liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 12 of 12
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Wallner, Lars
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Division of Learning, Aesthetics, Natural Science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning.
    Jansson, Magnus
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Division of Learning, Aesthetics, Natural Science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Digital and Analogue Play: Children’s Interactions Around Popular Culture Artefacts in School-Age Educare2024Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Research topic/aim

    Popular culture (henceforth: pop culture) is part of children's everyday expressions in creating social relationships. This study focuses on children's interests and needs as the central starting points of school-age educare (SAEC) centres (Skolverket, 2022), allowing the child to share their interests. This article explores children’s use of play activities as boundary objects, and the transmedial boundary work done in Swedish SAEC centres as children bring their experiences of digital media into SAEC.

    Theoretical framework

    Previous research indicates the problematic relationship between children’s free time interests and the pedagogical and social mission of the SAEC (see, e.g., Fast, 2007; Sparrman, 2002). Star and Griesemer’s (1989) boundary object concept is utilized here to analyse children’s free time activities as objects that they ‘carry’ from home, and how these objects are negotiated and constructed at the SAEC.

    Methodological design

    Through field observations in an SAEC centre in southern Sweden, we collected ethnographic field data, together with two groups of children in Years 2-3, aged 8-9, and their teachers and other personnel. In total, 47 children and 7 staff took part in the study. This case study is ethnographically inspired, and fieldnotes have been used for the collection of data, focusing on interaction between children and staff. Based on a thematic analysis, data has been coded, labeled, categorized and thematized (Braun & Clarke, 2006).

    Expected conclusions/findings

    The results demonstrate that children’s digital free-time activities are either ignored, banned, or reconstructed in the SAEC centre as analogue activities, including drawing, dancing, and more. Furthermore, digital activities considered inappropriate due to, e.g., violence or sexual content are ‘cleaned up’ in this process. These results indicate that children’s activities are objects that change to fit within the institutional limitations. Teachers of SAEC need to consider what is required from children adapting to this social arena, and what is lost and gained in the process. If a child’s interest is limited or changed, there is a risk that their interest in the SAEC will drop, or, if the child identifies heavily with the interest, that they will feel personally

    unwanted.

    Relevance to Nordic educational research

    This study is relevant to the educational community as it expands on previous knowledge on the activities of young children in SAEC, providing connections between children’s interests during free time and their institutional activities. These results shed light on how teachers can engage with children’s interests and find new ways to view children’s digital activities.

    References:

    Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77–101.

    Fast, C. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva – Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola (Doctoral dissertation, Department of Educational Sciences). Uppsala University.

    Skolverket. (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet – Lgr 22 . https://www.skolverket.se/getFile?file=9718

    Sparrman, A. (2002). Visuell kultur i barns vardagsliv: Bilder, medier och praktiker (Doctoral dissertation, Child Studies). Linköping University.

    Star, S. L., & Griesemer, J. R. (1989). Institutional Ecology, 'Translations' and Boundary Objects: Amateurs and Professionals in Berkeley's Museum of Vertebrate Zoology, 1907-39. Social Studies of Science , 19(3) 387-420. https://www.jstor.org/stable/285080

