This text is an exploration of collaborative thinking and writing through theories, methods, and experiences on the topic of the child, children, and childhood. It is a collaborative written text (with 32 authors) that sprang out of the experimental workshop Child Studies Multiple. The workshop and this text are about daring to stay with mess, “un-closure” , and uncertainty in order to investigate the (e)motions and complexities of being either a child or a researcher. The theoretical and methodological processes presented here offer an opportunity to shake the ground on which individual researchers stand by raising questions about scientific inspiration, theoretical and methodological productivity, and thinking through focusing on process, play, and collaboration. The effect of this is a questioning of the singular academic ‘I’ by exploring and showing what a plural ‘I’ can look like. It is about what the multiplicity of voice can offer research in a highly individualistic time. The article allows the reader to follow and watch the unconventional trial-and-error path of the ongoing-ness of exploring theories and methods together as a research community via methods of drama, palimpsest, and fictionary.

Innan den kommunala dagbarnvården etablerades i Sverige provades en mängd olika institutionaliserade barnpassningsalternativ. Parallellt med verksamheter som barnkrubbor och barnträdgårdar som erbjöd halv- och heldagspassning fanns då en mer okänd variant. Det var barnpensionat, vilka erbjöd en flexibel typ av passning där barnen mot betalning kunde inackorderas i helpension under så lång tid som föräldrarna önskade.

This study analyses the visual construction of girls and notionssurrounding young femininities articulated by 15 contemporaryadvertisements of Nordic fast fashion companies, available on theirpublic Facebook pages in Finland. A visual discourse analysis identifiessome blatantly stereotypical and a few complex visual constructions ofgirls as heterosexual, caring, innocent, sexy posers, active self-presentersand self-surveyors, carefree and environmental activists. Theimplications of our findings, particularly in shaping societal notionssurrounding girls, are discussed. The study contributes primarily to theresearch field of visual commercial representation of girls by unpackinghow their complex portrayals can create an equivocation thateventually resurrects stereotypes surrounding young femininities. Itadvances studies on Nordic consumer culture by highlighting that girls’portrayals by Nordic companies may not clearly reflect the values ofstate feminism. The study can benefit marketers by sensitising them to how the complex visual representations of girls may (re)producestereotypes.

Giving birth out of wedlock was associated for centuries with shame, economic burden, and secrecy. Unmarried pregnant women could escape stigma by travelling away from home and purchasing a confinement elsewhere. They could hide there when the pregnancy started to show, give birth, have their children adopted or sent to foster care, and then return home. This article explores the social economy of this stigma by investigating the market for anonymous births in Sweden through newspaper advertisements addressing unmarried pregnant women during the period 1905-1935. It shows that unmarried pregnant women risked exploitation when entering this market, in which private midwives, private maternity homes and individuals offering accommodation and employment were all operating.

Private providers and commercial profit are features of today's Swedish welfare society, but the market was already an arena for the production, distribution, and consumption of such services by the early twentieth century. One of the private-sector institutions offering well-to-do parents residential care for their children during restricted periods was the Barnpensionat (children's boarding houses or child hotels). Since these institutions have not been previously studied, the extent and organization of such establishments are unknown. Through analyses of digitalized newspaper material, including advertisements, this article maps the existence and function of barnpensionat in Sweden during the period 1900–1975.

During the 20th century parents in Sweden were offered full-board accommodation childcare at private commercial enterprises, known as barnpensionat. This study examines 689 advertisements published by 122 barnpensionat in Swedish daily press between 1915 and 1972. Focus is on how children and parents were addressed and constructed as consumers in and through the advertisements. Analysis show that well-to-do parents were the main central target group and that children could be cared for longer or shorter periods of time while the parents did other things, for example travelled. Professionalism, and healthy strengthening aspects of children’s stays at the barnpensionat were recurrently highlighted. Early on there was a child-oriented rhetoric, activities that children themselves might think were fun were mentioned. Yet, the advertisements positioned children, not as consumers but as commodities that money transactions took place around. Hereby the study problematizes how children historically have been made part of consumer culture. 

Mat och ätande betraktas på många sätt som särskilt viktigt när det kommer till barn. Hungriga små magar måste tillfredsställas i nuet, samtidigt som det krävs bra mat för att säkerställa ett optimalt växande. Dessutom anses barndomens matvanor ha betydelse för barnets förhållande till mat i framtiden, vilket gör att de behöver prova många nya smaker. Av anledningar som dessa anstränger sig vuxna gärna lite extra när det kommer till barns mat. Att så är fallet är i sin tur något som fångats upp av kokboksförfattare och förlag som ger ut barnmatsböcker och kokböcker för barn. I dem ges diverse råd om hur man väcker barns matlust och där finns recept på rätter som särskilt barn förväntas uppskatta och må bra av. Vad det är för mat och hur denna typ av måltidslitteratur presenterar mat och hur den ger uttryck för förväntningar på, och kanske begränsningar i, barns matintresse säger någonting om vår samtida matkultur. Den säger också någonting om hur barn idag tolkas och förstås. För liksom synen på mat och ätande är synen på barn och barndom i ständig förändring och skiljer sig åt i olika tider och kulturer.

Barnmatsböcker och kokböcker för barn fyller en social funktion och bidrar till att både återskapa och skapa samhälleliga idéer och föreställningar om barn, mat och ätande. Få har dock studerat den här typen av material, trots att barnmatsböcker och kokböcker för barn borde vara av stort intresse för forskare inom såväl det gastronomiska fältet, som inom barnforskningen. I det här kapitlet undersöks därför vad det är för syn på barn och mat som produceras och reproduceras i barnmatsböcker och kokböcker för barn. Tio barnmatsböcker och kokböcker för barn utgivna i Sverige år 2016 granskas.

Corporations approach parents, globally, for example through direct marketing. This paper highlights a specific marketing practice – called the baby box – offering becoming parents “freebies” for their children, including diapers, pacifiers, toys, and detergents. In Sweden, baby boxes are distributed by companies such as the diaper brand Libero and by pharmacies. Parents-to-be announce their interest and receive products that are handy when caring for a new-born. The box is a starting point in a relation to companies in the child care business, meant to stimulate consumption. Having accepted a baby box, various companies follow up with advertising. The composition of the baby boxes says something about how companies in the childcare business imagine what parents and new borns need and want. Thereby, boxes expose ideas about what parents and infants are. As baby boxes are distributed to expecting parents, before or early in their parenthood, they have the potential to orientate them and generate a sense of meaning in relation to their child(ren). This paper approaches the constitution of parenthood and children, scrutinizing the meanings of the baby box, as materialized educational policies. The paper thus aims to provide insights regarding marketing practices and notions of children and parenthood in consumer culture. Developing the notion of market intimacy, we argue that corporations associate infants with specific products and brands, which are made relevant in the unfolding of future temporalities. Taken together, we suggest that the baby boxes create a platform for corporations to become a part of the co-constitution of parenthood, family, and childhood. Our arguments are based on an analysis of: boxes and their contents, distribution (including ethnographic encounters in stores), and “unboxing” events, presented on YouTube.

Children and the elderly are, in various contexts, portrayed as ideal companions, and positioned as “others” in relation to the more powerful generation in between (Joosen 128, 136-138; Hockey and James 2-5). In children’s literature, for example, the relationship between the two age groups tends to be romanticized, featuring their mutual interests in nature, animals, fantasy and storytelling. In this chapter, we explore how the two categories meet in the award-winning drama TV series Mad Men. The aim is to scrutinize the link between childhood and old age, by analyzing how the relationships between a young girl, Sally Draper, and her elderly relatives are played out. Exploring key scenes, we show how the companionship between children and the elderly is constructed as rewarding for both parties, yet as provocative and challenging rather than romantic and harmless...

I den här texten diskuteras klädutbudet i tre svenska nätbutiker specialiserade på barnkläder.1 Intresset ligger vid hur ålder och föreställningar om ålderskategorin barn synliggörs och aktiveras av det klädutbud som presenteras som barnkläder och som därmed föreslås vara lämpliga, alltså åldersadekvata, för barn. Utgångspunkten är att kläder som tillverkats för barn är en del av den visuella och materiella kultur som bidrar till att framställa och forma barn och barndom. Det gör att aktörer inom produktion och handel av kläder bidrar till att ge mening till innebörden av vad barndom är (Cook 2011). De producerar och reproducerar samhälleliga föreställningar om, och förväntningar på, barn och barndom (Pilcher 2013). Av den anledningen är det kommersiella utbudet av barnkläder betydelsefullt att granska och förstå.

Det här kapitlet beskriver hur marknadskrafter organiserar utifrån ålder och genus genom att positionera olika målgrupper utifrån ålderstillhörighet. Kapitlet visar hur olika normer om ålder skapas och återskapas i text, bild och klädstil, genom en analys av postorderkataloger och nätbutiker som säljer kläder via distansförsäljning.

The study explores how companies specialised in a schoolchild work force represent children’s work and the working child on their official websites. The material is four websites from Swedish companies explicitly offering schoolchildren under 13 opportunities to sell products on commission in order to raise money for school trips. The analysis reveals there is an almost total visual absence of children performing work. Instead focus is placed on joy and on learning skills for the future. Caring adults are highly involved in the work that is described as safe and easy. Any possible negative connotations to exploited child labourers are avoided. These findings contribute to our understanding of how complex and contradictory the image of children is in prosperous societies where children do not have to work for survival, but yet do work.

Rapporten diskuterar tidigare forskning som rör barns och ungas förutsättningar att välja och handla hållbart. Syftet är att sammanställa vad som sedan tidigare är känt om nordiska 14-18-åringars förutsättningar att välja och handla hållbart samt att identifiera kunskapsluckor och ta fram förslag till fördjupade studier på området. Fem frågeområden behandlas:

• Ungdomars föresatser att konsumera hållbart och att utöva konsumentmakt i riktning mot hållbar utveckling.
• Eventuella skillnader i konsumtionsmönster vad gäller hållbarhet mellan olika grupper av ungdomar.
• Vad som påverkar unga till hållbara konsumentval.
• Produktutbud av hållbara/icke hållbara produkter och livsmedel som riktas till unga.
• Vilka vidare studier som bör genomföras.

 Genomgången av tidigare forskning visar att mycket få studier angriper just nordiska ungdomars förutsättningar att välja och handla hållbart. Av de studier som gjorts är flertalet av kvantitativ typ och flera av dem har intresserat sig för ungas inställning till miljöproblem och ungas intentioner att agera hållbart. Studierna visar att många unga är oroade för miljön, men de agerar inte utifrån det när de konsumerar. Få unga tänker på produkters miljöpåverkan när de ska göra inköp eller som buykottar och bojkottar. Det finns dock skillnader mellan olika grupper. De skillnader som den tidigare forskningen påvisar mellan olika grupper är först och främst en könsskillnad. Killar har lägre intresse för miljöfrågor och ett lägre intresse att nu och i framtiden agera hållbart. Det är också främst bland killar som klimatskeptiker går att finna. I åldern 15-16 år är unga mindre intresserade av miljöfrågor än tidigare men det är ett ointresse som sedan vänder. Det är således en intressesvacka under en period.

Många unga har tillräckliga kunskaper, vill konsumera hållbart och tar ställning. Men trots det agerar de inte alltid därefter. Det beror på det enskilda tillfället och på vilken produkt det gäller. Tydlighet i märkning och placering av ekologiska varor bland varor av samma produkttyp verkar öka chansen att de köpa hållbart. Det finns en mindre grupp unga som agerar normbrytare och följer de rekommenderade livsstilsförändringar som förespråkas av FNs klimatpanel. De anstränger sig, men utan att uppleva att de uppoffrar sig, för att leva hållbart och konsumera restriktivt utifrån rättvisa och klimatmässigt hållbara värderingar.

Ungdomars vilja att agera och konsumera hållbart har tydliga kopplingar till hur deras föräldrar förhåller sig till miljöfrågor, men framförallt till hur föräldrarna agerar. Unga som uppfattar att deras föräldrar konsekvent agerar hållbart agerar också själva hållbart i större utsträckning. De unga verkar inte söka bekräftelse hos kompisar för hållbara konsumtionsval eller förvänta sig att de ska ta efter de egna hållbara konsumtionsvalen. Däremot kan kompisar vara viktiga samtalsparters för att förstärka den positiva påverkan som nyhetsmedier har för hållbart agerande.

Vad gäller kunskapsluckor finns en brist på kvalitativa studier som granskar konsumtionspraktiker i ungas vardagsliv. Det saknas även granskningar om exempelvis det produktutbud och den reklam som riktas till barn och unga.

Förslag till vidare studier rör 1) Ungas egna resonemang kring utbud och marknad, 2) Hållbar familjekonsumtion i praktiken, 3) Kartläggning av ungas konsumtionsarenor samt 4) Granskning av företag och medier.

Kommersiella producenter och marknadsförare tänker mycket på flickor och tjejer. Vad de kan tänkas vilja ha, vilka flickor och tjejer egentligen är, och säkert också på vilka de borde vara för att konsumera så mycket som möjlige. Flickor och tjejer är därför inte bara verkliga människor. De är också en konsumentmålgrupp, eller kanske många: fantasier befolkade av ideala flick- och tjejkonsumenter. Utifrån dessa fantasier skapar producenter och marknadsförare produkter som de tänker sig att verkliga flickor vill ha. De utformar produktkoncept och hela världar för flickor att krypa in i och att uttrycka sig själva igenom. Ett exempel på produkter för flickor är de många färgsprakande tidningar som saluförs för gruppen. I Sverige erbjuds idag omkring tjttgo olika tidningar som riktar sig till flickor och tjejer i åldrarna 3-18 år (Egmonc publishing, Varumärken; Tidningskungen). Detta är tidningar som kan betraktas som kulturella resurser för flickor och tjejer att "praca och tänka med" (Kehily 2003). De ger uttryck för relationer och sociala normer som rör flickor (Driscoll 2002)...

Det finns samhälleliga normer om att kläder ska vara åldersadekvata och att man ska klä sig i enlighet med sin ålder – inte ”för ungt” eller ”för gammalt”. Frågan är vad det innebär när det kommer till utbudet av kläder för barn. Artikeln granskar hur ålder aktualiseras i tre svenska nätbutiker som specialiserat sig på kläder för barn; vad det är för stildrag som går genom klädutbudet och vad det säger om föreställningar och förväntningar på barn och barndom.

The purpose of the paper is to analyze what notions of infants parents are visually met through addressed direct marketing. Questions discussed are: How are infants visually constructed as a category? and How are they argued to be in need of consumption?

Unsolicited direct marketing sent to three Swedish first-time parents during their child’s first year has been collected and analyzed. Using critical visual discourse analysis, attention is paid to recurring visual patterns and contradictions in how infants are visualized and described at the intersection of materiality, image and text.

The analysis shows three dominant visual commercial discourses of infants, here called “the angel”, “the adventurer” and “the transformer”. These discourses are articulated in such a way and with such a strong claim to truth that it appears as if it is not the marketer that is arguing for consumption, but that it is the infant’s character that demands and drives parents toward consumption.

As the visualizations of the age category infants, as well as of parents, are shown to be very uniform and that the marketing play on especially mothers’ fear of not providing the optimal conditions for the child, the study highlights the necessity of a critical dialogue between marketers, producers, parents and other actors in the child consumer business about their respective responsibilities and needs.

The youngest children are practically invisible in childhood studies as well as in the field of consumer culture. The paper thus contributes to those fields and to the study of visualization of children.

Children are consumers and they are marketed to and visible in advertising. But how children, consumption and advertising should be combined cause debate, both in the public sphere and in academia. The dissertation investigates how children are visualized and made as a social category and as consumers in the consumer society by studying the legal framework regarding children, consumption and advertising as well as three types of advertising that people encounter in their everyday lives; advertisements showing children published during one year in four magazines with an adult target group; and addressed direct marketing that was sent to three first-time parents; advertisements in one year's publication of 12 magazines for children. Using critical visual discourse analysis and the concept of childity, the analysis shows the complexity and the ambivalence that characterizes the ways in which children are seen, represented and addressed. The legal framework is complicated and is ambiguous regarding children's right to protection vis-à-vis their right to participate. Advertisements that visualize children produce and reproduce norms concerning the ideal childhood. In order to get parents to consume on behalf of their children, neutral and factual discourses about children's character and needs are articulated. Advertising that is aimed at children consists of hybrids between adverts and editorial material, indicating that it is not only marketing that is regulated by the legal framework that actually markets to children. Vulnerability and protection, competence and rights as well as learning and age are themes that are actualized in different ways in all of the empirical material. The study contributes a new understanding and problematization of what children are, and are allowed to be, in our contemporary visual consumption culture.

As the first country in the world to do so, Sweden introduced paid parental leave for fathers in 197 4. This was a unique challenge to the traditional division of duties between men and women. Since then, a great many political reforms have been carried out to strengthen the participation of fathers in children's lives (Klinth 2008) and to create a gender-equal, dual-earner/dual-carer family in which both parents can combine work and parenthood (Berggren 2005; Forsberg 2009). Becoming a parent in Sweden today, one indifferent ways is met by these political aims. At the same time, socialization into parenthood also is pursued, for example, by the private consumer marker. Direct marketing to new parents begins at an early stage, advising them what to buy and how best to take care of their infant. Such advice can be seen as complementing or competing with the policies promoted by stare officials. This essay discusses the potential clash of values between the Swedish state and visual consumption in the medium of direct marketing.