Valdemarsvik, har man poängterat att närheten till sitt lokalsamhälle liksom personkännedom är viktiga faktorer i äldreomsorgen, medan man i Åtvidaberg i större utsträckning har utgått från att man bättre tillfredsställer äldre personers behov genom att äldre kommer närmare service och tillgänglighet i centralorten. Den stora frågan i alla tre kommunerna är hur man ska kunna erbjuda äldreomsorg med samma kvalitet som idag till en växande andel äldre men med minskande skatteintäkter. Här är dock inställningen att det är något som måste lösas på nationell nivå t ex genom utjämningsbidrag för att man ska kunna åldras på jämlika villkor nationellt.

    Frågor som är ständigt aktuella i kommunerna gäller hur man ska kunna tillfredsställa tillgänglighet till servicefunktioner för dem som bor längre ut i kommunerna, utanför centralorten eller de större samhällena. Kollektivtrafiken på landsbygden utgör en stor kostnad och turtätheten minskar kontinuerligt. För dem som inte längre kan köra bil kan detta bli en avgörande fråga för om man kan bo kvar eller ej. Färdtjänst täcker en del av behovet liksom anropsstyrd trafik, men fungerar sämre för att upprätthålla sociala kontakter som huvudsakligen sker på kvällstid eller helger. Att kunna erbjuda äldre bra och funktionella bostäder är ytterligare en fråga som tas upp. Man är beroende av att någon vill erbjuda bostäder samt att det finns en betalningsvilja hos äldre personer för den typen av bostäder, båda dessa faktorer upplevs som problematiska. Idén att främja kvarboende kan å ena sidan förstås i ljuset av att det är en kostnadseffektiv strategi i en tid där decentralisering ställer ökade krav på kommuner att själva sörja för sin välgång och där medborgarnas resurser och hälsa blir allt viktigare för utvecklingen i lokala miljöer. Å andra sidan kan kvarboendeprincipen ses som en form av nyliberal vision som betonar inte bara regioners utan också enskilda individers egenansvar, självtillräcklighet och valfrihet.

    Sammantaget ter sig ett friskt och aktivt åldrande – förkroppsligat i kvarboende – ofta både nödvändigt och önskvärt. Mycket av strategierna går ut på att den äldre människans vardag ska kunna fortsätta att fungera som förut. Omsorgen går ut på att bevara förmågor. När det gäller att skapa ett äldrevänligt samhälle med goda kommunikationer kommenterade exempelvis en av studiens informanter: ”Så folk ska kunna få sin vardag att, så länge som möjligt, vara ganska lik den man har haft förut”.

    Från kommunernas sida räknar man med att verksamheten i större utsträckning kommer att koncentreras till att möta äldres grundläggande behov, något som i skriften betecknas anpassningslogik. Man förutsätter då att andra aktörer än kommunerna ska tillfredsställa övriga behov, men riktigt hur det ska gå till är ibland oklart. Det kan gälla dels privata marknadsaktörer som dock är beroende av ekonomisk lönsamhet, dels frivilligorganisationer och anhöriga. Föreningsliv och kyrkan uppfattas som viktiga komplement av såväl kommunen som av organisationerna själva. De äldre ses som en resurs för den egna gruppen, samtidigt som representanter för kyrkan och frivilligorganisationerna menar att människor inte alltid är benägna att be om hjälp ens av närstående. Föreningar och frivilligverksamheter står för en stor del av aktiviteterna på landsbygden men är beroende av eldsjälar och kontinuiteten är därför osäker. Det finns dock en optimism om att det sker generationsskiften även inom dessa verksamheter som bidrar till att göra fortlevnaden möjlig. Föreningsliv och dylikt blir ett sätt att skapa ringar på vattnet, att vara ett forum där sociala nätverk kan etableras och fortsätta växa på egen hand. I studien framgår även att många äldre själva fyller en viktig roll både som omsorgsgivare och för det sociala livet i stort.

    I skriften skisseras olika vägar för att lösa den brännande frågan om hur den mindre kommunen kan möta en framtid med krympande kommunstorlek och samtidigt tillförsäkra god service till en åldrande befolkning. Sannolikt är det så att olika lösningar passar olika väl i olika typer av kommuner och för olika typer av frågor. Ett resultat som framkommer i skriften är att de lokala förhållandena behöver bli en utgångspunkt för den planering som sker för att möta framtiden. Kan hända är det olika lokala initiativ som gör en verklig skillnad, initiativ som kan genomföras med stöd från regional och statlig nivå. Lösningen kan i många fall handla om att finna en balans mellan politiska ambitioner, framåtanda och anpassningslogik.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Omsorgen om landsbygdens äldsta: Kommuner och civilsamhälle i fokus
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 37.
    Syssner, Josefina
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Verksamhetsberättelse 2015: Centrum för kommunstrategiska studier CKS2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Verksamhetsberättelse 2015: Centrum för kommunstrategiska studier CKS
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 38.
    Hultman, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att lokalisera ekonomin: Lokalekonomiska analyser, snedställdhet, kvinnors företagande och hållbar landsbygdsutveckling2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en redovisning av ett två och en halv månader långt forskningsprojekt finansierat av Tillväxtverket i form av Winnet Östergötland samt Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet i samverkan med Hela Sverige ska leva Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.

    Det specifika uppdraget för denna rapport är att lyfta fram erfarenheter gällande jämställdhet och kvinnor som entreprenörer på landsbygden såsom det framkommer i arbetet med lokalekonomiska analyser. Denna rapport fokuserar på jämställdhet, hållbarhet och lokalekonomisk utveckling utifrån de LEA-processer som varit igång under 2011–2015. Social och ekologisk hållbarhet i form av att lokalisera ekonominer är i centrum. Under dessa år har uppskattningsvis över 2 000 personer konkret varit med på något sätt (stormöten, rapportskrivande, diskussioner, nätverksträffar, mässor, idésamtal, kommunmöten). Över 300 sidor rapporter har skrivits. Över 100 konstruktiva förslag. Över 50 genomförda aktiviteter. Detta är bara toppen på isberget. Alla de ringar på vattnet som skapats är också viktiga att inkludera i ett försök till sammanfattning av de effekter som LEA skapat.

    En sammanfattning av resultaten är att skillnaderna i utbildningsnivå är stor, till kvinnors fördel. Även löneskillnaderna mellan könen är stora på landsbygden, männen tjänar runt 70 000 kronor mer i årsinkomst i genomsnitt. Löneskillnaden påverkas också av lönelägena i olika sektorer (vård respektive industri). Män äger i större utsträckning mark, hus och företag, och arbetar heltid i högre grad. Allt detta påverkar snedställdheten som också syns nationellt. Byalag är ofta dominerade av män, men LEA har gjorts av många kvinnor. Det är en mycket stor andel landsbygdsbor som pendlar ganska långt (över 30 km) till jobb varje dag. På landsbygden finns personer som jobbar med ekologiskt hållbart entreprenörskap, så kallat ekoprenörskap, dessa är ofta kvinnor (närproducerad/ekologisk mat, turism, hantverk). Den trend av gröna vågen som kan iakttas nationellt i olika sammanhang är nästan enbart kopplad till expansion av stadsnära landsbygd, 25 km från större stad med cirka 100 000 invånare, medan resten av landsbygden inte märker av denna trend.

    Arbetet med LEA på landsbygden aktualiserar både ekologiska och sociala hållbarhetsfrågor. I denna rapport koncentreras analysen kring en aspekt av den sociala hållbarheten, nämligen jämställdhet. Det mycket rika material och fylliga processer som LEA gett upphov till i Östergötland de senaste tre åren finns som underlag, ett underlag som går att undersöka vidare i andra former av studier. En utvidgad analys av detta nationellt unika arbete med LEA i Östergötland, till att inkludera hela LEA-arbetet, rekommenderas starkt eftersom erfarenheterna är oerhört värdefulla för att skapa en levande landsbygd. LEA ger nämligen:

    • Överblick som sammanfattar bygdens tillgångar
    • Uppvärderar den lokala kunskapen
    • Sätter igång en framtidsinriktad kreativ utvecklingsprocess
    • Höjer kompetensnivån på landsbygden vilket skapar mer jämbördig kommunikation med politiker och tjänstemän

    De förslag till policy som faller ut från denna rapport är att LEA borde användas som ett landsbygdsutvecklingsredskap eftersom det synliggör tillgångar på mindre orter samt skapar en mobiliserande process till nytta för både jämställdhet och hållbarhet. Anställningar, utbildningar och forskningsresurser kunde tillställas ett arbete med LEA över hela landet för att kraftsamla landsbygdens tillgångar samt hitta alternativa utvecklingsvägar bort från en entydig urbanisering. LEA är här ett konkret och billigt verktyg med mycket god utväxling av satsade resurser.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 39.
    Cerneckis, Gvidas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Thuresson, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Avknoppningar av kommunala verksamheter - i behov av nya regler?2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Begreppet avknoppning används genomgående för att beskriva en form av privatisering som inte sällan innebär att en verksamhet övertas av tidigare anställd personal, som fortsätter bedriva den i egen regi. I samband med avknoppningar aktualiseras följaktligen såväl civilrätt som offentligrätt.

    I kommunallagen föreskrivs bland annat att understöd till enskilda företag är förbjudet såvida inte synnerliga skäl föreligger. Huruvida ett beslut om avknoppning innebär ett sådant stöd, prövas genom laglighetsprövning, vilket kan påkallas av varje kommunmedlem. Prövningen innebär att domstolen kan upphäva beslutet ifall det strider mot förbudet. En kommun kan emellertid verkställa beslutet innan prövningen har gjorts. Verkställandet sker exempelvis genom att kommunen träffar ett försäljningsavtal med en privat aktör. Kommunen uppträder således som avtalspart gentemot köparen och är bunden av de villkor som i avtalet fattas. Problem uppstår när domstolen upphäver ett beslut om avknoppning som skett till underpris, efter att verkställandet av beslutet i fråga redan har skett. Denna problematik har ställts på sin spets i ett antal fall, där enskilda företag förvärvat fungerande verksamheter till ett pris som, i jämförelse med värderingar i efterhand, har visat sig kraftigt understiga marknadsvärdet. Även om de kommunala besluten om avknoppningar i dessa fall har undanröjts, har det visat sig vara komplicerat att rätta besluten, huvudsakligen på grund av bindande civilrättsliga avtal.

    Sammanfattningsvis kan avknoppningar föranleda rättslig problematik som i denna uppsats närmare analyseras. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (pdf)
    omslag
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 40.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Westermark, Kristina
    Stockholms universitet.
    Kommun och företag i samarbete för lokal utveckling: exemplet Mjölby2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna skrift är en delrapport inom ett forskningsprojekt som har titeln ”Små kommuner och stora företag – betydelsen av kommunala strategier för regional ekonomisk hållbarhet”. Inom projektet genomförs fallstudier i Sverige, Norge och England. Här presenteras ett av dessa fall, nämligen Mjölby kommun i Östergötlands län. Det empiriska underlaget för rapporten består av olika dokument framställda genom kommunen, artiklar från media, statistiska källor samt 18 intervjuer med politiker, tjänstemän och representanter för företagen i Mjölby. Följande forskningsfråga har formulerats: Hur sker interaktion och samarbeten mellan kommunen och företag för resursutveckling som bidrar till lokal ekonomisk hållbarhet?

    Mjölby kommun tillhör Östergötlands län och har knappt 26 500 invånare år 2014. Sett till den storleksmässiga positionen bland alla Sveriges 290 kommuner är Mjölby nummer 94 med ett befolkningsantal under medel (som är drygt 33 000 år 2013) och över medianen (som är drygt 15 000 år 2013). Från 1970 till 2014 har befolkningen i Mjölby ökat med 1 855 personer. Befolkningsutvecklingen har varit ojämn över perioden och framförallt 1990-talets senare hälft innebar påtaglig befolkningsminskning. De negativa befolkningstalen innebar en period med sämre framtidstro. Sedan 2006 har tillväxten varit sammanhängande och stabil och det är något som bidragit till stärkt självbild.

    Antalet sysselsatta i Mjölby (förvärvsarbetande dagbefolkning) var år 2013 knappt 12 000 personer. Nettoförändringen under mätperioden 1990 till 2013 vad gäller förvärvsarbetande dagbefolkning i kommunen motsvarar en ökning med 271 sysselsatta (2 procent). I Mjölby finns det tre stora privata arbetsgivare och samtliga dessa är familjeägda företag. Toyota är den största med omkring 1 850 anställda. Här sker produktion av lagertruckar. Väderstad-Verken är Mjölbys andra största privata arbetsgivare med säte i Väderstad. Här sker tillverkning av jordbruksmaskiner. Den tredje största privata arbetsgivaren i Mjölby efter Toyota och Väderstad-Verken är Runsvengruppen. Familjeföretaget Runsvengruppen har idag omkring 1 800 anställda. De som är anställda i bolagets detaljhandelsverksamhet – Runsvengruppen Aktiebolag – finns vid varuhusen ÖoB och är därmed utspridda över hela landet. Partihandelsverksamheten inom koncernen har ökat till 230 sysselsatta år 2013 och enligt de uppgifter vi har haft tillgång till, är denna sysselsättning koncentrerad till kontoret i Skänninge som är en tätort i Mjölby kommun.

    Diskussionen i denna rapport om samverkan och interaktion mellan kommun och stora företag är strukturerad efter tre teman; nätverk, ortsutveckling och utbildning. Med nätverk åsyftas kontakter och relationer som formellt eller informellt hanterar samarbeten mellan kommun och företag. Vårt andra tema; ortsutveckling innefattar mobilisering av resurser för fysisk infrastruktur, transport och kommunikation, bostäder, mark och lokaler, samt för utveckling av  anläggningar och service för fritid och nöjen. Hit hör även mer mjuka frågor om attraktivitet. Slutligen har vi valt att fokusera på utbildning. Inom utbildningstemat ingår kompetensutveckling som är en nyckelfaktor för utvecklingsmöjligheter; detta gäller både för företag och för individer.

    I rapportens slutsatser lyfter vi fram följande fyra faktorer som vi bedömer har stor inverkan på hur samverkan mellan företag och kommun sker i Mjölby kommun.

    1. Storföretagen i Mjölby har inte funnits här så länge och de är lokaliserade på olika orter.
    2. Näringslivet i Mjölby har en stor mångfald.
    3. Mjölby kommun ”går bra” med befolkningstillväxt och sysselsättningstillväxt.
    4. Mjölby är tätt integrerat med det växande Linköping.

    Mjölby kommun och de stora företagen har olika kontakter och som har inverkan på lokal utveckling. Samverkan sker dels för långsiktiga processer och inom utbildning och dels för tidsspecifika projekt som kan beröra lokala anläggningar och infrastruktur. Företagen stödjer den lokala tillgången till service och fritidsaktiviteter för sina anställda genom sponsoraktiviteter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 41.
    Persson, Bo
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Syssner, Josefina
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lokal forskningspolitik: ett nytt kommunalt politikområde?2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Svenska kommuner har under det senaste decenniet blivit allt viktigare forskningspolitiska aktörer. Kommunerna samverkar allt mer med forskare och forskningsmiljöer, och fungerar i ökad utsträckning också som finansiärer av forskning. Nya organ för kommunal forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) och samverkan mellan kommun och universitet har etablerats. På så vis tycks kommunal forskningspolitik ha vuxit fram som ett nytt politikområde i Sverige. Det är emellertid relativt outforskat i vilken mån kommunerna formulerar sammanhållna strategier och mål för den forskningspolitik de bedriver. Det är också i hög utsträckning outforskat vilka överväganden som ligger till grund för att svenska kommuner väljer att stödja forskning.

    Mot bakgrund av ovanstående har vi i denna rapport undersökt i vilken mån svenska kommuner formulerat och antagit specifika forskningspolitiska strategier i förhållande till universitet och högskolor. Syftet med vår rapport är att på detta vis öka kunskapen om en framväxande kommunal forskningspolitik. Följande frågeställningar har varit vägledande i vårt arbete.

    • Vilka forskningspolitiska motiv kan identifieras i kommunernas strategier för samverkan med universitet och högskolor?
    • Vilka former för samverkan med universitet och högskola beskrivs av kommunen?
    • Var har frågan om samverkan med universitet och högskola placerats i den kommunala organisationen?

    Studien är baserad på ett strategiskt urval av de 31 kommuner i Sverige som hyser en statlig högskola eller ett statligt universitet. Vi har valt ut sex kommuner av olika storlek och geografiskt läge för att på så vis inkludera små, medelstora och stora kommuner med spridning över hela landet. Vi har i studien analyserat dokument där kommunerna beskriver sina strategier för forskning och/eller samverkan med universitet och högskola. Dokumenten har analyserats med hjälp av kvalitativ textanalys.

    Vi har i vår studie identifierat två primära forskningspolitiska motiv bakom kommunernas strategier för samverkan med universitet och högskolor. För det första ser man universitet och högskola som en viktig aktör för att främja kompetensutveckling och evidensbaserade verksamheter i den kommunala organisationen, i det lokala näringslivet och för kommuninvånarna. Här förefaller de forskningspolitiska motiven i hög grad vara sammankopplade med utbildningspolitiska mål. För det andra ser man universitet och högskolor som en betydande resurs vad gäller att tillgodose tillväxt- och utvecklingspolitiska behov så som sysselsättning, konkurrenskraft och företagsetablering. Här blir universitetet ett led i det mer övergripande närings- och välfärdspolitiska arbetet. I de minsta kommunerna i vårt urval trycker man mer på  tillväxtorien terade motiv, ofta knutet till teknisk utveckling och  innovationer, medan man i de något större kommunerna i lika hög grad betonar motiv som har med den kommunala organisationens kunskapsutveckling att göra.

    Vad gäller samverkansformerna, så ser vi att samverkan beskrivs både som strukturer för mer generell samverkan och som mer specifika och målinriktade verksamheter. Det innebär att vi kan se att det i flera fall finns en ambition att skapa tydliga strukturer – till exempel i form av gemensamma forum– där möten och samverkan ska ske. Samtidigt förekommer mer utfallsorienterade resonemang, som t.ex. att stödja specifika projekt för näringslivsutveckling eller evidensbaserad kunskapsanvändning. Det finns skillnader i hur kommunerna väljer att beskriva olika samverkansformer. Medan de mindre kommunernas samverkan ofta beskrivs i form av avtal med en specifik högskola, är de större kommunernas samverkansaktiviteter bredare (samarbete bedrivs med flera högskolor) och i praktiken uppsplittrade på flera olika aktiviteter. Vad gäller var samverkan placeras organisatoriskt, så har vi noterat att det i de flesta dokument som vi analyserat uttrycks tydligt att kommunstyrelsen har (eller borde ha) ett övergripande ansvar för kommunens olika forskningspolitiska satsningar och samarbeten, även om verksamheten i praktiken är starkt decentraliserad. Ett flertal kommuner tycks dock också förespråka en gemensam styrning – där styrningen utövas i dialog mellan kommunen, dess verksamhetsföreträdare och lärosätet.

    Vi har i vår studie också funnit att det som skulle kunna vara forskningspolitiska strategidokument, inte riktigt gör skäl för den benämningen. Fokus i strategierna ligger främst på universitetens roll inom utbildning, kompetenshöjning, tillväxt och som draglok för att öka antalet medborgare i kommunen. Vi ser detta som en indikation på att kommunernas långsiktiga planer kring forskningsfrågor fortfarande är ganska outvecklade. När det gäller universitetens roll för en mer generell kunskaps- och utvecklingspolitik verkar kommunerna vara mindre aktiva. Vi ser också ett stort behov av ytterligare studier på detta relativt outforskade område.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 42.
    Syssner, Josefina (Redaktör)
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Verksamhetsberättelse 2014: Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, April 20152015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) är ett centrum för forskning, utveckling och samverkan vid Linköpings universitet. Det övergripande målet för CKS är att bredda och fördjupa den kommunstrategiskt relevanta kunskapsbildningen, till stöd för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Ambitionen är att CKS ska utgöra ett nationellt kraftcentrum för strategisk kommunforskning, och fungera som en vetenskaplig resurs i kommunernas övergripande utvecklingsarbete.

    Verksamheten har under 2014 präglats av en fortsatt omsvängning mot ett mer forskningsorienterat arbetssätt – i enlighet med de nya ramar för verksamheten som började gälla den 1/1 2013. Detta har inneburit att flera nyrekryteringar gjorts, precis som året innan, men också att befintlig personal i allt större utsträckning arbetat med att initiera och genomföra konkreta forskningsprojekt. Under 2014 har CKS också beviljats medel för två forskningsprojekt av Formas, respektive Vetenskapsrådet. Detta stärker CKS position som forskningsmiljö.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 43.
    Grip, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vårdcentralen och det ömtåliga hjärtat2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i de skillnader i ohälsa mellan tvillingstäderna Linköping och Norrköping som tidigare dokumenterats i en rapport som publicerades i CKS skriftserie år 2012. Skillnaderna är stora till Norrköpings nackdel, visade den rapporten. Överdödligheten i Norrköping är påtaglig, inte minst när det gäller hjärt-kärlsjukdomar, den diagnosgrupp som fortfarande orsakar flest dödsfall i Sverige. Sjukdomstypen står därför i centrum för denna studie, som är en studie som bygger på kvalitativa intervjuer huvudsakligen med distriktsläkare på ett antal utvalda vårdcentraler.

    Boendesegregeringen har ökat i bägge städerna under de senaste trettio åren, vilket sannolikt förstärker ojämlikheten i ohälsa mellan olika  ocioekonomiska områden. Att ökade klyftor leder till större ohälsoskillnader är väldokumenterat när det gäller olika städer och kommuner. Hur ohälsan ser ut på stadsdelsnivå har emellertid inte undersökts. Olikheterna på stadsdelsnivå när det gäller den dominerande dödsorsaken, hjärtsjukdomar och hjärtdödlighet, blev därför intressant att undersöka. Här samverkar socioekonomiska förhållanden knutna till befolkningen med den fysiska miljön i respektive stadsdel, men också med den vård som erbjuds genom vårdcentralerna. Eftersom hjärtdödligheten enstaka år är begränsad i små geografiska områden och skillnader kan hänföras till slumpen valde forskargruppen att undersöka hjärtsjukligheten i stället, med statistiskt underlag från vårddatalagret, en särskild databas som landstinget i Östergötland byggt upp (det s.k. vårddatalagret) och som är ett etablerat statistiskt underlag.

    Skillnaderna mellan vårdcentralsområdena visade sig vara uppseendeväckande stora. I Norrköping dock inte i överensstämmelse med att socio-ekonomiskt mera utsatta och fattigare områden skulle ha ett högre antal diagnoser inom hjärt-kärlområdet. Den förhållandevis välbärgade förorten Åby exempelvis, sticker ut med ovanligt många sjukdomsdiagnoser när det gäller hjärtkärlsjukdomar och högt blodtryck. Vad kunde vara orsaken? Berodde det på vårdcentralens organisation och arbetssätt, skillnader i diagnossättning eller kunde det finnas andra förklaringar?

    Utifrån dessa frågor knöts undersökningens fokus till vad som händer på vårdcentralerna och i mötet mellan läkare och patient. Urvalet av vårdcentraler har delvis skett eftersom detta är vårdcentraler som förklarat sig intresserade av ett samarbete med forskargruppen Twincities Research Group. Men de representerar också tydligt socio-ekonomiskt olika miljöer.

    Syftet med studien är att för åren 2005-2009 undersöka hur arbetsvillkoren på ett antal vårdcentraler påverkar vården och diagnossättningen när det gäller hjärt-kärlrelaterade sjukdomar.

    Undersökningen baseras på fjorton kvalitativa intervjuer, i huvudsak med distriktsläkare som arbetar på de berörda vårdcentralerna.

    De centrala frågorna som ligger till grund för intervjuerna är:

    • Hur uppfattas arbetsvillkoren av informanterna ute på de olika vårdcentralerna?
    • Vilken betydelse bedöms arbetsförhållandena ha för vården och mera specifikt diagnosernas tillförlitlighet?
    • Hur säker anser informanterna att diagnossättningen är avseende sjukdomsförekomst när det gäller hjärt-kärlsjukdomar?

    Det framgår av intervjuerna att läkarförsörjningen och kontinuiteten när det gäller läkare på vårdcentralerna är centralt för vårdkvalitén. Förekomsten av hyrläkare leder till ökad belastning för den ordinarie personalen och med sämre kvalitét på vården som följd.

    Ledningsfunktionens betydelse, liksom graden av inflytande för den egna vårdcentralen är andra företeelser som lyfts fram i intervjuerna.

    Ersättningssystemen påverkar, men inte enligt uttalade intentioner. Det förekommer såväl över- som underrapportering när det gäller diagnoser, delvis som en följd av stress, men också som en följd av ersättningssystemens utformning, vilket gör sjukdomsstatistiken otillförlitlig ur forskningssynpunkt, hävdas det av flera informanter.

    Det numera lagstadgade kravet på bättre tillgänglighet för nybesök har inneburit att uppföljningen av multisjuka och kroniska patienter har fått stå tillbaka. Uppföljningen av patienter med hjärtkärldiagnos eller förstadier till hjärtkärlsjukdomar har därmed ofta fått längre väntetider än tidigare, påpekas det också i flera intervjuer.

    En underliggande frågeställning i föreliggande studie var att ge svar på frågan: Varför följer inte den diagnostiserade hjärtsjukligheten i vårdcentralsområdena socioekonomiska gradienter?

    Enligt informanterna, som intervjuats för den här artikeln, beror detta delvis på att arbetsvillkor och vårdtyngd är olika mellan vårdcentralerna. Det framkommer tydligt av intervjuerna att läkarnas och annan vårdpersonals arbetsvillkor upplevs ha betydelse för kvalitén på vården.

    Av de här representerade åtta stadsdelarna, är hjärt-kärldiagnoserna allra flest i det område, Skäggetorp i Linköping, som har en befolkning med svårast socio-ekonomiska omständigheter. Som god tvåa kommer emellertid Åby vårdcentral i Norrköping, där befolkningen generellt har det betydligt bättre.

    Det som också framgår tydligt av intervjuerna är att statistiken över diagnostiserade hjärtkärlsjukdomar inte anses vara ett tillförlitligt mått på förekomsten av hjärtkärlsjukdomar. Det förekommer såväl över- som underrapportering.

    Hjärt-kärldiagnoserna är något fler i Linköpings olika stadsdelar än i deras motsvarigheter i Norrköping. En möjlig förklaring till att diagnoserna är fler i Linköping, kan vara att det funnits och finns en bättre läkarförsörjning sammantaget. Därmed upptäcks fler hjärtsjukdomar och dessa blir bättre dokumenterade. Även den specifika diagnosen hjärtinfarkt utgör en större andel i Linköping än i grannstaden. Det kan alltså vara så att det finns fler dokumenterade hjärtinfarkter i Linköpings olika stadsdelar, samtidigt som betydligt fler hjärtinfarktpatienter dör i Norrköping utan att dessa tidigare dokumenterats!

    Den här studien har också tydligt visat att arbetsförhållandena på vårdcentralerna är viktiga för vårdens kvalitét. Besvärliga arbetsvillkor på vårdcentralen – bristande läkarbemanning på fasta tjänster, osäker och otydlig arbetsledning, vårdens styrning – kan ge betydande försämringar i vården, inte minst för kroniskt sjuka. Detta är fallet oavsett socio-ekonomisk status på området där vårdcentralen är belägen. Konsekvensen kan bli att hjärt-kärlsjukdomar inte följs upp systematiskt och i tid. Därmed riskerar människor att dö i förtid i dessa åtgärdbara sjukdomar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (pdf)
    omslag
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 44.
    Nilsson, Victor
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Det allmännas skadeståndsansvar vid underlåtenhet: En studie av Landskrona-domens effekter2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I mars 2013 avkunnades den så kallade Landskrona-domen. Domen handlar om en 13-årig flicka som i december 2002 anlade en brand som ödelade ett Åhlénsvaruhus i Landskrona. Skadorna uppgick till cirka 60 miljoner kronor. Flickan kom från svåra hemförhållanden och hade en lång historik av placeringar på olika vårdhem samt på barn- och ungdomspsykiatrin i Lund. Vid tillfället för branden var flickan omhändertagen enligt LVU av socialnämnden i Landskrona kommun, men tillfälligt placerad hos sin mor.

    Försäkringsbolagen If Skadeförsäkring och Zurich stämde Landskrona kommun och yrkade ersättning motsvarande den försäkringsersättning bolagen utgett med anledning av branden.

    Högsta domstolen avgjorde domen till försäkringsbolagens fördel och ställer i domskälen frågorna kring underlåtenhetsansvar samt beviskrav och bevisbörda vid sådan typ av ansvar på sin spets. Högsta domstolen bjuder på en omfattande genomgång av vad som gäller vid underlåtenhetsansvar, det allmännas ansvar samt det allmännas dokumentationsskyldighet. Högsta domstolen skapar också en ny bevisregel. Bevisregeln tar formen av en presumtionsregel avseende skadeståndsansvar när en myndighet brustit i sin utredningsskyldighet och bristen beror på myndighetens bristfälliga dokumentation.

    I uppsatsen förklaras underlåtenhetsansvar, det allmännas ansvar och dokumentationsskyldighet utifrån författningar, rättspraxis, förarbeten och doktrin. Vidare ges en introduktion i rättsekonomi, då rättsekonomi delvis präglar uppsatsens analys. I uppsatsens analys besvaras frågan om vilken betydelse Landskrona-domen får för ansvar vid passivitet från det allmänna. Som ett led i svaret på frågan diskuteras även kopplingen mellan myndigheters dokumentationsskyldighet och det allmännas ansvar, när de bevisregler som lanserades i domen blir tillämpliga samt huruvida utvecklingen som följer av Landskrona-domen är eftersträvansvärd.

    Resultatet av uppsatsen visar på rimligheten i Högsta domstolens avgörande, men också vilka konsekvenser Landskrona-domen riskerar att få. Framförallt riskerar domen innebära konsekvenser avseende ett ökat dokumentationskrav och en risk för feltolkning av domens innehåll.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 45.
    Börjeson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    En evidensbaserad politisk organisation?2014Ingår i: Kommunstrategiska perspektiv: demokrati, organisation, kunskap och samhällsförändring / [ed] Brita Hermelin, Norrköping: CKS, Linköpings universitet , 2014, 1, s. 39-46Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I det här kapitlet ska jag diskutera ambitionen att utveckla en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten, och framför allt; det faktum att det hittillsvarande arbetet med detta framför allt utgått från att man fokuserat den enskilde yrkesutövarens praktik. Frågorna om hur det sociala arbetet bör organiseras för att stödja ett evidensbaserat arbetssätt har ägnats långt mindre uppmärksamhet, och frågorna om den politiska styrningen av socialtjänsten har knappt uppmärksammats alls. Detta innebär påtagliga begränsningar – framför allt att frågan om en evidensbaserad praktik mer eller mindre reduceras till en fråga om den enskilde yrkesutövarens intresse och förmåga. Detta är självfallet inte oviktigt, men det är också viktigt att rikta intresset mot frågorna om det sociala arbetets organisation och mot hur den politiska styrningen av socialtjänsten fungerar. Min ambition är att – i första hand genom att se till forskning som utvecklats inom andra discipliner än socialt arbete – pröva några tankar om hur dessa begränsningar skulle kunna övervinnas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    En evidensbaserad politisk organisation?
  • 46.
    Wänström, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Folkomröstningar - mer demokratisk delaktighet eller mindre politiskt ansvarstagande?2014Ingår i: Kommunstrategiska perspektiv: demokrati, organisation, kunskap och samhällsförändring / [ed] Brita Hermelin, Norrköping: CKS, Linköpings universitet , 2014, 1, s. 13-22Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Folkomröstningar - mer demokratisk delaktighet eller mindre politiskt ansvarstagande?
  • 47.
    Erlingsson, Gissur Ó.
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fogelgren, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Olsson, Fredrik
    Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
    Thomasson, Anna
    Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet, Ekonomihögskolan.
    Öhrvall, Richard
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hur styrs och granskas kommunala bolag?: Erfarenheter och lärdomar från Norrköpings kommun2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det är vanligt, och blir allt vanligare, att kommuner organiserar sin verksamhet i kommunala bolag. I dagsläget finns omkring 1 700 kommunala bolag (i primärkommunerna). Bolagen spelar en viktig samhällsekonomisk roll. Enligt vissa beräkningar omsätter de ungefär 200 miljarder kronor, sysselsätter omkring 48 000 personer och har ett sammanlagt värde på cirka 1 875 miljarder. Parallellt med att de har vuxit i antal har flera kritiska debatter blossat upp om dem under 2000-talet. Beaktat det samhällsekonomiska perspektivet, samt att bolagens existens motiveras av att de ska ha ett kommunalt ändamål, är rapportens utgångspunkt att det är angeläget att studera frågor som rör styrning och granskning av kommunala bolag.

    Rapportens övergripande syfte är därför att inventera de verktyg för ägarstyrning som en kommun kan nyttja för att säkra att de kommunala bolagen verkligen gör det de är avsedda att göra. Det är en pilotstudie, oss veterligen den första i sitt slag. Eftersom vi saknar jämförbara data från andra kommuner att ställa våra resultat mot har vi heller ingen möjlighet att säga huruvida det vi finner ska betraktas som ”bra” eller ”mindre bra”. Det är heller inte vår avsikt. Ambitionen är istället att bidra till ökad reflektion kring hur kommuner kan bli bättre som bolagsägare. Med stöd i våra resultat redovisas slutsatserna i form av sex diskussionspunkter. De har en generell prägel och torde ha relevans för alla kommuner som äger bolag.

    • Fullmäktigeledamöter efterlyser ett levande samtal om bolagen. Vår undersökning visar att överraskande många fullmäktigeledamöter anser att bolagen inte diskuteras i tillräckligt stor utsträckning i kommunfullmäktige. Hit hör också att ungefär hälften av fullmäktigeledamöterna (som saknar styrelseuppdrag) som besvarade vår enkät uttrycker missnöje med hur lekmannarevisorernas granskning av bolagen återrapporteras till fullmäktige. Från fullmäktigeledamöternas sida finns sålunda en önskan om att bolagen diskuteras i större utsträckning i kommunfullmäktige liksom att lekmannarevisorernas rapporter lyfts fram på ett bättre sätt i fullmäktige.
    • Det finns en viss opinion för att reformera dagens bolagsstruktur. Flera av dem som besvarade vår enkät anser det vara olämpligt att driva verksamheter inom ”kultur, fritid, turism och event” samt ”kommunikationer, transport och magasinering”. Kritisk diskussion om existensberättigandet för vissa bolag förekom också i våra intervjuer. Hit hör också att en minoritet av dem som besvarade enkäten anser att dagens bolagsstruktur är tydlig och genomskådlig. Siffran betraktar vi som låg mot bakgrund av att kommunfullmäktige bär det yttersta ansvaret för kommunernas bolagsstyrning. Dessa sakförhållanden aktualiserar frågan om kommunen borde initiera en samlad diskussion om hur optimal dagens bolagsstruktur egentligen är.
    • Det finns frågetecken om arkivering, dokumentation och öppenhet. Den upplevda bristen på transparens i bolagsstrukturen tangerar frågor om insyn och ansvarsutkrävande. En förutsättning för kritisk medborgerlig, forskningsmässig eller journalistisk granskning av offentligt utförda verksamheter (och därmed för ansvarsutkrävande) är att det är någorlunda enkelt att granska bolagen. Här finns utvecklingsområden. I vår enkät svarade cirka hälften av fullmäktigeledamöterna (utan styrelseuppdrag) att de helt enkelt inte vet om det är lätt eller svårt att få ut information om de kommunala bolagen. Dessutom angav en majoritet av de svarande att de tror att insyn och granskning blir svårare när verksamhet bedrivs i bolagsform. Också värt att uppmärksamma är att bara drygt hälften av styrelseledamöterna uppgav att de kände till de etiska riktlinjerna för de kommunala bolag i vars styrelse de sitter. Det är en anmärkningsvärd siffra då styrelserna själva ansvarar för att dessa riktlinjer ska vara på plats. Vad avser upprättande av och kännedom om exempelvis etiska riktlinjer förefaller en del arbete återstå i ett par av bolagen.
    • Enligt politiker och styrelseledamöter fungerar lekmannarevisionen bra, men man efterlyser en bättre diskussion av revisorernas granskningar i fullmäktige. Vår enkätstudie, liksom våra intervjuer med lekmannarevisorer, ger vid handen att lekmannarevisionen i Norrköpingfungerar tillfredsställande. Åtta av tio ansåg den fungera mycket eller ganska väl, och lekmannarevisorerna säger sig uppleva en stigande respekt för det arbete de utför. Ett utvecklingsområde som vi noterar imaterialet är att såväl fullmäktigeledamöterna som de intervjuade  lekmannarevisorerna tycker att bolagen och revisorernas granskningar diskuteras i för liten utsträckning i fullmäktige. Med tanke på att båda aktörerna delar denna problembeskrivning torde detta vara förhållandevis lätt att åtgärda.
    • Arbetet med att utse styrelser kan stärkas och bli mer transparent; utbildning och kompetensutveckling för styrelserna kan vässas. I enkätstudien spårar vi ett visst missnöje med processen genom vilken styrelseledamöter i Norrköpings kommunala bolag tillsätts. Bland fullmäktigeledamöter som saknar styrelseuppdrag menar bara drygt hälften att processen är genomskinlig och en tredjedel anser att befintliga processer inte säkrar att lämpliga styrelseledamöter ta  fram. En anmärkningsvärt låg andel, 15 procent, menar att det rådande sättet på vilket styrelseledamöter tas fram till stor del säkerställer att lämpliga kandidater utses till bolagsstyrelser. I materialet reses också frågetecken kring vilka utbildningsinsatser som erbjuds för styrelseledamöter. Avseende utbildningar för styrelseledamöter förefaller det finnas utrymme för förbättringar genom bättre struktur och systematik avseende frågor som när utbildningarna ska ges, vem som ska ansvara för att de ges och vad utbildningarna ska innehålla.
    • ”Personunion”: ett principiellt dilemma. I likhet med de flesta av landets kommuner finns i Norrköping en koncentration av uppdrag till ett mindre antal av kommunens ledande politiker. Vissa ser klara fördelar med ett sådant system. Styrningen blir mer praktisk och effektiv: de som sitter på flera stolar är redan insatta i kommunens organisation och i de aktuella frågorna, vilket gör att det blir lättare att hålla samman den interna styrningen då kommunikationen mellan tunga beslutsfattare underlättas. Samtidigt reser ordningen frågor, främst för att den ger upphov till en ”dubbla stolar”-problematik som kan bidra till försvårad insyn och kontroll, och därmed också besvärligare ansvarsutkrävande. Till ”dubbla stolar”-problematiken hör också följande. I fallet Norrköping sitter en av fyra styrelseledamöter även i kommunfullmäktige; och dessutom sitter flera kommunstyrelseledamöter i moderbolagets (Rådhus AB) styrelse. På papperet är det inte givet att rollerna är förenliga. Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret över kommunens bolagsstyrning och vidare har kommunstyrelsen sedan 2013 förstärkt uppsiktsplikt över bolagen. Det innebär att fullmäktige- och kommunstyrelseledamöter har en ägarrelation till bolagen. Så, för de fullmäktige- och kommunstyrelseledamöter som sitter i kommunala bolagsstyrelser innebär läget en potentiell lojalitetskonflikt: förutom att ha ägaransvar och uppsiktplikt, förväntas de agera utifrån bolagets perspektiv och se till bolagens bästa. Sedan en rapport från kommunrevisionen publicerades år 2012 finns det emellertid en diskussion om dessa frågor som signalerar medvetenhet om personunionens inneboende dilemman. Ett arbete pågår med att formalisera styrningen och uppföljningen av de kommunala bolagen i Norrköpings kommun.
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hur styrs och granskas kommunala bolag?: Erfarenheter och lärdomar från Norrköpings kommun
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 48.
    Hermelin, Brita
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.