Undervisning på fritidshem ska utgå från elevers intressen, behov, erfarenheter och initiativ, men elever ska även utmanas i och inspireras till nya upptäckter. Likaså ska verksamheten på fritidshem bygga på frivillighet, samtidigt som i styrdokumentens skrivningar finns ett inbäddat krav på lärande. Studien är ett avhandlingsprojekt och det är dessa dikotomier som studeras för att synliggöra möjligheter och utmaningar för naturvetenskapligt lärande på fritidshem. Vad uppstår i denna frivillighet kontra krav på lärande är en av frågor som diskuteras och problematiseras i denna presentation.

Närmare bestämt presenteras empiriska exempel på hur undervisningen i naturvetenskap realiseras och konstrueras i fritidshemmets praktik när fritidslärare organiserar för naturvetenskapligt lärande i syfte att väcka intresse hos elever och utmana dem. Men även vad som händer när diskursiva och strukturella ramar utmanas av elever genom att de exempelvis protesterar och vägrar delta i aktiviteterna eller visar intresse för något annat under tiden som de lärarinitierade aktiviteterna pågår.

Studien är etnografisk och diskursanalytisk och det empiriska materialet består av videoobservationer med naturvetenskapligt och tekniskt innehåll som producerats på tre olika fritidshem.

En av studiens slutsatser är att ett ”fångande” av elevers naturvetenskapliga intressen förekommer sällan medan planerade och lärarinitierade aktiviteter är ett vanligt inslag på alla tre fritidshem som ingår i studien. Indirekt innebär det att vad som blir naturvetenskap på fritidshem styrs och bestäms till största delen av fritidslärarna.

The aim of this presentation is to discuss preliminary findings from an ongoing research project on science education in leisure-time center (LTC). The focus is on the communicative practice of science education in LTC: How do teacher, pupils and artefacts interact in creating science practices in LTC? We are also interested in how this practices may change depending on if the pupils have learning disabilities or not and what this may say about differences in learning opportunities in learning science at LTC?

Hur upplever föräldrar utvecklingssamtal i förskolan? I denna artikel presenteras några resultat från ett större forskningsprojekt om utvecklingssamtal i förskolan. I intervjuer uttrycker föräldrar att de anser utvecklingssamtalen som meningsfulla på olika sätt. De kan säkerställa en känsla av tillit och trygghet med professionella pedagoger som i föräldrarnas ögon tycks framstå som ”barnexperter”. Vidare kan utvecklingssamtalen bidra till att bekräfta föräldrarnas egen bild av barnet och sitt föräldraskap.

Teori och praktik beskrivs ofta som varandras motsatser. Men i förskollärares vardag är de snarare en enhet. På Linköpings universitet används case i förskollärarutbildningens första termin för att koppla samman de teoretiska delarna av utbildningen med praktiken.

Under hösten 2015 påbörjades ett arbete att på ett mer systematiskt sätt använda fallbeskrivningar (case)¹ i förskollärarprogrammet. Arbetet med case har prövats i förskollärarprogrammets första termin genom att studenterna i terminens tre kurser har fått möta ett och samma case som de har fått diskutera och samtala om.

Syftet med utvecklingsarbetet är att:

• Ge studenterna möjligheter att reflektera över praktiken och koppla samman de teoretiska delarna av utbildningen med förskolans praktik.
• Skapa förståelse för att olika aspekter blir viktiga i en pedagogisk situation beroende på vad förskollärare väljer att fokusera på.
• Skapa kontinuitet mellan första terminens kurser genom att vi använder en genomarbetad och gemensam metod.  

Vi kommer i artikeln redovisa arbetet med casemetodik och studenternas utvärdering av arbetet för att på så sätt se om case-metoden faktiskt bidrar med det som är tänkt enligt ovan.