Technology has become a vital part of peoples lives. Mobile phones, smart phones, social media platforms, apps and other internet-connected devices and software have changed our way of interacting with each other, as well as managing everyday tasks. In this article, the use of such technology is discussed in relation to its integration in the lives of women who are victims of domestic violence. The study is based on interviews with 21 Swedish women, all abused by their former husband or boyfriend. The empirical data demonstrates how technology is used by the perpetrators as a means of coercive control. The analysis shows that the accessibility of digital media enables the abuser to be constantly present in the womans life, even after she has left him. However, the same technology is also important to the women, enabling them to manage victimisation, monitor the perpetrators, store evidence, obtain information, gain support and keep in touch with family and friends. This article reveals the use of technology in IPV as a double-edged sword; providing the capacity to protect and even to use as a counter-strike by victims, as well as enhancing perpetrators capacity to harm.

Social networks are usually considered as positive sources of social support, a role which has been extensively studied in the context of domestic violence. To victims of abuse, social networks often provide initial emotional and practical help as well useful information ahead of formal institutions. Recently, however, attention has been paid to the negative responses of social networks. In this article, we advance the theoretical debate on social networks as a source of social support by moving beyond the distinction between positive and negative ties. We do so by proposing the concepts of relational ambivalence and consistency, which describe the interactive processes by which people, intentionally or inadvertently, disregard—or align with—each other’s role‐relational expectations, therefore undermining—or reinforcing—individual’s choices of action. We analyse the qualitative accounts of 19 female victims of domestic violence in Sweden, who described the responses of their personal networks during and after the abuse. We observe how the relationships embedded in these networks were described in ambivalent and consistent terms, and how they played a role in supporting or undermining women in reframing their loving relationships as abusive; in accounting or dismissing perpetrators’ responsibilities for the abuse; in relieving women from role‐expectations and obligations or in burdening them with further responsibilities; and in supporting or challenging their pathways out of domestic abuse. Our analysis suggests that social isolation cannot be considered a simple result of a lack of support but of the complex dynamics in which support is offered and accepted or withdrawn and refused.

Combining narrative analysis with social network analysis, this article analyses thecase of a young Swedish female who had been physically and sexually abused. Weshow how she became trapped in an abusive relationship at the age of fourteen yearsfollowing social work intervention in her family home, and how she ultimately escaped from this abuse aged nineteen years. The analysis illustrates the significance ofresponses to interpersonal violence from the social networks that surround youngpeople; responses that can both entrap them in abusive relationships by blamingthem for their problems and enable them to escape abuse by recognising theirstrengths and facilitating their choices. The article argues that the case for social workapproaches that envision young people’s social networks after protective interventions have been implemented. The article explains that such an approach has the potential to reconcile the competing challenges of being responsive to young people’sneeds while anticipating the heightened risk of being exposed to sexual abuse youngpeople face when estranged from their families or after their trust in professionalshas been eroded.

Kapitlet speglar Evas och mitt gemensamma intresse för brottsoffer. Vad jag avser att visa är att det inte är någon enkel sak bli brottsoffer, utan att det är en omfattande och ofta motsägelsefull process. Jag kommer att närma mig frågan hur man ”blir” ett brottsoffer genom Nils Christies (2001) ofta citerade beskrivning av ”det idealiska offret”. Jag kommer sedan lyfta fram Rainer Strobls (2010) kategorisering av brottsoffer, där graden av överenstämmelse mellan den brottsutsattes egen och omgivningens uppfattning, utgör kategoriseringsgrund.

This case study seeks to explore som of the complexities involved in a child's and later a young woman's efforts to be recognized by the adult world as a human being in deep trouble. It originates from an interview with Mary, a twenty-three-year-old woman who participated in my study of social network responses to young people with health problems. Since her family was the locus of her troubles, she had tried to get recognition from adults at a daycare center, from the healthcare system, from social services, at school, and finally from the Stockholm City Mission (SCM), a nongovernmental organization providing help for socially vulnerable people in the city of Stockholm.

n/a

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem. Det är svårt att uppskatta dess rätta omfattning. Däremot är det enklare att se de svåra konsekvenser det får för de direkt berörda och deras närmaste omgivning. För den utsatta kvinnan och barnet blir följderna mycket allvarliga. Från att ha sökt en övergripande orsak till våldets uppkomst, har mer komplexa förståelseramar utvecklats, där våldet beskrivs som något som uppstår i samspel mellan olika faktorer i samhället, närmiljön, relationen och individen. Våld i nära relation är inte en isolerad händelse som befinner sig i ett socialt vakuum. Även om det inte finns vittnen närvarande när det sker, äger våldet rum i ett specifikt sammanhang där familj, släkt och vänskapsrelationer formar ett socialt nätverk. Vi kan förvänta oss att det sociala nätverket besvarar våldet på något sätt. Att utforma samhällsinsatser som samverkar med de gynnsamma krafterna i nätverket är ett angeläget utvecklingsområde. Olika insatser har utformats för att stoppa våldet och stödja dess offer. De har utvärderats, inte sällan med metoder av lägre kvalitet. Utvärderingarna visar lovande resultat för vissa av insatserna för barnen. Det finns också anledning att vara svagt optimistisk när det gäller vissa insatser för kvinnorna och männen. När det gäller barn som upplever våld i hemmet finns det flera angelägna utvecklingsområden, såsom barn och ungas egna responser på sin våldsutsatthet.

Claims that domestic violence is best deemed a ‘hidden crime’ tend to equate being hidden with non-disclosure to social services, the police or other criminal justice professionals. However, the social worlds of domestic violence victims are much more intricate than this. Family, relatives, friends and neighbours usually form the immediate social world of domestic violence. They can be regarded as a ‘response network’ that may be mobilized in the aftermath of domestic violence. This article focuses on the analysis of three women’s narratives about what happened in their social networks in the aftermath of violence. In all three cases, the culturally based understanding of how to deal with unacceptable behaviour in the social network constituted a framework for the response action. The analysis shows how social networks can be both responsible enough to intervene in the violence and responsive enough to recognize how the violence affects women and their children.

The current study concerns young women’s life stories of their experiences selling sex online before the age of 18. The aim was to gain an understanding of young women’s perceptions of the reasons they started, continued, and stopped selling sex. The study included interviews with 15 young women between the ages of 15 and 25 (M=18.9). Thematic analysis was used to identify similarities and differences in the narratives. Three themes and eight sub-themes were identified in relation to different stages in their lives in the sex trade. The themes were organized into three parts, each with its own storyline: “Entering – adverse life experiences”; traumatic events: feeling different and being excluded. “Immersion – using the body as a tool for regulating feelings”; being seen: being touched: being in control: affect regulation and self-harming. “Exiting – change or die”; living close to death: the process of quitting. The informants all had stable social lives in the sense that they had roofs over their heads, food to eat, and no substance-abuse issues. None had a third party who arranged the sexual contacts and none were currently trafficked. They described how their experiences of traumatic events and of feeling different and excluded had led them into the sex trade. Selling sex functioned as a way to be seen, to handle traumatic events, and to regulate feelings. Professionals working with young people who sell sex online need to understand the complex web of mixed feelings and emotional needs that can play a role in selling sex. Young people selling sex might need guidance in relationship building as well as help processing traumatic experiences and ending self-harming behavior. Further studies are needed on the functions of online sex selling and on the exit process for young people, in order to prevent entrance and facilitate exiting.

Rapporten bygger på en studie genomförd vid Linköpings universitet. Författarna har samlat lärare och skolpersonal vid tre landsortsskolor med elever i årskurs F-6 och diskuterat med dem i form av fokusgrupper.