  • 2.
    Jansson, Magnus
    et al.
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Division of Learning, Aesthetics, Natural Science.
    Wallner, Lars
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Division of Learning, Aesthetics, Natural Science.
    Att skapa sig själv och andra: Populärkulturen som verktyg för samtal i fritidshemmets vardag2023Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I detta paper undersöker vi hur populärkulturella uttryck skapas i vardagen på fritidshem. Populärkultur är i hög grad något som är en del av barns vardagliga uttryck i hur de skapar sociala relationer, samtidigt som uttrycken också erbjuder och kan skapa olika sociala arenor. Barns populärkulturella uttryck och attribut är dock inte alltid självvalda, men tolkas och omtolkas i varje social situation. Fritidshemmets centrala utgångspunkter (Skolverket, 2022) kring barns intresse och behov får i denna studie en central mening då det sociala och pedagogiska uppdraget handlar om att ta en barncentrerad utgångspunkt och främja meningsskapande och låta barnet dela med sig av sina populärkulturella intressen. Hur uttrycker och skapar barnen populärkultur i fritidshem och vad uppstår i mötet mellan olika barn och olika former av populärkultur på fritidshem? Studien är etnografiskt inspirerad där fältobservationer används för insamling av data, där barn och fritidshemspersonals görande är i fokus. Utifrån en tematisk analys har data kodats, etiketterats, kategoriserats och tematiserats (Braun & Clarke, 2006). I studien har begreppet performativitet (Butler, 1999) använts för att förstå hur eleverna skapar populärkultur på fritidshem. Performativitet har i vår studie inneburit att populärkultur är något som skapas av och igenom aktörernas olika handlingar och uttryck –där de populärkulturella uttrycken oftast handlar om att visa upp sig själv och sina intressen, tillhörighet och status. Fritidshemmets barncentrerade utgångspunkt bildar därför en viktig arena för barnens performativa uttryck och handlingar. Studiens resultat visar dock även att det finns en risk att fritidshemspersonal inte alltid möter/bemöter elevens olika intressen och populärkulturella uttryck (jmf Fast, 2007) detta då det finns institutionella regler där exempelvis vissa spel, eller mobiltelefoner, inte är önskvärda i fritidshem. En slutsats i studien blir därför att barnens intressen och populärkulturella uttryck i fritidshem i högre grad bör diskuteras, och att delandet av populärkultur är en symbolbärande utgångspunkt i syftet att skapa dialog i mötet mellan barn och vuxna på fritidshem. 

    Referenser

    Butler, J. (1999). Gender Trouble: Feminism and the Subversion of Identity. Routledge.

    Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77–101.

    Fast, C. (2018). Barn läser och ritar bilder och serier. Skolverket/Läslyftet.

    Skolverket. (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet – Lgr 22. https://www.skolverket.se/getFile?file=9718

  • 3.
    Jansson, Magnus
    et al.
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Division of Learning, Aesthetics, Natural Science.
    Wallner, Lars
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Division of Learning, Aesthetics, Natural Science.
    Att skapa sig själv och andra: Populärkulturen som verktyg för samtal i fritidshemmets vardag2023In: Barn, ISSN 0800-1669, E-ISSN 2535-5449, Vol. 41, no 4Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Attending school-age educare for a child means meeting many other children with varying interests. Teachers, therefore, need to respond to children’s different needs, interests, and experiences, but also challenge them in developing these interests. In this article, we explore how popular culture expressions are constructed in school-age educare. The study was done through field observations with staff (n = 7) and children (n = 47), aged 8–9 years. Results show that children use popular culture to “create” themselves and others by displaying, e.g. gender, age, individuality, group affiliation, values, and status. This could be potentially problematic as children do not always choose what attributes are constructed from the popular culture they are associated with. Furthermore, certain popular culture conflict with the social and pedagogical mission of school-age educare. Thus, it is important to not unreflectively limit popular culture, but rather create discussions and awareness, in both children and adults, of the importance of popular culture in children’s lives.

  • 4.
    Littmarck, Sofia
    et al.
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Division of Learning, Aesthetics, Natural Science.
    Jansson, Magnus
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Division of Learning, Aesthetics, Natural Science.
    Bevemyr, Mats
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Division of Learning, Aesthetics, Natural Science.
    Elvstrand, Helene
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Division of Learning, Aesthetics, Natural Science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Fritidshemmets fysiska lärmiljöer: Förutsättningar för och planering av inomhusmiljöer för varierade handlingserbjudanden2023In: Barn, ISSN 0800-1669, E-ISSN 2535-5449, Vol. 41, no 4, p. 100-117Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Physical Learning Environments in Swedish School-Age Educare. Conditions for and Planning of Indoor Environments for a Variety of Possibilities for Actions

    This study focuses on the physical learning environments in Swedish school-age educare centres (SAEC) and how SAEC-teachers describe their work with the formation of SAEC-environments and the possibilities for action these present to pupils. The study is based on walk-and-talk interviews with teachers in SAEC-centers where the different environments were video-recorded, and the teachers were asked to describe their intentions with these environments. The data has been analyzed thematically. The results show that the possibility to control the premises can be important for the SAECs ability to offer a variety of physical learning environments and of possibilities for action (affordance). Recurring types of physical learning environments have been distinguished where the SAEC-teachers plan for a variety of action alternatives. Pupils are described as co-creators of the environments and find their own possibilities for action in planned environments. SAEC-teachers also describe how they regulate pupils’ interaction with the environments in line with various norms and rules in the SAEC.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 5. Order onlineBuy this publication >>
    Jansson, Magnus
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Division of Learning, Aesthetics, Natural Science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Vardagliga teknikaktiviteter i fritidshem: organisation, didaktik och görande2023Licentiate thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med denna licentiatstudie är att undersöka hur teknik som undervisningsområde kommer till uttryck inom fritidsverksamheter. Syftet inrymmer ett fokus på vad fritidslärarna gör för att organisera undervisning. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: hur ser fritidslärarna på undervisning i teknik i fritidshem; och hur organiseras teknik som en del av undervisnings-praktiken i fritidshem? Studien är kvalitativ samt inspirerad av etnografi och Grounded theory. Studiens teoretiska perspektiv är symbolisk interaktionism, samt Mitchams modell för manifestation av teknik från 1994. Studien är en fält-studie på tre olika fritidshem. I studiens bakgrundsbeskrivning påvisas att fritidshem har haft en historia där hantverk och olika estetiska aktiviteter varit vanligt förekommande aktiviteter. Fritidshemmen har också, i och med en tydligare styrning kring lärandet, fått del i läroplanen Lgr11 (reviderad 2016), där tekniken är en framskriven del av undervisningen. Studien handlar därför om hur fritidshemspersonalen reflekterar och förhandlar och definierar för att göra olika teknikaktiviteter. Fritidshemspersonalen gör, enligt studien, här en nyorientering för att tolka innehållet i den egna läroplansdelen. I denna nyorientering använder fritidshemspersonalen sig av tre olika strategier för att hantera detta med teknik som undervisning, detta i ett gränsland mellan tidigare idétraditioner och en utökad styrning.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (png)
    presentationsbild
  • 6.
    Jansson, Magnus
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Söderman Lago, Lina
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Att göra teknik i fritidshem2019In: Fritidshemmets möjligheter: Att arbeta fritidspedagogiskt / [ed] Helene Elvstrand, Lina Lago & Maria Simonsson, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 1, p. 265-286Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I kapitlet fokuseras fritidshemmets teknikundervisning. Fokus ligger på hur fritidshemmets teknik görs i vardaglig praktik av lärare och elever. Det finns många aktiviteter med olika teknikinnehåll i fritidshemmet men tekniken förblir ofta outtalad. I kapitlet diskuteras hur teknikundervisningen kan gå från att göra till att förstå vad man gör.

  • 7.
    Schuler Braunschweig, Patricia
    et al.
    Research & Development, Zurich University of Teacher Education, Zurich, Switzerland.
    Elvstrand, Helene
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Kappler, Christa
    Research & Development, Zurich University of Teacher Education, Zurich, Switzerland.
    Söderman Lago, Lina
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Jansson, Magnus
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Chiapparini, Emanuela
    Institut of Childhood, Youth and Family, Zurich University of Applied, Sciences School of Social Work, Zurich, Switzerland.
    Teaching in Different Spaces: How Educators and Teachers Work Together in Full-Day Schools2019In: Extended Education from an International Comparative Point of View: WERA-IRN Extended Education Conference / [ed] Marianne Schüpbach and Nanine Lilla, Wiesbaden: Springer, 2019, 1, p. 85-99Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    Professionals in all-day schools and in leisure time centres strive to purposefully extend the curriculum in the classroom with extracurricular activities. Extracurricular activities are more or less organized activities outside of the traditional teaching lessons during a regular school day and include supervised games, free play, and structured lessons organized before and after lunchtime. These activities are held at the school building. Such activities are added to children’s school days, making them more integrated to maximize social and cognitive learning for students and to enhance educational development. Education at school is extended in time and space, taught by professionals. The multi-professional cooperation among classroom teachers and extracurricular activities teachers is seen as powerful but can be rife with tension as professional boundaries are crossed. Data from interviews with classroom teachers and extracurricular activities teachers focusing on the meaning of extended education in newly organized all-day schools in urban Switzerland (n=32) and in Sweden (n=18) is analyzed using Grounded Theory Methods and viewed as a field for negotiating professional responsibilities. Despite different traditions in all day schooling, a lack of understanding of the other profession is a hindering factor for a symmetrical professional cooperation in both countries.

  • 8.
    Hallström, Jonas
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Jansson, Magnus
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Simonsson, Maria
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Gyberg, Per
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Tema Environmental Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Centre for Climate Science and Policy Research, CSPR.
    Teknik i fritidshem – mellan omsorg och utbildning2018In: Teknikdidaktisk forskning för lärare: Bidrag från en forskningsmiljö / [ed] Karin Stolpe, Gunnar Höst & Jonas Hallström, Norrköping: NATDID, Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik , 2018, p. 41-50Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    En stor andel svenska barn mellan sex och nio år gamla går efter skolan till ”fritids”. Fritidshem kännetecknas av både utbildning och omsorg, och därmed av både formella och informella aktiviteter. På senare år har verksamheten blivit mer och mer influerad av skolan och numera finns ett eget kapitel för fritidshem i den nationella läroplanen för grundskolan. Fritidshemmen genomgår därför en förändring som kommer att medföra att mer formella aktiviteter införs, exempelvis inom teknik, samtidigt som praktiskt taget ingen forskning har gjorts på detta. Syftet med det här kapitlet är att presentera några resultat från en pågående forskningsstudie om teknikens roll i aktiviteter på fritidshem. Observationerna fokuserade på de dagliga aktiviteterna på fritidshemmen där teknik hade en central roll. Vi använder begreppet gränsobjekt för att analysera teknik i aktiviteterna. Resultaten visar att det är en speciell sorts teknikundervisning som uppstår i fritidshem, på gränsen mellan den informella och formella verksamheten: från det informella lekrelaterade byggandet med Lego och träklotsar till den mer formella datorundervisningen. I dessa aktiviteter finns ett tydligt fritidsinslag, framför allt i form av ett fritt val av teknik och vad man vill lära sig. Det faktum att barn kan välja fritt pekar inte bara på att teknik i fritidshem är ett gränsobjekt med en stor tolkningsflexibilitet, utan också att teknikundervisning i fritidshem skulle kunna vara en lustfylld och effektiv väg till teknisk allmänbildning.

    Download full text (pdf)
    Teknik i fritidshem – mellan omsorg och utbildning
  • 9.
    Löfgren, Ragnhild
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Elvstrand, Helene
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Jansson, Magnus
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Löfgren, Håkan
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Hur reformer styr verksamhet på fritidshem2016In: Venue, ISSN 2001-788X, p. 1-6Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    De senaste åren har fritidshemmen präglats av en ”reformträngsel”. Hur påverkar det den dagliga verksamheten? Genom att ta del av lärares och rektorers egna berättelser om fritidshem har vi undersökt hur reformerna förändrar fritidshemmens verksamhet idag och hur det påverkar det systematiska kvalitetsarbetet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Jansson, Magnus
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Simonsson, Maria
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Gyberg, Per
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Tema Environmental Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hallström, Jonas
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Technology Education and Informal Learning: Technology in the Swedish Leisure-Time Centre as Boundary Object2016In: PATT-32 Proceedings: Technology Education for 21st Century Skills / [ed] M. J. de Vries, A. Bekker-Holtland, & G. van Dijk, Utrecht: University of Applied Sciences , 2016, p. 226-233Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    A majority of Swedish children between six and nine years old attend afterschool activities in a leisure-time centre, fritidshem, until their parents finish work for the day. Leisure-time centres are characterised by “educare” activities, that is, both educational and carerelated activities and thus both formal and informal learning settings. The centres are part of the Swedish educational system and activities should be related to the national curriculum for the compulsory school. The centres are right now in an interesting transition which will lead to the introduction of more formal learning activities, for instance, in technology, at the same time as virtually no research has been carried out on technology activities in the centres. The aim of this paper is therefore to study the role of technology in activities in leisure-time centres. The results are drawn from field work conducted in three Swedish leisure-time centres. The observations focused upon the daily activities in the leisure centres, specifically activities where technology play a central part. The data collection was completed with interviews with teachers. We use the concept of boundary object to analyse the technological activities. The findings indicate that there is a special technology education that emerges in the context of the leisuretime center – leisure-time technology education – at the intersection between informal and formal technology learning, which ranges from the informal play-related construction of Lego and wooden blocks to the more formal computer instruction. The amorphousness of leisure-time technology – the fact that children can choose what they want it to be and what to learn –points to it being a boundary object with a very open interpretative flexibility.

  • 11.
    Jansson, Magnus
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Elvstrand, Helene
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Att göra medborgarkunskap: möjligheter, hinder och dilemman2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten är skriven inom ramen för projektet Samverkan, integration och kunskap (SIK), vid Linköpings universitet och är finansierad av Europeiska integrationsfonden. I projekten sker en analys av medborgarkunskap som fenomen. Analysen bygger på en kvalitativ studie av de projekt som under tidsperioden 2010-2013 beviljats med från Integrationsfonden för att arbeta med åtgärden medborgarkunskap. Det empiriska materialet i rapporten består av dokumentanalys, observationer av projektaktiviteter samt intervjuer med projektledare och projektmedarbetare. Studiens huvudresultat visar att medborgarkunskap är ett nytt och komplext utbildningsområde som det be-hövs ökas kunskap kring. Vidare behöver lärandeinnehållet i medborgarkunskap pro-blematiseras ytterligare speciellt gällande värdefrågor. Utan detta finns en uppenbar risk att fasta i stereotypa bilder och kategoriseringar gällande exempelvis gällande ”vi- och dom”. Avslutningsvis visar resultatet att det är svårt att tillvarata målgruppens del-aktighet vilket också är ett område där pedagogiska arbetsformer skulle behöva utveck-las och systematiseras.

    Download full text (pdf)
    Att göra medborgarkunskap: möjligheter, hinder och dilemman
  • 12.
    Elvstrand, Helene
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Jansson, Magnus
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Andersson, Jannicke
    Medicinska fakulteten, Lunds universitet.
    Dialogens paradoxer: att verka för Integration2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hösten 2010 sökte Linköpings universitet, projektet Samverkan, Integration och Kunskap, SIK-projektet, medel från Europeiska integrationsfonden till ett projekt dels med syfte att systematisera de erfarenheter och resultat som dragits av projekt inom ramen för fondens arbete, och dels erbjuda processtöd till projekten i olika former. Rapporten Dialogens paradoxer är ett led i detta arbete och bygger på data som insamlats i Integrationsfondens projektverksamhet och analyserats av SIK-projektet.

    Rapporten, Dialogens paradoxer, innehåller en bakgrundsteckning och problematisering av centrala begrepp i relation till interkulturell dialog men är framförallt en beskrivning av projekts erfarenheter av att arbeta med dialog som arbetsmetod. Det empiriska materialet i rapporten består av observationer och intervjuer från tio projekt som beviljats medel från Integrationsfonden. De deltagande projekten har arbetat med integrationsfrämjande åtgärder på olika sätt. Bland projekten återfinns de som haft dialog som huvudsakligt syfte, men även projekt som i sitt syfte angett att deras arbete bygger på andra angreppsätt. Vad dessa projekt har gemensamt är att interkulturell och eller interreligiös dialog, i någon form ändå återfinns hos alla projekt, oavsett om det är ett centralt angreppssätt eller inte. Därmed finns det i datamaterialet, exempel på dialog även om det inte är den åtgärd projektet har sökt medel för.

    Rapportens resultat inleds med en redovisning av målet för dialog som arbetsverktyg. Vidare diskuteras hinder och möjligheter för dialogarbetet. Analysen utmynnar i ett antal paradoxer som vi funnit som centrala för att förstå dialogens möjligheter och svårigheter.

    Download full text (pdf)
    Dialogens paradoxer: att verka för Integration
1 - 12 of 12
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf