I denna rapport presenteras resultaten från projektet ”Kunskapsbildning i samverkan om uppdragsutbildning”, finansierat av Vinnova (2017-03531). Projektet har syftat till att bidra med ökad kunskap om hur universitet och företag tillsammans kan utveckla uppdragsutbildning.

I rapporten beskrivs arbetsgången i projektet, och samverkan om uppdragsutbildning presenteras och diskuteras utifrån en övergripande modell bestående av fyra delar:

1. en särskild modell för samverkans- och utbildningsprocesser i uppdragsutbildningsprojekt 
2. ett antal framgångsfaktorer i dessa processer
3. betydelsen av att arbeta systematiskt utifrån de didaktiska frågorna VARFÖR, VAD och HUR
4. rekommendationer för planering och genomförande.

Dessutom redogörs för en uppdragsutbildning som är ett direkt resultat av projektet. Översiktskurs i AI och digitalisering är den uppdragsutbildning som avses och den erbjöds företagen första gången våren 2019. Utifrån det arbete som har gjorts inom ramen för detta projekt diskuteras avslutningsvis vikten av att uppdragsgivare, inför en utbildningssatsning, har reflekterat över syftet med att anställda genomgår utbildningen: Vad ska fortbildningen leda till på individ- respektive verksamhetsnivå?

För att en verksamhet ska utvecklas och arbetet som utförs där ska hålla hög kvalité, behövs engagerade och aktiva medarbetare. Två medarbetare som i hög grad har bidragit till att äldreomsorgen i Linköpings kommun, och då framförallt omsorgen om demenssjuka personer, har utvecklats är Eva-Lena Lundberg och Kerstin Angvik.

The dissertation, which is a qualitative study, concerns auxiliary nurses in the health care. The aim of the study has partly been to generate knowledge about the prerequisites for learning and knowledge development in working life and partly to specifically study the work of auxiliary nurses, their working conditions and the prerequisites for learning and development in the workplace.

The dissertation’s theoretical frame of reference is based on previous research and theories of workplace learning and have been summarised in a model. Four different groups of factors that are significant for learning in and through the work are described. The four groups are: 1) Work and organisation 2) Formal and non-formal learning activities, 3) Social aspects and 4) Individual factors.

Three different health care units – an emergency care unit, a children’s unit and an operating unit – in a large hospital were included in the study. 17 auxiliary nurses and 5 care unit managers were interviewed.

The dissertation shows that the work of auxiliary nurses involved in emergency care or the treatment of trauma is varied and unpredictable, which creates good opportunities for learning and development. Further, auxiliary nurses who are involved in core care activities are able to learn on the job. What is crucial here is that these duties are perceived as interesting, meaningful and stimulating. Learning is facilitated for auxiliary nurses who work in a care unit where they are involved in both the work and the work community. Auxiliary nurses who collaborate with other professional groups may find it easier to learn on the job. The delegation of tasks also affects the possibilities to learn. The dissertation also shows that auxiliary nurses can be prevented from learning on the job if the nurse with whom they work (in a nursing pair or team) does not allow them to perform certain tasks. It is also clear that auxiliary nurses who lack interest or stamina are prevented from learning and developing. Auxiliary nurses have limited opportunities to take part in and develop through formal learning activities. Few courses are available for auxiliary nurses, and those offered are seldom dealing with core care work.

Idag finns det påtagliga brister i hur företag och andra organisationer använder och utvecklar medarbetarnas kunskaper och kompetens. Att förbättra lärande och kompetensutveckling är därför en viktig utmaning. Hur kan satsningar på kompetensutveckling lyckas? Hur ska företaget gå till väga för att stärka olika gruppers möjligheter till ett utvecklingsinriktat lärande i arbetet, ökad anställningsbarhet och en i övriga avseenden starkare position på arbetsmarknaden? Boken svarar på frågor som:- Varför satsar företag på kompetensutveckling?- Hur går företag konkret tillväga, vilka metoder och angreppssätt  används?- Vilka resultat och effekter når man?- På vilket sätt stödjer företaget bäst lärande och kompetensutveckling på arbetsplatsen? Boken är lämplig för studenter i pedagogik, vuxnas lärande och arbetslivets pedagogik och den vänder sig till företrädare för arbetsmarknadens parter samt de som arbetar med HR-frågor i företag och andra organisationer