Trots upprepade politiska utfästelser om att transportsystemet ska bli fossilfritt har dess omställning gått trögt. Det har länge funnits en påtaglig kontrast mellan visionerna för transportsystemets omställning och de faktiskt vidtagna åtgärderna. De dominerande förklaringarna till denna kontrast, liksom föreställningarna om vad som kan göras, har skiftat över tid och beroende på vilken regering som suttit vid makten. I grunden kretsar de emellertid alltid kring samma frågor: Hur väl rustat är det svenska planeringssystemet för att genomföra en fundamental omställning av transporterna? I vilken omfattning kräver transportsystemets omställning en mer djupgående förändring av samhället? Vilken roll bör stat och marknad ha i transportsystemets omställning? I denna bok skildrar vi hur den offentliga diskussionen om transportsystemet förändrats under de fyra olika regeringar som suttit vid makten mellan 2006-2022. Genom att följa formuleringen av politiska visioner i statliga utredningar och hur dessa visioner diskuterats i den offentliga debatten visar vi hur en period av utpräglat marknadsliberal politik utmanas av klimatkeynesianistiska idéer. Samtidigt har hela undersökningsperioden karakteriserats av betydande institutionella låsningar.

Enligt rapporten Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 1990-2010 vid Linköpings universitet ökade andelen kvinnliga rektorer på svenska universitet och högskolor från 14 procent 1990 till 43 procent 2010. Andelen kvinnor på andra ledande poster har också ökat markant. På posterna prorektor och prodekan råder idag kvinnlig dominans, medan posten dekan fortfarande är mansdominerad. Andelen kvinnor har dock ökat även där, från 3 procent 1990 till 31 procent 2010. Kvinnors representation på ledande poster har ökat betydligt mer än deras andel av professorerna. Enligt Helen Peterson som har gjort kartläggningen är större transparens vid rekryteringar och meritokratiska principer vid tillsättning viktiga orsaker till denna förbättrade könsbalans. Med formella regler och riktlinjer och tydlighet i processen ökar kvinnors chanser att bli utnämnda, medan kollegiala val på otydliga grunder fortfarande tenderar att gynna män, menar hon.

Energianvändningen i sektorn bostäder och service står för en tredjedel av Sveriges energianvändning och har ett stort ansvar för att minska sin energianvändning och därmed sin klimatpåverkan. I dagsläget ser dock inte sektorn ut att klara av att minska sin energianvändning med 20 % till 2020 enligt de nationellt uppsatta målen. En viktig komponent i fastighetssektorn är fastighetsförvaltning som handlar lika mycket om människorna som använder byggnaden som dess tekniska delar samt den fysiska byggnaden. Syftet med den här rapporten är att presentera en kartläggning och analys av fyra fallstudier som utgörs av fyra fastighetsorganisationer som alla arbetar med olika upplåtelseformer och har olika ägandeform. Rapporten behandlar fallstudieorganisationernas arbete med avseende på energieffektiviseringar och energisparåtgärder i drift, förvaltning och renovering av byggnader, samt möjligheter och hinder för arbetet.

Den övergripande teoretiska utgångspunkten är att byggnaders energisystem är socio-tekniska system och implementering av innovationer för ökad hållbarhet och minskad energianvändning måste ta hänsyn till såväl social organisation som tekniska installationer. Den grundar sig i en tvärvetenskaplig flernivåmodell där förutsättningar på samhällsnivå, företags-/organisationsnivå, och fastighets- och tekniknivå analyseras och bildar en stomme för att kunna undersöka möjlighetsutrymmet för implementering av innovationer. Vi har genomfört studien som en kvalitativ intervjustudie med totalt 25 intervjuer med medarbetare i de fyra fallstudieorganisationerna, samt med ytterligare en representant från vardera nio referensorganisationer med syfte att undersöka liknande organisationers energiarbete med liknande ägandeform och fastighetsinnehav.

Resultaten från studien visar att så gott som samtliga organisationer i studien har ekonomiska motiv till att försöka minska sin energianvändning. Att minska användningen av energi ses både som en konkurrensfördel genom att det kan spara pengar, samt att det kan attrahera nya hyresgäster och fylla vakanser i mindre populära bostadsområden. Flera medarbetare i fallstudieorganisationerna drivs också av ett stort personligt intresse för energifrågor. Hinder för arbetet med att minska energianvändningen var generellt brist på kunskap och förståelse bland både medarbetare som hyresgäster för att energianvändningen behöver minska. Brist på tid och personella resurser var andra hinder.

En slutsats från studien är att alla fallstudieorganisationer har satt upp någon form av energi- eller miljömål. Målen är dock i flera fall mycket högt satta utan djupare undersökningar vad som är möjligt att genomföra, och vi uppfattar dem i vissa fall som svåra att nå. Organisationerna saknar generellt en strategi för arbetet med att nå sina mål. Vetskap och kunskap om målens existens samt innehåll skiftar också beroende på organisation.

Flertalet fallstudieorganisationer har identifierat att hyresgästernas energianvändning påverkar byggnadernas och därmed organisationens energianvändning. Få fallstudieorganisationer har dock gjort en ansats till att arbeta med att inkludera sina hyresgäster i arbetet med att spara energi. Flera medarbetare i fallstudieorganisationerna har också ett  bristfälligt intresse samt saknar kunskap för energi- och miljöfrågor. Ett visst undantag är en fallstudieorganisation som har identifierat att hela organisationen behöver öka sin kunskap och arbetar med att stimulera ett växande intresse för energifrågor bland medarbetarna. Ett externt hinder är fjärrvärmebolagens avgifter och taxor som i och med att de rörliga kostnaderna minskar och de fasta ökar, gör att återbetalningstiden för energisparande åtgärder ökar. Fjärrvärmebolagen försvårar på så sätt för fastighetsbolagen att sänka sin energianvändning.

Generellt har fallstudieorganisationerna svårt att ta till sig nya innovationer som är relevanta för verksamheten. Organisationerna har svårt att passa in nya innovationer i befintlig verksamhet och verksamheten består vidare av ett flertal tekniska inriktningar som är vägledande för vilka energisparande åtgärder som organisationen sedan prioriterar och genomför. Organisationerna är också generellt skeptiska mot forskningsinstitutioner och teoretiska ansatser gällande energisparande åtgärder.

Projektet har med kvalitativa metoder och med samhällsvetenskapliga begrepp studerat huvudsakligen två säkerhetskritiska system, järnväg och kärnkraft. Olyckor i tekniska system är ofta en följd av en ensidig fokusering på en ingenjörsmässig analys av riskerna och en ingenjörsmässig utformning av systemen. I kritiska situationer är det drift- och underhållspersonal som kompenserar för brister i teknik, instruktioner, resurser och planering genom improvisation, regelbrott och risktagande. Personalens kunskaper och samhällsvetenskaplig forskning ger en förbättrad förståelse av orsakerna till olyckorna och stöd för arbetet med att förutse, förebygga och hantera dem. Men organisationerna förmår idag inte att ta till sig dessa kunskaper för att förbättra säkerhetsstyrningen.

Båda verksamheterna organiseras utifrån konkurrerande logiker: lönsamhet, formell riskanalys och yrkesgemenskaper. Järnvägsunderhållet karaktäriseras av en ständig kompromiss mellan krav på punktlighet, trafiksäkerhet och arbetarskydd. Järnvägsteknikerna kompenserar för brister i systemutformningen, såsom fysisk arbetsmiljö, regelsystem, resurstilldelning och planering, genom improvisation, regelbrott och risktagande. Teknikerna är oftast framgångsrika. Men tyvärr leder detta arbetssätt ibland till arbetsplatsolyckor. Organisationen har inte heller tillräcklig förmåga att lära sig hur systemet kan förbättras.

Kärnkraften har länge arbetat med att minska riskerna för mänskliga felhandlingar. Men tillbudet i Forsmark 2006 visar att systemets utformning kan vara en större felkälla. Kärnkraftverket hade inte förutsett den utlösande händelsen och inte konstruerat systemet för att kunna hantera den. Inte heller Kärnkraftinspektionen hade insett detta, i likhet med stora delar av kärnkraftsindustrin i världen. En alltför snäv analys ledde till att möjliga samband mellan olika delar av systemet inte uppmärksammades. Om två istället för fyra säkerhetssystem hade fallerat hade personalens skickliga ingripande varit nödvändigt för att undvika skador på härden och i förlängningen härdsmälta. Hur kan kärnkraftsindustrin förbättra det organisatoriska lärandet även för systemutformning?

Improvisation är nödvändigt i säkerhetskritiska system men även säkerhetsstyrningen kan förbättras. Personalens kunskaper och arbetssätt används idag inte fullt ut för att förbättra riskanalys och säkerhetsstyrning. Projektet har bidragit till att utveckla begrepp och teorier för dessa kunskaper och arbetssätt: relationen mellan risk, ansvar och identifikation, lärande och risk, organisering som bricolage, samt tillbudsrapportering som historieberättande. För att förbättra förståelsen av och beredskapen inför framtida olyckor och kriser måste både företag och myndigheter förändra sin kunskapsproduktion och säkerhetsstyrning:

1. Utforma och hantera tillbudsrapporteringssystem så att de upplevs som meningsfulla och förändra systemen för att förebygga olyckor istället för att bortförklara dem.
2. Involvera fler delar i organisationen vid riskanalys, använd kunskaper från olika håll. Granska för-givet-tagna utgångspunkter, modeller och arbetssätt samt föreställningar om      tillräcklig visshet. Använd personalens kompetens vid systemutformning.
3. Granska hur systemet verkligen fungerar, utgå inte från att planeringen återspeglar detta. Granska samband mellan teknik, produktionskrav, regelverk och risker.

Minska behovet av risktagande och regelbrott genom att förändra systemets utformning och resurstilldelning. Underlätta improvisation och erkänn dess nödvändighet.

Judging is quintessential when dealing with a plurality of points of view in society concerning moral and political questions. In this inquiry, the concept of ethico-political judgment is elaborated as an ideal for public deliberation over moral and political questions. Public discourse concerning prenatal diagnosis and screening in the Netherlands and Sweden is empirically inquired into as an example of public deliberation. Public deliberation is a deliberative practice characterized by the giving and asking for reasons in the public sphere. Ethics matter to ethico-political judgment since they provide an opportunity to assess whether or not our reasons are good ones in relation to deliberation in a pluralist public sphere. The capacity to judge is essential for the formation of a judgment in a pluralist society. Judgment is indispensable when the need exists to find common ground.

Syftet med denna studie är att undersöka hur hushållsmedlemmar organiserar, uppfattar och genomför sina vardagliga aktiviteter och vilka resurser de använder för att genomföra dessa, i förhållande till visionerna om hållbar utveckling som avmaterialisering. Resurserna antas här innebära såväl materiella resurser, som kunskaper, sociala nätverk och infrastrukturer som människor behöver för att genomföra sina aktiviteter. Syftet operationaliseras genom de tre frågeställningar, som utgör analysrarm i fallstudierna i de fyra kommunerna.

Hvad er beipolitk? Hvordan kan den svenske biopolitik beskrives? Hvilken rolle har Gentekniknænet i den svenske biopolitik? Og hvad er egentlig Gentekniknænet for et nævn? Hvorfor oprettede man det? Og hvordan arbejder Gentekniknænet? Det er nogle af de spøsmål som diskuteres i denne bog.

Biltrafikens många offer omges i Sverige av en märklig tystnad. Har verkligen detta varit fallet under hela den period som förflutit sedan massbilismens genombrott under 1950-talet? I forskningen kring bilismens historia i Sverige påstås genom-gående att perioden från 1950-talets inledning till mitten av 1960-talet utgjorde bilismens -gyllene år-, att bilismen under dessa år omgärdades av en grundmurad teknikoptimism och att det saknades en djupgående debatt som ifrågasatte bilismens sociala och medicinska följder. I denna studie påvisas tvärtom att det under den aktuella perioden fördes en djup-gående, existentiell, politisk, socialmedicinsk, teknisk och moralisk debatt i ämnet på svenska dagstidningars ledar- och kultursidor samt i berörda tidskrifter. Debatten mellan 1950 och 1965 var mer ifrågasättande, allvarligt upprörd och förtvivlad än någonsin senare. Biltrafiken tolkades av läkare, jurister, journalister och många andra under perioden som samtidens största folkhälsoproblem, att jäm-föra med tbc, och deras ifrågasättande av bilismen antog stundtals civilisations-kritiska proportioner. Det höga antalet trafikskadade och förolyckade spred en oro, skräck och ångest som inte lät sig förträngas. Om detta handlar Rekordårens tbc.

Vad har Boyles lag med genus att göra? Hur påverkar ny teknik arbetsfördelningen mellan könen, på jobbet och i hushållet? Finns sexism inom naturvetenskapen - och hur skulle en annorlunda, feministisk vetenskap kunna se ut?

Dessa och andra frågor diskuteras i denna brett upplagda genomgång av svensk och internationell genusforskning om naturvetenskap och teknik. Den visar på nya bilder av kunskapens miljöer och kulturer, dess innehåll och betydelse.

Boken analyserar feministisk kritik av könspräglade teorier och perspektiv inom en rad vetenskaper. Den diskuterar teknikens inverkan på mäns och kvinnors relationer och identiteter. Den ger kritiska reflektioner och presenterar alternativ. I ett kapitel ges en unik analys av rymdforskning sedd ur genusperspektiv.

Boken vänder sig både till dem som för första gången frågar sig vad genus har med naturvetenskap och teknik att göra, och till forskare på området. Syftet är att ge överblick över en mångfacetterad forskning, ställa frågor och inspirera till fortsatt läsning och analys.

Denna rapport har skrivits inom ramen för ett forskningsprojekt i forskargruppen MITS – Människa IT och Samhälle vid tema Teknik och Social förändring, Linköpings universitet. Projektet grundas på en lång tradition av samhällsvetenskaplig forskning om IT och IT-användning bland annat i svenska kommuner och syftar till att analysera lokal politik kring bredbandsutbyggnaden och relaterade lokala IT-policyer.

Detta forskningsprojekt finansieras av näringsdepartementet och Svenska Kommunförbundets FoU-råd och pågår i ytterligare två år. Vi tackar finansiärerna för att vi ges möjlighet att bedriva och utveckla forskning kring IT med ett kommunalt fokus och hoppas att resultaten kommer till användning. Vi vill även tacka pr. em. Lars Ingelstam, som bidragit till projektets tillkomst, utveckling och konstruktiv kritik på rapportens slutsatser.

Forskning om kommuner vore omöjligt utan kommunernas eget stöd och engagemang. Jag vill därför tacka er alla som bidragit till detta projekt med idéer och information. Ett speciellt tack riktas till er som arbetar i lokala byalag och som ställt upp och berättat om ert arbete och smittat oss med er entusiasm.

Erfarenheter från projektet har regelbundet återkopplats till både kommunerna och till näringsdepartementet via diskussioner med tjänstemän. Ett resultat av våra diskussioner med handläggare vid näringsdepartementet kan kanske skönjas i budgetpropositionens förändringar av bidragen till kommunerna för IT-infrastrukturen, vilket presenterades bara en vecka innan denna rapport trycktes. Det är sällan forskning får så handgripliga resultat, men det uppskattar vi alla och hoppas att denna rapport kommer att väcka tankar och vara till nytta för er i kommunerna och andra som bygger bredband.

Huvudförfattare till denna bok och samordnare av forskningsprojektet är Elin Wihlborg, fil.dr och verksam vid tema T samt Luleå Tekniska universitet. Analyskapitlet om IT och lokal demokrati har författats av docent Jan Olsson och fil.mag Anna Bjurström vid institutionen för statsvetenskap, Örebro universitet. Analyskapitlet om IT-samhället som epokskifte har skrivits av doktorand Jonas Johansson vid tema Kommunikation, Linköpings universitet, som arbetar med en avhandling kring snarlika frågeställningar som vi ser fram emot. Underlag för hela studien och kapitlet som beskriver kommunerna har tagits fram av fil. mag. Karin Gustavsson och civilingenjör Johanna Sohl.

Datorer och IT har befunnit sig i debattens centrum under olika perioder sedan ungefär 1950. Olika aspekter av tekniken och dess konsekvenser har lyfts fram: integritetetsfrågor, utslagning eller kompetensförändring i arbetslivet, exportnäringarnas roll, tekniska nischer av high-tech osv. Nu, i början av 2000-talet är det tillgången till bredband som är den heta frågan. Denna har gjorts till huvudpunkt i den senaste IT-politiska proposition som lades fram för riksdagen (prop 1999/2000:86). För att förverkliga målet "Sverige som första land bör bli ett informationssamhälle öppet för alla" skall politiken verka för att "hushåll och företag i alla delar av Sverige bör inom de närmaste åren få tillgång till IT-infrastruktur med hög "överföringskapacitet". Tillgång till sådan kapacitet, i debatten översatt till "bredband", betraktas alltså som central.

(...)

I den här rapporten redovisar jag resultatet av en förstudie om risk och riskhantering i tågtrafiken som jag genomfört bland banarbetare, lokförare och tågtrafikledare, i och omkring Norrköping. Syftet med studien har varit att studera hur uppfattningar om risker och hur de ska hanteras skapas i olika yrkesgrupper och hur det påverkar samarbetet mellan de olika yrkesgrupperna i tågtrafiksystemet. Förstudien pekar på tre viktiga problemområden: a) de olika grupperna identifierar utifrån sin erfarenhet skilda riskobjekt, en skiljaktighet som kan orsaka problem; b) skillnader i kunskap om och förståelse för andra yrkesgruppers arbete påverkar möjligheten till en säker samverkan i kritiska situationer, samt c) de nya organisationsformer och riskhanteringsprogram som införts av högre nivåer i organisationen kan vara svåra att förena med de anställdas sätt att identifiera och hantera problem och därmed orsaka nya slags risker i systemet. Rapporten beskriver tågtrafiksystemet som ett sociotekniskt system där teknik, organisation och mänsklig aktivitet är oskiljaktigt inflätade i varandra. Det innebär att teknikens utformning bidrar till att strukturera det sätt varpå individer och grupper inom systemet agerar. Omvänt så används och förstås tekniken utifrån individers och gruppers erfarenhet, värderingar och motiv. Lokförare, tågtrafikledare och de olika teknikgrenarna bland banarbetare utgör var för sig en praktikgemenskap: en praktikgemenskap utvecklas ur det dagliga arbetet med en gemensam uppgift. Uppfattningar av risker och hur de ska hanteras måste ses i ljuset av den erfarenhet och kunskap som utvecklats inom de olika respektive praktikgemenskaper som hanterar systemet. Det är arbetet med de kunskaper som det för med sig som gör att olika praktikgemenskaper hanterar riskerna olika: kunskapenr omoch ansvaret för vissa arbetsuppgifter följer av den roll praktikgemenskapen har i systemet. Två risker kan identifieras tvärs över alla praktikgemenskaper i tågtrafiksystemet: fart och spänning.

KNOWLEDGE AND COMMUNICATION IN THE COMPUTER AGE was organized by The Institute af Tema Research at the University of Linköping, Sweden. with support from The Bank of Sweden Tercentenary Foundation, and the Swedish Council for Planning and Coordination of Research.

Modern information technology has brought radically new conditions for human knowledge both for the individual human belng and on common, collective levels as well. How is the knowledge of today built up, how is it distributed? What do these changing conditions mean for baslc human quallties such as personality, responsibllity and communication between human beings? How is knowledge used, by whom and for what purposes in a changing and increasingly complex society? Does the intelligibllity of lif e and reality change? All these questions are present in dilierent senses and to different extents in various parts of life and society. The aim of the symposium was to shed light on the importance of same of the questions. Particular attention was paid to children and young people growing up in the new computer culture.

The Organizer: In The Faculty of Arts and Science at Linköping University research is pursued and research training given under four broad problem areas known as temas (themes). These are Health and Society. Communication Studies. Technology and Social Change, and Water and Environmental Studies. In fall 1988 a fifth theme will start. f ocusing on children.

Denna uppsats utgår från uppdraget att bidraga med humanistiska perspektiv på datorer och datorbaserad informationsteknologi. Detta kan innebära många olika saker alltifrån att kartlägga hur de enskilda forskningämnena inom humaniora får nya kunskapsfält, utvecklingsuppgifter och forskningsmetoder genom datoriseringen, till att diskutera de utmaningar som informationsteknologin utgör för humanismen betraktad som världsbild och värdesystem. På ett tankeväckande sätt skapar datorerna en brygga mellan "de två kulturerna" inom forskningen - den humanvetenskapliga och den naturvetenskapligt- tekniska. Ämnen som lingvistik, pedagogik, kognitiv psykologi, kunskapsfilosofi, kommunikationsforskning, organisationsteori, arbetslivsforskning m fl dras i rask takt in i utveckling och analys av den nya tekniken. Humanioras traditionella uppgift att ge systematisk överblick av kultur- och samhällsutveckling får ett nytt dramatiskt stoff att handskas med. Humanismens antroprocentriska världsbild och värderingar möter i datorerna såsom "artificiell intelligens" en genomgripande utmaning. De gamla frågorna om människans särart, öde och ställning i världen kommer ånyo på tidens tapet.

I 1984 års forskningspolitiska proposition framhålls behovet av kunskap om sambandet mellan individen, samhället och datatekniken. Där sägs bl a följande:

"När det gäller att öka kunskapen om sambanden mellan individen, samhället och datatekniken är det enligt min mening angeläget att den kunskap som finns uppbyggd inom skilda discipliner, främst inom det samhällsvetenskapliga och humanistiska området kring individen och samhället, kan utnyttjas som underlag fö r beslut rörande användningen av den nya tekniken som samhället nu står inför. En samverkan mellan forskare från skilda discipliner är här nödvändig." (s 16, bil S)

För att stimulera sådan samverkan anslogs särskilda medel. En del av dessa ställdes till förfogande för "utarbetande av en kunskaps- och problemöversikt rörande datoriseringens och informationsteknologins samhällskonsekvenser." Denna uppgift har anförtrotts en nationellt rekryterad ledningsgrupp.

Gruppen har valt att betona ett grundläggande humanistiskt förhållningssätt. Gruppen vill också söka stimulera forskning och kunskapsuppbyggnad av långsiktig och perspektivgrundande karaktär, med andra ord sådan som bäst utförs inom olika institutioner vid universitet och högskolor.

Dock är det angeläget att understryka att det givna uppdraget, även med de nämnda begränsningarna, är mycket omfattande. Ledningsgruppen har därför valt att initiera studier inom vissa till synes centrala och tidigare ej alltför ofta uppmärksammade områden. Som ett led i arbetet har gruppen valt att ge ut den här föreliggande antologin. Den innehåller ett antal uppsatser författade av några forskare, vilka gruppen engagerat för arbetet i fråga. Härtill kommer också en selektiv bibliografi, som en särskilt engagerad bibliotekarie utarbetat i samråd med författarna. Författarna svarar själva för innehållet i sina uppsatser, men det förtjänar att påpekas att de utarbetats i intern kontakt och diskussion.

Det är ledningsgruppens förhoppning att antologin både skall fungera som informationskälla och bidra till fo rtsatt debatt och forskning om de viktiga mänskliga och samhälleliga möjligheter och problem som är förenade med den nya informationsteknologin.

Peter Seipel, ordförande   Ingemar Lind