This article traces its origin to 25 years of qualitative study of men’s violence towards women in close relationships. Major methodological concerns have involved finding ways to facilitate and support the research participants – women, men and children – in formulating themselves in as genuine and multifaceted a narrative as possible. Over the years, the approach ‘the teller-focused   interview’ has emerged, with its theoretical and methodological base in feminist research, narrative theory and methodology, and a dialectical way of thinking about the relationship between interviewer and interviewee. It views them as partners with different tasks and responsibilities in the research process. This dialectic is referred to as a ‘relational practice’. It is argued that the methodological concerns brought up are not limited to the area of violence towards women but are also applicable in studies of various types of human experience that are complex, sensitive, and difficult to bring up. Indications for the use of the approach will be addressed, and basic aspects of the relational practice of tellerfocused interviewing will be presented. Some remarks on the relationship between qualitative research and psychotherapy will also be included.

Narrative research has become a catchword in the social sciences today, promising new fields of inquiry and creative solutions to persistent problems.

This book brings together ideas about narrative from a variety of contexts across the social sciences and synthesizes understandings of the field. Rather than focusing on theory, it examines how narrative research is conducted and applied. It operates as a practical introductory guide, basic enough for first-time researchers, but also as a window onto the more complex questions and difficulties that all researchers in this area face.

The authors guide readers through current debates about how to obtain and analyse narrative data, about the nature of narrative, the place of the researcher, the limits of researcher interpretations, and the significance of narrative work in applied and in broader political contexts.

Among Swedish youth with experience of selling sex, the Internet is the most common means of contact between buyer and seller. There are few descriptions of how these contacts are established, but studies have indicated that young people under the age of 18 seldom engage in open prostitution online. This study aimed to examine what role the Internet and the use of smartphones play in young women selling sex online, focusing on the method of contact and the characteristics of the communication online between buyer and seller. The study included 15 young women between the ages of 15 and 25 (M=18.9) who had sold sex online before the age of 18. Thematic analysis was used to identify similarities and differences in the narratives.

Two main themes were identified: (I) Internet use—Part of daily life, for good and bad, and Depending on mood. The young women described using the Internet on a daily basis. During periods of poorer psychological health they were more active on sites focusing on self-destructiveness and sex. During these periods, they also sold sex more frequently. (II) Patterns of contacts—Innocent/curious, Dating, and Advertising. The narratives about communication prior to a sexual encounter detailed differences ranging from being lured to direct negotiations. The results indicate that there is a group of young women who sell sex online that is not in the open prostitution. Police and other authorities working with young women selling sex need to better understand the coded sexual communication behind some of these sexual encounters and how different communication strategies might affect the young women

Kärnfamiljen är fortfarande den vanligaste samlevnadsformen i vårt land men samhällstrenden visar på en allt större variation i samlevnadsmönster. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Med barnen som länkar bildas nätverk av relationer. Den senmoderna familjen utgör en nätverksfamilj. Med nätverket som metafor upplöses familjen som en sluten social enhet.I stället ställs relationerna och det vardagliga familjelivet i fokus.

Invanda levnadsmönster, traditionella roller och könsidentiteter utmanas och ifrågasätts. Uppbrotten kan även splittra familjer mellan länder och världsdelar. Vad är en familj? Vilka familjekonstellationer är tänkbara? Hur påverkar de nya strukturerna barns och föräldrars roller? Denna bok skildrar samtidens mångfald i samlevnadsformer, t ex den traditionella kärnfamiljen, nya familjebildningar med styvföräldrar och egna samt gemensamma barn, ensam mor-familjen, heltids-eller deltidspappan, den homosexuella familjen och den inflyttade familjen från en annan kultur.

I bokens andra del fördjupas resonemangen kring det nya fader- och moderskapet, fosterfamiljen, den utsatta familjen, våld i familjen och problematik kring barnlöshet.  Boken vill beskriva och analysera hur män och kvinnor i nya familjemönster praktiskt utformar föräldraskap, parförhållande liksom ansvar för och omsorg om familjen. Familjen skapas genom sina vardagshandlingar. 

Boken riktar sig till studerande i socialt arbete, sociologi och andra samhällsvetenskapliga ämnen på universitet och högskola men också till yrkesverksamma inom socialt arbete, vård och inom andra sektorer av det samhällspolitiska området.  Margareta Bäck-Wiklund (red) är professor i socialt arbete med inriktning på familjepolitik och modernt föräldraskap vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. 

Thomas Johansson (red) är professor i socialpsykologi och verksam vid institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet med inriktning på familjesociologi och mansforskning.  Båda har tidigare publicerat en rad böcker och artiklar inom sina områden.  Bokens övriga kapitelförfattare är forskare inom framför allt områdena socialt arbete och sociologi men även inom psykologi och etnologi: Maren Bak, Helene Brembeck, Gunilla Halldén,  Sven Hessle, Margareta Hydén, Ingrid Höjer, Anders Möller, Karin Zetterqvist Nelson, Eva Nyberg, Lars Plantin, Christine Roman, Kristina Larsson Sjöberg och Jan Trost .

Until recently, boys and men provided the template by which problem behaviors in girls and women were measured. With the shift to studying female development and adjustment through female perspectives comes a need for knowledge of trajectories of at-risk girls’ behavior as they mature. Girls at Risk: Swedish Longitudinal Research on Adjustment fills this gap accessibly and compassionately. Its lifespan approach relates the pathologies of adolescence to later outcomes as girls grow up to have relationships, raise families, and take on adult roles in society.

Coverage is balanced between internalizing behaviors, traditionally considered to be more common among females, and externalizing ones, more common among males. The book's detailed review of findings includes several major longitudinal studies of normative and clinical populations, and the possibility of early maturation as a risk factor for pathology is discussed in depth. Contributors not only emphasize "what works" in intervention and prevention but also identify emerging issues in assessment and treatment. An especially powerful concluding chapter raises serious questions about how individuals in the healing professions perceive their mission, and their clients. Although the studies are from one country—Sweden—the situations, and their potential for successful intervention, transcend national boundaries, including:

• Adolescent and adult implications of pubertal timing. • Eating disorders and self-esteem. • Prevention of depressive symptoms. • Understanding violence in girls with substance problems. • Lifespan continuity in female aggression and violence. • A life-course perspective in girls' criminality.

With insights beyond the beaten path, Girls at Risk provides a wealth of information for researchers, clinicians and related professionals, and graduate students in child and school psychology; psychiatry; education; social work; psychotherapy and counseling; and public health.

Boken är en viktimologisk antologi skriven av forskare verksamma vid olika universitet, högskolor och myndigheter. Den lyfter fram flera problem som är kopplade till brottsoffer och belyser dem utifrån både individuella och strukturella perspektiv. Vi visar hur begreppet brottsoffer skapas i olika sammanhang, vi problematiserar brottsofferskapet och brottsofferstödet samt belyser brottsoffrens möte med rättsväsendet.I boken presenteras aktuell forskning med betoning på teori och metod. Boken tar bland annat upp sexualbrott, hatbrott mot muslimer, grooming på internet, gärningspersoner som utsätts för brott och barn som bevittnat våld.

Den tar även upp arbetsrelaterat våld, brott mot äldre och mot unga, mediers beskrivningar av brottsoffer samt innehåller ett kapitel skrivet strax efter terrordåden i Oslo och Utøya.Boken kan användas i undervisning på universitet och högskolor men riktar sig även till en bredare publik med intresse för brottsofferfrågor och kan vara av intresse för studenter inom kriminologi, sociologi, psykologi, juridik, statsvetenskap och socialt arbete.

Den kan också läsas av studenter i medievetenskap, journalistik, statsvetenskap och genusvetenskap samt vara till nytta på polisutbildningar. Boken riktar sig även till dig som är forskningsmässigt intresserad av viktimologi, arbetar professionellt med brottsoffer eller känner ett personligt engagemang för brottsoffer.

För att kunna utföra ett socialt arbete som ger resultat för de som berörs, behövs en ständig granskning av de metoder och tillvägagångssätt som används. Men vad innebär det att utvärdera socialarbetares enskilda insatser, liksom hela verksamhetsfält?I den här boken diskuterar författarna utmaningar och möjligheter när man planerar och genomför olika typer av utvärderingar inom socialt arbete. Aktuella modeller och begrepp granskas kritiskt, och läsaren får bland annat kunskaper om kvalitet och evidensbasering kopplat till utvärdering. Dessutom diskuteras utvärdering inom äldreomsorg, individ- och familjeomsorg med flera områden samt i anslutning till etnicitet, kön och funktionshinder. Boken ger läsaren en god inblick i hur man kan vända utvärdering som ett led i ett kontinuerligt förbättringsarbete inom det människovårdande fältet. Redaktörerna Björn Blom, Stefan Morén och Lennart Nygren är professorer i socialt arbete vid Umeå universitet och forskar inom bland annat utvärderingsområdet. Övriga skribenter är forskare och utvärderingsexperter inom socialt arbete eller angränsande områden i Sverige, Storbritannien och Australien.

Children and families are at the heart of social work all over the world, but, until now Nordic perspectives have been rare in the body of English-language child welfare literature. Is there something that makes child welfare ideas and practices that are in use in the Nordic countries characteristically 'Nordic'? If so, what kinds of challenges do the current globalization trends pose for Nordic child welfare practices, especially for social work with children and families? Covering a broad range of child welfare issues, this edited collection provides examples of Nordic approaches to child welfare, looking at differences between Nordic states as well as the similarities. It considers, and critically examines, the particular features of the Nordic welfare model - including universal social care services that are available to all citizens and family policies that promote equality and individuality - as a resource for social work with children and families. Drawing on contemporary research and debates from different Nordic countries, the book examines how social work and child welfare politics are produced and challenged as both global and local ideas and practices."Social work and child welfare politics" is aimed at academics and researchers in social work, childhood studies, children's policy and social policy, as well as social work practitioners, policy makers and service providers, all over the world who are interested in Nordic experiences of providing care and welfare for families with children.

Sexologi är ett tvärvetenskapligt samlingsverk skrivet av Sveriges främsta experter på området. Denna tredje upplaga har fått ett ännu bredare innehåll än tidigare och omfattar nu både fler och nya kunskapsområden. Boken är indelad i tio avsnitt som motsvarar olika aspekter på sexualiteten. De medicinska och naturvetenskapliga kapitlen handlar dels om anamnes, undersökning, diagnostik och behandling, dels om sjukdomar som medför skador som direkt drabbar funktioner som är väsentliga för sexuallivet. De psykologiska, sociala och samhällsvetenskapliga kapitlen tar upp samhälleliga och strukturella aspekter på sexuella problem och fenomen, individuella såväl som parrelaterade.Läs merSexologi spänner över många specialiteter. Den vänder sig därför till både medicinstudenter, läkare, psykologer, barnmorskor, socionomer och andra sexologistudenter. Boken är också lämplig för många andra grupper som arbetar med människor, t.ex. präster, jurister och lärare, samt inte minst för politiker och journalister.Om författarnaLotta Löfgren-Mårtenson är docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi, vid Malmö högskola, samt NACS-auktoriserad specialist i klinisk sexologi. Hon har erfarenhet både av kliniskt arbete och forskning i sexologi, och är koordinator vid Nordens enda masterprogram i sexologi.Per Olov Lundberg är professor i neurologi vid Uppsala universitet. Han har arbetat med sexologiska frågeställningar, framför allt som forskare och med undervisning sedan slutet av 1960-talet. Han är också NACS-auktoriserad specialist i klinisk sexologi och en av grundarna till fl era sexologiska organisationer, både i Sverige och internationellt.Recensioner"Tredje upplagan av denna utmärkta tvärvetenskapliga antologi är både moderniserad och avsevärt utvidgad. 49 författare, representerande skilda vetenskapsområden, beskriver i 54 kapitel biologiska, historiska, kulturella, sociologiska, pedagogiska, juridiska och kommersiella aspekter på sexualitet. Även kärlek och sexuell utveckling avhandlas liksom homo-, bi- och transsexualitet samt könsrelaterat våld. Utredning och behandling av sexuella dysfunktioner upptar 19 av bokens kapitel. Boken är välskriven med en bredd som saknar motstycke bland läroböcker i sexologi tack vare all expertis som anlitats för detta samlingsverk." /.../ "Boken vänder sig främst till medicin- och sexologistudenter men är användbar också i utbildningar för psykologer, poliser och barnmorskor. Även lärare, journalister, politiker och präster kan här inhämta värdefull information. Tidigare upplagor bör bytas ut." BTJ häfte 2010:18 lektör Per-Gunnar Moldin.

The aim of this article is, by analysing childrens discourses, to investigate their actions or absence of actions during a domestic violence episode. The empirical data are recorded group therapy sessions and individual interviews with children who have grown up experiencing their fathers violence against their mothers. The analysis shows that the childrens stories contain two aspects of actions: one related to the actions during the ongoing episode, and one the child perceives as possible/desirable for the future. The findings are discussed in the light of Lazarus and Folkmans theory of coping.

This collection of essays examines the interrelations between illness, disability, health, society, and culture. The contributors examine how "narratives" have emerged and been utilized within these areas to help those who have experienced d injury, disability, dementia, pain, grief, or psychological trauma to express their stories. Encompassing clinical case studies, ethnographic field studies and autobiographical case studies, Health, Illness and Culture offers a broad overview and critical analysis of the present state of "illness narratives" within the fields of health and social welfare.

Kvinnomisshandel inom äktenskapet är en bok för alla som i sitt arbete eller på annat sätt kommer i kontakt med misshandlade kvinnor och som vill utgöra en positiv kraft i bekämpandet av kvinnomisshandel. Författaren strävar efter att tolka och förstå våldet ur såväl kvinnans som mannens perspektiv och ta del av den innebörd det har för deras uppfattning om sig själva, sina liv och sitt äktenskap. Boken vänder sig till studerande och yrkesverksamma inom socialt arbete och vård samt till personal inom polis och kriminalvård.

Examining narrative methods in the context of its multi-disciplinary social science origins, this text looks at its theoretical underpinnings, while retaining an emphasis on the process of doing narrative research. The authors provide a comprehensive guide to narrative methods, taking the reader from initial decisions about forms of narrative analysis, through more complex issues of reflexivity, interpretation and the research context.

The contributions included here clearly demonstrate the value of narrative methods for contemporary social research and practice. This book will be invaluable for all social science postgraduate students and researchers looking to use narrative methods in their own research

Denna antologi ger en bred introduktion till hur man kan använda berättelsemetoder inom forskning med fokus på olika typer av psykosociala problemområden. Teoretiska perspektiv presenteras liksom empiriska exempel på vad en narrativ strategi kan innebära vid forskning inom samhällsvetenskap och socialt arbete. Författarna diskuterar bland annat följande frågor:- Vad menas med en berättelse?- Hur kan man förstå och analysera berättelser inom det sociala fältet?- Hur kan man rent konkret använda berättelser i forskning inom socialt arbete? Boken innehåller också en diskussion om evaluerings- och bedömningskriterier inom narrativ forskning. Narrativa metoder i socialt arbete vänder sig främst till universitets- och högskolestudenter vid socionomutbildningar samt yrkesverksamma socialarbetare, psykologer och vårdpersonal som ska genomföra mindre undersökningar.

Vad är egentligen socialt arbete? Är det att likna vid en konst där socialarbetaren med fantasi och uppfinningsrikedom skapar relationer till människor som har problem och hjälper dem att hjälpa sig själva? Eller är socialt arbete en profession som baseras på forskning och beprövad erfarenhet?

     Detta är inte en metodbok med anvisningar, utan författarna visar i stället på mångfalden och komplexiteten  i socialt arbete och redogör också för ämnets socialvetenskapliga utgångspunkter. I boken behandlas det sociala arbetets framväxt, organisering, utveckling och yttre ramar, framför allt i Norden men även med internationella utblickar. Dessutom berörs de förutsättningar och svåra problemställningar som professionella inom området ständigt ställs inför. Frågor om relationer, etik, makt, kön och etnicitet diskuteras, liksom förhållandet mellan teori och praktik samt den viktiga kunskapsutvecklingen.

  Det är en bok som man kan återkomma till under hela utbildningen i socialt arbete. Inför arbetet med denna andra utgåva har synpunkter från undervisningen inhämtats och många nya kapitel och illustrationer har tillkommit.

This article analyses discourse about sexual abuse at a detention home for young women. At the centre of attention is staff members' struggle with the process of confirming or disregarding cases of alleged sexual abuse. The determining factor for establishing an act as sexual abuse was whether or not the act involved a person who was defined as a victim. A core issue in the process was an evaluation of the credibility of the alleged abused girl and the degree of consent. The unintended result was that many of the girls' narratives were never confirmed. The article argues that there is no objective 'given' regarding the definition of sexual abuse. To be involved in the process of understanding and establishing an act as sexual abuse means being involved in a process of social definition. To be able to handle such involvement constitutes a fundamental professional issue in social work. Adopting a narrative approach to the process of confirming or disregarding cases of suspected sexual abuse shifts the focus from developing categories of social problems and work on the basis of them to developing ways of listening to young people and allowing their narratives to provide a point of departure.

To be assaulted is to be subjected to an illegal action and confronted with one's own helplessness and powerlessness. It also requires confronting one's own actions, aimed at protection and resistance. This article examines the relationships between male violence and female resistance by focusing on agency, i.e. the relationships between power, responsibility and activity as reflected in the various ways battered women positioned themselves in their narratives of leaving. Three basic positions were identified casting the victimized woman as: Wounded, Self-blaming, or Bridge-building. These positions are associated with relational themes such as vulnerability, isolation and connectedness. The overall message of the article is to urge feminists to return to the roots of feminist theorizing of men's violence towards women, and to include women's strategies of resisting the violence in that theorizing

This article discusses whether the focus group method can be employed with troubled groups and for the discussion of high-involvement topics. It analyses focus groups' discourse of high-involvement topics, such as 'the body', 'relationships', and 'sexuality', conducted with female adolescents aged 15-20 years at a detention home. Contrary to the traditional belief that the focus group method is designed for low-involvement topics and mainstream groups, our analyses of the discursive devices employed suggest that the method can indeed be used for high-involvement topics. We also argue that other methods would not have given us 'deeper' insights and that the focus group method can be seen as a less intrusive method to be used in this setting.

The book represents the 'lived experience' of doing qualitative research. It addresses the needs of students as well as experienced quantitative researchers who seek instruction in, and exemplars of, qualitative methods. Though the contributions to this book represent diverse voices, a common purpose unites them--a desire to bolster the supportive structures and methodological rigor of qualitative studies.

Kärnfamiljen är fortfarande den vanligaste samlevnadsformen i vårt land men samhällstrenden visar på en allt större variation i samlevnadsmönster. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Med barnen som länkar bildas nätverk av relationer. Den senmoderna familjen utgör en nätverksfamilj. Med nätverket som metafor upplöses familjen som en sluten social enhet.I stället ställs relationerna och det vardagliga familjelivet i fokus. Invanda levnadsmönster, traditionella roller och könsidentiteter utmanas och ifrågasätts. Uppbrotten kan även splittra familjer mellan länder och världsdelar. Vad är en familj? Vilka familjekonstellationer är tänkbara? Hur påverkar de nya strukturerna barns och föräldrars roller? Denna bok skildrar samtidens mångfald i samlevnadsformer, t ex den traditionella kärnfamiljen, nya familjebildningar med styvföräldrar och egna samt gemensamma barn, ensam mor-familjen, heltids-eller deltidspappan, den homosexuella familjen och den inflyttade familjen från en annan kultur. I bokens andra del fördjupas resonemangen kring det nya fader- och moderskapet, fosterfamiljen, den utsatta familjen, våld i familjen och problematik kring barnlöshet