Denna artikel ger en överblick över samt diskuterar möjligheter till kompletterande utbildning efter validering som genomförts inom ramen för kurser och kurspaket i den kommunala vuxenutbildningen.

Denna bok ger en introduktion till validering av kunskap och kompetens, närmare bestämt den ambition som finns i vårt samhälle att värdera och ge erkännande åt vad människor lärt sig oavsett var, när och hur detta skett.Validering sätts i relation till hur vuxnas lärande organiseras och till de skilda sätt på vilka valideringstanken gestaltat sig. Vidare visas hur validering förhåller sig till olika teorier om kunskap och lärande samt till den i sammanhanget så viktiga kunskapsbedömningen. I boken presenteras några modeller för hur validering kan organiseras och genomföras i praktiken, liksom de roller som olika aktörer har i en valideringsprocess. I denna nya upplaga har innehållet reviderats och uppdaterats, bland annat har ett kapitel om kvalitet i validering lagts till. Boken riktar sig främst till blivande och yrkesverksamma personalvetare, yrkes- och studievägledare samt lärare, men även till andra som berörs av frågor kring värdering av kunskap och kompetens.

Från och med 2021 är det upp till skolans rektor att avgöra om betyg ska sättas i årskurs 4 eller årskurs 6. Syftet med artikeln är att beskriva hur denna betygsreform kan få konkreta konsekvenser för elever med behov av särskilt stöd i ett skolsystem där det är fritt att välja skola. I artikeln analyseras rektors, speciallärares, lärares och elevers berättelser om en elevs erfarenheter av försöksverksamheten. Eleven blev enligt berättelserna mycket ledsen och bytte skola efter att ha fått sina första betyg. Den narrativa analysen visar att positionen ansvarig för det inträffade konstrueras på kvalitativt olika sätt genom att ansvaret för händelseutvecklingen förläggs på olika parter i och utanför skolan. Analysen fokuserar även på att eleven tillskrivs olika prestations-emotioner i de olika berättelserna. Diskussionen fokuserar på frågan om vem som är ansvarig för elever i behov av stöd och för likvärdigheten i en marknadiserad skola för alla.

I den här rapporten redovisas en kvalitativ studie av försöksverksamheten med betyg från årskurs 4. Syftet med studien är att beskriva hur bedömningspraktikerna ter sig och formas på fem av de skolor som deltog i försöksverksamheten mellan år 2017 – 2020, samt på två referensskolor som inte deltar i försöket. I följande sammanfattning ges korta svar på studiens frågeställningar samt hänvisningar till de delar av rapporten som behandlar respektive frågeställning. Först ges en sammanfattande bild av skolornas bedömningspraktiker, därefter pekar vi på några förändringar i försöksskolornas bedömningspraktiker och avslutningsvis presenteras de viktigaste skillnaderna i bedömningspraktikerna på försöks-, respektive referensskolorna. En del av dessa skillnader motsvaras av förändringar i försöksskolornas bedömningspraktiker. Det är viktigt att beakta att samtliga försöksskolor som ingår i studien, förutom en, är friskolor och att elevernas meritvärden på de skolorna överlag är höga (se Metodval och studiens genomförande och Resultaten i förhållande till studiens urval i denna rapport).

Alla har vi väl någon gång reagerat känslomässigt då vi fått tillbaka ett provresultat eller öppnat kuvertet med våra senaste betyg? Intuitivt är det lätt att ana att känslor av lättnad, besvikelse eller glädje har betydelse för hur vi ser på oss själva som elever eller studenter i stunden. Kanske har dessa känslor även betydelse för de förväntningar vi får på framtida prestationer? Med detta kapitel vill jag väcka frågor om vad betyg för med elevernas känslor och förväntningar. En rad exempel på emotioners betydelse då unga elever får betyg utgör i kapitlet en grund för reflektioner över våra bedömningspraktikers hållbarhet.

I det här kapitlet beskrivs inledningsvis begreppet återkopplingsom en del av en formativ bedömning. Därefter presenterasforskningsresultat som berör planering av återkoppling, återkopplingens innehåll och i vilken form den ges. Vidare berörsåterkoppling till elever i olika åldrar och med olika behov, liksomskillnader mellan ämnen med betydelse för återkopplingen.Avslutningsvis presenteras kunskap om återkoppling i den digitala skolan. De resultat som presenteras är av generellt slag ochdet är därmed upp till lärares kompetens att avgöra när och hurdessa kan användas praktiskt i lärarens egna arbete. En ambitionmed texten är att bidra till att underlätta de didaktiska val somalla lärare gör varje dag.

Syfte är att bidra med kunskap om hur framåtsyftande bedömning kan användas och används av lärare som underlag för pedagogiska åtgärder i tidig läsundervisning. I avhandlingen har jag ett pragmatiskt förhållningssätt till både teorier och metoder. Avhandlingen bygger på fyra artiklar. Datainsamling gjordes genom artikelläsning (artikel I), fokusgruppsintervjuer (artikel Il) och narrativa intervjuer (artikel III) och testresultat (artikel IV). Resultaten analyserades med; Venn-diagram (I), tematisk analys (II), narrativ analys (lll) och variansanalys (IV). Resultaten visar att formativ bedömning och Response to intervention kan komplettera varandra och att kunskap om olika framåtsyftande förhållningssätt och teorier kan underlätta lärares professionella utveckling. Det framgår också att sociala bedömningsaspekter är viktiga i avkodningsundervisningen. Resultaten visar att en stor andel av eleverna i åk 1 har fortsatt behov av avkodningsträning även i slutet av åk 1. Bedömningsverktyg för läsundervisning behöver därför ge tydlig och återkommande information om elevens förmåga att avkoda. Resultaten visar att lärarnas användning av bedömningsverktyg påverkas av kontexten. Det handlar om att uppmärksamma specifika förutsättningar och att organisera bedömningspraktiken så att ett ömsesidigt och hållbart utbyte uppstår mellan läraren, eleven och bedömningsverktyget.

Vad som räknas som kunskap och hur denna kunskap kan bedömas har förändrats över tid, i likhet med hur dessa bedömningar används och av vem. Detta kapitel ger en inblick i hur några lärare använder bedömning för att anpassa sin undervisning inom ramen för ett läsprojekt med syftet att utveckla lågstadieelevers avkodningsförmåga. Utifrån lärarnas berättelser belyses här deras bedömningsarbete vilket kopplas till ett hållbarhetsperspektiv. Bland annat ställs frågan Vad ska alla bedömningar användas till?

Bedömning är en viktig del av all pedagogisk verksamhet, så också inom folkhögskolan. Här finns en relativt stor frihet med begränsad styrning, och ”folkhögskolesamhället” har en ambition att skapa jämlika relationer mellan lärare och deltagare. Inom folkbildningstraditionen ryms också idéer om att det är bildningsresan och den personliga utvecklingen som är det centrala. Det kan därför tyckas märkligt att någon i ett sådant sammanhang ska ha rätten att bedöma andras prestationer. Men trots det bedöms kunskap även här, till viss del på liknade sätt som inom andra utbildningsformer, men också baserat på helt andra värden.

I alla former av utbildning görs bedömningar av vad de studerande lär sig. Formella utbildningar leder fram till att läraren sätter ett betyg som summerar resultatet, och i andra utbildningar kan olika former av omdömen ges. Under en utbildning görs också bedömningar för att förbättra uppläggningen och utfallet av lärprocessen. Dessutom kan bedömning i form av validering göras av kunskaper som utvecklats i andra sammanhang än utbildning. I detta kapitel kommer vi först att presentera ett antal centrala begrepp inom bedömningsområdet, och därefter beskriver vi användningen av bedömning och diskuterar konsekvenser av kunskapsbedömningar inom olika sammanhang för vuxnas lärande.

Validation, or recognition of prior learning, involves an idea of ‘making learning visible’ – of valuing knowledge irrespective of how, when and where it is learnt. This chapter presents a phenomenographic analysis of how a group of caretakers from a Swedish property management company experience participation in a validation initiative focusing on their vocational competence.

The findings show how validation is experienced in various ways by the caretakers – as an opportunity for personal development, as a matter of assessment and control, or as ‘only scratching the surface’. The process is also experienced in different ways in terms of learning – with a focus on prior learning or new learning, or even no learning. Other benefits of validation are described in terms of exchange value or personal development. Through a contextual analysis, the findings are integrated in a model where the relationship between the individual and the validation process is described as a developmental, a credit-exchange or a critical relation.

The conclusions put focus on the relevance of validation for groups like caretakers. This is a group where the vocational learning to a high extent is informal, which means a potential for recognition of their prior learning in terms of formal credentials.

Den digitaliserade skolan har förändrat betingelserna för lärare och elever på många sätt. Iföljande text riktas fokus mot lärares återkoppling till elever via digitala lärplattformar. Återkoppling i lärplattform ser delvis annorlunda ut än återkoppling som ges ”på papper”. Den är mer standardiserad genom de funktioner som finns i plattformarna. Det sker också ensammanblandning mellan återkoppling och betygsdokumentation som ger återkopplingen entydligt summativ karaktär. Riktlinjer om återkoppling i lärplattformar beskrivs som en källatill oenighet i kollegier. 

Validering är en form av kunskapsbedömning som i första hand riktar sig till vuxna. Den erbjuder möjligheten att få erkännande för sina kunskaper även om de har utvecklats på andra sätt än genom utbildning. Vad är validering? Varifrån kommer intresset för denna företeelse? Hur kan utvecklingen komma att se ut när det gäller validering? Dessa frågor behandlas i denna artikel.

Sverige har ett unikt, väl utbyggt och förmånligt system för vuxnas studier och lärande. Vuxnas studiedeltagande är omfattande och sker i en rad olika sammanhang, bland annat folkhögskola, kommunal vuxenutbildning, yrkeshögskola, studiecirklar och högskola.

Om folkhögskolan är en introducerande grundbok. Den redogör för folkhögskolans organisation, framväxt och framtida utmaningar, men även för olika pedagogiska och didaktiska begrepp med bäring på arbete inom folkhögskolan. Till exempel om folkhögskolans pedagogik och didaktik, kursutveckling, didaktisk innovation och frågor om bedömning. Blicken riktas även mot vilka som jobbar som lärare inom folkhögskolan och vilka deltagarna är.

Boken vänder sig till dig som studerar på folkhögskollärarprogrammet eller andra utbildningar som kan leda till arbete inom folkhögskolan. Den är även relevant för verksamma inom folkhögskolan och personer med intresse för frågor om vuxnas studier och lärande i folkhögskolans sammanhang.

Fokus i denna rapport är att analysera och diskutera projektet ”En väg in – validering i Östergötland” med ett kvalitetsperspektiv. Detta handlar om hur projektet kan sägas ha lagt grunden för en valideringsverksamhet i regionens kommuner vilken kännetecknas av kvalitet, och vilka fortsatta möjligheter och utmaningar som finns efter projektets slut. Det aktuella projektet påbörjades 2018 och avslutas i februari 2020. Det var ett metodutvecklingsprojekt finansierat av Europeiska Socialfonden, ESF, med fyra delprojekt: Gemensam plattform/organisation för validering i Östergötland, Roller i valideringsprocessen, Information om validering till målgruppen samt Efterfrågestyrd validering. Projektet och dess delprojekt beskrivs kortfattat i rapporten.

I rapporten ges även en kortfattad överblick över utvecklingen på valideringsområdet främst i Sverige, där det senaste steget var att Valideringsdelegationen 2015–2019 la fram sina förslag strax innan projektet avslutades. I förslagen ligger bland annat utökat ansvar för region och kommuner när det gäller kompetensförsörjning och validering.

Analysen har främst utgått från en nordisk modell för kvalitet i validering, som omfattar organisations-, procedur- och bedömningsnivå. Modellen sätter individen i centrum och lyfter fram åtta faktorer av särskild betydelse för en valideringsverksamhet som maximerar individens möjlighet att visa sina relevanta kunskaper och kompetenser: Information, Förutsättningar, Dokumentation, Koordinering, Vägledning, Kartläggning, Bedömning och Uppföljning.

Projektet har på flera sätt berört de olika faktorerna i kvalitetsmodellen, även om det inte har kunnat täcka in alla faktorer fullt ut. Det kan också ses som en form av uppföljning av tidigare verksamhet med validering i kommunerna, regionen och även landet i övrigt, och på så sätt har fler aspekter kunnat beröras än om utvecklingsarbetet hade startat från ett nolläge. Samtidigt har arbetet handlat om att lägga en grund för kommande valideringsverksamhet, och därför är inte alla aspekter av de mer verksamhetsnära kvalitetsfaktorerna lika relevanta inom ramen för projektet.

Verksamheten i projektet har lagt grunden för ett valideringsarbete med kvalitet i Östergötland, men det krävs kontinuerlig utveckling för att utveckla kvaliteten även efter att ett riktat projekt har genomförts. I nuläget behöver kommunerna i regionen bygga vidare på det som projektet har åstadkommit, genom att stärka koordineringen sinsemellan och med regionen. Koordineringen behövs bland annat i vägledning och dokumentation. Inom de yrkes/ämnesområden som man väljer att satsa på just nu är det också viktigt att få till en bedömning med kvalitet – där man bedömer rätt saker på ett tillförlitligt sätt med en balans mellan flexibilitet och standardisering. På sikt blir det viktigt att stärka validering inom fler yrkes/ämnesområden, och att utveckla verksamheten i relation till alla kvalitetsfaktorer. Nu ligger den fortsatta utmaningen i att prioritera vad som ska göras och lägga fokus på rätt saker i olika steg – i en fortsättning som på kort sikt tar vid och tar vara på projektets resultat, och sedan på längre sikt utvecklar vidare med en valideringsverksamhet kännetecknad av hög kvalitet som mål.

Återkoppling är en del av det vardagliga arbetet i klassrummet och även en del av lärares bedömningspraktik. Syftet med avhandlingen är att utforska och begreppsliggöra den återkoppling som kommuniceras från lärare till elev i det vardagliga arbetet i lågstadieklassrum. Pragmatism, symbolisk interaktionism och barndomssociologi utgör avhandlingens teoretiska perspektiv. Som metod användes konstruktivistisk grundad teori, som präglas av en iterativ process där analys och datainsamling sker i växelverkan. Data samlades in genom observationer i fyra klassrum, intervjuer med 13 lärare, fokusgrupper med 23 elever samt informella samtal. I resultaten presenteras en kategorisering av den återkoppling som lärare ger elever. I en systematisk konceptualisering av lärares rationaler för återkoppling synliggörs de överväganden som påverkar hur lärare ger återkoppling. Eleverna tolkade lärares återkoppling som förmedlande av måsten. Vidare delade lärare och elever en upptagenhet av att konstruera klarhet i återkopplingen, vilket gjordes utifrån tillförlitlighet och förståelse. Tillsammans ger delstudierna en bild av klassrumsåterkoppling som relationellt och komplext. Rättvisa beskrivs som eftersträvansvärt men svårt. Avhandlingen bidrar med beskrivningar av den återkoppling som kommuniceras i interaktionen mellan lärare och elever på lågstadiet, samt begrepp för att diskutera och förstå den.

Att ge återkoppling till elever är en ständigt pågående arbetsuppgift i en lärares vardag. Den beskrivs som både svår och tidskrävande men samtidigt om oerhört viktig för elevers lärande. Varför upplevs det som svårt att ge återkoppling? Hur kan den tid lärare lägger ner på återkoppling användas på ett sätt som stödjer elevers lärande? Vilka förändringar i återkopplingspraktiken medför de digitala verktygen? Dessa är frågor som kommer att beröras i kapitlet. Inledningsvis ges en bakgrund i tidigare forskning om återkoppling med särskilt fokus på återkopplingens funktion att stödja lärande. Därefter följer en presentation av två studier där återkoppling från lärare till elev i gymnasieskolan har undersökts. Kapitlet avslutas med en diskussion där förklaringsfaktorer i termer av uppgifternas karaktär och återkopplingens skilda syften lyfts fram.

Detta kapitel handlar om bedömning som en del av arbetet som yrkeslärare. Det tar upp centrala begrepp kopplade till bedömning, aktuella formella riktlinjer kring bedömning och främst betygssättning, samt frågor kring återkoppling, validering och etik.

Studiens syfte är att synliggöra lärares återkoppling i samhällskunskap i analog och digital kontext med särskilt intresse för återkopplingens formativa syfte. Studien är genomförd med ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. I delstudie ett utforskas återkoppling i det analoga klassrummet och i delstudie två återkoppling i lärplattform. I studien används kvalitativ metod med inspiration från etnografin. Datamaterialet består av skriftliga dokument med återkoppling, observationer av återkoppling i klassrum och i lärplattformars kursrum samt kvalitativa intervjuer med sammanlagt 11 gymnasielärare.

Resultaten visar att olika sammanhang och redskap ger olika möjligheter för formativ återkoppling. Såväl i den analoga kontexten som i lärplattformen framträder en summativ återkoppling med ett fokus på betyg. De sammanhang som framstår som gynnsamma för formativ återkoppling är när återkoppling ges under pågående arbetsprocess. Likheter framträdde mellan de bägge delstudierna i form av både formativt och summativt orienterade verksamheter. Dessa präglas av skilda normer, traditioner och roller men är sammanvävda i undervisningspraktiken. Spänningar mellan verksamheterna har beskrivits där handlingar i den ena verksamheten kan te sig kontraproduktiva i den andra verksamheten.

En skillnad mellan de olika kontexterna är förekomsten av den dokumenterande verksamheten i den digitala kontexten. Denna verksamhet är orienterad mot skolans och lärarens behov av dokumentation av betygsunderlaget i lärplattformarna. Den skapar en sammanblandning av återkoppling och betygsdokumentation som inte förekom i den analoga kontexten och en slutsats är att användning av lärplattform har bidragit till formandet av denna summativt orienterade verksamhet.

Förutsättningar för formativ återkoppling diskuteras i termer av ett ökad intresse för återkoppling, i relation till ämnets tradition och till de spänningar mellan ideal och rådande praktik som framträder. Vidare betraktas de möjligheter att skapa sammanhang för återkoppling där fokus riktas mot elevers lärande som förutsättningar för förändring.

Det finns en mängd olika sammanhang där yrkeskunnande bedöms i utbildning och arbetsliv, med bedömningspraktiker som på olika sätt påverkar dagens yrkesutbildning såväl som rekrytering till och kompetensutveckling inom arbetslivet. Syftet med detta kapitel är att belysa olika former för kunskapsbedömning och diskutera vilka konsekvenser dessa får för yrkesutbildningen, yrkeslärarens arbete och deltagarnas lärande. De bedömningspraktiker vi tar upp är hämtade från yrkesutbildning, yrkestävlingar, branschbedömningar samt validering, och vi diskuterar hur dessa kan relateras till skola och arbetsliv.

I det här kapitlet kommer vi att återberätta en berättelse som de tre eleverna Björn, Erik och Cissi1 berättade för oss våren efter att de hade fått sina första betyg. Denna vår år 2014 var också den första på många år som svenska elever i årskurs 6 fick betyg över huvud taget. Berättelsen handlar om just dessa elevers erfarenheter av att få betyg, men den kan också förstås som ett bidrag till en större berättelse om betydelsen av att forma framgångsrika och konkurrenskraftiga elever. Den berättelsen berättas idag av många olika aktörer både i och utanför skolan. Såväl elever, lärare och rektorer på enskilda skolor som nationella och globala aktörer är idag upptagna av att mäta och visa upp framgångsrika resultat (Lingard, 2011; Lingard, Martino & Rezai-Rashti, 2013). Vår ambition med kapitlet är att försöka illustrera hur man genom att lyssna väldigt noga på enskilda människors berättelser och sedan kontextualisera dem – det vill säga sätta dem i ett sammanhang som framstår som relevant för såväl oss som forskare som för dem som berättar – kan bidra med nya nyanser till stora eller dominerande berättelser om vad skola och utbildning är till för. Därmed ansluter vi oss till en forskningstradition som ”är ute efter människornas berättelser om vad de gör när de lever sina sociala omständigheter, och de erfarenheter som detta innebär för deras liv och för det samhälle de lever i” (Pérez Prieto, 2007, s. 289; se även Plummer, 2001; Freeman, 2010).

This chapter presents findings from a study of quality work in validation (recognition of prior learning) in three cases in Denmark, Finland, and Sweden. The quality work is based on a Nordic model for quality in validation and the study has an interactive approach.

This chapter presents a discussion on how validation (or recognition) of prior learning could be understood also as a learning process in itself. Three dimensions of learning in validation is highlighted: to learn what you know (develop awareness of prior learning), to learn what is required in validation, and to learn how to present your knowledge.

Idag talas det mycket om vikten av återkoppling och i följande kapitel kommer flera aspekter av återkoppling att behandlas. Återkoppling är information som ges av läraren om någon aspekt av en elevs lärande eller prestation.

Den här rapporten belyser frågor om hur betygen i årskurs 6 tagits emot av elever och vilka effekter de har gett för dem som skolelever. Det övergripande syftet är att på ett nyanserat sätt beskriva elevers synsätt på, och erfarenheter av att få betyg i årskurs 6. Ett särskilt intresse riktas mot elevernas berättelser om hur deras tillvaro i skola och hem har förändrats i årskurs 6 och hur lärare, kam­rater och föräldrar förhåller sig till betygen. Elevberättelser från 11 olika skolor år 2014–2015 utgör projektets underlag för dataproduktionen. Kvalitativa gruppintervjuer genomfördes med elever i årskurs 6 strax efter att de genomfört nationella prov i SO eller NO samt i samband med att de fick sina betyg.

Resultaten i den här rapporten visar att det talas mycket om betyg i skola och hem vilket sätter tryck på eleverna att visa vad de kan och att detta präglar elevernas syn på sig själva som skolelever i årskurs 6. I vissa berättelser framträ­der betygen som mindre viktiga både på kort och på lång sikt – det vill säga som ’low stake’. I andra berättelser framträder betygen i årskurs 6 som ’high stakes’ och som ytterst betydelsefulla för hur eleverna beskriver sin framtid. Resultaten visar även att variationen är stor i hur eleverna framträder som skolelever i sina berättelser om sina erfarenheter av att ha fått betyg. Här finns berättelser där elever framstår som relativt ensamma och hjälplösa med ett stort eget ansvar för att själva komma på hur de ska blir bättre och visa upp det, men det finns även berättelser där elever ger uttryck för att de får mycket stöd av sin omgivning och visar tillit inför att bli betygsatta. Det framgår tydligt i dessa data att det har betydelse hur och i vilken omfattning det talas om betyg i elevernas närmsta omgivning i det sociala samspelet mellan lärare, kamrater och föräldrar, för hur olika förhållningssätt till betyg tar form i elevernas berättelser. Rapporten vill möjliggöra ett vidare samtal om den rådande betygs- och bedömningspraktikens konsekvenser för både individer och samhälle.

This paper draws on data collected in a wider study of national testing and grading policies for school year six that were introduced in Sweden 2012. The research project focuses specifically on elementar y students’ experiences of receiving grades and taking the national tests. In this paper we direct the interest towards the positions given to parents in the student’s stories about talking about grades with their parents. The purpose of the paper is to ex plore how ‘territories of agency’ take shape in student’s stories in relation to discursive narratives of performative pressure within global and national education systems. The now stronger focus on grades in Sweden is considered a part of the delivery chain -stressing learning outcomes as the main issue for everyone involved in education – reaching from global actors such as the Organisation for Economic Cooperation and Development (OECD) to the individual students (Ball, et al. 2012). The performativ e pressure on schools, teachers, and students aiming to improve results and schools’ ranking positions affects the local actor’s actions and identities. As subjects to policy their agency is limited but in their stories student’s make claims of having some degree of freedom to act. These ‘claims of territories of agency’ are understood as expressed through narrative performances of individual and collective identities in student’s stories about experiences of talking about grades with parents. This narrativ e approach lets us focus on the links between how students position themselves relation to their parents and vis - a - vis discourses of performativity (Ball, 1997) in their stories and through their storytelling (Bamberg, 1997). Students from eleven differen t schools in five different municipalities were interviewed with the purpose of obtaining a great variety of student experiences. In total we have conducted 80 interviews with 195 students and some of them have been interviewed twice. Students were intervi ewed in groups (n= 2 - 5). The analysis in this paper is based on what students told us about their experiences of talking to parents about grades. In a thematic analysis we found three different themes regarding how the students described their parent’s att itudes towards grades and the student’s efforts related to grades. The first theme is about parents that do not talk about grades with their children. The second is about parents that put pressure on their children to get good grades often without engagin g -or knowing how to engage -in how this is done. The third theme is about parents that focus on their children’s wellbeing by putting the grades in different perspectives – e.g. by downplay the importance of grades or emphasize the importance of having one’s own agenda. In this paper we further investigate how the positions are given to parents in the “story - world” (Bamberg, 1997) and how the students position themselves as students when telling the stories. Preliminary results suggest that students ‘cla im territories of agency’ for themselves by positioning their parents in different ways in the story - worlds.

This paper investigates students ́experiences of getting grades and explores the identities as students that take shape in their stories. Recently, grades from school - year 6 instead of year 8 were introduced in Swedish schools. However, granting their importance in students´ life, little is known abo ut the personal meaning of grades to students, especially the feelings and understandings that students hold about grades both in a present tense as well as in a future tense. One main function of grades is to select students into higher levels in the educ ational system but they are also expected to motivate students to learn more and provide information about learning outcomes. Previous studies have shown that grades in early years contribute to stable perceptions of student selves over time and to pessimi sm in terms of possible change (Kasanen & Räty, 2002; Kärkkäinen, 2008). Often, issues of “high stake” deal with questions of tests and grades as objective gatekeepers for students ́ future possibilities to education. However, in this paper, we consider “hi gh stake” as a subjective matter linked to students ́ feelings and future dreams. The overall aim of the paper is to problematize “high stake” as a matter of objectivity by stressing students ́ subjective feelings in their stories about grades and grading. O ur research questions are: How do the students talk about the possibilities to influence their grades now and in future? What feelings take shape in the students’ stories about their experiences of grades? Students from eleven different schools in five di fferent municipalities were interviewed with the purpose of obtaining a great variety of student experiences. In total we have conducted 80 interviews with 195 students. The students were interviewed in a group of students (n=2 - 5) and asked to refer to the ir experiences and feelings of grades. We listened to the interviews and read the transcripts and conducted a narrative analysis of the students’ stories. Some students express feelings of pressure and say that the grades are deemed important for their po ssibilities to get a job in the future. This we regard as an expression of grades as “high stake”. Other students express more relaxed feelings and talk about a limited value of grades in school - year 6 for their future plans. To them the grades do not stan d out as “high stake”. Several studies indicate that younger students seem to see grades as labels that are hard to change. From this perspective all grades are “high stake” in a kind of objective sense. However, this study indicates that the grades are no t “high stake” to all students when considering their feelings and future dreams. Many of the students in this study talk about future in terms of possibilities to change their grades or find grades and grading not an important issue yet. To them the grade s might be “high stake” later on – or not.

Denna artikel är en krönika kring bedömning och validering av vuxnas lärande.

I Sverige finns det sedan en lång tid tillbaka flera utbildningsinstitutioner utanför det formella skolväsendet vilka erbjuder utbildningsmöjligheter för ungdomar och vuxna. En central plats i detta utbildningslandskap har Sveriges 150 folkhögskolor. Den här rapporten handlar om folkhögskolornas arbete med deltagare med funktions--‐ nedsättningar eller, mer precist, om de lärmiljöer i vilka folkhögskolornas pedagogiska arbete sker och hur dessa är utformade och anpassade för deltagare med funktions--‐ nedsättningar. Frågor om skolors lärmiljöer kan anses vara särskilt relevanta för deltagare med funktionsnedsättningar. En vanlig distinktion inom detta forskningsfält gör gällande att en funktionsnedsättning blir ett funktionshinder först i mötet med en hindrande omgivning.

I rapporten visar vi att folkhögskolorna har fått en alltmer framträdande specialpedagogisk funktion i det svenska utbildningssystemet. Exempelvis har andelen deltagare med funktionsnedsättningar på de allmänna kurserna gått från att utgöra var femte deltagare 1997, till var tredje 2013. Ökningen i andel deltagare som kategoriseras som funktionsnedsatta är således väldigt kraftig på senare år. Bland dessa personer är grupperna med neuropsykiatriska diagnoser (särskilt ADHD), med svår psykisk ohälsa och med grava läs- och skrivsvårigheter de största till antalet. Men även deltagare med medicinska, fysiska och kliniska funktionsnedsättningar visar sig särskilt benägna att söka sig till, och använda sig av, folkhögskolornas utbildningsalternativ. Denna ökning av andelen deltagare med funktionsnedsättning verkar också återspegla sig i hur lärarna på folkhögskolorna upplever sitt arbete och sina kompetensbehov. En nyligen genomförd enkätstudie visar att utveckling av kompetensen för att upptäcka och stödja deltagare i behov av särskilt stöd är det som folkhögskollärarna efterfrågar i störst utsträckning – ett kompetensbehov som torde ha uppstått ur de nya villkor som förändringar av deltagargrupperna innebär.

Dessa utvecklingstendenser är samtidigt svåra att frikoppla från andra samhällsförändringar, såsom det stora antal elever som lämnar gymnasieskolan med ofullständiga betyg varje år eller ett ökat bruk av neuropsykiatriska diagnoser. Mot bakgrund av den livfulla debatt som på senare tid har förts om den svenska gymnasieskolans kris och de många elever som slås ut från denna skolform, är det förvånande att vi inte vet mer om de utbildningsinstitutioner som ”tar vid” och hur de arbetar med grupper som står relativt långt ifrån arbetsmarknaden.

Mot bakgrund av dessa förändringar menar vi att det är särskilt motiverat att ta ett samlat grepp om frågan hur folkhögskolorna arbetar och anpassar sina verksamheter till deltagare med funktionsnedsättningar. I denna kartläggning tar vi hjälp av officiell statistik för att visa hur antalet och andelen deltagare med funktionsnedsättningar förändrats i skolformen över tid, men frågar även folkhögskolornas representanter hur de anser att folkhögskolornas lärmiljöer är tillgängliggjorda och anpassade för deltagare med olika funktionsnedsättningar. Innan vi ger oss i kast med dessa frågeställningar ska vi säga någonting om vårt övergripande syfte och bakgrunden till rapporten.

Rapporten är strukturerad enligt följande: först introduceras folkhögskolorna som skolform genom att deras politiska syften, finansiering samt kursverksamhet beskrivs. Därefter kommer ett avsnitt som redogör för studiens metod och design. Resultatavsnittet inleds med övergripande kartbilder över antalet deltagare på folkhögskolorna indelade efter breda funktionshinderområden. Därefter följer en analys över de motiv och påverkansfaktorer som folkhögskolornas lärare och verksamhetsledare tillerkänner betydelse i enkätsvaren. Sedan kommer en mer detaljerad analys över skolmiljöernas utformning med avseende på (i) multiprofessionalitet, (ii) pedagogiska strategier samt (iii) tekniskt och fysiskt stöd. Till sist diskuterar vi vad folkhögskoleföreträdarna själva framhåller som framgångsfaktorer respektive utvecklingsområden i skolornas arbete med att anpassa och tillgängliggöra deras lärmiljöer för deltagare med funktionsnedsättningar. På basis av dessa svar resonerar vi om det arbete som görs inom ramen för folkhögskolorna redan idag och om vad som eventuellt kan behöva förbättras.

The aim of the paper is to investigate students’ experiences of the national test as an effect of changes in the education system toward a stronger state interest in knowledge measurement in a decentralized and competitive school system. Our research questions are: What are students’ experiences of national tests in relation to their grades? How do the students talk about their own malleability? The students were interviewed in a group of students (n. 2-5). They were asked to refer to their grades in relation to the national tests (e.g. Are the national tests important for your grades?) and about their possibilities to change their grades. All interviews were audio recorded and transcribed. We listened to the interviews and read the transcripts and conducted an analysis of narratives of students’ stories about their experiences of the national test. The students tell about a great variation when talking about the role of national tests for their grades, some students say that the national tests are very important for their grades whereas other say that the national tests only can raise the grades never lower them and some state that the national tests are of no importance for their grades. They also tell stories about their ability to change their grades later on in school. However, from a student perspective the national tests and the grades in school year six do not just create opportunities for students, they also limit students’ opportunities.

Theoretically and methodology framework

In Sweden the practice of national testing now is extended through the introduction of national tests in Science (Chemistry, Physics and Biology) and Social Science (History, Geography, Religion and Social Studies) in grade six. This is one in a series of reforms aiming to tighten the impact of learning goals formulated by the state. The reform is regarded as an expression both of the state’s increasing interest in managing and controlling schools and of a need for unambiguous information about schools’ effectiveness from actors on a national school market (Lundahl, 2005). Both the state and parents choosing schools for their children ask for simple measures of schools’ quality (Lindblad, 2000). Further, one fundamental aspect of the system is that by providing information about learning outcomes, students themselves can develop their own learning. Yet we know little about the ways students, the subjects of governance, experience and share their experiences of national tests.

A central idea in the paper is that reforms are interpreted and enacted rather than implemented, and therefore it is useful to listen to the actors’ experiences (Ball et al., 2012). Theoretically, this research builds on a vision of educational reform as something that, on one hand, frames and shapes the terms of the school’s stakeholders and their ability to shape their identities. On the other hand, the actors’ stories or translations of those reforms reflect how reform is enacted in practice and how its results can be understood (Ball, 2006; Ball et al., 2012). Research on assessment from a student perspective is unusual, especially when it involves young learners (Forsberg & Lindberg, 2010). Most evaluation research focuses on student achievement and on school results rather than on students’ experiences, the core of this project. However, some European studies are relevant to this paper’s discussion. Kasanen and Räty (2002) showed that self-assessment of students in first grade affects their perceptions of themselves at school and that they compete with one another, comparing their own results with those of classmates. In a study of students in grades three and six, Kärkkäinen et al. (2008) found that students develop a perception about their own abilities and their malleability quite early. The students’ results and experiences of success or failure, in conjunction with comparing their results with those of others, contribute to early and stable perceptions of themselves over time and to pessimism in terms of possible change. In addition, two studies have shown that students hold varying perceptions about assessment’s function but a common perception that assessment is done for others rather than for themselves (Törnvall, 2002; Ross et al., 2002).

Method and data

Data in this paper is collected within the framework of a project financed by the Swedish Science Council in which we interview sixth-grade students from ten schools who are characterized by different background factors, such as socioeconomic conditions and geographic location.The students were interviewed in a group of students (n. 2-5). They were asked to refer to their grades in relation to the national tests (e.g. Are the national tests important for your grades?) and about their possibilities to change their grades. All interviews were audio recorded and transcribed. We listened to the interviews and read the transcripts and conducted an analysis of narratives of students’ stories about their experiences of the national test.

Findings

Our analysis of students’ stories indicates a narrative of an increased performative pressure when national science tests in grade six were introduced. In the students´ stories about how they cope with the pressure, identity formations of insecurity (agony) and competence (pride) are constructed. The students emphasize the importance of the situation both for the teachers and for their own future (cf. Ross et al., 2002; Kärkkäinen et al., 2008). The students tell about a great variation when talking about the role of national tests for their grades, some students say that the national tests are very important for their grades whereas other say that the national tests only can raise the grades never lower them. Some students also tell stories about their malleability i.e. their ability to change their grades later on in school. However, from a student perspective the national tests and the grades in school year six do not just create opportunities for students, they also limit students’ opportunities.

References

Ball, S. J. (2006). Performativities and fabrications in the education economy: Towards the performative society. In H. Lauder, P. Brown, J-A. Dillabough & A. H. Halsey (Eds.), Education, globalization & social change (pp. 692–701). New York: Oxford University Press.

Ball, S. J., Maguire, M. & Braun, A. (2012). How schools do policy: Policy enactment in secondary schools. London: Routledge.

Forsberg, E. & Lindberg, V. (2010). Svensk forskning om bedömning — en kartläggning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Kasanen, K. & Räty, H. (2002). ”You have to be honest in your assessment”: Teaching and learning self-assessment. Social psychology of education 5, s. 313–328.

Kärkkäinen, R., Räty, H. & Kasanen, K. (2008). Children’s notions of the malleability of their academic competencies. Social psychology of education 11, s. 445–458.

Lindblad, S. (2000). Verklighetens omätbara aspekter. Pedagogiska magasinet, 4.

Lundahl, L. (2005). A matter of self-governance and control. The reconstruction of Swedish education policy: 1980–2003. European Education, 1(37), 10–25.

Ross, J. A., Rolheiser, C. & Hogaboam-Gray, A. (2002). Influences on students’ cognition about evaluation. Assessment in Education, Principles, Policy & Practice, 9(1), 81–95.

Törnvall, M. (2001). Uppfattningar och upplevelser av bedömning i grundskolan. Malmö: Högskolan, Lärarutbildningen. (licentiatavhandling).

Detta är en kort populärvetenskaplig artikel om validering skriven med anledning av 10-årsjubileet för NVL, Nordiskt nätverk för vuxnas lärande. Den behandlar främst validering som företeelse i nordiska sammanhang samt även arbetet kring validering inom ramen för NVL.

Detta kapitel ger en översikt över centrala begrepp och företeelser inom området bedömning och betygsättning, med fokus på det som är centralt inom yrkesutbildning på gymnasienivå.

This endword discusses the relation between research and practice in RPL.

The extent of implementation of RPL in the further and vocational education and training (FET/VET) sectors varies around the globe. This chapter starts with a review of research and literature pertaining to implementation and demand in selected countries. Some central themes for RPL in FET/VET are highlighted: inclusion and exclusion through RPL; the relation between prior and new learning; and the importance of the candidates’ experiences of RPL. Further, the use of theory in RPL research is exemplified through examples of Honneth’s theory of recognition and Habermas’ theory of communicative action. Literature relating to the development of a more holistic approach to RPL is discussed. Finally, the chapter finally presents some implications for the future development of RPL in FET/VET with ramifications for other sectors.

Denna artikel tar upp några olika teoretiska perspektiv som kan användas och har använts för att förstå bedömning som företeelse i pedagogiska sammanhang. Diskussionen tar sin utgångspunkt i ett exempel på bedömning som förekommer främst inom utbildning för vuxna, nämligen validering. Inledningsvis ges en definition av validering, som kort sagt handlar om att synliggöra, bedöma och ge erkännande åt de kunskaper som utvecklats i sammanhang utanför det formella skolsystemet, men även i utbildningssammanhang i andra kontexter än där man befinner sig (till exempel i andra länder). Därefter presenteras och diskuteras, med utgångspunkt i tidigare svensk forskning, såväl vår egen som andras, ett antal teoretiska perspektiv som använts för att förstå och analysera validering som företeelse. Exempel på perspektiv är teori om situerat lärande, Habermas teori om kommunikativt handlande och Foucaults diskursanalytiska perspektiv. Till sist diskuteras teorierna tillskott och användbarhet i analys och förståelse av bedömning mer generellt.

i detta kapitel diskuteras begreppen reell och formell kompetens och hur dessa är relaterade till varandra. Speciellt läggs fokus på hur den reella, faktiska, kompetens som utvecklas i olika sammanhang ges erkännande och värde på varierande sätt, och hur den reella kompetensen även kan ”omvandlas” till formell kompetens genom sådana processer som ofta kallas för validering. I detta sammanhang lyfts även begreppen bruksvärde och bytesvärde upp för att ringa in vad det är för slags värde som kunskap och kompetens har och tilldelas. Kompetensens värde relateras även till det som brukar betecknas kvalifikationer i arbetslivssammanhanget. Kapitlet tar därmed bland annat sin utgångspunkt i den modell för yrkeskunnande som Per-Erik Ellström beskrev 1992, och som fortfarande är värdefull för att förstå värdet av reell och formell kompetens.

Sverige har ett unikt system för vuxnas deltagande i arrangerat lärande inom ramen för kommunal vuxenutbildning, folkhögskola och studiecirklar. Dessa verksamheter står under ständig förändring i fråga om vem som deltar, hur de finansieras, vilket uppdrag de har och vilka pedagogiska ideal som råder.

Lärandets mångfald ger en aktuell bild av olika sammanhang för vuxnas lärande med speciellt fokus på vuxenutbildning och folkbildning. Läs den också för att lära känna den forskning som idag finns om dessa områden. Ämnen är bland annat bokcirklarnas framväxt, framväxten av muslimska studieförbund och folkhögskolor, skönlitteraturens roll inom utbildning, politiska makthavares bildningsvägar, didaktiska perspektiv på undervisning av vuxna och yrkeslärares identiteter.

Boken vänder sig till studerande vid lärarprogram, studie- och yrkesvägledarprogram, personalvetarprogram, kurser inom pedagogik, samt till yrkesverksamma lärare, folkbildare, studie- och yrkesvägledare, personalvetare och en intresserad allmänhet.

Recognition of prior learning (RPL) is an integral part of in-service training programs targeting elder care workers in nursing homes. Our main research question is as follows: What are the effects, as perceived by different stakeholders, of participation in RPL programs? We examine this issue through questionnaires and qualitative, semi-structured interviews. The stakeholders included in the study are care workers, supervisors, teachers and managers. We identify effects related to individual care workers and the nursing home as an organization. Three kinds of individual effects and three kinds of organizational effects are identified. The perceived individual effects are the acquisition of knowledge, increased self-esteem and a more professional work attitude. The organizational effects include a growing interest in in-service training, the introduction of new and more effective methods of in-service training, and an increase in reflection and discussion at work.