liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 22 av 22
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Martinsson, Bengt-Göran
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Eriksson Barajas, Katarina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Svenskämnets och de moderna språkens didaktik2020Ingår i: Ämnesdidaktik vid Linköpings universitet / [ed] Karolina Muhrman, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2020, s. 26-32Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Muhrman, Karolina (Redaktör)
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Ämnesdidaktik vid Linköpings universitet2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna skrift ger en översikt av de ämnesdidaktiska miljöerna vid Linköpings universitet. Var och en av de ämnesdidaktiska miljöerna presenteras i ett kapitel där ämnets historia och utveckling beskrivs, hur den nuvarande forskningsfronten ser ut och var Linköpings universitet befinner sig i denna. Författarna ger exempel på pågående och genomförda forskningsprojekt samt andra aktiviteter som sker i de ämnesdidaktiska miljöerna, till exempel seminarier. De beskriver också vad det sker för samverkan och samarbeten med andra universitet, skolor, företag eller myndigheter. I varje kapitel finns kontaktuppgifter till företrädare för respektive ämnesdidaktisk miljö.

    Syftet med skriften är att ge en översiktsbild av vad ämnesdidaktik kan innebära samt den forskning och de aktiviteter som sker inom ämnesdidaktik på LiU. Skriften vänder sig både internt till medarbetare på LiU och externt till skolhuvudmän, skolledare, lärare, myndigheter osv. Genom att presentera LiU:s ämnesdidaktiska verksamheter kan vi öppna upp för samarbeten såväl internt som externt, för att utveckla den ämnesdidaktiska forskningen vidare, eller för att ge ämnesdidaktiskt stöd i olika sammanhang.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 3.
    Englund Bohm, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kultur och estetik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Jeppsson, Catarina
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kultur och estetik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Att lära matematik med estetiska lärprocesser2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka om och hur lärande i matematik kan främjas av ett estetiskt inspirerat arbetssätt samt om det finns skillnader i resultat mellan barn som är motoriskt starka respektive barn som är motoriskt svaga. Avsikten är också att undersöka vilka aktiviteter och lekar som lämpar sig för att träna barnens förmåga inom valt matematikområde. I studien jämförs matematikutveckling hos två grupper av sexåringar, en grupp (EL) som undervisats genom estetiska lärprocesser, och en grupp (NL) som arbetat med numeriska lekar i den ordinarie förskoleverksamheten.

    1. Vilka skillnader i matematikresultat finns det mellan EL och NL? (Se resultat Del 1)
    2. Vilket samband finns mellan hur frekvent övandet av en matematisk förmåga förekommit i aktiviteterna och matematikresultat? (Se resultat Del 2)
    3. Vilka relationer finns det mellan barnens motoriska förmågor och deras matematikresultat?
      1. Vilka skillnader i resultat finns det mellan barn som undervisats genom estetiska lärprocesser och som har god motorisk förmåga jämfört med barn som har mindre god eller dålig motorisk förmåga? (Se resultat Del 3 :1)
      2. Vilka skillnader i resultat finns det mellan barn som undervisats genom estetiska lärprocesser och som har god motorisk förmåga jämfört med barn som undervisats med numeriska lekar och som har en god motorisk förmåga? (Se resultat Del 3:2)
      3. Vilka skillnader i resultat finns det mellan barn som undervisats genom estetiska lärprocesser och som har mindre god eller dålig motorisk förmåga jämfört med barn som undervisats med numeriska lekar och som har mindre god eller stora motoriska svårigheter? (Se resultat Del 3:3)
      4. Vilka aktiviteter lämpar sig för att träna de olika matematiska förmågor som matematiktestet prövar? (Se resultat Del 4).
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Faskunger, Johan
    et al.
    Proactivity AB.
    Szczepanski, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kultur och estetik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Åkerblom, Petter
    Institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet.
    Klassrum med himlen som tak: en kunskapsöversikt om vad utomhusundervisning betyder för lärande i grundskolan2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kunskapsöversikten bygger på en genomgång av resultat och slutsatser från vetenskapliga och systematiska översikter där författarna sammanställt forskning som belyser hur skolprestationer främst bland barn i grundskoleålder påverkas av utomhusundervisning, av regelbunden fysisk aktivitet och/eller naturkontakt.

    Kunskapsöversikten visar att evidensen är tillräckligt stark för att konstatera att utomhusundervisning bidrar positivt både indirekt och direkt till skolprestation och skolresultat. Extremt få studier, endast någon enstaka, kan påvisa ett samband mellan utomhusundervisning och negativa effekter på elevernas lärande, pedagogernas arbetssituation eller på skolverksamheten i stort. Slutsatsen är att det finns tillräcklig stark evidens för att rekommendera mer utomhusundervisning i skolans pedagogiska verksamhet – eftersom inslag av undervisning i kombination med utomhusvistelse genererar en rad positiva effekter på elevers lärande, hälsa, fysiska aktivitet och deras personliga och sociala utveckling. Sammantaget visar översikten:

    • att utomhusundervisning leder till en lång rad positiva effekter för elever i grundskoleålder, till exempel förbättrad inlärning (ökad kognitiv förmåga, koncentration, arbetsminne, och studiemotivation),
    • att evidensen är tillräckligt stark för att det är möjligt att överväga implementering av fler utomhusbaserade inslag i undervisningen bland barn och elever i hela utbildningssystemet,
    • att evidensen är tillräckligt stark för utomhusundervisningens positiva kognitiva effekter, vilket gör det möjligt att överväga en förstärkning av befintliga såväl som inrättande av nya nationella utbildningsinsatser som främjar utomhusundervisning, fysisk aktivitet, samt naturkontakt i grundskolan, till exempel genom att involvera landets lärosäten med lärarutbildning i ett gemensamt utvecklingsarbete på nationell nivå,
    • att utomhusundervisning ligger i linje med moderna pedagogiska modeller för skolutveckling, undervisning och lärande.

    Stöd för ökad måluppfyllelse och god folkhälsa

    Forskningen visar att utomhusundervisning med regelbunden fysisk aktivitet och naturkontakt både direkt och indirekt kan ha positiva och meningsfulla effekter på lärande, skolprestationer, hälsa och välbefinnande, samt på elevernas personliga och sociala utveckling.

    De statistiska effekterna (effektmåtten) ligger vanligtvis på en låg till måttlig nivå. Men på samhällsnivå skulle de potentiellt kunna få stor relevans ur ett folkhälso- och skolperspektiv genom att bidra till högre måluppfyllelse inom grundskola, förskoleklass och fritidshem. Detta under förutsättning att program och kompetenshöjande åtgärder för utomhusundervisning införs i bred skala och är långsiktiga. Forskningen påtalar att tidsmässigt längre och mer omfattande utbildningsprogram eller insatser uppnår större effekter både motoriskt, socialt och kognitivt än korta och sporadiska pedagogiska insatser.

    Stark evidens för faktorer som indirekt påverkar skolprestationer

    Forskningen visar att regelbunden fysisk aktivitet med utökad rörelse och naturkontakt under skoldagen generellt leder till positiva effekter på inlärningsförmåga, skolprestationer och på en lång rad faktorer som är av betydelse för elevers utveckling men också för undervisningen. Betydelsefulla vetenskapliga argument finns för att utomhusundervisning – jämfört med när elever undervisats helt eller till stor del inomhus med mer eller mindre traditionella undervisningsstrategier – främjar faktorer som indirekt påverkar skolprestationer såsom förbättrad koncentration, arbetsminne samt personlig och social utveckling. Forskningen visar att detta i sin tur kan leda till ökad studiemotivation, förbättrad självkänsla, självkontroll och impulskontroll, kreativitet, samarbetsförmåga samt intention till en hälsosammare livsstil (motion och matvanor). Hög grad av fysisk aktivitet, liksom regelbunden naturkontakt under skoldagen och i undervisningen, uppvisar samband med skolprestation och med en lång rad faktorer som indirekt påverkar skolresultaten i positiv riktning hos elever.

    Mer undervisningstid i teoretiska ämnen leder inte till bättre resultat

    Forskningen visar att ökad fysisk aktivitet under skoldagen eller utökad undervisning i Idrott & hälsa inte leder till sämre resultat i teoretiska ämnen. Den mesta forskningen tyder tvärtom på att mer fysisk aktivitet leder till positiva effekter på skolresultat i teoretiska ämnen för elever, även om mer forskning behövs inom området.

    Inte heller en ökning av antalet undervisningstimmar i teoretiska ämnen, på bekostnad av bland annat Idrott & hälsa, leder till bättre resultat i teoretiska ämnen. Flera forskare och systematiska översikter påpekar också att en ökning av inomhusundervisning i teoretiska ämnen till och med kan öka risken för fysisk och psykisk ohälsa hos eleverna.

    Mer longitudinell forskning behövs

    För att öka skolans måluppfyllelse, förbättra skolresultat och främja sunda levnadsvanor bland barn och unga, visar kunskapsöversikten att det finns tillräckligt stark evidens för att överväga systematisk implementering av utomhusbaserad undervisning i skolan. En stor del av forskningsmaterialet består dock av tidsmässigt korta utvärderingar. Detta försvårar delvis möjligheten att dra mer långtgående slutsatser av hur utomhusbaserade inslag i den pedagogiska verksamheten kan bidra till en långsiktig och ändamålsenlig skolutveckling som påverkar skolresultaten i positiv riktning. Således behövs fler longitudinella studier utifrån en svensk skol- och undervisningskontext.

    Kunskapsöversiktens huvudindelning

    Litteraturgenomgången resulterade i att forskningsmaterialet kunde sorteras i tre huvudkategorier. I kunskapsöversikten redogörs för kunskapsläget utifrån var och en av dessa kategorier, nämligen utomhusundervisningens effekter på skolprestation, fysisk aktivitet och naturkontakt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Klassrum med himlen som tak: En kunskapsöversikt om vad utomhusundervisning betyder för lärande i grundskolan
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 5. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Faskunger, Johan
    et al.
    Proactivity AB.
    Szczepanski, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kultur och estetik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Åkerblom, Petter
    Institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet.
    Teaching with the Sky as a Ceiling: A review of research about the significance of outdoor teaching for children’s learning in compulsory school2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The present review is built on results and conclusions from scientific and systematic overviews, where the authors have studied and analysed research, which illustrates how academic performance among comprehensive school students is affected by outdoor teaching, by regular physical activities and/or contact with nature.

    The review demonstrates that the evidence is strong enough to ascertain that outdoor education has a positive effect, directly as well as indirectly, on academic performance and achievements. Very few studies indicate a correlation between outdoor education and negative effects on students’ learning, teachers’ work situation, or the school situation in general.

    It is therefore concluded that there is sufficient evidence for recommending more outdoor education in everyday school activities – as incidents of teaching in combination with being outdoors generate a number of positive effects on students’ learning, health, physique, as well as their personal and social development. In sum, this overview demonstrates the following:

    • outdoor education leads to a number of positive effects for school age children, e.g., improved learning (better cognitive abilities, concentration, working memory, and motivation for studies),
    • sufficient evidence for the possibility to introduce more outdoor-based elements in teaching among children and youth in the whole educational system,
    • sufficient evidence for positive effects of outdoor education on cognition, which makes it worthwhile to strengthen existing as well as new national efforts that could enhance outdoor education, physical activities, and contact with nature in compulsory school, e.g., by involving teacher education institutions in a comprehensive development project at a national level,
    • outdoor education is in line with modern pedagogical models of school development, teaching and learning.

    Support for improved goal achievement and good public health

    Research shows that outdoor education with regular physical activities and contact with nature can have positive and meaningful effects, both directly and indirectly, on learning, academic performance, health and wellbeing, as well as on students’ personal and social development.

    The statistical effects (effect measures) are typically at a rather low to medium level. However, at a social level they could potentially be most relevant from a public health and school perspective, as they contribute to better goal achievement in the compulsory school, preschool and leisure-time centre. The conditions are, that programmes and competence-raising measures are taken to initiate outdoor teaching on a large scale and that they are long-term endeavours. According to research long-lasting and more extensive programmes are more effective, physically, socially as well as cognitively, than shorter ad-hoc educational initiatives.

    Strong evidence for factors that indirectly influence school performance

    Research shows that regular physical activity with mobility and contact with nature during the school day has overall positive effects on learning ability, academic performance and a number of other factors that are important for students’ development and for teaching. Essential scientific arguments exist, that outdoor teaching, compared to classroom teaching using more or less traditional teaching methods, promotes factors that have indirect effects on academic performance, such as, improved concentration, working memory, and personal and social development. According to the research this, in turn, could lead to increased study motivation, better self-confidence, self-control and impulse control, creativity, ability to collaborate, and intentions for a healthier lifestyle (physical exercise and eating habits). A high degree of physical activities, together with contact with nature during the school day and in teaching, correlates with academic performance and with a number of factors that have an indirect, positive impact on school results among students.

    More time in teaching theoretical subjects does not lead to better results

    Research indicates that increased physical activities during the school day or more Physical Education (PE) lessons do not have a negative influence on the results in theoretical subjects. On the contrary, most of the research indicates that more physical activities seem to have positive effects on students’ achievements in theoretical subjects, even if more research is needed in this area. Nor is there any proof that an increase in the amount of teaching hours in theoretical subjects, at the expense of e.g., physical education, has any positive effects on the results in theoretical subjects. Several researchers and systematic overviews indicate that more classroom teaching in theoretical subjects can raise the risk of physical and mental ill health among students.

    More longitudinal research is needed

    In order to increase goal achievement, improve academic results and promote sound everyday habits among children and youth, there is enough strong evidence in the research review for considering a systematic implementation of outdoor education in compulsory school. However, a great deal of the research consists of short-term evaluations, which makes it more difficult to draw conclusions as regards outdoor activities in school and how they can contribute to a purposeful school development that will positively influence academic achievements in the long run. In other words, more longitudinal studies are needed in a Swedish school context.

    The overall layout of the research review

    The present review of research literature is divided into three main sections, according to the effects of outdoor education on academic performance, physical activities, and contact with nature, respectively.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Teaching with the Sky as a Ceiling: A review of research about the significance of outdoor teaching for children’s learning in compulsory school
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 6.
    Ludvigsson, David
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Avdelningen för historie-, turism- och medievetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Booth, AlanHistory, University of Nottingham, UK.
    Enriching History Teaching and Learning: Challenges, Possibilities, Practice: Proceedings of the Linköping Conference on History Teaching and Learning in Higher Education2015Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Historians are increasingly intent upon building firmer knowledge and understanding about the ways students learn history and the strategies and curricula that lead to effective learning. In Enriching History Teaching and Learning the contributors report on studies that provide important knowledge and insights about teaching and learning history in higher education. They discuss issues such as the supervision of undergraduate dissertations, the challenges of fostering critical reading, the value of making history students co-producers in the learning process, and how historians learn to become history teachers.

    The contributors are Alan Booth, Stefan Ekecrantz, KG Hammarlund, David Ludvigsson, Friederike Neumann, György Nováky, Ulf Olsson, Jenny Parliden, Andrei Sokolov and Alison Twells.

    Contents

    List of Tables and Figures

    Acknowledgements

    David Ludvigsson & Alan Booth: Introduction. Building Knowledge, Building Connections

    Stefan Ekecrantz, Jenny Parliden & Ulf Olsson: Teaching-research Nexus or Mock Research? Student Factors, Supervision and the Undergraduate Thesis in History

    KG Hammarlund: Continuous Assessment of Historical Knowledge and Competence: Challenges, Pitfalls, and Possibilities

    Alison Twells: 'More than gaining a mark': Students as Partners and Co-producers in Public History and Community Engagement

    Friederike Neumann: How Does a Historian Read a Scholarly Text and How do Students Learn to do the Same?

    Andrei Sokolov: The Development of Students' Critical Thinking through Teaching the Evolution of School History Textbooks: A case study

    György Nováky: The Same History for All? Tuning History

    Alan Booth: How Historians Develop as Teachers

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (pdf)
    omslag
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 7.
    Hallström, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hultén, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lövheim, Daniel
    Stockholms universitet.
    Avslutning2013Ingår i: Teknik som kunskapsinnehåll i svensk skola 1842-2010 / [ed] Jonas Hallström, Magnus Hultén, Daniel Lövheim, Hedemora: Gidlunds förlag, 2013, 1, s. 251-255Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Teknikens kunskapshistoria är för många en historia om svenska uppfinnare, tillämpad naturvetenskap och ingenjörsutbildning. I den här antologin riktas istället blicken mot de bredare lagren av samhället, mot folkskola, grundskola och yrkesskolor och det tekniska kunskapsinnehåll som behandlats där. Hur har man sett på den tekniska kunskapens roll i dessa utbildningsformer och hur har den förändrats?

    I boken presenteras forskning om det tekniska kunskapsinnehållet i svensk skola mellan 1842 och 2010  både i form av spridda inslag av teknikinnehåll och som ett ämne med namnet Teknik. Några återkommande mönster i denna utveckling identifieras, vilka alla på ett eller annat sätt kan sägas ha varit styrande för hur aktörer har besvarat grundläggande frågor om teknikinnehållet i skolan under undersökningsperioden. Frågorna har rört motiven för teknisk kunskap och vilken typ av teknik som är viktigast, men också dess gränser, utseende och upptagningsområde.

  • 8.
    Hallström, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hultén, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lövheim, Daniel
    Stockholms universitet.
    Inledning: Perspektiv på teknik i skolan, 1842-20102013Ingår i: Teknik som kunskapsinnehåll i svensk skola 1842-2010 / [ed] Jonas Hallström, Magnus Hultén, Daniel Lövheim, Hedemora: Gidlunds förlag, 2013, 1, s. 9-18Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Teknikens kunskapshistoria är för många en historia om svenska uppfinnare, tillämpad naturvetenskap och ingenjörsutbildning. I den här antologin riktas istället blicken mot de bredare lagren av samhället, mot folkskola, grundskola och yrkesskolor och det tekniska kunskapsinnehåll som behandlats där. Hur har man sett på den tekniska kunskapens roll i dessa utbildningsformer och hur har den förändrats?

    I boken presenteras forskning om det tekniska kunskapsinnehållet i svensk skola mellan 1842 och 2010  både i form av spridda inslag av teknikinnehåll och som ett ämne med namnet Teknik. Några återkommande mönster i denna utveckling identifieras, vilka alla på ett eller annat sätt kan sägas ha varit styrande för hur aktörer har besvarat grundläggande frågor om teknikinnehållet i skolan under undersökningsperioden. Frågorna har rört motiven för teknisk kunskap och vilken typ av teknik som är viktigast, men också dess gränser, utseende och upptagningsområde.

  • 9.
    Ludvigsson, David
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Avdelningen för historie-, turism- och medievetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kritiska perspektiv på historiedidaktiken2013Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vilka problem måste historielärare hantera i dagens skola? Vilka är vägarna till framgångsrik undervisning i historia? Frågor som dessa har de senaste åren hamnat alltmer i fokus för den historiedidaktiska forskningen. Bidragen i denna bok förhåller sig alla aktivt till historieundervisning. Kritiska perspektiv på historiedidaktiken speglar den praxisnära forskning som pågår på många håll i Sverige och som har stor relevans för lärare och elever i historia.

    Innehåll:

    David Ludvigsson: Förord

    David Ludvigsson: Kritiska perspektiv på historiedidaktiken

    Hans Olofsson: "Hiroshimagrejen, liksom" - om narrativa förkortningar och historiskt meningsskapande hos högstadieelever

    Anna Malmbjer: Att skriva i skolämnet historia

    Cecilia Axelsson: Att hantera källor - på gymnasienivå. En diskussion om källor och källhantering, och möjliga konsekvenser för undervisning och bedömning i den svenska gymnasieskolan

    Robert Thorp: Vad är ett historiemedvetande egentligen och varför är det viktigt?

  • 10.
    Ludvigsson, David
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Avdelningen för historie-, turism- och medievetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kritiska perspektiv på historiedidaktiken2013Ingår i: Kritiska perspektiv på historiedidaktiken / [ed] David Ludvigsson, Bromma: Historielärarnas förening , 2013, 1, s. 7-17Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Axell, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Otto Witts tekniska sagor. Tekniksyn i det tidiga 1900-talets barnlitteratur2013Ingår i: Teknik som kunskapsinnehåll i svensk skola 1842-2010 / [ed] Jonas Hallström, Magnus Hultén, Daniel Lövheim, Hedemora: Gidlunds förlag, 2013, 1, s. 55-102Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Hallström, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samhällslivet, tekniken och skolan.: Teknik i fortsättningsskolans medborgarkunskap, 1918-19362013Ingår i: Teknik Teknik som kunskapsinnehåll i svensk skola 1842-2010 / [ed] Jonas Hallström, Magnus Hultén, Daniel Lövheim, Hedemora: Gidlunds förlag, 2013, 1, s. 147-165Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Teknikens kunskapshistoria är för många en historia om svenska uppfinnare, tillämpad naturvetenskap och ingenjörsutbildning. I den här antologin riktas istället blicken mot de bredare lagren av samhället, mot folkskola, grundskola och yrkesskolor och det tekniska kunskapsinnehåll som behandlats där. Hur har man sett på den tekniska kunskapens roll i dessa utbildningsformer och hur har den förändrats?

    I boken presenteras forskning om det tekniska kunskapsinnehållet i svensk skola mellan 1842 och 2010  både i form av spridda inslag av teknikinnehåll och som ett ämne med namnet Teknik. Några återkommande mönster i denna utveckling identifieras, vilka alla på ett eller annat sätt kan sägas ha varit styrande för hur aktörer har besvarat grundläggande frågor om teknikinnehållet i skolan under undersökningsperioden. Frågorna har rört motiven för teknisk kunskap och vilken typ av teknik som är viktigast, men också dess gränser, utseende och upptagningsområde.

  • 13.
    Rosén, Christina
    et al.
    Institutionen för språk, Linnéuniversitetet, Växjö.
    Simfors, PerLinköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för moderna språk. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.Sundberg, Ann-KariLinköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för moderna språk. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Språk i undervisning: Rapport från ASLA:s vårsymposium Linköping 11-12 maj 20122013Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    2012 års ASLA-symposium ägde rum vid Linköpings universitet 11-12 maj och arrangerades av Linnéuniversitetet och Linköpings universitet. Symposiet tog upp nedanstående teman, särskilt aktuella för skolverksamheten.

    • Språkbruk, normer och normering
    • Attityder, språk och kultur
    • Lärande, lärandemål och bedömning

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Språk i undervisning: Rapport från ASLA:s vårsymposium Linköping 11-12 maj 2012
  • 14.
    Hallström, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hultén, MagnusLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.Lövheim, DanielStockholms universitet.
    Teknik som kunskapsinnehåll i svensk skola 1842-20102013Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Teknikens kunskapshistoria är för många en historia om svenska uppfinnare, tillämpad naturvetenskap och ingenjörsutbildning. I den här antologin riktas istället blicken mot de bredare lagren av samhället, mot folkskola, grundskola och yrkesskolor och det tekniska kunskapsinnehåll som behandlats där. Hur har man sett på den tekniska kunskapens roll i dessa utbildningsformer och hur har den förändrats?

    I boken presenteras forskning om det tekniska kunskapsinnehållet i svensk skola mellan 1842 och 2010  både i form av spridda inslag av teknikinnehåll och som ett ämne med namnet Teknik. Några återkommande mönster i denna utveckling identifieras, vilka alla på ett eller annat sätt kan sägas ha varit styrande för hur aktörer har besvarat grundläggande frågor om teknikinnehållet i skolan under undersökningsperioden. Frågorna har rört motiven för teknisk kunskap och vilken typ av teknik som är viktigast, men också dess gränser, utseende och upptagningsområde.

  • 15.
    Axell, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Teknikundervisningen i förskolan: En internationell utblick2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna översikt är att ge exempel på forskning om  teknikundervisningen för yngre barn från olika delar av världen samt att sätta forskningsresultaten i relation till den svenska reviderade läroplanen för förskolan från 2010. Forskningsöversikten gör på intet sätt anspråk på att vara heltäckande, utan har snarare som intention att ge exempel på återkommande teman inom den befintliga forskningen. Jag vill också klargöra att den inte inkluderar forskning som rör IKT (informations- och kommunikationsteknik) eller digitala medier i förskolan.

    Översikten bygger på vetenskapliga artiklar och konferenspresentationer författade av ledande forskare på området, varav en majoritet är från USA, Australien och Storbritannien. Även om undervisningen och utvecklingen av teknikämnet skiftar från land till land, kan ändå vissa gemensamma mönster urskiljas (de Vries, 2006). Vissa av artiklarna handlar om teknikundervisningen inom primary school education, då barnen i många länder börjar skolan vid 5 års ålder. Innehållet i artiklarna kan därför betraktas som intressanta utifrån ett svenskt föreskolperspektiv. Viktigt att notera är också att i den nya skollagen (2010:800) används begreppen utbildning och undervisning även när det handlar om förskolan, trots att den svenska förskolan inte är obligatorisk. I skollagen definieras begreppen på följande sätt:

    • undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden, och
    • utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål. (SFS 2010:800, 1 kap. Inledande bestämmelser, 3§ Definitioner)

    Däremot används genomgående begreppet verksamhet istället för undervisning i läroplanen för förskolan. Jag har dock valt att använda undervisningsbegreppet i redogörelserna för de olika forskningsresultaten, eftersom det är detta begrepp som används i de internationella artiklarna.

    I översikten har jag tematiserat forskningen utifrån några huvudområden, vilka också utgör rubriker. Många gånger går dock de ämnen som tas upp för diskussion i varandra, vilket gör att vissa teman kan vara återkommande under flera rubriker. Med syfte att påvisa temats relevans utifrån ett svenskt förskoleperspektiv, inleder jag varje presentation av ett tema med ett citat från den svenska läroplanen för förskolan.

    Artiklarna som finns representerade i översikten spänner över en tidsperiod på tjugo år (1992-2012). Motivet till urvalet är att jag velat undersöka om det finns några återkommande teman över tid. Eftersom forskningen om teknikundervisningen i förskolan än så länge är så begränsad till sin omfattning, skulle dessutom en översikt med enbart den allra senaste forskningen ge en tämligen begränsad bild av forskningsläget.

    Forskningsöversikten avslutas med en sammanfattande diskussion, förslag på vidare forskning samt några avslutande reflektioner.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Teknikundervisningen i skolan: En internationell utblick
  • 16.
    Hallström, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    ’Teknisk bildning för hvar och en’: Framväxten av ett tekniskt kunskapsinnehåll i folkskolan, 1900-19302013Ingår i: Teknik som kunskapsinnehåll i svensk skola 1842-2010 / [ed] Jonas Hallström, Magnus Hultén, Daniel Lövheim, Hedemora: Gidlunds förlag, 2013, 1, s. 103-146Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Teknikens kunskapshistoria är för många en historia om svenska uppfinnare, tillämpad naturvetenskap och ingenjörsutbildning. I den här antologin riktas istället blicken mot de bredare lagren av samhället, mot folkskola, grundskola och yrkesskolor och det tekniska kunskapsinnehåll som behandlats där. Hur har man sett på den tekniska kunskapens roll i dessa utbildningsformer och hur har den förändrats?

    I boken presenteras forskning om det tekniska kunskapsinnehållet i svensk skola mellan 1842 och 2010  både i form av spridda inslag av teknikinnehåll och som ett ämne med namnet Teknik. Några återkommande mönster i denna utveckling identifieras, vilka alla på ett eller annat sätt kan sägas ha varit styrande för hur aktörer har besvarat grundläggande frågor om teknikinnehållet i skolan under undersökningsperioden. Frågorna har rört motiven för teknisk kunskap och vilken typ av teknik som är viktigast, men också dess gränser, utseende och upptagningsområde.

  • 17.
    Örnberg Berglund, Therese
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för moderna språk. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Text-based chat and language learning: opportunities and challenges2013Ingår i: Språk i undervisning: rapport från ASLA:s vårsymposium, Linköping, 11-12 maj, 2012 / [ed] Christina Rosén, Per Simfors, Ann-Kari Sundberg, Uppsala: ASLA (Institutionen för Nordiska språk, Uppsala universitet) , 2013, s. 139-149Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of the current article is to discuss opportunities and challenges with employing text-based interaction in the language classroom. These issues are addressed in relation to empirical data from a Swedish upper secoondary school, where students of English interact with a teacher (the researcher) in instant messaging. In order to gain a detailed picture of the interactional processes, data from chat logs are complemented with screen recordings, keystroke logging data and data from eye tracking. It should be noted that the current article cannot give a comprehensive account of all relevant phenomena and previous research, but rather some identified pattems will be highlighted and discussed.

  • 18.
    Hallström, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Om teknikhistoriens roll i grundskolans historie- och teknikämnen2012Ingår i: Samhällsdidaktik: sju aspekter på samhällsundervisning i skola och lärarutbildning / [ed] Anna Johnsson Harrie och Hans Albin Larsson, Linköping: Linköpings universitet , 2012, s. 37-60Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Sju forskare vid Linköpings universitet ventilerar olika sidor av samhällsundervisningens problematik och möjligheter, såsom hur samhällsundervisningens villkor ständigt förändras och konsekvenserna av detta, vilken roll teknikhistoria bör ha i grundskolan, hur gymnasieskolans nya kursplan i historia har påverkat läromedlen, innehållet i sponsrade läromedel, betydelsen av religionsundervisning i särskolan, hur staten främjar utbildning i samband med ett jubileum samt vikten av internationellt utbyte. 

  • 19.
    Johnsson Harrie, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Larsson, Hans AlbinLinköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Samhällsdidaktik: sju aspekter på samhällsundervisning i skola och lärarutbildning2012Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sju forskare vid Linköpings universitet ventilerar olika sidor av samhällsundervisningens problematik och möjligheter, såsom hur samhällsundervisningens villkor ständigt förändras och konsekvenserna av detta, vilken roll teknikhistoria bör ha i grundskolan, hur gymnasieskolans nya kursplan i historia har påverkat läromedlen, innehållet i sponsrade läromedel, betydelsen av religionsundervisning i särskolan, hur staten främjar utbildning i samband med ett jubileum samt vikten av internationellt utbyte. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Samhällsdidaktik: sju aspekter på samhällsundervisning i skola och lärarutbildning
  • 20.
    Johnsson Harrie, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Avdelningen för historie-, turism- och medievetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sponsrade läromedel i samhällskunskap2012Ingår i: Samhällsdidaktik :: sju aspekter på samhällsundervisning i skola och lärarutbildning / [ed] Anna Johnsson Harrie & Hans Albin Larsson, Linköping: Linköpings universitet [Forum för ämnesdidaktik] , 2012, 1, s. 83-103Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sju forskare vid Linköpings universitet ventilerar olika sidor av samhällsundervisningens problematik och möjligheter, såsom hur samhällsundervisningens villkor ständigt förändras och konsekvenserna av detta, vilken roll teknikhistoria bör ha i grundskolan, hur gymnasieskolans nya kursplan i historia har påverkat läromedlen, innehållet i sponsrade läromedel, betydelsen av religionsundervisning i särskolan, hur staten främjar utbildning i samband med ett jubileum samt vikten av internationellt utbyte. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Sponsrade läromedel i samhällskunskap
  • 21.
    Johnsson Harrie, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    De samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Rapport från en inventering2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna inventering är att försöka skapa en bild av var den svenska ämnesdidaktiska forskningen i de fyra undervisningsämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap står idag. Vilka forskningsområden står i fokus? Vilka områden är mindre beforskade? Vilka skillnader och likheter finns mellan de fyra ämnen i dessa avseenden?

    Att försöka överblicka ämnesdidaktiken för fyra olika ämnen i en och samma rapport kan tyckas övermaga. Men för att kunna diskutera skillnader och likheter mellan ämnena måste det bli en utgångspunkt. För att det ska bli genomförbart kräver det avgränsningar. En första viktig avgränsning är geografisk. Det är enbart ämnesdidaktisk forskning i Sverige som behandlas. En tidsmässig avgränsning är att fokus är på tiden från och med år 2000 fram till och med första halvåret 2011. En tredje viktig avgränsning är innehållsmässig. Här kommer undervisningsämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap att stå i fokus. Det innebär att forskningsöversikten begränsas till studier som behandlar ämnenas didaktik i en skolkontext, som kan vara grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning eller universitetsstudier. Schüllerqvist benämner för historiedidaktikens del en sådan fokusering för ”historiedidaktik i snäv mening” till skillnad från en historiedidaktik i vid mening vilken inkluderar historiebruk i olika delar av samhället. Avgränsningen vad gäller ämnesdidaktiska studier i föreliggande inventering kan således i en mening ses som snäv, då den endast inkluderar studier med ett skolfokus. Inom denna avgränsning är dock avsikten att vara bred och inkludera så många olika aspekter som möjligt av ämnesundervisningen och dess villkor.

    Dessa avgränsningar har naturligtvis medfört att en del intressanta studier inte har kommit med, men samtidigt har avgränsningarna varit nödvändiga för att göra det möjligt att inkludera alla fyra ämnena. Det denna översikt kan bidra med är möjligheten till komparation mellan de olika ämnena. Som kommer att framgå av denna rapport är det få studier eller översikter som tar ett sådant jämförande grepp och där kan föreliggande inventering förhoppningsvis ge ett bidrag.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    De samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Rapport från en inventering
  • 22.
    Martinsson, Bengt-Göran
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för svenska och litteratur. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Parmenius-Swärd, SuzanneLinköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för svenska och litteratur. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Ämnesdidaktik – dåtid, nutid och framtid: Bidrag från femte rikskonferensen iämnesdidaktik vidLinköpings universitet 26-27 maj 20102011Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under temat ”Ämnesdidaktik – dåtid, nutid och framtid” samlades i Linköping den 26 – 27 maj 2010 ett 90-tal forskare, forskarstuderande och lärare för att delta i den femte nationella rikskonferensen i ämnesdidaktik. Arrangör var det nationella nätverket för ämnesdidaktik och Linköpings universitet. De nationella konferenserna har gått från att vara årliga till att hållas vartannat år. Från 2007, med början i Oslo, varvas nämligen de nationella konferenserna med nordiska konferenser.

    Kännetecknande för dessa konferenser, både de nationella och de nordiska, är att de utgör en mötesplats över didaktiska ämnesgränser utan att man för den skull tvingas söka sig till det allmändidaktiska fältet för att finna gemenskap. De olika ämnesdidaktiska inriktningarna skapar en vetenskaplig bredd som är befruktande och inspirerande samt borgar för att en så kallad kritisk massa av aktiva forskare kontinuerligt  kommunicerar och granskar vetenskapliga resultat och problemformuleringar på fältet.

    Att det trots den ämnesmässiga bredden finns gemensamma frågeställningar för fältet visades i den inledande plenarföreläsningen. MayBrith Ohman-Nielsen, professor i historia och historiedidaktik vid Universitetet i Agder, Kristiansand och gästprofessor vid Karlstad Universitet, diskuterade i denna begreppet ämnesdidaktik och några av de definitioner och metaforer som finns för förhållandet mellan ämnesinnehåll och didaktik.

    Anna-Lena Göransson går i det första bidraget utanför det traditionella skolfältet och ger oss i artikeln Att riva en brandvägg en inblick i läsning och lärande i yrkesmiljöer. Brandmän möter i sitt dagliga värvtryckta läromedel i form av häften och böcker som produceras av Räddningsverket (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). De är inte alltid välkommen läsning bland brandmännen och betraktas ofta som en pålaga uppifrån och inte som nödvändig fortbildning. Men hur sker lärandet i en så praktisk och handfast praktik som brandmannayrket? Finns det sätt att göra läsning och lärande angeläget i den professionella vardagen? Göransson visar hur abstrakt teoretisk kunskap medierad via tryckt text, kan rekontextualiseras genom samtal och diskussioner, så att läromedlet får avsedd funktion, nämligen att utveckla brandmäns professionella kunnande. Om det går att förena praktisk kunskap med teoretiskt lärande genom läroböcker är en huvudfråga i Göranssons artikel.

    I Kampen om Samhällskunskapsboken beskriver och analyserarAnna Johnsson Harrie granskningen av läromedel i samhällskunskap. Hon ger en bild av en tid då staten styrde, inte enbart genom läroplaner och kursplaner, utan även med de utsedda läromedelsgranskare som påverkade ämnets faktiska innehåll. Genom att följa ett läromedel, Moment: häfte 14, och hur det i ett övergångsskede passerar mellan två olika läromedelsgranskningssystem, visar hon på de möjligheter granskningsnämndens ledamöter hade att påverka innehållet i läromedlet och därmed också innehållet i skolan. Hon problematiserar det faktum att granskningsnämndens ledamöter inte alltid gav avslag på läromedel med stöd i kursplanen utan att deras egna politiska preferenser kunde styra. Vem styr och hur styrs ämnesinnehållet i dagens skola? kan man fråga utifrån Johnsson Harries bidrag?

    I Viveka Lindberg och Ragnhild Löfgrens, studie  Prov, vitsord och bedömning som aspekter av kemilärares bedömningspraktik möterläsaren fyra finlandssvenska bedömningspraktiker i kemi. Vi får ta del av lärarnas konstruktion av kemiprov och på vilket sätt de sedan bedöms. Bedömning är alltid en aktuell ämnesdidaktisk fråga och Lindberg & Löfgren problematiserar frågan om provens relevans som rättvist bedömningsverktyg. Har kursplanen och dess uttryck för kunskap i kemi någon återverkan på hur proven konstrueras och bedöms eller är provkonstruktion och bedömning av prov endast exempel på en vardaglig och traditionsbunden normativ praxis?

    Ragnhild Löfgren, Jan Schoultz, Glenn Hultman och Lars-Erik Björklund skriver om lärares dialog vid laborationer i kemi. I deras bidrag Kommunicera naturvetenskap i skolan – exempel från årskurs 3 handlar det om kommunikation och interaktion mellan lärare och elever. Löfgren m.fl. prövar ett analysverktyg för att studera dialog- eller interaktionstyper i klassrummet. Har samtalet om ämnet någon betydelse och vilka olika typer av elev- lärar-interaktion kan finnas? Samtalet är  enligt författarna kontextbundet till respektive ämnes diskurs. Inom naturvetenskap utgörs diskursen främst av beskrivningar, generaliseringar och förklaringar, med andra ord hur läraren får eleverna att tillägna sig och använda naturvetenskapliga begrepp. De visar på mönster i interaktionen mellan lärare och elev och genom framför allt sociokulturella teorier om lärande analyserar de vilken typ av interaktion som bäst främjar begreppsutveckling.

    Vad kommer elever ihåg av olika undervisningssituationer i skolan? Varför minns de just dessa? I Ola Magntorns bidrag Läsa naturen – om minnesvärda episoder i undervisningen kommer läsaren rakt in i enklassrumsnära skolverklighet när en grupp barn på lågstadiet får berätta om vad de minns av ett tematiskt undervisningsförlopp i biologi som inkluderade studiebesök, insamling av vattenprover från en närliggande å, uppbyggnad av ett slutet ekosystem, lekar och kreativt skapande av den biologiska mångfalden i konstnärlig form. Magntorn studerar det som kallas episodiskt minne och i hans studie, som är en delstudie i ett större projekt, avslöjas vilken typ av handlingar och lärande som eleverna minns bäst 18 månader efter att undervisningen genomförts.

    I alla svenskklassrum pågår läsning och skrivande som en naturlig del av ämnets innehåll. I det klassrum som presenteras i Gunilla Molloys bidrag Vilket århundrade undervisar du i? är undervisning kring läsning av klassisk skönlitteratur, särskilt Selma Lagerlöfs roman Kejsaren av Portugallien, i centrum. Eleverna kan med hjälp av en kunnig lärare få ut mycket av sin läsning, men hur är det med skrivandet? Har lärare i svenska så breda kunskaper att det omfattar ämnesdidaktiska kunskaper avseende både litteratur och skrivande? Molloy pekar på behovet av fortbildning för lärare som har ambitionen att bli den ”breda svenskläraren” som behärskar både litteratur, litteraturdidaktik, textanalys, skrivdidaktik och konsten att få elever att utmana sin kreativitet både som läsare och skribenter.

    Ingrid Mossberg Schüllerkvist diskuterar i Ämnesdidaktisk forskning om universitetsundervisning statusen för det som kan kallas forskning om högskolepedagogik. Hon problematiserar förhållandet att det saknas ämnesdidaktisk forskning om lärandemiljöer på universitet och högskola. Vidare frågas om var inom forskningen vi kan hitta diskussioner om vad akademiska lärare behöver veta för att utveckla undervisningen och för att göra den mer studentcentrerad? På vilka arenor kan de  högskoledidaktiska frågorna väckas? Mossberg Schüllerkvist efterlyser en aktiv diskussion och forskning om lärandemål, examinationsformer och den så kallade bologniseringen av högskolan.

    Blir det samma kurs som ges eleverna beroende på om de ges på två olika program, ett teoretiskt studieförberedande och ett praktiskt yrkesförberedande? De har samma kursplan, lika många undervisningstimmar och ges i samma årskurs, men vilken betydelse har programmets kontext? Christina Odenstad rapporterar i En kurs i läroplanen, två i praktiken? Skriftliga prov och bedömning i ämnet samhällskunskap på studie och yrkesförberedande program om sin granskning av 95 prov och 1239 frågor i ämnet samhällskunskap. Det föreligger överlag stora skillnader mellan studieförberedande och yrkesförberedande program konstaterar Odenstad i sin artikel. Faktafrågor och en inriktning av innehåll mot vardagen är ämnets innehåll för yrkesprogrammen, medan analys, diskussion och mer samhälls- och globalt inriktade frågor utgör de studieförberedande programmens ämnesinnehåll. Den didaktiska frågan ”ämnet samhällskunskap – vad, hur och för vem?” aktualiseras med stor tydlighet.

    Vad innebär det att kunna historia? undrar Johan Samuelsson i sitt bidrag Bedömning och ämneskunskap: exemplet historia på mellanstadiet. Samuelsson har studerat en bedömningspraktik i historia i en årskurs 5. Han menar att det saknas verktyg för att beskriva vad eleverna kan. Historieämnet framgår ämnesmässigt svagt och när det framträder fungerar det som ett ”att veta att –ämne”. Samuelsson efterlyser en problematisering av kunskapsområdet historia. Hur uttrycks egentligen historiekunskap?

    Även Martin Stolare har undersökt historieundervisningen i skolan och skriver i Att fånga historieundervisning: ett förslag till analysmodell, att det finns ett tomrum i den svenska historiedidaktiska forskningen. Hur ska lärare inför den nya ämnesplanen i historia förhålla sig till historieämnet nu när det ska fungera som ett eget ämne i grundskolan och inte som en del av SO-ämnet? Stolare går igenom olika historiedidaktiska synsätt och frågar sig vilket synsätt som kan vara mest fruktbart. Stolare presenterar en modell som försöker fånga historieämnets urvalsdimensioner. Kan det utvecklas en gemensam förståelse av vad historia i skolan kan vara?

    Vad gör elever i träslöjden i skolans årskurs 5 och vad gör deltagare i så kallad fritidsslöjd? Detta beskriver och analyserar Marcus Samuelsson i Att skapa och finna mening med slöjd – problematisering av meningserbjudanden i slöjdpraktiker. Samuelsson har granskat så kallade meningserbjudanden eller affordances i dessa praktiker och finner uppenbara skillnader dem emellan. Det handlar bland annat om mer begränsade meningserbjudanden, i skolans fall, och mer öppna  meningserbjudanden i fritidsslöjden. Vidare beskrivs skolslöjdens praktik som väntan med fördröjd respons medan slöjdklubbens deltagare erhåller omedelbar respons. Elevernas i skolslöjden upplevde starka ramar och begränsad valfrihet medan det var på ett helt motsatt sätt i slöjdklubbspraktiken.

    Vad är meningen med läsning av skönlitteratur i skolan? I Litteratur som spegel eller fönster diskuterar Annette Årheim sätten att läsa litteratur i gymnasiet. Hon menar att litteraturläsningen som erfarenhetsprojekt, där eleverna genom läsning ska söka sig själva och få svar på frågor om den egna identiteten, har gått i stå. Kan inte skönlitteraturen användas till något mer? Annette Årheim motsätter sig en litteraturläsning som grundar sig i att eleverna efter läsningen enbart ska svara på frågorna: ”Känner du igen dig?” och ”Hur tror du huvudpersonen känner sig?” Hon hänvisar till kritiska röster som menar att den så kallade empatiska läsningen urartat till ”erfarenhetsimperialism”. Årheim avslutar sitt inlägg i debatten om litteraturens roll i skolan med att hävda att litteraturen, så som den ofta behandlas i skolan, är tömd på sitt innehåll, sitt mål och sin mening och att den fungerar mer som en spegel för igenkänning än som ett fönster som öppnar upp mot omvärlden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Ämnesdidaktik – dåtid, nutid och framtid: Bidrag från femte rikskonferensen iämnesdidaktik vidLinköpings universitet 26-27 maj 2010
1 - 22 av 22
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf