This study explores literature reading and reception of narrative texts among Swedish middle school students. Through a written assignment and a think-aloud protocol, students’ comprehension and interpretation of narrative texts are investigated. The study shows that Swedish middle school students tend to focus mainly on the plot. The main comprehension hindrance is at the lexical level, but cultural aspects, such as general knowledge of the surrounding world, are also crucial. The students also tend to have difficulties interpreting the gaps in the text and making meaning from the implicit. However, the students are also capable of interpretations and conclusions that go beyond the text. The study suggests that literature teaching in middle school should strive to activate both syntagmatic and paradigmatic thinking [Bruner, J. (1986). Actual minds, possible words. Harvard University Press] to help students to a better comprehension of the literary text, but that the syntagmatic reading should be emphasised to encourage the joy of reading.

I den undersökning som presenteras i artikeln görs en tematisk analys (Robinson, 2021) av 28 elevtexter, så kallade läsarbiografier (Golland, 2019; Millard, 1997a; Mossberg Schüllerqvist & Olin-Scheller, 2011). Dessa är skrivna av elever som går på IB-programmets (International Baccalaureate Diploma Program) förberedande år på två skolor i Sverige. Analysen visar att elevernas läsning från barndomen fram till idag kan delas in i perioder som präglas av högläsning, bokslukande och avbrott. Samtliga elever i undersökningen har positiva minnen från de yngre årens högläsning. Efter denna period följer de fem olika spår, där perioder av avbrott kan varvas med bokslukarperioder. En del elever slutar läsa helt efter en period av bokslukande medan andra återkommer till läsningen efter ett avbrott. Fritidsläsningen konkurreras i många fall ut av såväl skolläsning som andra fritidsintressen, samtidigt som eleverna beskriver att de gärna vill identifiera sig som läsare. Skälen till att eleverna läser beskrivs som en vilja att fly verkligheten en stund, men de framhåller även bildningsskäl. Eleverna visar medvetenhet om vad som i den aktuella kontexten är ett värdefullt kulturellt kapital (Bourdieu, 1977). Studiens resultat kan ha betydelse för hur litteraturundervisningen läggs upp, då det starka bildningsidealet kan utnyttjas, samtidigt som man som lärare måste vara medveten om konkurrensen från såväl annat skolarbete som fritidsintressen.

I svenskämnet ingår att elever ska få stifta bekantskap med och få kunskap om skönlitteratur från olika tider. Eftersom äldre litterära texter är skrivna i och för en annan tid kan både deras innehåll och form uppfattas som främmande för dagens elever. Detta kan beskrivas som att den unga mottagarens förväntningshorisont kolliderar med den äldre kanoniserade texten. Kapitlets syfte är att visa och diskutera bildens didaktiska potential som kulturell och kunskapsmässig möjliggörare i svenskämnets litteraturundervisning, med särskild tonvikt på arbetet med äldre litterära texter. Kapitlet synliggör att lärarens val - och då inte enbart val av litterära texter utan också val av bilder och när dessa presenteras - påverkar hur elever kan ta till sig en äldre litterär text. I kapitlet ska vi titta närmare på hur det är möjligt att genom medvetna val och medveten planering designa för ett lärande som underlättar och möjliggör elevers möte med den äldre litterära texten. I kapitlet exemplifieras och diskuteras bildens potential utifrån en undersökning som genomfördes i en årskurs 9 i en mindre F-9-skola i början av höstterminen 2021. Eleverna fick i grupper ta del av ett textavsnitt ur Iliaden. Tre av fyra grupper fick en bildsatt version av texten och förväntades därmed skapa mening utifrån både text och bild. En grupp fick enbart den litterära texten. I kapitlet diskuteras elevernas möte med text och bild i olika kombinationer.

Genom en komparativ analys av två läroböcker i svenska för högskoleförberedande respektive yrkesförberedande program undersöks likheter och skillnader avseende litteratursyn och förväntningar på böckernas mottagare. I artikeln diskuteras på vilket sätt den litteratursyn som präglar respektive bok kan relateras till textval och uppgifter, på vilket sätt detta skiljer sig mellan de två böckerna och vad det får för konsekvenser för litteraturundervisningen. I analysen används begreppen modelläsare och litterär kompentens. Undersökningen visar att även om den grundläggande litteratursynen i de två böckerna delvis är densamma skiljer sig modelläsaren åt så till vida att i läroboken för högskoleförberedande program förväntas denna vara analytisk och strukturerad, medan modelläsaren i boken för yrkesförberedande program är kreativ och nyskapande. Det finns skilda förväntningar på vilken litterär kompetens modelläsaren besitter, men också på vilken kompetens som ska utvecklas, vilket riskerar att missgynna elever ur båda kategorier.

När de första åren i grundskolan är avklarade och nästa steg ska tas är det mycket som är nytt: ny lärare, nya klasskamrater och kanske en ny skola. Dessutom ökar svårighetsgraden i de olika ämnena. Lärarna vid Rimforsa skola i Östergötland har i ett skolutvecklingsprojekt inom ramen för den statliga satsningen på Utveckling, Lärande Forskning (ULF) arbetat med att försöka överbrygga glappet mellan årskurs 3 och 4 i ämnet engelska.

Different ways of teaching literature in school are often a result of tradition, cultural heritage, and theunderlying assumptions of the motivating reasons for studying literature at all. This paper presents resultsfrom a comparative study of Swedish and French upper secondary school students’ reception of anarrative text and discusses the impact of literary socialisation in relation to curricula. In the first part ofthe paper, Swedish and French upper secondary school students’ written comments on a short story areanalysed in terms of literary socialisation, comprehension and interpretation. The study displaysdifferences in the way the students interact with the text. The French students pay more attention toliterary aspects, such as style and language, whereas Swedish students tend to focus more on content andextratextual aspects. In the second part of the paper, the Swedish curriculum for the subject Swedish forupper secondary school is analysed. The study argues that a combination of analytic and emotionalreading seems to be the most efficient way to create skilful readers. Reading for pleasure in a schoolcontext is challenged by the strong framing provided by knowledge requirements and examinations. Thestudy concludes that this paradox of literature education can be met by focusing on the readingexperience as a point of departure for in-depth literature studies.

This study aims to shed light on the cultural models of literature and literature education reflected in Nordic L1 curricula by investigating how literature is given discursive significance in the Danish, Finnish, Norwegian and Swedish L1 curricula for lower-secondary school, both within and across those four countries. Education in the Nordic countries is a field well suited for comparative analysis as the languages used are closely related and the countries’ educational systems and policies are similar. In the study, we discuss how literary texts are given significance compared with other texts and what purposes of literature education are given a prominent place in the L1 curricula. The theoretical framework used derives from Gee’s (2014) description of cultural models; we understand the national curricula as linguistically created realms of reality. The comparative analysis suggests that there are similar tendencies as well as distinct national differences. Prominent cultural models identified across the countries are a double position of literary texts and a high expectation on literature education. The study points to a need to discuss the status and purpose of literary texts in the Nordic L1 subjects in order to promote further mutual understanding and inspiration across borders.

I denna intervjustudie undersöks litteraturundervisningen i svenska på IB-programmet ur ett lärarperspektiv. Vi intresserar oss för vad lärare som undervisar i litteratur på IBprogrammet menar kännetecknar litteraturundervisningen där, utifrån ämnesinnehåll och undervisningsmetoder. Intervjustudien visar att litteraturundervisningen på IB utgår ifrån vad som kan karaktäriseras som komplexa texter, och att undervisningen präglas av djup snarare än bredd. En viktig faktor är det stora utrymme som litteraturundervisningen har. En annan faktor är att den djupgående undervisningen kräver komplexa texter med möjlighet både till analys och fördjupande diskussioner. En annan slutsats som kan dras utifrån intervjuerna är att de texter som läses har potential att bidra till en litteraturens främmandegöringseffekt. Därtill påverkar de slutprov som eleverna genomgår i slutet av utbildningen undervisningens innehåll och upplägg

This article reports on results from a study in didactics of literature, focusing on literary conceptual tools. In the study two methods are used: one vocabulary test and one think-aloud-test about the use and the understanding of literary conceptual tools among Swedish upper secondary school students. The aim of the study is to investigate how the students understand and use literary conceptual tools and the possible consequences for their reception of a literary text, in this case a poem. The results show that concepts presented as vocabulary list are problematic. The students can sometimes deliver a correct definition, but most of their definitions are vague or wrong. The think-aloud-test shows that a majority of the students do not use the concepts when talking about the poem. It also shows that focusing too much on concepts can lead to a superficial reading, rather than interpretation and analysis. The study shows that the transfer between a passive knowledge of concepts and an active use of them, which could lead to a deeper comprehension, is far from being obvious.

The study aims to explore literary text-talk in higher education and how some students’ reception of a poem is influenced by their interaction with each other. A particular focus is on whether and how the students use a set of literary conceptual tools when they talk about the poem. The study also illuminates factors that prompt the students perform close readings of the text. The data comes from four recorded and transcribed text-talks, where the students from different teacher training programs in Sweden, Denmark and Norway talk about a poem. These text-talks have been analysed through a thematic analysis. The results show that the students start by focusing on details and try to interpret the vocabulary rather than trying to understand the poem in its entirety. Initially, they also perform close readings and then continue with more extra-textual interpretations. However, because of the interactive nature of the text-talk, the students keep returning to the text. All the four groups use quite a few literary concepts, but they hesitate about the meaning and the use of these concepts. The results further show that the students help each other achieve a deeper understanding of the poem, and the talk itself has an impact on their reception of the poem.

“Reading Enhancement” is a teacher professional learning investment by the Swedish Government based on the work by Timperley et al. (2007). Its aim is to develop teachers’ teaching skills through collegial learning in order to improve the pupils’ ability to read and write. This article reports on a study of how the investment is implemented at a Swedish vocational upper secondary school. The purpose is to understand and discuss the implementation by investigating the educational material studied by the teachers and how it is perceived by them. The analyzed material is 1) the article “To process text – before reading” (Hallesson & Visén, 2016) and 2) a group discussion in a group of seven teachers, a librarian and a discussion supervisor, about the same article. The study uses two methodological approaches: a text analysis (Hellspong & Ledin, 1997) of the article, and a critical discourse analysis (Winther Jørgensen & Phillips, 2000) of the teachers’ discussion. The analysis shows a discrepancy between the article and the teachers. This can partly be explained by the result of the text analysis, which shows that the article contains a large number of abstract concepts and lacks a clear voice. The analysis of the teachers’ discussion shows that the supervisor of the group can only partly manage the distance to the text. The analysis also indicates a mutual agreement in the group that it is hard to see how the ideas offered in the article can be transferred into their daily practices. We interpret this as resistance, since the teachers seem to fear that their teacher identity is threatened. In analogy with Timperley et al. (2007), our study also shows that professional learning is complex and depending on various contextual factors that need to be further investigated.

I denna artikel diskuteras inledningsvishur man kan se på förhållandet mellan läsare och texter och samspelet mellan dem. Därefter berörs elevers förståelse av skönlitterära texter, samt hur lärarekan förhålla sig till begrepp och begreppsinlärning i relation till litteraturun-dervisning.

Syftet med den avslutande delen i modulen är att du som lärare ska få möjlighet attsammanfatta och reflektera över ditt lärande under arbetet med modulen. Artikeln ochfilmen visar hur man kan arbeta elevaktivt, textnära och utforskande.Du inbjuds att använda ett sådant mer övergripande arbetssätt i moment C. Detinnebär att de upptäckter som du gjort och de tankar som väckts under arbetet medmodulen får möjlighet att komma till uttryck i denna uppgift och i den gemensammauppföljningen av den.

The aim of the thesis is to increase knowledge of how literary socialisation through education impacts students’ interaction with a narrative text and how this affects different aspects of literature reception, such as comprehension, interpretation and literary analysis. In this comparative study, Sweden and France are the contexts used as examples. The main empirical material consists of 223 comments on a short story, written by upper secondary school students in the two countries. The students’ texts have been analysed from different perspectives in relation to literary reception theories. The thesis also includes an analysis of education-related aspects that might have an impact on the way students respond to a literary text. The analyses show that when educated in a system inspired by structuralism and formalism, such as the French, the students’ interaction with the literary text is focused mainly on structures and techniques. A focus on stylistic aspects through close readings of the literary text is helpful when trying to understand the plot or the perspective. Another matter is that this system leads to students who stay within the frames that literary education raises. There is also an obvious risk of this leading to a technical reading where there is no room for emotions. When educated in a system as the Swedish, focusing on emotional and experience-based readings, students’ interaction with the literary text gives free rein to their imagination. However, the analyses show that, even though a personal, emotional reading is needed to give life to the story, it might be an obstacle to comprehension. A combination of reading for pleasure, understanding, and analysis seems to be the most efficient way of teaching literature.

Abstract för boken:

Dagens samhälle karakteriseras av föränderlighet, rörlighet och ökad mångfald. Det innebär stora utmaningar och delvis nya förutsättningar, inte bara för samhälle och arbetsliv, utan också för utbildning och forskning inom flera olika områden. Den här antologin belyser mångfaldens möjligheter för språk- och litteraturdidaktik i Norden. De sjutton artiklarna i volymen, sprungna ur Den fjärde nordiska konferensen i modersmålsdidaktik och Den elfte konferensen för svenska med didaktisk inriktning, betonar såväl intersektionella perspektiv som metodologisk mångfald. Det handlar om vad som för olika elever får betydelse i deras möten med skolans språk- och litteraturundervisning (”klassrummens mångfald”) samt hur de använder sig av olika slags texter, semiotiska resurser och digitala verktyg för att skapa mening (”texternas mångfald”). Därutöver behandlas hur olika vetenskapliga perspektiv kan berika och utveckla fältet (”mångfald i synsätt”). Boken Mångfaldens möjligheter riktar sig till verksamma lärare och forskare inom fältet litteratur- och språkdidaktik.

lärarutbildning och erfarenhet av yrket, och av fler med olika lärarbakgrund. Det genomförs även betydligt fler projekt med nära anknytning till skol- och förskolepraktiker. Den pådrivande kraft i denna riktning som tillkomsten av pedagogiskt arbete inneburit har säkerligen också stimulerat och bidragit till en ökning av praktiknära forskning även utanför ämnet.