VET typically takes place at two educational sites: in VET school and at the workplace. The focus of this article is to analyse how Swedish VET teachers from three different VET programmes create sameness and continuity between in-school training and work-based learning (WBL). Based on qualitative interviews with teachers, their work in connecting these two educational sites is analysed. The article presents findings suggesting that VET teachers overcome the gap between in-school training and WBL by using the boundaries between them in different ways. One category of teachers states that they have everything connected to the intended community of practice (the workplace) in their workshop, and their teaching is embedded in practice. Another group compartmentalises the boundaries between school and workplace as they make students aware of differences between the two sites. The final category of VET teachers consists of those who do not have a workshop as classroom and must therefore actively create connections in their teaching practice, without the intended community of practice being represented at school except through the teachers and students own experience. This study can contribute to VET teachers awareness of the resources available to facilitate learning at the boundary between school and the workplace.

I det här kapitlet presenteras och diskuteras ett sätt att använda ALC-salens utformning för att sätta studenternas kunnande och lärande i centrum. Genom individuell förberedelse blir studenten till expert på ett specifikt digitalt verktyg som presenteras för och diskuteras med andra. På så sätt engageras studenterna till att lära, dela med sig och diskutera, vilket leder till fler insikter. Med en möblering som öppnar för diskussion lyfter studenternas varandras exempel och läraren blir en facilitator för lärande.

I denna avhandling beskrivs och analyseras det arbete som yrkeslärare och handledare beskriver att de gör under arbetet med de arbetsplatsförlagda delarna (apl) av gymnasial yrkesutbildning. Med hjälp av teorier om situerat lärande och begrepp såsom praktikgemenskap, gränser och legitimt perifert deltagande synliggörs hur utbildning och lärande för ett yrke respektive arbetsplatsen påverkar varandra. Resultaten visar att handledning i huvud­sak beskrivs som avskild från arbetet och med reflektion som ett viktigt inslag. Handledning i direkt anknytning till arbetet lyfts sällan fram som en medveten del av arbetet som handledare. I yrkeslärarnas arbete med apl identifieras tre centrala uppgifter: att rekrytera handledare, att matcha dessa med yrkeseleverna, och att "släcka bränder" som uppstår under apl­perioderna. Vidare gestaltar sig och hanteras skillnaderna mellan skola och arbetsplats olika på de yrkesprogram som ingår i studien. Med stora likheter mellan undervisningsmiljö och arbetsplats kan konsekvensen bli att eleverna lämnas ensamma med att koppla vad som sker i skolan till deltagande på arbetsplatsen. När lärarna däremot behöver överbrygga stora skillnader mellan skolans och arbetsplatsens praktikgemenskap behöver detta ske varsamt för att inte förändra den praktikgemenskap lärarna utbildar för.

Utbildning för vuxna kan bestå av allt från teoretiska kurser för att få behörighet till vidare studier och yrkesutbildningar som ger kunskaper för att kunna arbeta inom ett specifikt yrke, till kurser som syftar till personlig utveckling hos individen. I dag är flexibilitet och individanpassning två begrepp som till stor del genomsyrar vuxenutbildningen och många utbildningar går att välja att läsa som närundervisning (fysiskt klassrum), på halvdistans och på heldistans, utifrån elevens behov och önskemål. Oavsett om det är närundervisning eller distansundervisning kan det pedagogiska upplägget skilja sig åt och undervisningen bedrivas i olika miljöer. Att flytta delar av undervisningen till olika miljöer utanför klassrummet har i forskningsstudier visat sig kunna ha en positiv effekt på elevers lärande. Beroende på vad det är eleverna ska lära sig så kan det ibland också vara nödvändigt att gå utanför klassrummet för att eleverna ska ges möjlighet att utveckla alla delar av kunskapen som utbildningen har som mål att ge.

A central part of Swedish vocational teachers’ work concerns their students’ work-based learning (WBL). The focus of this article is the character of the relational work carried out by teachers of vocational education and training (VET) concerning WBL. The qualitative study is based on 15 interviews with teachers on the upper-secondary level Child and Recreation, Building and Construction, and Handicraft programmes. The study is based on a situated learning perspective, and uses the concepts of community of practice, broker and boundary crossing. The findings highlight three central aspects of VET teachers’ relational work with WBL: recruiting workplaces for WBL, matchmaking between students and workplaces, and ‘firefighting’ to prevent and deal with problems that occur during WBL periods. The study contributes to the understanding of the work of VET teachers, as they cross the blurred boundaries between school and working life and strive to create a good learning environment for all students during WBL periods.

VET teachers play a key role in introducing and connecting students to learning environments of specific workplaces, and in helping students to consolidate learning in schools with learning in the workplace. Therefore, the aim of this paper is to describe and analyze the role played by VET teachers in their work with the students’ work-based learning (WBL). The empirical study builds on cases from three of the twelve national vocational programmes in Sweden: Building and Construction, Child and Recreation, and Handicraft. The study consists of 15 interviews with teachers from these programmes. The result shows that depending on to what extent the school or the physical classroom has similarities to the workplace, the VET teacher uses examples from the workplace differently in his or her teaching. The analysis shows two different enactments in how VET teachers talk about creating continuity between school and work.

De handledare som yrkeselever möter under det arbetsplatsförlagda lärandet (apl) är viktiga för lärandets kvalitet på arbetsplatsen, och hur samarbetet mellan skolan och arbetsplatsen utvecklas. Kapitlet fokuserar på handledare på arbetsplatser och hur deras handledning stödjer elevers lärande på arbetsplatsen inom ramen för yrkesutbildning. Vi utgår från aktuell forskning kring handledning för att diskutera de didaktiska och pedagogiska överväganden som handledare kan behöva göra för att stödja elevers lärande under apl.

I gymnasial yrkesutbildning ingår arbetsplatsförlagt lärande som en del av utbildningen. Detta innebär att utbildningen under kortare eller längre perioder är förlagd till en arbetsplats, där yrkeseleven deltar och utvecklar sitt yrkeskunnande med stöd av en handledare som har sin anställning på denna arbetsplats. I detta kapitel diskuteras den handledning som äger rum i detta sammanhang, ur handledarens perspektiv. Kapitlet bygger på en studie där handledare på förskolor, som handleder elever från gymnasieskolans barn- och fritidsprogram, har intervjuats.

denna licentiatuppsats presenteras en kvalitativ studie om handledning för yrkeslärande och yrkesutbildning på arbetsplatsen. Syftet med studien har varit att identifiera hur handledare för elever från gymnasieskolans Barn- och fritidsprogram beskriver att de handleder och agerar för att eleverna ska komma in i förskolans praktikgemenskap. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med handledare på förskolan. Studien visar att handledning kan gå till på olika sätt och att de sätt handledaren väljer att agera på får konsekvenser för både praktikgemenskapen och eleven. Studien kan även ses bidra till att föra arbetsplatsen och gymnasieskolan närmare varandra genom att uppmärksamma de handledare som är satta att genomföra den mest yrkesnära delen av utbildningen – elevernas arbetsplatsförlagda tid – och bidra till en ökad förståelse för handledningens möjligheter och konsekvenser för alla gymnasieskolans yrkesutbildningar.