liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 21 av 21
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Fogelberg Eriksson, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Halvarsson Lundkvist, Agneta
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att främja ett hållbart arbetsliv inom vård och omsorg: Uppföljning av användning av statsbidrag2024Rapport (Refereegranskat)
  • 2.
    Persson-Thunqvist, Daniel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Halvarsson Lundqvist, Agneta
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The Role of VET in a Green Transition of Industry: A literature review2023Ingår i: International Journal for Research in Vocational Education and Training, ISSN 2197-8638, E-ISSN 2197-8646, Vol. 10, nr 3, s. 361-382Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: This article examines the role of Vocational Education and Training (VET) in a green transition of industry. In the world of industry, battling climate change is often treated as a technical issue, but recent research on VET has tried to balance the technological paradigm with more human-centric approaches. The literature review addresses emergent VET research that presents various and partially competing perspectives on the purpose of VET in relation to climate change. 

    Methods: We use an integrative literature review to investigate this complex topic. This technique is particularly useful for making sense of emergent research concepts, as well as various, and partially competing, theoretical and methodological approaches. It also allows us to incorporate literature from different countries and VET systems. The main search was performed in Scopus during March 2023, and included studies published within a timespan of eight years (2016–2023). 

    Findings: Through a qualitative content analysis, we have identified five cross-cutting themes in the literature: Conceptualising ill-defined concepts of green jobs and skills; high-tech solutions in the movement towards a fourth industrial revolution versus inclusive growth for VET greening; towards sustainable work-based learning for green skills in VET; radical transformative approaches to a just green transition; and the co-creation of skill-formation ecosystems. The analysis has highlighted the ways in which VET can take on different roles in the green transition, and that these roles can be developed successively in parallel with a green transition in industry. In the development of the role of VET, it is also relevant to consider the contrast between transitional approaches and transformative approaches in VET research. While transitional approaches are recurrently marked by empirical research in specialised areas and subsystems within society, transformative approaches are characterised by a stronger focus on societal transformation (large-scale changes), power dynamics, and social justice. 

    Conclusion: In conclusion, we suggest an analytical model that synthesises research on what role VET can play in a green transition of industry. The development model highlights that VET can take on different roles in a green transition and can gradually develop in parallel with a green transition in industry. 

  • 3.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Halvarsson Lundkvist, Agneta
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Creating a co-platform for transformative action2022Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The paper’s purpose is to investigate stakeholders’ learning and transformative action when developing a collaboration platform between a Swedish regional authority organisation (RAO) and civil society organisations (CSOs) to provide welfare services. The research questions are:

    1. How is the collaborative coalition organised within and between the RAO and the CSOs?

    2. What challenged learning and transformative action when developing the collaboration platform?

    In this qualitative study, the main data consists of 22 semi-structured interviews and observations of seven general meetings at which RA officials and CO representatives met. The development of the collaboration platform was viewed through the lens of the theory of transformative action through double stimulation. The findings reveal that the signed agreement, stipulating collaboration between the two sectors (public and civil society) became a second stimulus for shared transformative agency after some additional stimuli, but only to a certain extent. Challenges remained in the form of conflicts of motives within each sector and between different hierarchical levels in large organisations, which delayed the development of the collaboration platform. Surprisingly, it was not conflicts of motives between the two sectors, but conflicts of motives within each sector, that were most challenging.

  • 4.
    Halvarsson Lundqvist, Agneta
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Eklund, Jörgen
    Kungliga tekniska högskolan.
    Hjelm, Olof
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Grön omställning i svenska tillverkningsföretag: En interaktiv förstudie av omställningsprogram för små och medelstora företag2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport behandlar hur grön omställning i små och medelstora företag inom svensk tillverkningsindustri kan påskyndas. Utgångspunkten är att dessa företag behöver öka sin kunskap om hur hållbarhetsfrågor kommer påverka deras verksamhet och framtida konkurrenskraft och utifrån denna kunskap genomföra ett omställningsarbete. För att underlätta denna gröna omställning bedrivs ett stort antal satsningar ofta finansierade av offentliga myndigheter såsom den svenska innovationsmyndigheten Vinnova. Rapporten utgör en del av en förstudie tillika följeforskningsprojekt, benämnt IFGO (interaktiv forskning för grön omställning), och inriktas mot fem VINNOVA-finansierade program/projekt som avser att utveckla metoder för, samt stödja den gröna omställningen hos huvudsakligen små och medelstora tillverkande industriföretag. 

    Syftet med denna rapport är att förmedla kunskap om program för att stödja grön omställning i svensk tillverkningsindustri och vidareutveckla denna kunskap, samt att kategorisera ett urval av sådana program som finansierats av Vinnova.  

    Förstudien resulterade i sex slutsatser vilka bedöms ha avgörande betydelse för en storskalig och verkningsfull stöttning av små och medelstora tillverkande företags gröna omställning. Flertalet av slutsatserna kan vara brett tillämpbara för hela näringslivet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 5.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Persson-Thunqvist, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Halvarsson Lundqvist, Agneta
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kompetenslyft för klimatomställning. Kunskapsläge och fortsatta forskningsbehov2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport är en kunskapsöversikt som ska ge ett underlag till Vinnovas regeringsuppdrag att förbereda genomförande av ett kompetenslyft för klimatomställning. I rapporten fokuseras internationell forskning i syfte att reda ut begrepp, beskriva kunskapsläget, ge intressanta exempel samt visa behov och förutsättningar inför kompetenslyft för klimatomställning i företag.Tre centrala slutsatser baserad på internationell forskning kan dras beträffande behovet av och förutsättningar för kompetenslyft för klimatomställning inom industrin. Den första slutsatsen är att kompetenslyft inom industrin primärt måste utgå från företagens behov av kompetensförsörjning både på kort och lång sikt. Den andra slutsatsen förordar ett helhetsperspektiv implicerande att industrins klimatomställning går i takt med andra omställningssystem för grön omställning inom utbildning och det större demokratiska samhället. Den tredje slutsatsen accentuerar vikten av att bringa klarhet i den begreppsoreda och de potentiella målkonflikter som följer av olika förståelser av grön omställning. Parallellt som dessa slutsatser summeras nedan framhålls områden där det krävs förstärkning av kunskap och forskning. Slutligen sammanfattas sju åtgärdsområden som kan vägleda ett kompetenslyft för klimatomställning i industriföretag.

    Kompetenslyft inom industrin behöver utgå från företagens kompetensbehov

    Forskningsöversiktens slutsatser innebär att kompetenslyft inom företag behöver identifiera efterfrågan på grön kompetens i företag, uppmärksamma övergångar mellan utbildning och gröna jobb/yrken samt informeras av yrkesanalyser av gröna färdigheter, kompetenser och arbeten. För det andra fordrar kompetenslyft för grön omställning inom industrin systematisk kunskap om behov av lärande, och förutsättningar därmed för anställda inom industrin. Genom forskningsöversikten framgår en betydande kunskapslucka gällande grön omställning i förhållande till individers och gruppers motivation och drivkrafter (vilja) för att delta i kompetenslyft. För att möta denna utmaning krävs att incitament och stödstrukturer utvecklas för att främja att anställda väljer att omskola sig till gröna arbetsuppgifter och utvecklar gröna beteenden. Detta pekar också fram mot vikten av flexibla utbildningsinsatser som ibland kan innebära att anställda förbereds för gröna yrken som är i vardande. Exempel på sådana kurser finns numera inom svensk yrkeshögskola som framgent kan förväntas fylla en viktig funktion för flexibla och behovsstyrda utbildningsinsatser. För det tredje identifieras genom analysen av forskningsläget ett relativt förbisett behov av att utveckla mer kunskap om medarbetardriven innovation på arbetsplatser. Det innebär att fler grupper av arbetstagare som inte traditionellt driver innovation på arbetsplatser behöver läras upp och involveras i innovationsarbetet. Arbetstagarnas lärande i det dagliga arbetet måste därför stödjas och det är nödvändigt att de får tillgång till olika former av arbetsplatslärande varvat med inslag av formell utbildning.

    Parallella omställningssystem för industrins klimatomställning behöver gå i takt

    Det nationella utbildningssystemets gröna omställning behöver vara i samklang med den gröna omställning som sker i industriföretag. Behovet av samverkan är ingen nyhet utan förefaller tvärtom vara ett kroniskt problem. Just därför behövs framåtpekande lösningar på hur samordning kan ske mellan utbildningssidans respektive industrins engagemang för klimatomställningen. Rapporten behandlar denna ”stuprörs-problematik” dels på systemnivå, dels på en praktiknära nivå. På systemnivå behöver den oförutsägbarhet och komplexitet som omgärdar grön omställning i företag ses i ett helhetsperspektiv. Denna synvända innebär att företags gröna omställning inte ses som isolerat från den gröna omställning som måste ske i utbildningssystemet. I stället ses industrins klimatomställning som delar i ett omställningssystem där utbildningsinsatser inom nationella utbildningssystem och företag korsbefruktar och överlappar varandra. En modell för ett sådant systemperspektiv indikeras i rapporten (se figur 5.1, sid. 37).På en praktiknära nivå illustrerar forskningsöversikten innovativa forskningsprojekt där utbildningsanordnare inom universitet och yrkesutbildningar i samspel med företag tillsammans utvecklar korta utbildningsinsatser. Exempel är utveckling av skräddarsydda kurser för olika grupper av anställda och utbildningsanordnare och utveckling av digitala plattformar för masspridning av kunskaper om grön omställning. Andra insatser som sticker ut är externa utvecklingsprogram som designats för att stötta företagens gröna omställning eller hur studenter tagit en drivande roll i utvecklingsprojekt för att skapa gröna innovationer inom industriföretag. Företag kan vinna på att bjuda in studenter till arbetsplatser för att stärka kontaktytorna mellan utbildning och företag, och presumtiva medarbetare (studenter). Samtidigt pekar forskningsöversikten på vikten av att projektresultat blir hållbara över tid genom att föras in i och komma till nytta i företagens och utbildningsanordnarens reguljära verksamheter. Annars riskerar samverkansformer att upphöra när projekt avslutas. Ett liknande problem är uppskalning av metoder som utvecklats i samverkan mellan olika aktörer för att stötta företagens gröna omställning. Företagsbehov och metoder finns men det är brist på långsiktiga resurser och planer för att tillhandahålla metoderna och tillgodose behovet. Forskningsöversikten tydliggör också att svensk forskning om samverkan mellan utbildning och industriföretag kopplat till grön omställning är ytterst eftersatt. Det talar för vikten av att utveckla en mer etablerad plattform för sådan forskning.

    Att bringa klarhet i grön omställning

    En betydande utmaning för denna rapport har varit att nå klarhet i den begreppsoreda som utmärker olika diskurser om grön omställning. Försök har därför gjorts för att bättre förstå begreppets olika betydelser och konsekvenser för satsningar på kompetenslyft inom industrin utifrån aktuell forskning. Tekniska färdigheter och kompetenser är grunden för klimatomställning inom industrin men teknikfokus behöver utvidgas med olika typer av relationell kompetens och förändringskompetens vilka påverkar hur tekniska kunskaper tillämpas och utvecklas. Gröna jobb och gröna kvalifikationer kan också vara fruktbara att förstå utmed ett kontinuum av yrken som kräver olika typer av gröna färdigheter. En mer mångfacetterad förståelse av gröna färdigheter och kompetenser kan också bidra till att undvika att gröna jobb främst likställs med jobb inom bio-näringen som varit vanligt i Sverige. Begreppsoredan gällande grön omställning kan också bero på att begreppet används på olika sätt inom policy-områden och på sätt som förstärker kända målkonflikter mellan exempelvis arbetsmiljö och klimatmålsättningar. Arbete med gröna jobb är inte automatiskt lika med god arbetsmiljö och goda arbetsförhållanden för anställda inom industrin. Återkommande i forskningsöversikten betonas att visionen om grön omställning måste relateras till de radikala systemförändringar som måste ske både inom utbildning och arbetsliv för att sociala hållbarhetsmål ska kunna förenas med klimat- och miljöhänsyn i enlighet med Agenda 2030. Det noteras att internationell forskning i andra världsdelar som Asien är mer radikala än Sverige i betoningen på att social och ekonomisk rättvisa samt gröna jobb måste gå hand i hand. Beträffande svenska förhållanden implicerar satsningar på grön omställning inom industrin att olika politikområden i arbetslivet behöver samverka för att uppnå positiva synergieffekter av internationellt sanktionerade ekologiska och sociala målsättningar.

    Rekommendationer

    Följande åtgärdsområden kan vara vägledande så att fler kan ta del av ett kompetenslyft för klimatomställning i industriföretag:·      

    Avsätt tillräckligt med medel för information. Potentialen för ett kompetenslyft att göra verklig skillnad för klimatet börjar i att informationen kommer fram till de som bäst behöver lyftet. Alla företag kommer dock inte själva att söka information även om det finns behov av kompetenshöjning i företaget – gäller framför allt små och medelstora företag. Men de kan nås av information i sina egna nätverk och agera därefter. Därför är det viktigt att de organisationer som befinner sig i företagens närhet informeras. Det finns många myndigheter, organisationer och nätverk som kan agera som informationsbärare. Dessa kan också nyttjas som inspiratörer och insiktsskapare samt lotsa vidare till nationella program så som Produktions- och Omställningslyftet och till utbildningsanordnare både inom och utanför utbildningssystemet.·      

    Skapa korta, flexibla och digitala kurser och utbildningar. Det finns ett tydligt behov av att utveckla korta, flexibla och digitala kurser för företag i samspel med aktörer inom utbildning för att bidra till klimatomställningen. Korta utbildningsinsatser är viktiga för vidareutbildning av anställda, och det kan fordra en mix av olika flexibla utbildningsinsatser, ibland på kort varsel, för att möta företagens kompetensbehov. Att utnyttja digitaliseringens möjligheter och digitala plattformar blir viktigt för att nå större grupper av individer som behöver kompetensutvecklas och omskolas. Yrkeshögskolan är en central nyckelaktör och kan fungera som ett viktigt komplement till det nationella utbildningssystemet för att hantera snabba omställningar inom olika yrken och kompetensbehov för grön omställning. Utbildningsaktörer inom yrkeshögskolan kan organisera kortare utbildningar på plats eller på distans för studerande inklusive vidareutbildningar för anställda inom industrin.·      

    Varva formella utbildningsinsatser och lärande i dagligt arbete och planera parallellt hur nya färdigheter ska användas i befintliga eller nya arbetsuppgifter för att tillgodose företags kompetensförsörjningsbehov. Det finns ett behov av att systematiskt varva olika typer av utbildningsinsatser med lärande i dagligt arbete, det vill säga använda olika typer av hybridmodeller för att kompetensutveckla anställda för klimatomställning i företag. Redan på kort sikt kommer klimatomställningen att innebära massiva behov av kompetensutveckling och omskolning av anställda för att tillgodose företags kompetensförsörjningsbehov. Samtidigt visar forskningen att vilka färdigheter eller kompetenser som behövs är kontextberoende och kan därmed skilja sig betydligt företag emellan. Därför är det viktigt med kompetenskartläggningar och planer för kompetensutveckling som tar hänsyn till företagets strategier för att klara den gröna omställningen och hur nya färdigheter ska användas i befintliga eller nya arbetsuppgifter. Viss kompetens­utveckling kan ske på arbetsplatsen medan för större kompetensutvecklingsbehov krävs utbildningsanordnare utanför företagen vilket försvårar kopplingen mellan den mer formella utbildningen och det dagliga arbetet.·      

    Stärk företagsledningars och chefers kompetens i förändringsledning. Den förändring som behöver ske sett till nya produktions-, organisations- och styrningsprinciper kommer ställa fler krav på företagsledningars och chefers förmåga att leda förändring vid industrins gröna omställning för att nå en klimatomställning. I denna omställning kommer företagsledningar och chefer behöva utöva ett förändrings­stödjande ledarskap, men detta ledarskap får dock inte bli alltför enkelspårigt teknikfokuserad. Vid förändringsledning är det viktigt att det finns en tydlig målbild av vad klimatomställning innebär för företaget. Företagsledningar och chefer har därför en central roll att skapa förutsättningar för delaktighet och att involvera de anställda i diskussionen kring organisationens mål i klimatomställningen. Ett förändringsstödjande ledarskap växer inte fram med automatik, utan företagsledningar och chefer måste ges förutsättningar att lära sig leda en förändring mot grönare produkter och produktionsprocesser. Det pekar fram emot att utbildningsinsatser måste också skräddarsys för olika typer av chefer.·      

    Stärk utbildares, lärares och företagcoachers gröna kompetens. Ska olika hybridlösningar kunna genomföras med stöd av formella utbildningsanordnare utanför företagen är det också rimligt att i ett kompetenslyft för klimatet stärka utbildares, lärares och företagcoachers kompetens. Forskningen har visat att denna grupp kan arbeta med att stärka olika typer av kompetenser i företag såväl som utbildningar. En sådan kompetens är att ha förmåga att medvetandegöra och skapa gröna mindsets. Ett positivt mindset ses som en grundförutsättning eller basen för all grön omställning i företag. Oavsett vilken typ av utbildning eller företagscoachning som avses och vilken typ av kompetens eller färdighet som denna grupp har att stärka, är utbildningsbehovet hos dem själva stort. 

    Följande åtgärdsområden kan vara vägledande för att utveckla former för samverkan kring utbildningsinsatser mellan myndigheter, andra organisationer och industrin.·      

    Utveckla långsiktig samverkan mellan utbildning och företag för att säkerställa industrins framtida kompetensförsörjning. För att minska risken för att kompetenslyftet blir ett tomtebloss krävs långsiktiga utbildningssatsningar för att säkerställa kompetensförsörjning inom industrin som främjar klimatomställningen. Det är därför centralt att det sker en ömsesidig samverkan och ett samlärande mellan utbildning och företag för att identifiera vad industrin har för behov. Universitets- och högre yrkesutbildning har en vital roll för att lägga grunden för ett livslångt lärande samt kritiskt och självständigt tänkande gällande grön omställning som kan föras in i industrierna. Företag kan därför vinna på att bjuda in studenter till arbetsplatser inom industrin för ett ömsesidigt lärande. Goda exempel i forskningsöversikten illustrerar hur studenter kan ta en drivande roll i kunskapsutveckling om grön omställning inom ramen för kontakter med företag.·      

    Bygg broar inom och mellan befintliga samverkansplattformar och nätverk. Det finns en potential att stimulera användning av befintliga myndigheter och organisationer för att fortlöpande identifiera och öka kunskapen om olika typer av behov av utbildning- och kompetenshöjande insatser för grön omställning inom industrin. Kartläggningar av behov av kompetenshöjande insatser behöver också följas av frågor om hur ansvaret – vem/vilka ska betala, styra, organisera och praktiskt driva utbildningar? – ska fördelas mellan olika utbildningsaktörer och företag, inklusive de organisationer som stöttar företagen på olika sätt. Ansvarsfrågan är kritisk då samverkan mellan utbildningsinstitutioner och arbetsliv i forskningslitteraturen beskrivs som ett närmast kroniskt problem.För en mer utförlig beskrivning av rekommendationerna, se kapitel 6 i rapporten.

  • 6.
    Halvarsson Lundkvist, Agneta
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hällqvist, Gabriel
    Örebro universitet, Sverige.
    Öhman Sandberg, Ann
    Örebro universitet, Sverige.
    Öijen, Lena
    Örebro universitet, Sverige.
    Nulägesanalys och vägen framåt för projektet ”Skolresultaten i regionen har förbättrats – att leda och styra en komplex organisation”: En sammanfattande rapport med resultat från FoU-projektet Forskningsbaserad samverkan i Region Örebro län (FRÖ)2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en sammanfattning av slutrapporten från forsknings- och utvecklingsprojektet (FoU) Forskningsbaserad samverkan i Region Örebro län (FRÖ). Projektet genomfördes av forskare från Örebro universitet (ORU) mellan den 1 december 2020 och 31 december 2021. Syftet för den utvecklingsriktade delen av FoU-projektet var att ge stöd till Region Örebro läns (RÖL) projekt Skolresultaten i regionen har förbättrats – att leda och styra en komplex organisation. Den övergripande frågeställningen var: Vad är möjliga orsaker till låg måluppfyllelse i skolan i Örebro län? Studien har genomförts med en interaktiv ansats vilket innebär att FoU-projektets upplägg och forskningsfrågor har diskuterats med projektets styrgrupp. Data består av intervjuer med kommunchefer, samtal med verksamhets- och skolchefer samt dokumentstudier samt sammanställning av statistik. Resultatet presenteras i form av fyra pusselbitar. Tillsammans visar pusselbitarna på möjliga orsaker till länets låga måluppfyllelse. Pusselbit 1 presenterar framgångsfaktorer som enligt litteratur är av stor betydelse för att styra och leda skola mot höga skolresultat. Pusselbit 2 sammanfattar ett urval av lokal, regional och nationell statistik som kan förklara låg måluppfyllelse. Pusselbit 3 sammanfattar lokala förutsättningar för att realisera kommunala styrdokument. Pusselbit 4 sammanfattar förutsättningar för interkommunal och regional samverkan. Avslutningsvis presenterar forskargruppen sex rekommendationer för det fortsatta regionala samarbetet för att höja skolresultaten. Rekommendationerna sammanfattas med akronymen S-K-O-P-E-T som syftar på den engelska termen scope – i betydelsen en arena i vilken någon eller något handlar, verkar, har makt eller kontroll.

    • Strukturera och samordna insatser på regional, interkommunal och kommunal nivå och illustrera dem i förändringslogiker för olika nivåer. Tydliggör RÖL:s roll vad gäller insatser och samordning i förhållande till frågor som rör skola och förskola.
    • Kontextualisera de insatser som genomförs på regional och kommunal nivå, i bemärkelsen anpassa dem till kommunernas skilda behov.
    • Omvärldsspana på liknande sätt som RÖL lät Oxford research göra 2019, men i detta fall en omvärldsanalys med fokus på skolrelaterade frågor.
    • Prioritera vilka tidigare genomförda insatser som ska implementeras och vilka insatser som ska genomföras för att nå de uppsatta effektmålen i RUS 2022–2030.
    • Evaluera de insatser som görs. Samordna uppföljningen av Aktivitetsplanen med andra uppföljningar, exempelvis med återrapporteringar av regionala utvecklingsmedel och verksamhetsplaner.
    • Transparensgör det som är viktigt för samtliga samverkansparter att ha tillgång till.
  • 7.
    Halvarsson Lundkvist, Agneta
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Samverkan mellan idéburen sektor och en region: möjligheter och utmaningar vid utveckling av en samverkansplattform2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna studie fokuserar samverkan mellan offentlig och idéburen sektor för att möta och hantera välfärds- och samhällsutmaningar och den utgår från en ”Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i Östergötlands län”. Överenskommelsen är en avsiktsförklaring om ett gemensamt förhållningssätt i alla former av samverkan mellan idéburna organisationer och Region Östergötland. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur samverkan mellan idéburen sektor i Östergötland och Region Östergötland organiseras, och de förutsättningar som omger samverkan och lärande mellan sektorerna. Studien bygger på kvalitativa data i form av 22 intervjuer, dokumentation av gemensam tolkning av preliminära resultat med informanter, observationer av så kallade stormöten samt dokumentstudier.Resultatet visar att en ny samverkansplattform växer fram som en fortsättning av den process som det innebar att ta fram Överenskommelsen mellan idéburna organisationer och Region Östergötland. Samverkansplattformens deltagare bildar ett partnerskap. Flera positiva resultat och nya möjligheter till samverkan lyftes fram, exempelvis, större transparens kring olika samverkansmöjligheter, bättre kännedom om samverkande organisationer – både hos Regionens tjänstemän och hos representanter för idéburen sektor. De främsta utmaningarna var initialt, exempelvis, otydliga mandat och många olika samverkansarenor (även lokalt i kommuner) samt svårigheter med att förankra Överenskommelsen hos nya politiker. Andra exempel på utmaningar som framkom var olika möjligheter för både tjänstemän inom Regionen och idéburna representanter från idéburna organisationer samt svårigheter att brett kommunicera vad som är på gång i partnerskapet.En slutsats är att de klassiska vad och varför-frågorna (dvs. innehåll eller fokus för samverkan samt hur samverkan kring insatser ut mot målgrupper ska genomföras) blir svåra att processa fram genom en demokratisk dialog. En möjlig anledning är att analyser och diskussioner om varför en viss aktivitet bör genomföras på ett visst sätt måste föras över flera olika hierarkiska nivåer och mellan olika ansvars- och verksamhetsområden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 8.
    Lundmark, Mats
    et al.
    Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet, Sverige.
    Halvarsson Lundkvist, Agneta
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Öhman Sandberg, Ann
    Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet, Sverige.
    Skolpersonalens rörlighet på arbetsmarknaden i Örebro kommun och län2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten presenterar resultatet av en studie med syftet att undersöka Örebro kommuns skolpersonals agerande på arbetsmarknaden och förskollärares, grundskollärares och rektorers attityder till rörlighet, anställningsvillkor och skolor och förskolor av olika med olika förutsättningar. Rapporten fokuserar personal inom både förskola och grundskola i Örebro kommun. Två typer av material ligger till grund för studien; dels ett kvantitativt datamaterial och dels kvalitativa intervjuer med lärare, förskollärare och rektorer. Den kvantitativa delen av studien utgår från registerdata som täcker fyra län i Mellansverige: Värmland, Örebro, Västmanland och Dalarnas län. Den kvalitativa delen av studien bygger på intervjuer med 32 individer, förskollärare, lärare och rektorer, från fyra grundskolor och fyra förskolor i Örebro kommun. Både kommunala och fristående skolhuvudmän har ingått i studien. 

    Sammanfattningsvis visar studien att Örebro kommuns skolpersonals agerande på arbetsmarknaden inte nämnvärt skiljer sig från kommuner med motsvarande förutsättningar i de närliggande länen. Resultatet av studiens kvantitativa och kvalitativa del visar på en stor samstämmighet. Såväl den externa rörligheten, det vill säga byte till annat yrke, som den interna rörligheten, det vill säga byte av arbetsplats, följer generella mönster på arbetsmarknaden. Det starkaste motivet till att byta arbetsplats är att komma bort från vad man upplever som en dålig arbetsmiljö. Arbetsmiljön påverkas i hög grad av rektors ledarskap. Genom att ge rektorerna stöd och goda förutsättningar att utöva sitt ledarskap så ökar möjligheterna för Örebro kommun att bli en attraktiv arbetsgivare. En satsning på att stärka rektorernas ledarskap ökar möjligheten att både rektorer och personal stannar längre tid på samma arbetsplats, i kommunen och på sikt även locka sökande från andra kommuner och regioner. 

  • 9.
    Andersson, Erik
    et al.
    Örebro universitet, Örebro, Sweden.
    Halvarsson, Agneta
    Örebro universitet, Örebro, Sweden.
    Harvey, Frida
    Örebro universitet, Örebro, Sweden.
    Nilsson, Per
    Örebro universitet, Örebro, Sweden.
    Rex, Mari
    Örebro kommun, Örebro, Sweden.
    Rudsberg, Karin
    Örebro universitet, Örebro, Sweden.
    Sundhäll, Marcus
    Örebro universitet, Örebro, Sweden.
    Teledahl, Anna
    Örebro universitet, Örebro, Sweden.
    Trumberg, Anders
    Örebro kommun, Örebro, Sweden.
    Öhman Sandberg, Ann
    Örebro universitet, Örebro, Sweden.
    Kollegialt Lärande i Örebros Skolor – KLÖS-projektet: Hur kan lärares kollegiala lärprocesser stödjas i syfte att skapa hållbara strukturer för utvecklingsarbete?2019Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Halvarsson Lundkvist, Agneta
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Learning Dynamics of Workplace Development Programmes: Studies in Swedish national programmes2019Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna avhandling ligger fokus på tre nationella utvecklingsprogram vars avsikt är att stödja arbetsplatser och organisationer för att realisera beslutsfattares policyer. Med utgångspunkt från ett arbetsplatslärandeperspektiv är syftet med avhandlingen att bidra med kunskap om lärande i arbetsplatsutvecklingsprogram och organisationer som dessa stödjer för att realisera policyer för utveckling av arbetsplatser. Studien har en multipel fallstudiedesign och totalt 115 intervjuer och anteckningar från möten ingår i datamaterialet. Resultaten visar att kontinuerligt lärande mellan intressenter på olika nivåer i programmen var en nödvändig förutsättning när en policy skulle realiseras. Särskilt viktigt var att de som representerade intressenterna tog rollen som mäklare vilket krävde rätt kvalifikationer och karaktärer för att kunna knyta samman de olika intressenterna som realiserade policyn. Den övergripande slutsatsen är att dynamiken i realiserande av policyer av detta slag visar på orimligheten i att hitta en modell för lärande som passar alla arbetsplatsutvecklingsprogram. Vidare kan ett utvecklingsprogram skapa goda förutsättningar för lärande i deltagande organisationer om programmet ger stöd vid utformning av förändringsinsatsen och vid utveckling av en intern infrastruktur som fortsätter att stödja utveckling av arbetsplatsen efter det att programmet avslutas.  

    Delarbeten
    1. Program steering by learning
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Program steering by learning
    2015 (Engelska)Ingår i: Sustainable development in organizations: studies on innovative practices / [ed] Mattias Elg, Per-Erik Ellström, Magnus Klofsten, Malin Tillmar, Cheltenham: Edward Elgar Publishing, 2015, s. 77-92Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Cheltenham: Edward Elgar Publishing, 2015
    Nyckelord
    Organisationsförändringar
    Nationell ämneskategori
    Ekonomi och näringsliv
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-125518 (URN)000374407200006 ()978-17-8471-688-2 (ISBN)
    Tillgänglig från: 2016-02-25 Skapad: 2016-02-25 Senast uppdaterad: 2019-02-13Bibliografiskt granskad
    2. The role of brokers in a workplace development programme targeting SMEs
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The role of brokers in a workplace development programme targeting SMEs
    2018 (Engelska)Ingår i: European Journal of Training and Development, ISSN 2046-9012, E-ISSN 2046-9020, Vol. 42, nr 7/8, s. 417-434Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Purpose

    The purpose of this paper is to investigate the development of a workplace development programme (WPDP) targeting small and medium sized manufacturing enterprises (SMEs) by focussing on the people who acted as brokers providing cross-boundary connections between its collaborating partners.

    Design/methodology/approach

    The material, from interviews with 32 individuals and 11 meetings, was analysed in a boundary-crossing framework, which provided tools to reveal how the roles of brokers at different levels (operative, strategic and national) of the WPDP affected its development.

    Findings

    The findings indicate that cross-boundary connections were made by persons who acted as brokers within and between different levels of the WPDP. The brokers who provided cross-boundary connections between different levels of the WPDP were found to play the most important role for the prompt development of the WPDP.

    Originality/value

    Apart from unique empirical material depicting the development of a collaborative venture between national and regional stakeholders of the manufacturing industry, the value of this study is the attention given to the people behind the policymaking of publicly funded national WPDPs, revealing the complex business of developing policy-driven competence development activities to employees in SMEs.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Emerald Group Publishing Limited, 2018
    Nyckelord
    SME, Manufacturing industry, Programme development, Broker, Cross-boundary connections, Workplace development programme
    Nationell ämneskategori
    Lärande
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-151603 (URN)10.1108/EJTD-04-2018-0037 (DOI)2-s2.0-85053333619 (Scopus ID)
    Tillgänglig från: 2018-09-27 Skapad: 2018-09-27 Senast uppdaterad: 2022-09-07Bibliografiskt granskad
    3. Learning conditions for continuous improvement in a public service organization
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Learning conditions for continuous improvement in a public service organization
    2018 (Engelska)Ingår i: Journal of Workplace Learning, ISSN 1366-5626, E-ISSN 1758-7859, Vol. 30, nr 8, s. 578-591Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Purpose – This study focuses on a transformation effort in a social welfare department of a Swedish municipality where continuous improvement, which is a Lean principle, was introduced in employees’everyday work via a workplace development programme (WPDP). The aim of this paper is to explore the conditions (internal and external) that enabled or constrained employee learning during the introduction of continuous improvement into employees’ everyday work in a WPDP-supported social welfare department.

    Design/methodology/approach – This case study is based mainly on 22 semi-structured interviews with individuals holding different positions in the department and overarching municipality.

    Findings – The findings show that multiple and emerging conditions, both internal and external, shaped a predominantly restrictive learning environment during the introduction of continuous improvement into the social welfare department. The major conditions identified were related to the initial implementation and top management’s steering and monitoring of the “Lean investment”, activities and support provided by the WPDP, activities and support provided by the internal Lean support team and first-line managers’ abilities to facilitate employee learning.

    Originality/value – Apart from unique empirical material depicting an effort towards change under conditions far from favourable for employee learning, the value of this study lies in the attention given to the external dynamics that drive change in line with the concept of new public management in public service organizations, including a WPDP that supported the social welfare department.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Emerald Group Publishing Limited, 2018
    Nyckelord
    Organizational change, learning environment, public service organization, workplace development programmes
    Nationell ämneskategori
    Lärande
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-152661 (URN)10.1108/JWL-03-2018-0049 (DOI)000452202700001 ()
    Tillgänglig från: 2018-11-12 Skapad: 2018-11-12 Senast uppdaterad: 2024-02-01Bibliografiskt granskad
    4. Conditions for Employee Learning and Innovation: Interweaving Competence Development Activities Provided by a Workplace Development Programme with Everyday Work Activities in SMEs
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Conditions for Employee Learning and Innovation: Interweaving Competence Development Activities Provided by a Workplace Development Programme with Everyday Work Activities in SMEs
    2018 (Engelska)Ingår i: Vocations and Learning, ISSN 1874-785X, E-ISSN 1874-7868, Vol. 11, nr 1, s. 45-63Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    The aim of this article is to investigate how the formal competence development activities provided by the Production Leap, a workplace development programme (WPDP), were interwoven with everyday work activities and to identify the conditions that enabled learning and employee-driven innovation that contributed to production improvement, in small and medium-sized enterprises (SMEs) in Sweden. The study adopts a qualitative case approach and draws on evidence from research conducted in four manufacturing SMEs that participated in this Swedish WPDP. Funded by EU authorities, WPDPs provide competence development activities to SMEs in order to boost their production capabilities and/or promote innovation. The findings reveal that the competence development activities provided by the programme triggered learning in everyday work activities and fostered the development of different approaches to employee-driven innovation in the enterprises. The conclusion is that it is essential to consider that employee-driven innovations may take different forms and involve functions that can support innovative learning that goes beyond minor adjustments to the existing standards of production. Moreover, employee-driven innovation may impose new demands on management leadership skills. The findings provide important guidance for future WPDPs, for vocational education and training or university activities that are customised to SME contexts to promote production capabilities, and for SMEs that aim to strengthen employee-driven innovation.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Dordrecht: Springer Netherlands, 2018
    Nationell ämneskategori
    Lärande
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-137495 (URN)10.1007/s12186-017-9179-6 (DOI)000426597000003 ()
    Forskningsfinansiär
    Vinnova, 2013-02430
    Anmärkning

    Funding agencies: Swedish Agency for Innovation Systems (VINNOVA) [Vinnova 2013-02430]

    Tillgänglig från: 2017-05-18 Skapad: 2017-05-18 Senast uppdaterad: 2022-09-07Bibliografiskt granskad
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Learning Dynamics of Workplace Development Programmes: Studies in Swedish national programmes
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 11.
    Halvarsson Lundkvist, Agneta
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Conditions for Employee Learning and Innovation: Interweaving Competence Development Activities Provided by a Workplace Development Programme with Everyday Work Activities in SMEs2018Ingår i: Vocations and Learning, ISSN 1874-785X, E-ISSN 1874-7868, Vol. 11, nr 1, s. 45-63Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to investigate how the formal competence development activities provided by the Production Leap, a workplace development programme (WPDP), were interwoven with everyday work activities and to identify the conditions that enabled learning and employee-driven innovation that contributed to production improvement, in small and medium-sized enterprises (SMEs) in Sweden. The study adopts a qualitative case approach and draws on evidence from research conducted in four manufacturing SMEs that participated in this Swedish WPDP. Funded by EU authorities, WPDPs provide competence development activities to SMEs in order to boost their production capabilities and/or promote innovation. The findings reveal that the competence development activities provided by the programme triggered learning in everyday work activities and fostered the development of different approaches to employee-driven innovation in the enterprises. The conclusion is that it is essential to consider that employee-driven innovations may take different forms and involve functions that can support innovative learning that goes beyond minor adjustments to the existing standards of production. Moreover, employee-driven innovation may impose new demands on management leadership skills. The findings provide important guidance for future WPDPs, for vocational education and training or university activities that are customised to SME contexts to promote production capabilities, and for SMEs that aim to strengthen employee-driven innovation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Halvarsson Lundkvist, Agneta
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Learning conditions for continuous improvement in a public service organization2018Ingår i: Journal of Workplace Learning, ISSN 1366-5626, E-ISSN 1758-7859, Vol. 30, nr 8, s. 578-591Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose – This study focuses on a transformation effort in a social welfare department of a Swedish municipality where continuous improvement, which is a Lean principle, was introduced in employees’everyday work via a workplace development programme (WPDP). The aim of this paper is to explore the conditions (internal and external) that enabled or constrained employee learning during the introduction of continuous improvement into employees’ everyday work in a WPDP-supported social welfare department.

    Design/methodology/approach – This case study is based mainly on 22 semi-structured interviews with individuals holding different positions in the department and overarching municipality.

    Findings – The findings show that multiple and emerging conditions, both internal and external, shaped a predominantly restrictive learning environment during the introduction of continuous improvement into the social welfare department. The major conditions identified were related to the initial implementation and top management’s steering and monitoring of the “Lean investment”, activities and support provided by the WPDP, activities and support provided by the internal Lean support team and first-line managers’ abilities to facilitate employee learning.

    Originality/value – Apart from unique empirical material depicting an effort towards change under conditions far from favourable for employee learning, the value of this study lies in the attention given to the external dynamics that drive change in line with the concept of new public management in public service organizations, including a WPDP that supported the social welfare department.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Halvarsson Lundqvist, Agneta
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    The role of brokers in a workplace development programme targeting SMEs2018Ingår i: European Journal of Training and Development, ISSN 2046-9012, E-ISSN 2046-9020, Vol. 42, nr 7/8, s. 417-434Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    The purpose of this paper is to investigate the development of a workplace development programme (WPDP) targeting small and medium sized manufacturing enterprises (SMEs) by focussing on the people who acted as brokers providing cross-boundary connections between its collaborating partners.

    Design/methodology/approach

    The material, from interviews with 32 individuals and 11 meetings, was analysed in a boundary-crossing framework, which provided tools to reveal how the roles of brokers at different levels (operative, strategic and national) of the WPDP affected its development.

    Findings

    The findings indicate that cross-boundary connections were made by persons who acted as brokers within and between different levels of the WPDP. The brokers who provided cross-boundary connections between different levels of the WPDP were found to play the most important role for the prompt development of the WPDP.

    Originality/value

    Apart from unique empirical material depicting the development of a collaborative venture between national and regional stakeholders of the manufacturing industry, the value of this study is the attention given to the people behind the policymaking of publicly funded national WPDPs, revealing the complex business of developing policy-driven competence development activities to employees in SMEs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Halvarsson Lundkvist, Agneta
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kock, Henrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Enabling learning environments in national competence development programmes2016Ingår i: 2016 Triennial Conference European Society for Research on the Education of Adults (ESREA), Imaging Diverse Futures for Adult Education: Questions of Power and Resources of Creativity: Book of Abstracts, 2016, s. 46-46Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Education and training for adults is sometimes developed and provided by temporary, publicly funded workplace development programmes (WPDPs). A WPDP is a complex programme, with various stakeholders, often including providers of adult education that, through the programme, act jointly as change agents in local workplaces. The aim of the paper is to identify conditions that enabled stakeholders’ learning and supported programme development processes in two studied WPDPs. A total of 73 interviews were conducted and 20 meetings were documented in this qualitative case study. The findings showed that WPDPs are dependent on rich learning environments with enabling conditions for stakeholders if development processes are to move forward. Among important enabling conditions, were the involvement of appropriate stakeholders in a sufficient number of learning activities and distinct steering of the programmes.

  • 15.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Halvarsson Lundqvist, Agneta
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Integrating Formal and Informal Learning – Experiences from a Competence Development Programme Targeting Manufacturing SMEs2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Small and medium sized enterprises (SMEs) play a significant role in the economy in an era of globalization and international competition (European Commission, 2007). It is therefore of importance to deepen our knowledge of conditions that enable innovativeness in SMEs so that such companies remain globally competitive. In recent years, a variety of training and competence development initiatives, in particular efforts that focus on the application of Lean production, have been undertaken in Sweden to support the development of innovation and competitiveness in SMEs. In Sweden, one such initiative is the national competence programme The Production Leap and more than 200 enterprises have participated in the programme’s main components: courses for education in Lean, and coaching of individual enterprises. The aim of this paper is to investigate in what way competence development activities offered by The Production Leap were linked to informal learning within enterprises, and the conditions that facilitate or hinder learning that can contribute to production improvements. The discussion draws on empirical material based on 17 interviews with owners, managers, Lean coordinators and operators from four manufacturing SMEs that participated in The Production Leap.

    Based on empirical findings, two conclusions can be made. The first is that competence development activities focusing on Lean production are an important trigger for innovative learning in SMEs. The formal competence development activities offered in the Production Leap programme seemed to have a better impact if the learning environment inside the enterprise was supportive. Competence development as a trigger for innovative learning and thus a driving force for innovation is important but less useful if it is not integrated into daily work activities. The second conclusion made is that three different ways of linking formal and informal learning within the enterprises were identified in terms of different approaches; Lean coordinator-driven approach, engineer-driven approach and an employee-driven approach. All three approaches had some element of employees generating and implementing ideas and actions. In the first two approaches there was joint learning between the employees and Lean coordinator/engineer in the generation and implementation of ideas and actions that took place within the continuous improvement work. Therefore, we suggest that it is essential to consider that employee-driven innovations may be assumed to take different shapes, involving other functions that have the capacity to support innovative learning that goes beyond minor adjustments in the existing standards of the production.

  • 16.
    Halvarsson Lundkvist, Agneta
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Styrning genom lärande: En studie av programutvecklingens dynamik i nationella program2013Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Runt om i världen pågår en rad utvecklingsprogram vars syfte är att stödja utvecklingsarbete i olika typer av verksamheter. Jag behandlar två sådana svenska nationella utvecklingsprogram och fokuserar lärandets betydelse för programmens utveckling. Programutvecklingen syftar till att förbättra stödmetoder och möjlighet att ge stöd till organisationer som ingår i programmet. Indirekt kan detta påverka möjligheten att uppnå de långsiktiga effekter som programmet syftar till. Det är dock alltid i deltagande organisationer1 som sådana effekter uppstår.

    Det finns ett antal rapporter som visar på svårigheten för externt finansierade utvecklingsprogram att nå de effekter som de syftar till (ITPS A2004–009; RiR-report 2005:6; SOU 2005:93, VA 2008:11, Göransson & Sundin 2006, Tillväxtverket: Rapport 0129, 2012). Det är således ett samhälleligt problem om kostsamma utvecklingsprogram inte levererar det de syftar till. Det gäller inte minst offentligt finansierade program. De skattepengar som satsas får då inte den utväxling som var tänkt. På senare år har det dock kommit rapporter om att önskade effekter visst nås – men att de är svåra att fånga då det ofta krävs på en rad av varandra följande utvecklingsprogram och projekt för att önskade effekter ska uppstå (Svensson m fl. 2013). Frågan om varför långsiktiga effekter uppstår i organisationer som stöttas av utvecklingsprogram torde därför fortfarande vara högaktuell.

    Forskning om omständigheter som påverkar långsiktiga effekter i stora utvecklingsprogram är följaktligen ett angeläget men relativt nytt forskningsområde. Forskningsområdet har paralleller med tidigare forskning om hållbara arbetssystem (Docherty m fl. 2009). Ett hållbart arbetssystem är ett system där de resurser som används regenereras. Det gäller såväl mänskliga som ekonomiska och ekologiska resurser (Stebbins & Shani 2009). Ett hållbart arbetssystem bygger på en hållbar utveckling. Hållbar utveckling (sustainable development) bygger på ständigt lärande (Shani & Docherty 2003). Det är följaktligen utveckling som håller över tid (pågår länge) vilket inte ska förväxlas med utveckling som leder till något som är hållbart (varaktigt). I ett hållbart arbetssystem anses ett brett lärande vara viktigt. Med brett lärande menas att många intressenter deltar i lärandet. (Stebbins & Shani 2009).

    Genom empiriska studier, av offentligt finansierade stora utvecklingsprogram, har drivkrafter som liknar de som ses som viktiga i hållbara arbetssystem även setts som betydelsefulla för ett hållbart utvecklingsarbete (Svensson m fl. 2007a). Ett hållbart utvecklingsarbete definierats här som ett utvecklingsarbete som inte förbrukar mänskliga eller ekonomiska resurser i onödan. Istället används resurser klokt för att lära av resultatet av tidigare utvecklingsarbete och för att fortsätta utveckla resultatet. De önskade långsiktiga effekter förväntas sedan komma genom att resultat kontinuerligt tas om hand och vidareutvecklas i organisationerna på detta sätt. Lärande, ändamålsenlig styrning och samverkan ses som viktiga förutsättningar för ett hållbart utvecklingsarbete (Brulin & Svensson 2011).

    Av detta resonemang framgår att lärande är en viktig drivkraft för ett hållbart utvecklingsarbete i organisationer (se även Brulin & Svensson (2011). Min ambition är att fördjupa förståelsen av lärandets betydelse för programutveckling, dvs. utveckling av det stöd som organisationer erbjuds i sitt utvecklingsarbete av programmen. Därför har jag sökt faktorer som kan påverka lär- och utvecklingsprocesser i stora utvecklingsprogram.

    Forskning om faktorer som påverkar lärande i arbetet är relativt vanlig (Ellström 2010a), men forskning om faktorer som påverkar lär- och utvecklingsprocesser i stora utvecklingsprogram är begränsad. Lär- och utvecklingsprocesser i stora program inbegriper individen men det är inte den enskilde individens lärande i sig som är mitt huvudsakliga intresse här. Det är gemensamt lärande mellan personer med olika roller och funktioner i programmen som står i fokus i studien.

    Studien baseras på datainsamling i två stora nationella program som jag har valt att kalla Lärarutbildningsprogrammet och Industriprogrammet2. Min roll i forskningsprojekten inom de båda programmen har till stor del bestått i att samla empiri, skriva forskningsrapporter och organisera läraktiviteter, men även dokumentera de organiserade läraktiviteter vars syfte var att stödja lär- och utvecklingsprocesser i programmen. Det är från dessa läraktiviteter jag hämtar merparten av empirin för avhandlingen. Organiserade läraktiviteter i stora programsatsningar, speciellt de med fokus på utveckling och innovation, har tidigt setts vara ett stöd för programmen (exempelvis Lundvall 1992).

    Ladda ner (pdf)
    omslag
  • 17.
    Brännmark, Mikael
    et al.
    Kungliga tekniska högskolan, Stockholm.
    Langstrand, Jostein
    Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Kvalitetsteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Johansson, Stina
    Luleå tekniska universitet.
    Halvarsson, Agneta
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Abrahamsson, Lena
    Luleå tekniska universitet.
    Winkel, Jörgen
    Göteborgs universitet.
    Researching Lean: Methodological implications of loose definitions2012Ingår i: Quality Innovation Prosperity, ISSN 1335-1745, E-ISSN 1338-984X, Vol. 16, nr 2, s. 35-48Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Recently, Lean Production (Lean) has become a prevailing management concept in Sweden. However, previous research seems to show that the Lean concept and the impact of Lean vary considerably between organizations. This paper illustrates some key methodological issues that need to be considered when researching loosely defined management concepts such as Lean. The paper is based on a review of the literature and five comparative Swedish cases studies. Our study indicates that Lean has changed over time and that operationalization and interpretations of the concept vary considerably. This study concludes that future Lean studies should include a thorough assessment of the Lean interventions, study settings, and in particular non-Lean factors mediating the outcomes of Lean-inspired change programs.

  • 18.
    Halvarsson, Agneta
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    Öhman - Sandberg, Ann
    HLK.
    Hur kan teori bidra till lärande: interaktiv forskning i nationella utvecklingsprogram2009Ingår i: Lärande utvärdering: Genom följeforskning, 2009, 1:1, s. 145-163Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 19.
    Halvarsson, Agneta
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Partnerhögskolestudien: Rapport nr 3 i interaktiva forskningsprojektet - Att organisera för hållbar utveckling i Produktionslyftet2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Halvarsson, Agneta
    Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Samverkan för hållbar utveckling: Rapport 2 - Produktionslyftet2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Halvarsson, Agneta
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Svensson, Lennart
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för sociologi (SOC). Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Att organisera för hållbart utvecklingsarbete: Första rapporten - Produktionslyftet2008Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
1 - 21 av 21
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf