liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 6 av 6
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Karolina
    et al.
    Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lindblad, Eva
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Mårdsjö Blume, Karin
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Nilsson, Ulf
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, TCSLAB - Laboratoriet för teoretisk datalogi. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Philipsson, Anette
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Sundkvist, Maria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Livet som doktorand vid Linköpings universitet: Resultat från en enkätundersökning våren 20042005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I maj 2004 genomfördes en enkätundersökning som riktades till alla doktorander vid Linköpings universitet. De frågeområden som enkäten behandlade inkluderade doktorandens bakgrund och nuvarande status; handledningssituationen samt forsknings- och arbetsmiljö; upplevd särbehandling; forskarutbildningskurser och seminarier; pedagogisk utveckling och undervisning, samt ett antal frågor om hur doktoranden såg på sin forskarutbildning, sin egen insats och på framtiden. Dessutom fanns möjlighet att i fritext ange vad som var positivt respektive negativt med utbildningen, samt att ge förslag på vad som borde förändras och bevaras.

    Enkäten sändes till de cirka 1 360 personer vars e-postadresser var tillgängliga. Närmare 70 %, eller över 900 personer, svarade på enkäten; i ungefär samma omfattning på samtliga fakulteter. Ungefär 5 % uppgav inte någon fakultetstillhörighet. Cirka 45 % av de svarande angav att de var kvinnor, medan 52 % angav att de var män. Det var dock stora variationer i könsfördelningen på fakultetsnivå. Kvinnornas medianålder var något högre än männens, och åldersspridningen var störst på Hälsouniversitetet (HU). Doktoranderna vid Linköpings tekniska högskola (LiTH) var i genomsnitt yngst och en mindre andel av dem, jämfört med övriga, hade hemmavarande barn. Det var en högre andel kvinnor än män som hade hemmavarande barn. Ungefär tre av fyra bodde i Norrköping eller Linköping; en högre andel på LiTH, och en lägre andel på Filosofisk fakultet (Fil fak) och Utbildningsvetenskap (UV).

    Drygt hälften av alla som svarade på frågan hade genomfört hälften eller mindre av sin forskarutbildning. Att vara antagen till licentiatexamen var betydligt vanligare på LiTH (ca 12 %) än på övriga fakulteter. Drygt en fjärdedel av de svarande deltog i någon forskarskola. Det vanligast skälet till att ha gjort ett längre uppehåll var föräldraledighet (8 %) följt av förvärvsarbete (5 %).

    Den vanligaste formen av försörjning var doktorandanställning, men det fanns stora skillnader mellan fakulteterna/motsvarande. HU hade lägst andel. En tredjedel av doktoranderna där hade istället klinisk tjänst. Drygt 80 % av de forskarstuderande vid LiTH hade doktorandanställning. Att enbart ha utbildningsbidrag var sällsynt på samtliga fakulteter, medan kombinationen utbildningsbidrag och assistenttjänst förekom; och då mest frekvent vid HU (drygt 12 %). Den vanligaste uppgivna aktivitetsgraden oavsett fakultet var mellan 90 och 100 % (cirka 25 % av de svarande) medan det på HU fanns en andel – nära 20 % – med mycket låg aktivitetsgrad (0–10 %).

    Doktoranderna var tämligen nöjda med sin utbildning. På en femgradig skala där 5 stod för ”mycket bra” och 1 ”mycket dålig” hamnade medelbetyget på forskarutbildningen på 3,65. Doktoranderna på Filosofisk fakultet och LiTH satte ett något högre betyg, men variationerna mellan fakulteterna var små. Betyget på den egna insatsen sattes av de allra flesta något lägre, medelvärdet var 3,60 på samma skala. De mer detaljerade frågorna om handledning och avhandlingsarbete hade i flera fall högre medelvärde: Handledarens intresse för doktorandens forskning, handledarens läsning av texter, förekomsten av konstruktiv kritik och doktorandens förtroende för handledaren låg nära värdet 4 på den femgradiga skalan. Lägre medelvärden gavs på frågan om handledaren underlättar för doktoranden att få kontakt med andra forskare. Tiden som användes för handledning skiftade en del mellan fakulteterna, men sammanfattningsvis fick cirka 80 % av alla doktorander 1–10 timmar handledning per månad. Filosofisk fakultet och Utbildningsvetenskap hamnade oftare i den nedre delen av intervallet och LiTH samt HU i den högre delen. Uppfattningen att tiden som gavs svarade mot behovet skiftade. Mest nöjda med tidens omfattning var doktoranderna på Utbildningsvetenskap; minst nöjd var man på LiTH.

    På frågorna om forskarutbildningskurser hamnade medelvärdena lägre än på frågorna om handledning. Det var liten skillnad mellan forskarskoledoktorander och övriga på dessa frågor.

    Rent allmänt var alla mycket nöjda med sin forsknings- och arbetsmiljö. Genomgående fick frågorna inom det området högt medelbetyg, med undantag för dem som rörde tillgången till nationella och framför allt internationella forskarnätverk. Den sociala miljön i doktorandgruppen skattades högre än densamma på institutionen i sin helhet.

    Enkäten innehöll även frågor om upplevd positiv och negativ särbehandling. Cirka 50 personer, med få undantag kvinnor, instämde i att de upplevt negativ särbehandling på grund av kön (svarade 4 eller 5 på den femgradiga skalan). Ingen fakultet utmärkte sig i detta avseende.

    Institutioner med en jämn könsfördelning föreföll ha färre fall av upplevd negativ särbehandling. De som upplevt negativ särbehandling på grund av etnisk bakgrund, sexuell läggning eller social bakgrund var färre till antalet. Även positiv särbehandling hade upplevts – antalet svar var av samma storleksordning som för negativ särbehandling. Spridningen över fakulteter och institutioner var även här stor.

    Efter disputationen kunde ungefär 70 % tänka sig en postdoc-period utomlands. Huvudskälet till att inte vilja åka var vanligen hänsyn till familjen, det vill säga situationen för barn och partner. Omkring hälften såg sina möjligheter som goda eller mycket goda att få ett arbete direkt efter examen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Livet som doktorand vid Linköpings universitet : Resultat från en enkätundersökning våren 2004
    Ladda ner (pdf)
    Omslag
  • 2.
    Dahlgren, Jörgen
    et al.
    Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fridén, Kerstin
    Thornell, Liselotte
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Wedborn, Helena
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Knuthammar, Christer
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Nordlander Hällgren, Marianne
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Brage, Christina
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Perselli, Jan
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Strategiska vägval: En utredning om vetenskaplig informationsförsörjning vid Linköpings universitet2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tillgång till information i dess skilda former utgör en grundläggande och nödvändig förutsättning för universitetets verksamhet, för utbildningen och för forskningen. Utvecklingen på IT-området resulterar efterhand i nya vägar för att söka och finna information i växande mängder. Jämsides med detta pågår en förändring på utbildningsområdet, varmed tyngdpunkten förskjuts från undervisning till lärande och i ett livslångt perspektiv. För att förädla det s.k. informationssamhället till Kunskapssamhälle krävs god förmåga att finna, värdera och bearbeta information, vetenskaplig och annan. Vikten därav för vetenskaplig kunskapsutveckling, för problemlösning och kvalificerat beslutsfattande blir alltmer uppenbar.

    Utifrån utvecklingstendenser som dessa tillsatte rektor vid Linköpings universitet en särskild utredning i mars 2002. Den fick uppgiften att lämna förslag i syfte att öka ”studenternas och de anställdas möjligheter att ta tillvara och i universitetets verksamhet på ett kostnadseffektivt sätt nyttiggöra den moderna informationsteknikens potential för spridning av och sökande efter kunskap.” I sammanhanget riktades särskilt intresse mot universitetsbiblioteket som en pedagogisk resurs inom universitetet. Vidare efterfrågades en analys av formerna för finansiering och strategisk ledning av vetenskaplig informationsförsörjning vid Linköpings universitet.

    Strategiska vägval innehåller den slutförda utredningens fyra delstudier: Informationsförsörjning och pedagogisk utveckling, Mediemarknadens utmaningar, Elektronisk publicering vid Linköpings universitet samt Organisation och finansiering av biblioteksverksamheten vid Linköpings universitet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Linköpings universitet
    Ladda ner (pdf)
    Omslag
  • 3.
    Dahlgren, Jörgen
    et al.
    Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fridén, Kerstin
    Thornell, Liselotte
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Wedborn, Helena
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Knuthammar, Christer
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Nordlander Hällgren, Marianne
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Brage, Christina
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Perselli, Jan
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Strategiska vägval: Slutbetänkande2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tillgång till information i dess skilda former utgör en grundläggande och nödvändig förutsättning för universitetets verksamhet, för utbildningen och för forskningen. Utvecklingen på IT-området resulterar efterhand i nya vägar för att söka och finna information i växande mängder. Jämsides med detta pågår en förändring på utbildningsområdet, varmed tyngdpunkten förskjuts från undervisning till lärande och i ett livslångt perspektiv. För att förädla det s.k. informationssamhället till Kunskapssamhälle krävs god förmåga att finna, värdera och bearbeta information, vetenskaplig och annan. Vikten därav för vetenskaplig kunskapsutveckling, för problemlösning och kvalificerat beslutsfattande blir alltmer uppenbar.

    Utifrån utvecklingstendenser som dessa tillsatte rektor vid Linköpings universitet en särskild utredning i mars 2002. Den fick uppgiften att lämna förslag i syfte att öka ”studenternas och de anställdas möjligheter att ta tillvara och i universitetets verksamhet på ett kostnadseffektivt sätt nyttiggöra den moderna informationsteknikens potential för spridning av och sökande efter kunskap.” I sammanhanget riktades särskilt intresse mot universitetsbiblioteket som en pedagogisk resurs inom universitetet. Vidare efterfrågades en analys av formerna för finansiering och strategisk ledning av vetenskaplig informationsförsörjning vid Linköpings universitet.

    Strategiska vägval innehåller den slutförda utredningens fyra delstudier: Informationsförsörjning och pedagogisk utveckling, Mediemarknadens utmaningar, Elektronisk publicering vid Linköpings universitet samt Organisation och finansiering av biblioteksverksamheten vid Linköpings universitet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Strategiska vägval : Slutbetänkande
  • 4.
    Perselli, Ann-Katrin
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Teknologistudenter och informationshantering: En studie om informationskompetens vid Linköpings Tekniska högskola influerad av grounded theory2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The main purpose with this study is to investigate and understand how technology students handle information especially when they are working with their Master's thesis. A further purpose is to examine how technology students use library resources of the Linköping University. The research method used is grounded theory, where description of the method is an integral part of the study. Twelve qualitative interviews were made with newly qualified graduates from the engineering programs of Linköping Institute of Technology. The respondents were divided into two groups, A and B, with six in each group. All of them had completed or almost completed their education and their final thesis. The six engineers in group A had not chosen any course in information seeking, whereas in group B all six engineers had chosen the optional course, TGTU 60, offered in information seeking. The results indicate that the technology students adopt their way of seeking information from their teachers and supervisors and from the study culture. The students' adoption of information management is the social process that constitutes the core category of the research. The results also show that the engineering program is traditional and that the students seldom visit the library. A high rate of study, set course literature and traditional teaching are factors that scarcely stimulate the students to use the library. But after the course in information seeking, the respondents in group B had improved their information literacy and used the library more often.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Teknologistudenter och informationshantering : En studie om informationskompetens vid Linköpings Tekniska högskola influerad av grounded theory
  • 5.
    Sandewall, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, CASL - Cognitive Autonomous Systems Laboratory. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    A Neo-Classical Structure for Scientific Publication and Reviewing1997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    I propose a neo-classical structure for publishing and reviewing of scientific works. This proposal has the following characteristic components:

    • Electronic “preprint archives” and other similar mechanisms where research articles are made publicly available without prior formal review are considered as true and full-fledged publication of research from the point of view of priority of results.
    • Large parts of the reviewing process is done publicly and in the form of published review letters and other contributions to the scientific debate, rather than through anonymous and confidential review statements which dominate today. There is a switch from anonymous “pass-fail” reviewing towards open reviewing where the identity and the comments of the reviewers are made public.
    • Since open reviewing happens after publication, rather than before, there is a second step where articles are promoted to “recommended” or “certified” status through the decision of a review committee. The requirements for certification are set at least as high as for the formally published journal articles of today, so that it counts like journal publication in a CV.
    • Several techniques are foreseen for facilitating the selection process of the individual reader as well as for improving communication as such between researchers.
    • One should accept that there are good reasons why there may be several articles (from the same author) presenting the same result. This suggests the introduction of a formal concept of a “result” which is represented by several publications, and to allow citations to refer to results rather than to some specific publication of the result.

    I refer to this system as neo-classical because it assumes that peer review is done openly and after an article has been published. It is of course only proposed as a complement which can easily co-exist with the modern system, allowing each author to choose which of the two systems he or she wishes to use for a particular article.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    A Neo-Classical Structure for Scientic Publication and Reviewing
  • 6.
    Sandewall, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, CASL - Cognitive Autonomous Systems Laboratory. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Strategies and policies of Linköping University Electronic Press1997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

     

    Linköping University has recently created a separate entity, called Linköping University Electronic Press, for the unrefereed electronic publication of research articles and other university-related materials over the Internet. The present article presents the background for why the E-Press was created and the strategies which have been chosen for its operation at least during its initial period. The article identifies three key problems in the context of this strategy:

    • The purely formal problems concerning what counts as a publication;
    • The persistence problem of making sure that an electronically published article does not change over time;
    • The reception problems concerning how fellow researchersand the academic community regard electronically published articles.

    We describe how the formal problems and the persistence problems have been addressed in the E-Press initiative. With respect to the reception problems, we argue that scientific journals and journal-like conferences presently perform four distinct functions, and that these functions can be performed better if they are “unbundled” and addressed by other means. The four functions are:

    • Publication in the narrow sense - making the article publicly available;
    • Scientific quality control through reviewing;
    • Selection of relevant articles for the benefit of the researcher-reader;
    • Promotion of the scientific results of the author.

    The Electronic Press focusses on the first one of these four functions. We discuss how the other three functions can be separated and performed by other means than through a conventional journal or quality conference proceedings.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Strategies and policies of Linköping University Electronic Press
1 - 6 av 6
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf