In this article we analyse the changes in the age of voting and eligibility for office in Sweden during the twentieth century. We scrutinise arguments, actors, and contexts. Age proved to be an important yardstick for political citizenship and a source of political conflicts of importance for the development of democratic institutions which is largely neglected in earlier research on universal suffrage. Democratisation processes not only have led to the inclusion of new groups of citizens, but also exclusions. Our study demonstrates the importance of shifting understanding of young people, family formation, demographic shifts, intergenerational power balances and constitutional dilemmas.

I Sverige uppmärksammar vi nu 100-årsjubiléet av införandet av allmän och lika rösträtt 1918–1921. Sedan reformerna i början av 1900-talet har rösträtten och valbarheten utvidgats och fler grupper har getts möjlighet till demokratiskt deltagande. Samtidigt som denna expansion av medborgarskap har inkluderat fler grupper än tidigare kvarstår begränsningar i demokratiskt deltagande för andra. Inte minst gäller detta i relation till de ca 20 % av Sveriges befolkning under 18 år som inte har rösträtt och inte är valbara till politiska församlingar eller som partiföreträdare. Barns och ungas demokratiska och politiska representation har i stället tagit andra vägar. Inrättandet av Barnombudsmannen, Elevombudsmannen och Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor, liksom implementeringen av barnkonventionen i sektorer som skola, vård, socialt arbete och kommunalt organiserade ungdomsråd har tydligt markerat att man från statsmaktens sida sett ett behov av att formalisera representationen av den unga grupp i samhället som inte har rösträtt eller är valbar till politiska församlingar. Vi har i det här temanumret samlat ett antal empiriska och teoretiska undersökningar om barn och ungas egna demokratiska deltagande och hur de representeras av andra i en samtida demokrati som Sverige. På detta sätt vill vi bygga vidare på de pågående kritiska diskussionerna inom statsvetenskapen om demokrati och representation och en växande mängd studier om barn, unga och politik. Vi vill därmed också peka på några av de möjligheter som ett särskilt fokus på barn och unga som politiska subjekt kan erbjuda för vår grundläggande förståelse av demokrati och politisk representation. 

In this article, we study the legislative processes that formed the basis for how the state’s role and responsibility to protect and represent children was formulated dur-ing the 20th century based on legislative initiatives against corporal punishment. This is the backdrop for an analysis of the scheme to compensate adults that have claimed that they as children had been abused in the care of the state. As a basis for our ana-lyzes, we have used laws and statutes, ordinances, and preparatory works in family and criminal law as well as school and social law. In the process that led up to the com-pensation scheme a choice was made; child abuse in the past would not be defined according to the norms set by past legislation and government ordinances to protect children from abuse, but in relation to what was believed to be common child-rearing practices. The focus shifted to current understandings of what was normal in the past as well as to how similar abuse would be treated in legal practice in current tort cases disregarding the explicit stands taken by past governments to protect children in care. The opportunity for reconciliation decreased with this development

This article addresses the Swedish state’s process to provide redress for historical abuse in out-of-home care. The aim is to illuminate how the current state’s responsibility for past child abuse is negotiated in such processes. In Sweden, a temporary financial redress scheme was in effect 2013-16, which compensated fewer than every second applicant. The article demonstrates that the political ambition to recognize symbolically and acknowledge the victims’ suffering and the past society's betrayal of them resulted in unintended consequences when translated into a legal bureaucratic process. The logic of a court assessment is based not on recognition but on establishing legal liability. In the end, redress came to focus on what the state could be deemed responsible for in the past and how modern legal principles could be harmonized with a compensation scheme designed to compensate those for wrongdoings which cannot be redressed by current tort law.

Children had a prominent position in welfare discourse in Sweden during the 1930s and 1940s. In this article, the visual display of children in a pamphlet published by the Swedish wartime coalition government is scrutinized. It was a negotiated position, marked by important political compromises, but at the same time on terms identifiable as postwar social-democratic welfare visions, in which government, professionals, and institutional support is of major importance. The images and text tell a narrative of the state, as the direct supporter of children without mediation through the family.

Hundra år efter införandet av så kallad allmän och lika rösträtt betraktas rösträtten fortfarande som en nyckel för demokratins genombrott och utveckling. Under den allmänna och lika rösträttens hundraåriga historia har olika begränsningar av rösträtten steg för steg avskaffats för att möjliggörapolitiskt deltagande för fler grupper. För svenska medborgare finns emellertid en betydandebegränsning av rösträtten kvar, nämligen ålder. Den grupp av unga människor och barn under 18 årsom idag utgör cirka 20 procent av Sveriges befolkning saknar rösträttoch är inte valbar till kommuner, landsting eller riksdag. Rösträtts- och valbarhetsåldern, som varit oförändrad sedan 1970-talet, kan idag förefalla självklar. Men som denna historiska tillbakablick kommer att visa så har höjningar och sänkningar av rösträtts- och valbarhetsålder varit ett återkommande inslag i den demokratiska utvecklingen och i högsta grad varit föremål för en livlig politisk debatt. Med detta kapitel vill vi dels ge en översikt över de förändringar av rösträtts-och valbarhetsåldern som har ägt rum under 1900-talet, och dels närmare analysera de sammanhang under vilka förändringarna ägde rum. Vilka argument framfördes i samband med förändringarna av åldersgränser? Vilka aktörer var drivande? Vilken syn på barn och ungas roll i samhället aktualiserades? På detta sätt vill vi uppmärksamma hur åldersgränser under 1900-talet kom att bli en avgörande måttstock för politiskt medborgarskap och ett uttryck för hur demokratiseringsprocesser inte bara inneburit en utveckling mot att inkludera nya grupper avmedborgare, utan också kommit att exkludera grupper av medborgare, i detta fall på grundval av ålder.

The Swedish Redress Scheme intended for victims of historical child abuse inout-of-home care compensated only 46 % of claimants who sought economic compensation for past harms. This article explores the reasons behind this comparatively low validation rate by investigating a) how the eligibilitycriteria of the Redress Act were evaluated by the Redress Board, and b) the justifications and underlying values used when applications were rejected with reference to that the reported abuse was not deemed to be sufficiently severe according to past standards. Victim capital, which determines how vulnerable or credible a victim is perceived to be by others, as well as competence and narration are essential aspects for this type of legal proceeding. The article demonstrates that the claimants had to traverse a complicated web of criteriato be awarded compensation. The outcomes for claimants were affected by how the past was conceptualised in this legal setting, what competences the victims themselves possessed, what competence and resources the administrative system offered, and to the extent to which the decision-making process fragmented victims’ narratives.

In this book the emergence of schools in urban Sweden between the seventeenth and the nineteenth century provides the framework for a history of children and of childhood. It is a study through the lens of the changes in early modern education, spatial aspect of the life of children and systems of governance in the early modern Swedish state. Educational systems defined the spatial aspects of childhood--where children were supposed to grow up, in the home, the school, the streets and alleys, or the place of work--over a period of about two hundred years. Schools and education represent both a mental and a physical space; an abstract place for children as well as a local and concrete place for them, which stood out against the alternative spatial aspects of the life of children. It is also a study of how different cultural systems influence the definitions of childhood and schools, in the context of church and home instruction, poor relief, policing, surveillance, and the question of why children went to schools. It examines the role of the school as childcare and as a provider of food, shelter and welfare, and as governance.

In this special issue, we explore child rights governance as the intersection between the study of governance and the study of children, childhood, and childrens rights. Our introduction puts forward a set of theoretical points of departure for the study of child rights governance, engaging with scholarship on human rights, international relations, history, and governance. It links the individual contributions to this special issue with four central dimensions of child rights governance, namely: temporality, spatiality, subjectivity, and normativity.

Lag (2012:663) om ersättning på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av barn och unga i vissa fall tillkom för att ge ekonomisk ersättning till den som i samband med vården utsatts för övergrepp eller försummelser av allvarlig art när personen varit omhändertagen för samhällsvård, under tidsperioden den 1 januari 1920 till och med den 31 december 1980. En särskild nämnd, Ersättningsnämnden, inrättades för att under åren 2013–2016 pröva om en sökande var berättigad till schablonbeloppet om 250 000 kr. Den svenska processen har väckt uppmärksamhet bl.a. p.g.a. den stora andelen avslag och de komplexa kriterierna för ersättning. I artikeln presenteras resultaten från ett tvärvetenskapligt historiskt-rättsvetenskapligt forskningsprojekt: Gränserför upprättelse: välfärdsstatens historiska ansvar i upprättelseprocesser riktade till offer för vanvård i fosterhem och barnhem. I fokus är glappet mellan den politiska avsikten, att skapa ett rättssäkert system för en generös ersättning, och utfallet av den rättsliga processen, som innebar att majoriteten av de sökande nekades ersättning. Förklaringen, menar författarna, står åtminstone delvisatt finna i en sammanblandning av olika processformer och rättsprinciper. Detta kan relateras till en ojämn ansvarsfördelning mellan lagfarna ledamötermed expertis från allmän domstol respektive allmän förvaltningsdomstol.Framställningen tar avstamp i socialrättsligt reglerade förhållanden och spänner sedan över skadeståndsrätt, förvaltningsrätt, processrätt, barnrätt och mänskligarättigheter.

Med det tidiga 1900-talets rösträttsreformer blev ålder en central måttstock på politiskt medborgarskap. I början av 1900-talet höjdes rösträtts och valbarhetsåldrarna för att sedan steg för steg sänkas till 18 år 1974. Förändringarna speglade en förändrad syn dels på ungdomars mognad och ansvar, dels på ungdomens bidrag till samhället.

This chapter analyzes the story and the historic roots of the parallel school system in Sweden in the early nineteenth century. It illustrates how educational changes and the conflicts over the organization of schools also shaped the changing understanding of the meaning of childhood. The chapter explores how the poor-relief authorities claimed access to the schools to solve their problems with the poor at the same time as educational reforms aimed to improve education for the middle classes. The education system outlined in the poor-relief plan for Stockholm meant not just economic sacrifices for the prosperous classes who financed it; it was also an attempt to limit the voluntary nature of the school and to create a compulsory institution. The school system and the poor-relief institutions were to be supported by rules about the policing of the poor relief.

Parent education surfaced as a political question in Sweden in the 1960s and support for parents has since remained on the political agenda. Despite different views on the ideal relationship between the welfare state, the family and children, support for parents has been advocated by parties from all over the political spectrum. By tracing the political debate, this article addresses the question of how the notion of support for parents was adapted to different political ideas, ideologies and ways of defining the relationship between state, family and children from the 1960s until the 2000s in Sweden. We analyse the arguments that different political parties offered and the varying meanings attributed to terms like ‘parent education’ (föräldrautbildning) and ‘parenting support’ (föräldrastöd) during three different phases in the transformation of the Swedish welfare state: the final period of its expansion in the 1960s and 1970s; the economic crisis and retrenchments of welfare services in the 1990s; and the era of individual responsibility in the 2000s. Support for parents has been actualised as a solution to different social and political problems and the notions of parent education and parenting support have proven the capacity to accommodate different political ideas, ideologies and visions.

The welfare state interventionist position vis-a-vis families in Sweden during the twentieth century was justified by claims of parental incompetence and childrens need for protection. Childhood was regarded as a period of growing but simultaneously a period with social rights. The development of government responsibility in support of parenting during the twentieth century reflected such an understanding of childhood. In social policy children were addressed as individual agents in the family. As a consequence, the competent child was discovered, and the need for government support of parents was cast in a new light. The need to develop parental competence became a focal point of government educational initiatives/programs at the same time as children were viewed as human moral models. Children were ascribed agency and competence with adult-like rights while the role of the welfare state scaled down in the wake of economic crises. This new imagery was underwritten by international conventions in the definition of childhood.

Historical knowledge is crucial for inquiries, truth commissions and redress processes that aim to offer redress to victims of historical child abuse in out-of-home care. The professional competence of historians has much to offer, but taking part in such political processes means that the historian faces certain challenges. This article explores the ethical, emotional, epistemological and methodological risks historians may encounter when involved in redress processes, but also the consequences of historians absence from such processes. The authors have contributed with their expertise at various stages of the Swedish redress process and use their own experiences as well as those of other researchers who have been involved in redress processes to discuss the issues at stake.

Inquiries and redress processes addressing historical child abuse within out-of-home care constitute a growing field within reparative justice where historians have as yet figured only in the margins. The authors suggest that historians have an ethical and moral responsibility to contribute to this field. But such contributions mean facing ethical risks because of the blurry distinction in the legal regulations of research ethics, which fails to clearly separate research that require permission from ethical vetting boards from research by official authorities that is exempted from such requirements. In addition, the confrontation with traumatic stories of abuse represents a possible exposure to emotional risks. Historians, who are seldom professionally trained to reflect on their own or their informants emotions, need to be attentive to reactions from such exposure and to learn from other academic fields in this respect. The fact that investigators write normative reports for multiple audiences (victims, politicians, academics and the general public) with the objective of both recognizing the victims testimonies of abuse as well as offering an account of what really happened, means that the historian have to re-evaluate her/his epistemological stance and maybe also navigate between different methodological approaches such as constructivism and positivism. These challenges are accentuated when individual cases are tested to meet the legal requirements of a financial redress process. Without historical contextual expertise guiding such processes redressing the past can come to rely on anecdotal historical knowledge that distance the past from the present instead of an understanding of how past and present are intersected and how the (non-)existence of measurements to address child abuse have a legacy in our own time.

Linköpings universitet avstyrker utredningens förslag att inkorporera barnkonventionen till svensk lag på grundval av bristande kunskapsunderlag och konsekvensanalys. Linköpings universitet föreslår att regering och riksdag använder sig av de analyser som har genomförts inom ramen för utredningens utvalda fokusområden och lägger förnyad ansträngning vid fortsatt transformering av barnkonventionens artiklar inom specifika områden och genom utveckling av andra politiska styrmedel för att värna barns rättigheter.

Barnsrättsutredningens ambition att Barnkonventionens grundprinciper gällande barns rättigheter skall ligga till grund för svensk lagstiftning är i många avseenden lovvärd. På en rad punkter är förslagen förtjänstfulla och viktiga, det gäller t ex migrationsområdet där utredningens granskning leder till ett förslag om ett utökat utredningsansvar hos myndigheter vad gäller barns bästa genom transformeringsprocessen i utlänningslagen och ändringar i specifikt lagrum (se 5.1.6 s. 174-181 och 10.6 490) för att på så vis undvika den idag slentrianmässiga användningen av barnets bästa och tvinga fram ett bättre beslutsunderlag. (Se även övriga förslag under kap 5.1 – 5.4)

Trots det menar Linköpings universitet att utredningen brister i både kunskapsunderlag och konsekvensanalys. Regeringens föregripande av utredningens betänkande genom att redan 2014 deklarera sin vilja att göra Barnkonventionen till svensk lag har medfört att frågan inte har utretts förutsättningslöst. Utredningen borde också ha fått i uppdrag att utreda alla politikområden och de konsekvenser en inkorporering av lagen skulle innebära. Avsaknaden av en förutsättningslös konsekvensanalys medför att argumenten för att barns rättigheter skulle stärkas av en inkorporering av konventionen i sin helhet framstår som mycket svaga.

Som kunskaps/forskningsmyndighet har Linköpings universitet valt att lyfta fram utredningens bristande forskningsunderbyggnad samt speciella forskningsrelaterade frågor relevanta för en inkorporering av Barnkonventionen i svensk lag. Linköpings universitet har följande synpunkter. Utredningen:

a) saknar en genomgripande konsekvensanalys

b) saknar i det närmaste helt anknytning till den omfattande internationella forskning som finns kring barns rättigheter och implementering av konventionen som lag i andra länder

c) har för lite fokus på förutsättningarna för barns/ungas participatoriska rättigheter, och autonoma rätt att fatta beslut och har heller inte granskat den konflikt som finns mellan barns rättigheter enligt svensk lag och barnkonventionens definition av förhållandet mellan barns rätt och föräldrarnas t ex enligt artikel 5 och 14.

d) har underskattat behovet av ett bredare definierat kunskapslyft, med tydligare anknytning till den alltmer växande kunskapen och vetenskapliga forskningen som finns på området

e) har överskattat det juridiska systemets möjligheter att komma till rätta med de iakttagbara bristerna i förverkligandet av barns rättigheter

f) har underskattat kostnaderna för kompetensuppbyggnad och utveckling av praxis och rutiner inom offentlig förvaltning.

Barn, barndom och samhälle. Svensk utbildningshistoria handlar om skolor och alla de personer som funnits i dem: elever, studenter och lärare i första hand, men även andra, som skolpolitiker och debattörer. Boken handlar också om samhällsförändringen i stort från det sena 1500-talet fram till i dag. Skolans historia har formats av många parallella förändringsprocesser: klassamhällets och demokratins utveckling, förändrade föreställningar om samhällets behov av kvalifikationer och krav på medborgarna, nya vetenskapliga rön om barn och uppväxtförhållanden samt läraryrkets förändring. Därmed är detta också en bok om barn och barndomens historia, om synen på barns kulturella och sociala plats samt om föreställningar om normalitet och avvikelse.

Skolans och utbildningsväsendets historia handlar dessutom om hur en obligatorisk skola ska se ut för att den ska passa alla barn men samtidigt skapa förutsättningar att ta till vara på varje barns unika möjligheter. Varför är utbildning i skolor både en plikt och en möjlighet? Hur påverkar och påverkas skolan av välfärdssystemets utveckling? Det är den historien den här boken beskriver.

"The Swedish toy industry has long produced vast quantities of colorful, quality wooden items that reflect Scandinavian design and craft traditions. This superbly illustrated book, including specially commissioned photography, looks at over 200 years of Swedish toys, from historic dollhouses to the latest designs for children. Featuring rattles, full-size rocking horses, dollhouses, and building blocks to skis, sleds, and tabletop games with intricate moving parts, Swedish Wooden Toys also addresses images of Swedish childhood, the role of the beloved red Dala horse in the creation of national identity, the vibrant tradition of educational toys, and the challenges of maintaining craft manufacturing in an era of global mass-production. " 

   The well-being of children represents a challenge not yet fully confronted and The Handbook of Child Well-being supplies its readers with a thorough overview of the complexities and implications regarding the scientific and practical pursuit of children's well-being. The handbook addresses the concept of well-being through an in-depth analysis of the perspectives and vocabularies of various disciplines such as, philosophy, theology, psychology and sociology. It covers important issues in child well-being and the problems of the general politics of well-being as well as the implementation of interventional programs and measures. In addition the handbook deals with the methods of measuring well-being for a scientifically grounded understanding and also for policy-making. The interdisciplinary set up of the handbook makes it a unique work that offers readers from a vast scope of child-related disciplines and professions a profound overview of the complexities and implications of the scientific and practical pursuit of childrens well-being

In this article, changing treatment ideologies and policies in child psychiatric outpatient services in Sweden from 1945 to 1985 are examined. The aim is to discuss the role played by psychoanalytic and psychodynamic thinking in this process of change. When mental health services for children were introduced in the mid-1940s, psychoanalytic thinking was intertwined with the social democratic vision of the Swedish welfare state in which children symbolized the future. In practice, however, treatment ideology was initially less influenced by psychoanalytic thinking. From the early 1960s, child psychiatric services expanded and the number of units increased. By then, the political vision had disappeared, but a treatment ideology began to evolve based on psychodynamic theories, which became dominant in the 1970s.

I denna rapport sammanfattas arbetet som bedrivits av forskarna vid tema Barn, Linköpings universitet, inom ramen för projektet Samverkande föräldrastöd: nätverk för forskning och utveckling. Projektet har pågått under 2010 och 2011, och är ett samarbete mellan Linköpings kommun, omgivande kommuner i Östergötland, landstinget i Östergötland, idéburna organisationer, Centrum för kommunstrategiska studier, och Linköpings universitet. Projektet är finansierat av Folkhälsoinstitutet, och ingår i en större satsning initierad av Socialdepartementet, som tilldelat medel till kommuner och lärosäten för att utveckla metoder för förebyggande arbete kring föräldrastöd och barns psykiska hälsa.

I slutet av 2008 publicerades den statliga utredningen om föräldrastöd, Föräldrastöd – en vinst för alla: Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap (SOU 2008:131), där kommuner, landsting och ideella organisationer uppmuntras utveckla och samordna föräldrastöd i olika former. Den nationella strategin betonar generella insatser, det vill säga insatser som är riktade till alla föräldrar med barn mellan 0-18 år. Generella insatser syftar huvudsakligen till att förebygga viss problematik (prevention) och främja hälsa (promotion). Föräldrastöd definieras som ”ett brett utbud av insatser som föräldrar erbjuds ta del av och som syftar till att främja barns hälsa och psykosociala utveckling” (SOU 2008:131, s. 45). Sommaren 2009 utlyste Folkhälsoinstitutet medel som kommuner i samverkan med ett lärosäte kunde söka för att utveckla det generella förebyggande föräldrastödet. I Linköpings kommun gav ansvariga politiker tjänstemän i uppdrag att söka samarbetspartners vid universitetet och sammanställa en ansökan. Tema Barn, Institutionen för Tema, Linköpings universitet, kontaktades och en gemensam ansökan för projektmedel skrevs fram, efter en inventering av föräldrastödjande insatser i länets kommuner och utvecklingsbehov. I slutet av 2009 beviljade FHI medel till projektet ’Samverkande föräldrastöd – nätverk för forskning och utveckling’, med Linköpings kommun och tema Barn som huvudsökande.

In the Western world, the modern view of childhood as a space protected from broader adult society first became a dominant social vision during the nineteenth century. Many of the West's sharpest portrayals of children in literature and the arts emerged at that time in both Europe and the United States and continue to organize our perceptions and sensibilities to this day. But that childhood is now being recreated.  Many social and political developments since the end of the World War II have fundamentally altered the lives children lead and are now beginning to transform conceptions of childhood. Reinventing Childhood After World War II brings together seven prominent historians of modern childhood to identify precisely what has changed in children's lives and why. Topics range from youth culture to children's rights; from changing definitions of age to nontraditional families; from parenting styles to how American experiences compare with those of the rest of the Western world.Taken together, the essays argue that children's experiences have changed in such dramatic and important ways since 1945 that parents, other adults, and girls and boys themselves have had to reinvent almost every aspect of childhood.  Reinventing Childhood After World War II presents a striking interpretation of the nature and status of childhood that will be essential to students and scholars of childhood, as well as policy makers, educators, parents, and all those concerned with the lives of children in the world today.

The life course of women and men in most soc1et1es simply does not allow for childbirth and rearing during the entire period women are able to reproduce. Choices ha ve always been made not to ha ve children. Child bearing and the choices it involves have also been a source of social, cultural, and political conflict as the historiography of women, family, and fertility makes very clear. Yet it is also evident that revealing a society's attitudes towards infanticide and abortion, the subjects dealt with here, exposes the parameters of what is sanctioned or accepted as ways to limit reproduction in any particular society at any particular moment in time. Determining these restrictions has been central to policies on the regulation of populations practiced by the church, the state, government agencies, and civil society organizations such as medical societies and philanthropic organizations. Boundaries were also set by the norms developed in families and kinship networks. The negotiations related to these !imitations reflect not only the position of women and concepts of family, but they are also integrated into the understanding of children and childhood during different periods of time.

Critical issues such as these have been addressed through legal changes, the development and use of church registers, the establishment of midwives, the refinement of statistical surveys, the spread of education, and the conscious development of family and population policy. In a wider context, the understanding of populationchange and analyses of sexual behavior also had a bearing on and interacted with the techniques and technology of governance as early as the introduction of Chnstianity, during the debates on the high rates of infanticide of the seventeenth century, during the eighteenth- and nineteenth-century discussions about the predicament of unwed mothers, and in the discussions on the rise of the welfare system <luring the early to mid-twentieth century. The alternatives that emerged over the course of the centuries - criminalization, moral sanctions, more lenient legislation, the use of welfare schemes, and information campaigns - all had relevance, but the development of new surveillance techniques and knowledge systems also formed and transformed the understandings of the identity of the fetus and the newly born. The conflicts during the introduction of the Christian church form the backdrop for this article, begmnmg with the early modern era. It continues through the pivotal legislative action of the seventeenth and nineteenth centuries, and then discusses the political and sc1enufic premises on which the Swedish welfare system was created in the late nineteenth and twentieth centuries.

'The history of Swedish broadcast media' is a mulddisciplinary researchproject that began as a joint effort by the public broadcasting enterprises in Sweden and is still active under the administration of Stiftdsen Etermediernas Hisloria. It was initially divided into Threeprojects: 'Radio, TV, and authority'; 'Society, news, and audience'; and'Best room, playroom'. A separate research programme on educationalbroadcast media, financed by Riksbankens Jubileumsfond, UlbildningsRadion (UR), Stiftdsen Etermediernas Historia, and University of Linköping, ran between 1997 and 2006 and involved some twenty scholars. Professor Bengt Sandin at the University ofUnkiiping led the research programme and was responsible for its overall planning and design. The project resulted in seventeen anthologies and monographs, and a large number of articles. Sten-Åke Pettersson from UR served as the administrative head of the project, and brought valuable insight into the intricacies of media potitio; and its complicated history. The project also benefited immensely from an advisory committee with representatives from both academe and the educational media. The authors owe a debt of thanks to Lars Ag, Börje Dahlqvist, Sten-åke Pettersson, Gunilla Sterner-Kumm, and Jarl Torbacke for sharing their experiences and understanding of the processes studied. Together with the scholars who participated and wrote separate studies, we all formcd a vibrant and challenging multidisciplinary community, and the seminars and workshops were intellectually demanding and fun in equal measure. Thanks also to Charlotte Merton, who tnmslated the Swedish edition into elegant English, and Mark Davies, for the proofreading. We hope that this last book will convey some of the challenges. complications, and joys of coming to grips with the history and politics of educational media.

A Cultural History of Childhood and Family presents an authoritative survey from ancient times to the present. This set of six volumes covers 2800 years of history, charting the cultural, social, economic, religious, medical and political changes in domestic life. 1. A Cultural History of Childhood and Family in Antiquity Edited by Mary Harlow and Ray Laurence, both University of Birmingham 2. A Cultural History of Childhood and Family in the Middle Ages Edited by Louise J. Wilkinson, Canterbury Christ Church University 3. A Cultural History of Childhood and Family in the Early Modern Age Edited by Sandra Cavallo, Royal Holloway, University of London, and Silvia Evangelisti, University of East Anglia 4. A Cultural History of Childhood and Family in the Age of Enlightenment Edited by Elizabeth Foyster, University of Cambridge, and James Marten, Marquette University, Milwaukee 5. A Cultural History of Childhood and Family in the Age of Empire Edited by Colin Heywood, University of Nottingham 6. A Cultural History of Childhood and Family in the Modern Age Edited by Joseph M. Hawes, University of Memphis, and N.Ray Hiner, University of Kansas Each volume discusses the same themes in its chapters: 1. Family Relationships; 2; Community; 3. Economy; 4. Geography and the Environment; 5. Education; 6. Life Cycle; 7. The State; 8. Faith and Religion; 9. Health and Science; 10. World Contexts. This means readers can either have a broad overview of a period by reading a volume or follow a theme through history by reading the relevant chapter in each volume. Well illustrated, the full six volume set combines to present the most authoritative and comprehensive survey available on family and childhood through history.

This definitive resource details both the current and historical state of child labor in each region of the world, focusing on its causes, consequences, and cures. Including contributions by an international team of child labor scholars, researchers, policy-makers, and activists, as well as a wealth of current statistical data, it is the most comprehensive reference available on the subject.

The World of Child Laborprovides a current global snapshot with overview essays on the dimensions of the problem and on institutions and organizations combating child labor. Then it offers in-depth regional analyses covering developed, developing, and less developed areas of the world. The reference documents the contemporary and historical state of child labor within each major region (Africa, Latin and South America, North America, Europe, the Middle East, Asia, and Oceania) including country-level accounts for nearly half of the world's nations.

All country-level essays address specific facets of child labor, such as industries and occupations in which children commonly work, the national child welfare policy, occupational safety regulations, educational system, and laws. Most country-level essays include current data on such vital statistics as ratifications of UN and ILO conventions, the Human Development Index, human capital indicators, economic indicators, and national child labor surveys conducted by the Statistical Information and Monitoring Program on Child Labor.

Under nära 30 år har den svenske pastorn och socialhistorikern Egil Johanssons forskningsinsats förbluffat den internationella akademiska världen. Johansson, som tidigt kom att intressera sig för kyrkoförsamlingarnas arkiv i norra Sverige, och särskilt för kyrkornas undervisningsregister, upptäckte dessa dokuments unika potential för att få en inblick i läs- och skrivkunnighetens historia i Sverige.I Understanding Literacy in its Historical Contexts undersöker en grupp internationella framstående forskare möjligheterna av en vidare tillämpning av centrala delar av den tidiga forskningen om alfabetiseringsprocessen. Den snabba tillväxten inom detta forskningsfält under de två senaste decennierna, som delvis är ett resultat av Egil Johanssons tidiga banbrytande upptäckter, har gett fältet en framskjuten plats inom historieämnet.Egil Johanssons utvecklade nydanande metoder att analysera den insamlade datan på, metoder som än idag hjälper historiker jorden runt att bättre förstå det förflutna. Tillsammans med ett flertal medarbetare grundade Egil Johansson också en stor databas för kyrkoarkiv, vilken också den fortfarande bidrar till forskningen om det förindustriella samhället. Egil Johanssons forskningsinsats spänner över ett brett socialhistoriskt spektra som innefattar förutom den historiska alfabetiseringsprocessen även religions- och genushistoria.

Under nära 30 år har den svenske pastorn och socialhistorikern Egil Johanssons forskningsinsats förbluffat den internationella akademiska världen. Johansson, som tidigt kom att intressera sig för kyrkoförsamlingarnas arkiv i norra Sverige, och särskilt för kyrkornas undervisningsregister, upptäckte dessa dokuments unika potential för att få en inblick i läs- och skrivkunnighetens historia i Sverige.I Understanding Literacy in its Historical Contexts undersöker en grupp internationella framstående forskare möjligheterna av en vidare tillämpning av centrala delar av den tidiga forskningen om alfabetiseringsprocessen. Den snabba tillväxten inom detta forskningsfält under de två senaste decennierna, som delvis är ett resultat av Egil Johanssons tidiga banbrytande upptäckter, har gett fältet en framskjuten plats inom historieämnet.Egil Johanssons utvecklade nydanande metoder att analysera den insamlade datan på, metoder som än idag hjälper historiker jorden runt att bättre förstå det förflutna. Tillsammans med ett flertal medarbetare grundade Egil Johansson också en stor databas för kyrkoarkiv, vilken också den fortfarande bidrar till forskningen om det förindustriella samhället. Egil Johanssons forskningsinsats spänner över ett brett socialhistoriskt spektra som innefattar förutom den historiska alfabetiseringsprocessen även religions- och genushistoria.

Kriste Lindenmeyer and Bengt Sandin have employed fruitfully a comparative approach to examine Progressive era American and Swedish ideals for children. They found that while both began with similar enthusiasm for protecting childhood and providing all children with education and health care, the actual policies of neither country wound up delivering on the promise of "the century of the child." As they write, in both countries "adult priorities overwhelmed public policies." Like the recent UNICEF report on the conditions of global childhood, this essay reminds us that while the virtues of western-style childhood have been assumed and, indeed, have been the model against which historians traditionally have measured other childhoods, these assumptions need rethinking, both as to the relative value of other cultural constructions of childhood as well as to the belief that western childhood has actually delivered on its promises.

Utbildning i radio och tv har spelat en central roll i moderniseringen av samhället, och olika intressen har fått chansen att nå ut till en stor publik med sina budskap. Skolradion krympte kunskapsklyftorna, etablerade nya pedagogiska ramar och formade nya ämnesområden, och förändringens vågor nådde även den obligatoriska skolan.I den här boken ser författarna utbildningsprogrammen i radio och tv som en politisk förhandlingsarena och frågar sig bland annat om det var möjligt att inom samma programverksamhet inrymma både granskande journalistik och utbildning. De skriver om förhandlingen mellan staten och marknaden om utbildning i public service  en förhandling som har pågått sedan 1960-talet. Var fanns friheten  inom statens hägn eller utanför? Studien kastar nytt ljus över diskussionen om public service och mediemarknadens omgestaltning.

I den här boken ser författarna utbildningsprogrammen i radio och tv som en politisk förhandlingsarena och frågar sig bland annat om det var möjligt att inom samma programverksamhet inrymma både granskande journalistik och utbildning. De skriver om förhandlingen mellan staten och marknaden om utbildning i public service en förhandling som har pågått sedan 1960-talet. Var fanns friheten inom statens hägn eller utanför? Studien kastar nytt ljus över diskussionen om public service och mediemarknadens omgestaltning.

Vad innebär det egentligen att vara ett alldeles vanligt barn? Är det detsamma som att vara normal eller att ha önskvärda egenskaper? Vilka är i så fall önskvärda egenskaper och vem definierar dem?

Detta är några av frågorna som angrips i antologin Normalitetens förhandling och förvandling där bidragen utgår från såväl vetenskapliga diskussioner som vardagliga sammanhang. Det handlar om allt från den dagliga verksamheten i en högstadieklass, barn med läs- och skrivsvårigheter, specialklasser för begåvade barn till gymnasieklasser för ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom. Författarna spårar på olika sätt de processer som bidrar till att skapa och upprätthålla, men även ifrågasätta, förhandla och förändra normalitet.

En bok på temat utbildningsvetenskap. Forskare från svenska universitet och högskolor bidrar med texter om bl.a. gammal och ny bildning, praxisnära forskning, läraryrkets vetenskapliga bas, vad utbildningsverksamheten ska innehålla samt om det internationella läget avseende utbildningsvetenskap.

  Den här antologin handlar om hur samhällsproblem framställs och diskuteras av experter i utbildningsprogram. I två studier, av program om narkotika respektive program om läs- och skrivproblem, tecknas sambanden mellan utbildningsprogram, stat och samhälle. Författarna visar hur utbildningsprogrammen blev ett redskap för riktade utbildningssatsningar i medierna, där också frivilligrörelser fick göra sina röster hörda. Utbildningsprogrammen erbjöd möjligheter att etablera nya experter på ämnesområdet och att paketera och förmedla budskap som skulle påverka tidens expertkunskap.Båda studierna behandlar på ett utmärkt sätt sambanden mellan utbildningsprogram, stat och samhälle. Boken är lättläst och ger en bra bakgrund om UR:s specialprogram och om dyslexins samt det drogförebyggande arbetets närhistoria i Sverige. -- Bibliotekstjänsts katalog

Reading and writing problems in school children has been the focus of a growing scientific interest regarding during the twentieth century. In search for definition, cause(s) and pedagogical interventions the subject is explored in medical, psychological and educational research. It is a field of knowledge characterized by scientific controversies and competing explanatory frames. In this article we approach the issue from a historic perspective. During the 20th century the development of compulsory schooling in Sweden three main periods can be discerned. Each is characterised by one specific explanatory framework dominating the educational policy discourse. These changing periods are related to both the increase of school participation during the first decades of the 20th century and the political ambitions associated with an education for all social classes. The politics of reading and writing problems mirrors a conflict not only about scholarly perspectives on reading and writing problems but also about the organization of welfare and system of education

Antologin är skriven inom ramen för forskningsprogrammet Välfärdsstat, medier och modernisering. Programmet syftar till att teckna sambanden mellan utbildningsprogrammen och förändringarna i välfärds- och utbildningspolitiken.

Under sent 1960- och tidigt 1970-tal riktade politiken ett nyväckt intresse mot barn och barns villkor. En rad utredningar behandlade barns livsmiljö, hälsa och uppfostran. TRU:s förskolesektor var en del av denna verksamhet och hade i uppdrag att göra program för barn och vuxna.

Anne-Li Lindgren behandlar hur förskolesektorn var delaktig i att formulera och föra ut välfärdsstatens nya bild av hur framtidens barndom skulle utformas och hur den skulle förändra såväl barns som föräldrars liv. Hon visar även hur en rad experter och professionella drogs in i denna process.

Kopplingen mellan program och politik är tydlig också i Ulla B Abrahamssons studie av jämställdhetsprogrammen. Abrahamsson skriver om hur program om jämställdhet blev en del av Utbildningsradions satsningar, sambanden med de politiska aktörerna inom den offentliga jämställdhetsdebatten, och sambanden med den interna kulturen inom Utbildningsradion.

Eva Gullbergs text visar att utbildningsprogram om mat och hushållning från 1940-talet kunde användas av lobbygrupper med kopplingar till den sociala sektorn för att lansera politiska projekt som anknöt till statsmaktens sociala ambitioner.

Thomas Dahl skriver om hur utbildningsprogram om barns risker påverkades av en frivilligorganisation som hade bildats av ett antal läkare som såg utbildningsprogrammen som en lämplig kanal för sitt budskap. Utbildningsmedierna kan vara en öppning för aktörer utanför statsmakten att påverka samhällsutvecklingen och utbildningsutbudet.

De båda studierna i den här boken visar hur estetik och tilltal är nära sammankopplade med bilden av välfärdssamhällets utveckling och förändring. I den första studien, "Samhällsbyggarnas tv-undervisning. Estetik och ideologi i utbildningsprogram för televisionen", ställer Ann-Kristin Wallengren frågan hur ett programs form och estetik hänger ihop med samtidens samhällsbild och ideologier. Genom analyser av ett antal samhällskunskapsprogram för skolbarn visar hon hur samhällsprogrammen har gått från en ganska auktoritär estetik över mjukisprogram till fiktiva och berättande former där människor själva får komma till tals. I den andra studien, "Hos främlingar och grannar i öster. Om tilltal och samhällsbilder i några utbildningsprogram", granskar Cecilia Wadensjö program i samhällsvetenskap och historia om grannländerna i öst och visar hur tilltalet förändras, bort från barnet som passiv mottagare av kunskap till den aktivt väljande och medskapande lyssnaren.

Om den historiska forskningen under 1970-talet var starkt inriktad på socialhistoria så upplevde politisk historia och kulturhistoria en renässans under 1980-talet. Idag är gränserna mellan forskningsområdena mer flytande och akademiker samarbetar ofta över ämnesgränserna.  I Den mångfaldiga historien diskuterar framträdande svenska historiker vad som egentligen kännetecknar ämnet av idag. Finns det fortfarande en kärna inom forskningen som alla historiker bör ha en viss förtrogenhet med? Och vart är ämnet på väg?Det är högaktuella och tänkvärda bidrag som belyser mångfalden i dagens historiska forskning. Här skriver bland annat Eva Österberg om historikern och vår kulturella mångfald och Arne Jarrick tittar närmare på historieforskningen inför framtiden. Ann-Sofie Ohlander studerar psykoanalysens förhållande till historia, medan Birgitta Odén ställer historia och framtid mot varandra. Sverker Sörlin diskuterar miljöhistoriens repertoar och Kim Salomon analyserar symboler och ritualer i politisk samtidshistoria.