With this paper we aim to contribute to the field of sociotechnical studies, and more specifically Large Technical Systems (LTSs) to understand what happens in mature systems and how different segments develop. We argue that there is a need to discuss LTSs more heterogeneously to fully grasp how phases of stagnation and drift play out differently. Our focus is on district heating in Swedish municipalities with a shrinking population. As such district heating is an important system for climate measures in Europe and in Sweden it has a long tradition of municipal ownership and strong development. The emphasis is on the ways different district heating systems evolve and how various segments of an LTS develop. We have used a mixed-methods approach and the empirical material in this study builds on municipal documents and annual reports of energy companies, an online survey to energy companies, and qualitative interviews with representatives from energy companies and municipalities. Our results show that private companies are overrepresented in small and shrinking municipalities, and that they develop their business models around small systems to keep them profitable. Instead, municipal owned companies face several challenges concerning capacity, requirements, and economic profitability. From an LTS-perspective, the analysis shows how different actors in the segments adopt different strategies to manage stagnation, leading to segments drifting apart.

Svenska kommuner har redan höga ambitioner i sitt klimatarbete, men för att uppnå de mål som satts upp globalt och nationellt behöver positionerna hela tiden flyttas fram. Samhällsplaneringen spelar en central roll eftersom det är genom dessa processer som städer och landsbygd byggs upp, och de strukturer som skapas kommer finnas under många decennier framåt.

Kommunerna har planmonopol men i takt med allt högre inblandning av privata aktörer har de tappat makt och då möjligheten att i samma utsträckning som tidigare styra planeringen i den riktning de vill. Genom markanvisningar, något som blivit vanligare de senaste tio åren, kan kommunerna ta kontroll över specifika projekt, för att styra dem mot högre ambitioner sett till exempelvis hållbarhet.

Syftet med denna rapport är att undersöka och studera om och hur kommuner kan ställa hållbarhets-, energi- och miljökrav i markanvisningar. För att uppnå syftet ska rapporten besvara följande frågeställningar: Hur arbetar svenska kommuner med markanvisning? Vilka miljö- och energikrav ställer kommuner som genomför markanvisningar? På vilket sätt strukturerar och genomför kommunerna uppföljning av genomförda markanvisningar? 

Metoden som använts är huvudsakligen intervjuer med representanter för kommuner som arbetar med markanvisningstävlingar och där olika aspekter av hållbarhet och klimatnytta är framträdande. Dokument har även studerats som ett komplement. 

Huvudsakliga slutsatser från projektet är att allt fler kommuner väljer att arbeta med markanvisningar eftersom det ger en möjlighet att styra processerna mer och ta kontroll. Samtidigt kräver detta en markreserv och då en aktiv politik för uppköp av mark samt att det främst är i större kommuner med attraktiv mark det är möjligt att genomföra, eftersom det annars finns risk för att de får in för få intresserade aktörer. 

Det är en utmaning att arbeta med hållbarhetsfrågorna eftersom kommunerna inte får ställa tekniska särkrav i sina planer, varför de behöver andra arbetssätt. Kommunerna väljer därför generellt att på sätt och vis vända på processen, genom att sätta upp kriterier de anser viktiga och sen får byggaktörer komma in med förslag på hur de ska möta dessa kriterier. Fördelarna är att byggherrarna ofta kommit långt själva i sitt hållbarhetsarbete och driver därför utvecklingen framåt, men en nackdel är att det är en resurskrävande process som kräver att kommunen i olika skeden skriver avtal med villkor och löften som de sen måste följa upp genom processen. Det ger en utmaning för kommunerna, att skapa en intern organisation där alla olika personer och förvaltningsdelar som kan vara inblandade behöver förstå syftet med det specifika projektet.

Kommunerna är försiktiga med att ställa krav som kan klassas som särkrav, men det har aldrig prövats i domstol och det sätts i vissa fall upp krav som skulle kunna argumenteras finns i gråzonen, såsom krav på fjärrvärmeanslutning. En av de största utmaningarna för kommunerna är att jobba med uppföljning eftersom det kräver mycket tid och ibland kompetenser som inte finns lättillgängliga. De undviker viten eller andra sanktioner om de märker att byggaktörerna inte lever upp till vad de lovat, men en effekt blir att byggherren kan få det svårare att få en marktilldelning i kommande markanvisningar. 

Previous work on shrinking cities has mainly addressed shrinkageand its effects in large and former industrial cities and not as muchin municipalities in rural areas. In this paper, we focus oninfrastructure challenges, responsibilities, and growth strategies inSwedish municipalities. We argue that there is a tension betweenthe responsibilities connected to the municipal operations andinfrastructure challenges posed by being a shrinking municipalityon the one hand, and the ways the municipalities are planning forgrowth on the other hand. The municipalities are all strugglingwith the effects of population decline, leading to economic strainsin all areas, including infrastructure management anddevelopment, but investments in infrastructure are many timesdirected towards the establishment of specific industries such asthe tourism or mining industry with the belief of attracting newinhabitants, visitors, firms and industry. In addition, many of themunicipalities lack the capacity and jurisdiction needed to managethe infrastructure development in some areas such as fibre optics,district heating, and electricity grids. Also, in some municipalities,the populations are spread over large geographical areas but muststill provide infrastructure services to all inhabitants.

Nästan hälften av Sveriges 290 kommuner har haft en minskande befolkning under de senaste 40 åren (SCB 2021). Flertalet kommuner kämpar därför med minskande skatteintäkter och således minskande ekonomiska resurser som ska täcka kostnader för skola, vård och omsorg, infrastrukturutveckling och service. Flera studier har också visat hur skillnaderna både mellan och inom regioner har ökat gällande till exempel medelinkomst, utbildningsnivåer, ohälsa, arbetsmarknad och service under samma period. Till viss del har denna utveckling sin förklaring i den urbaniseringsprocess som har pågått sedan mitten av 1950-talet. Urbaniseringen har inte enbart inneburit att människor flyttat från landsbygden till staden, utan även att andra viktiga samhällsfunktioner och service har koncentrerats till tätorter och storstadsregioner vilket i sin tur har lett till ökad ojämlikhet mellan stad och landsbygd.

Automated decision-making (ADM) tends to be discussed as a process of delegating and automating decisions from people to machines in the context of automation. This chapter shows instead how ADM can function as a mediating algorithmic logic that manages and generates new relationships between actors, and economies of value that may not pre-exist or are in the process of being automated. We develop this argument drawing on empirical work from an experiment with ADM in Sweden that sought to optimise and steer heat provision in everyday life through ‘smart’ thermostats. Our approach is informed by science and technology studies and perspectives on socio-technical experiments, considering them as generative of new environments and social relationships. We show how experiments with ADM where algorithms take decisions about the steering of thermal provision in everyday life can redefine the understanding of control, and power relationships between energy companies, data-driven economies, and people brought together through a common concern about temperature. 

This paper explores how grassroots innovations are being framed in the news media in Denmark, the Netherlands and Sweden. By using framing analysis of newspaper items in the three countries, based on 30 cases, we identify that compared to literature on framing of renewable energy, the results show a prevalence of frames labeled as “social” aswell as positive framing in the media when reporting about grassroots innovations. There are differences between the countries, as social frames are significantly more common in the Netherlands while innovation stands out in Denmark. We argue that this reflects the energy landscapes in the countries, as grades of centralization and to which extent the country has transformed the energy system impact on how the grassroots innovations are being reported. Aspects of energy democratization is reflected in the reporting’s as emphasis is often on local connection and benefits for communities and individuals. We finally argue that there is need for more studies on framing on grassroots innovations.

Biogas has recently attracted increased attention as an energy carrier in the Swedish agricultural sector. After a few years of growth, the agricultural biogas sector has now plateaued and few new plants have been established in recent years. This paper aims to understand the upscaling and stagnation of farm-based biogas in Sweden using interviews with key stakeholders and document studies. Through a combination of concepts used in socio-technical transition and large technical systems literature, the paper takes stock of national developments with a particular focus on three case regions. With an appreciation of regional contexts and different actor logics driving biogas development, the results present different growth patterns, stagnation factors and possible pathways for future upscaling. The paper concludes with a discussion on the future of the Swedish agricultural biogas sector.

Community energy (CE) and grassroots innovations have been widely studied in recentyears, especially in the UK, Germany, and the Netherlands, but very little focus has been placedon Sweden. This paper describes and analyses the development and present state of several typesof community energy initiatives in Sweden. The methodology uses interviews, document studies,analysis of previous studies, and website analysis. The results show that fewer initiatives have beentaken in Sweden than in other countries, but that even with a rather ‘hostile’ institutional setting CEhas emerged as a phenomenon. Wind cooperatives are the most common form of initiative, with solarphotovoltaics cooperatives and eco-villages also prominent. The various types of initiatives differconsiderably, from well-organized wind cooperatives that have grown into professional organizationsto small-scale hydroelectric power plants owned by a rural community. The initiatives may havemodest impact on the energy transition in quantitative terms, but they are crucial in knowledgesharing and as inspirations for future initiatives.

The aim of the article is to determine what a local Digital Agenda (DA) implies for ICT development at the local level and how such a policy can be realised in practice. The topic is discussed in relation to the EU and Swedish Digital Agendas, which have motivated the definition of a local DA for the examined Swedish municipality of Linköping. An analytical model is used both to examine the balance of supply-side and demand-side policies of the local DA, and in an attempt to determine what a local DA implies for local ICT development. The empirical material shows that local policy focused on supply-side strategies towards households and businesses, while demand-side policy was present to a greater extent in the management of the municipality’s own operations. The local authority has provided a major expansion in broadband infrastructure to rural areas of the municipality. This complies with mandates from local authorities to manage local infrastructure development and services to the local population. The authors conclude that the policy implications of the results suggest that although operations through the local DA are substantial, complementary measures to support increasing demands across households and businesses are important when dealing with challenges of uneven access and underutilisation of the large investments for ICT infrastructure.

The speed and progress of transitions towards renewable energy systems varies greatly between Europeanmember states. Among others, these differences have been attributed to the emergence of grassroots initiatives(GIs) that develop radical ideas and sustainable practices. The goal of this paper is to understand the differencesin the emergence of GIs for renewable energy in relation to the institutional characteristics of Denmark, theNetherlands and Sweden. We analyze the possibilities of GIs to emerge and act within three dimensions: thematerial-economic, the actor-institutional and discursive dimension. We conclude that conditional factors liewithin the material-economic dimension in terms of the biophysical conditions, the structure of the economy,energy dependency and the energy market. Within the actor-institutional dimension, we conclude that thepresence or absence of fossil fuel incumbents, such as regional utilities, strongly influence the possibilities of GIs.Within the discursive dimension, openness for alternative discourses proved to be enabling for GI-activities, aswell as democratized knowledge production. In addition to these conditions of possibility, GIs can also actdespite dominant institutions, albeit limited. Finally, GIs need a strong network with knowledge institutes,technology developers and political parties in order to achieve institutional change that enables GIs to flourish.Without institutional space, GIs remain subjected to the dominant power-relations, and cannot exert much influenceupon the energy system.

Local reactions to climate change and sustainable development take various forms. The literature on grassroots innovation has grown recently, and it illustrates the myriad of initiatives that are actively working with the issues. The eco-village movement is one example of a grassroots innovation that reacts and adapts to its prerequisites, all striving for an alternative living with reduced environmental impact. This paper focuses on the development of eco-villages in Sweden, arguing that in recent years a fourth generation of initiatives has emerged, with ideals close to the pioneers of the first generation’s idealistic views and ambitions for alternative living as a way of reacting to global trends. The fourth generation is highly diverse in form and goals, but with an emphasis on outreach and networking as well as more focus on small-scale agriculture and permaculture. This paper presents, through literature reviews, database searches and interviews, how the eco-village idea has moved between initiatives and has taken various forms over the generations. In the first generation via books, reports and personal contacts, in the second and third also via contractors and professionals, and in the fourth via the internet and social media in order to attract members and have impact.

This paper analyses re-organization of district heating (DH) systems in the Stockholm region from the perspective of planning doctrines. It is argued that a regional doctrine emerged with the ‘spatial organization principle’ focusing on reducing the pressure on the city centre through suburbanization. The different infrastructure systems, especially transport systems, were an important part in implementing the doctrine, but as shown in the paper, energy systems and especially DH systems developed in accordance with the spatial organization principle were influenced by the doctrine. A regional energy company, STOSEB, was established, and from 1978 to 2003, it worked to create cooperation among the municipalities and energy companies. The doctrine was eventually weakened and modified, as the strategies of the organizational principle were actually implemented and focus shifted towards other issues. The regional energy cooperation was discontinued, as the deregulation of the electricity market led to privatization and new business logics of several energy companies.

Mellan åren 2012 och 2015 genomfördes ett stort saneringsprojekt i Valdemarsviks kommun, en mindre kommun vid Östergötlands kust. Sediment förorenat med krom och kvicksilver muddrades från botten av den 9 km långa Valdemarsviken vilken löper från Östersjön in till centralorten. Föroreningarna härstammar från ett garveri som mellan 1873 och 1960 fanns i orten och som släppte ut orenat processvatten, innehållandes en rad tungmetaller, i viken. Mängderna av krom var betydande och har vid senare mätningar uppskattats till 550-600 ton, av vilka ca 250 kg årligen bedömdes spridas ut i Östersjön. Syftet med saneringen var främst att minska spridningen av krom.

Valdemarsviken bedömdes i flera omgångar vara en av de mest förorenade platserna i länet och efter många år av utredningar fick kommunen tillstånd att genomföra saneringen 2010. Den totala budgeten har varit 308 miljoner kronor (MSEK) där Naturvårdsverket stått för 293 MSEK och kommunen själva har medfinansierat med 15 MSEK. Metoden som använts har varit grävmuddring med upplägg av muddermassor i deponi på land några km ut längs viken.

Projektet har mötts av motstånd från lokala organisationer och delar av allmänheten, främst baserat på kritik mot valet av metod. Med den bakgrunden föddes idén till detta forskningsprojekt, som fokuserat på medborgarnas attityder till kommunen och saneringsprojektet. Projektet gav en unik chans att undersöka om och hur attityder före och efter ett stort projekt av detta slag kan förändras.

Två enkätstudier genomfördes: den ena skickades ut till alla hushåll i kommunen våren 2013 före muddringen startade. Den andra enkäten skickades ut under hösten 2015, cirka åtta månader efter att övertäckningen av deponin avslutades och även den till hushållen i kommunen.

Vi fick i första enkätomgången 954 svar, vilket ger en svarsfrekvens på ca 27 procent och i andra enkätomgången fick vi 967 svar, vilket ger samma svarsfrekvens. Den något låga svarsfrekvensen kan bero på flera saker, men vår bedömning baserat på bortfallsanalyser är att resultatet är tillförlitligt nog för att slutsatser ska kunna dras utifrån materialet.

Resultaten visar på en tydlig förändring mellan de två enkäterna. I första enkätomgången var inställningen till information kring projektet och kommunens arbete relativt jämnt fördelat mellan positiva och negativa respondenter, men inställningen till projektet som sådant var tydligt polariserat. Respondenterna tog i stor utsträckning ställning starkt för eller emot projektet, med viss övervikt åt en positiv inställning till projektets nytta och med viss övervikt åt negativ inställning till projektet ur ett ekonomiskt perspektiv.

I den andra enkätomgången syntes en signifikant förändring i svaren på alla frågor. Respondenterna var mer positiva till kommunens arbete, till informationsinsatserna och till projektet specifikt. Majoriteten var nu positiva till kommun och projekt, även om viss osäkerhet fortfarande gick att se spår av. Det kan alltså konstateras att attityder till projektet och kommunen förändrades mellan före och efter genomfört projekt.

Enkäterna visade tydligt på två ytterligare fenomen. För det första var kopplingen mellan förtroende till kommunen och inställning till projektet påtagligt. De som hade stort förtroende för kommunens arbete hade även en positiv inställning till projektet, medan lågt förtroende för kommunens arbete korrelerade med negativ inställning till projektet. För det andra lyste frågan kring metoden för muddringen tydligt igenom i båda enkäterna. I enkät 1 visade resultaten att kritik riktades mot att ta upp krom på land, att övertäckning ansågs vara ett bättre alternativ och att oro fanns kring framtida effekter. I enkät 2 kvarstod viss kritik kring metoden, men förskjutning hade skett till att respondenterna uttryckte en vilja att se provresultat efter muddringen för att genom detta kunna bedöma resultatet från saneringen. Det kan konstateras att få personer var emot att genomföra projektet som sådant, men att de som var kritiska, som dock blev färre i enkät 2, hellre sett en annan metod. En allmänt positiv attityd till att kommunen tog tag i frågan var genomgående tydlig.

Resultatet visar att ett projekt av detta slag kan påverka medborgares attityder till kommunen och det faktum att projektet i Valdemarsvik genomförts utan större missöden har stillat en del av den oro som fanns före projektet. Kommunens informationsinsatser bedöms haft betydelse för attitydförändringen, där det för projektet uppförda infocentrumet i Sjöhuset var en lyckad satsning.

District heating in Sweden has undergone changes in recent decades. Parallel with transition towards sustainability,a considerable ownership restructuring has occurred, due to liberalization of energy markets.The aim of this paper is to describe and analyze trends of mergers and acquisitions in the Swedish districtheating market. A systematic review of ownership in 290 municipalities has been performed throughannual reports, press releases, websites, municipal minutes, newspaper articles and personal contacts.The paper shows a transformation from municipal to diverse ownership, decreased municipal ownershipand increased internationalization. The window of opportunity provided by liberalization was usedespecially by the “big three” (E.ON, Fortum and Vattenfall) in order to strengthen market position early inthe wave of acquisitions. The time period 1996–2005 was especially hectic, showing strategies of cherrypicking hot spots for acquisitions, with the “big three” being responsible for a large proportion of these.The period after 2006 showed trends of companies selling several district heating businesses at once,through large-scale disinvestment. The paper shows a transformation of the district heating regime, firstas a reaction to changes on the electricity market and later in its own right, raising concerns regardingthe weak position of customers.

Utbyggnaden av fibernät för bredband på landsbygden i Linköpings kommun har pågått sedan 2010. Hushållen och företagen på landsbygden har anslutit sig till de stamlinjer som kommunen byggt genom lokala samarbeten som har organiserats i byalag. I denna rapport presenteras resultatet från en effektstudie som syftat till att få bättre kunskap om vilka möjligheter hushåll och företag i berörda områden upplever att uppkopplingen till fiberbaserat bredband inneburit för vardagslivet och för företagande. Undersök­ningen har utformats som en webbenkät till anslutna fastigheter, dessa utgörs av hushåll och/eller företag. Totalt skickades enkäten till 936 respondenter varav 396 svarade. Detta motsvarar en svarsfrekvens på 42 procent. Inom studien har även fokusgruppsintervjuer med representanter för byalagen genomförts.

Trots att hushållen och företagen i undersökningen varit anslutna en kortare tid, mellan sex månader och tre år, visar enkätsvaren att användning av digitala tjänster via internet har ökat. Vissa nya användningsområden har tillkommit eller ökat kraftigt, såsom streamingtjänster och IP-telefoni. Detta ska även ses i ljuset av att Telia aviserat avveckling av kopparnätet för fast telefoni, vilket var ett av skälen till kommunens satsning på fiberbaserade stamnätet då det ger möjlighet till just IP-telefoni, och detta bedöms ha påskyndat en övergång till IP-telefoni bland användarna. Om man ska sammanfatta den genomförda studien och med fokus på identifierade direkta effekter av fiberanslut­ningen är detta tydligast avseende ökad användning av internet för media och underhållning. I det sammanhanget är det intressant att notera att hushållen ofta är utrustade med ett stort antal enheter som är uppkopplade till fibernä­tet. Betydligt fler än hälften hade fem enheter eller fler. Sammantaget tyder enkätsvaren på att kvaliteten på vardagslivet förbättrats.

Om man ser till resultat från studien och som handlar om arbetsliv så indikerar dessa att förvärvsarbete hemifrån i viss mån ökat i samband med fiberuppkopplingen. Sådana trender kan spegla olika fenomen. Det kan handla om att arbetstiden förlängs genom att man håller sig underrättad och kommunicerar via internet efter ordinarie arbetstid. Det kan också vara så att man förlägger delar av sin ordinarie arbetstid hemma. Det är möjligt att utbyggnaden av fibernätet har haft viss påverkan på miljön då det finns en del som menar att resor med bil faktiskt minskat tack vare uppkopplingen.

Enkätsvaren från företagen (67 svarande) visar inte samma tydliga förändringar som en följd av fiberuppkopplingen som hushållen, men vissa effekter går att se. Främst har framtidstron förbättrats och man uttrycker att arbetet har förenklats tack vare uppkopplingen. Direkta effekter på företagandet, i form av exempelvis ökad omsättning eller ökat antal anställda, uppskattas av de svarande vara mer modesta.

Sammantaget går det att konstatera att de svarande hushållen i vår enkät använder internet och digitala tjänster i liknande utsträckning som riket i övrigt (Findahl, 2014; SCB, 2014a). Detta tyder på att fibernätet påverkat att hushållen på landsbygden kan få samma vardag, sett till digitala tjänster, som de i städerna och tätorterna. Företa­gen ger liknande svar som tidigare studier, gällande att ju mindre företag desto mindre användning av it (SCB, 2014b). Företagen som besvarade enkäten är små.

Resultaten av studien visar att fiberutbyggnaden i stor utsträckning ses som något positivt. I det sammanhanget är det viktigt att notera att de som svarat är de som valt att ansluta sig till fibernätet och som är något som krävt en finansiell investering och att engagera sig i genomförandet.

Det betyder att enkätstudiens respondenter sannolikt representerar en grupp som har tilltro till it och vad den kan bidra till. Flera av de frågor som ställdes handlade om uppfattningar kring utbyggnaden, exempelvis kring attraktivitet och framtidstro.

Det ska även betonas att denna studie genomförts en kort tid efter att fastigheterna i undersökningen blivit uppkopp­lade, vilket gör att effekter kan vara svåra att bedöma. Det är sannolikt att tidsfaktorn har en betydelse för hur mycket användningen förändras. Samtidigt kan tidpunkten för studien öka möjligheten att de svarande minns hur de använde digitala tjänster före uppkopplingen och att de kan göra en jämförelse mellan före och efter anslutningen. Detta stärker tillförlitligheten i enkätsvaren.

Denna rapport är en forskningsöversikt kring dimensioner av hållbar utveckling i stadsdels-utvecklingsprojekt, inom ramen för projektet Östra Valla Testbädd och demoområde, som är ett utvecklingsprojekt i Linköping som syftar till utvecklingen av ett industriområde till ett levande område med bostäder, service och arbetstillfällen. Syftet med rapporten är att sammanställa forskningsläget kring hållbart stadsbyggande för att förstå hur frågor kring måluppfyllelse, medborgardeltagande och social hållbarhet hanterats. Detta med bakgrund av de många ny- eller ombyggnationer av stadsdelar runtom i världen som har ett tydligt hållbarhetsfokus.

I forskningsöversikten har sammanlagt runt 80 vetenskapliga dokument, såsom vetenskapliga journalartiklar, rapporter och avhandlingar identifierats som relevanta och gåtts igenom. De tre huvudsakliga teman som fokuserats i rapporten är: måluppfyllelse i hållbara stadsprojekt, involvering av hushåll i planeringsprocessen samt definitioner av social hållbarhet. Slutsatser som framkommer i rapporten är att hållbarhetsfrågorna blir allt vanligare som integrerade delar i urbana utvecklingsprojekt men att målen sällan nås. Det beror bland annat på att planeringsprocesserna inte varit tillräckligt utvecklade hittills. Ofta har styrdokumenten varit för vaga, haft för ambitiösa mål, inte varit kopplade till incitament vid avvikelse från målen, haft oklara regler för utvärdering samt underskattat betydelsen av de boendes beteenden. Genom att lägga mer tid på att inkludera alla involverade aktörer i skapandet av en gemensam vision, direkt i projektstart skulle förutsättningarna förbättras markant. Ett annat problem har varit att i de målkonflikter som uppstått har det varit oklart hur prioriteringar ska göras, och då har ekonomiska faktorer ofta fått företräde. Samtidigt har det ofta funnits lyckade aspekter i projekten, där exempelvis just visioner varit lyckade genom att den satt projekten och/eller städerna på kartan samt att lärdomar går att dra från projekten för vidare hållbarhetsarbete.

Gällande involvering av hushåll är detta problematiskt eftersom det ofta i tidiga skeden inte alls är klart vilka det är som kommer att bo i områdena. Viktigt kan då vara att gå ut med bredare försök att informera om projekten för att skapa intressen och att involvera allmänheten i stort, för att kunna få input i arbetet. Här har det även visat sig viktigt med tillit och att de involverade medborgarna känner att de får gehör för sina idéer. Det kan även vara lyckosamt att sålla bland de frågor som människor involveras i för att fokusera på de frågor där nyttan av ett utbyte är störst.

Social hållbarhet är den del av hållbar utveckling som är svårast att definiera. Det är ett vitt begrepp och en rad olika definitioner finns därför. Det är också den sociala hållbarheten som oftast prioriteras lägst eftersom ekologi och ekonomi ofta får företräde. Det är även lättare att sätt upp mätbara mål för ekologisk och ekonomisk hållbarhet. De studier som finns om social hållbarhet betonar vikten av social jämlikhet, tillgång till arbete, tillgänglighet, trygghet, socialt deltagande, sociala nätverk och lokalsamhällens betydelse. Genom att människor känner delaktighet och koppling till den plats som projektet gäller finns större chans till socialt hållbara processer, men detta behöver i regel definieras i varje projekt för att förstå vad det betyder i detta sammanhang.

Sammantaget visar forskningsöversikten på en rad barriärer och drivkrafter men även att det finns forskningsluckor kring exempelvis hur kunskaper överförs mellan stadsutvecklingsprojekt.

Rapporten avslutas med rekommendationer för planeringsprojekt som vill inkludera hållbarhetsaspekter.

In this article, we suggest a methodology that combines geographic information systems (GIS) and material flow analysis (MFA) into a secondary reserve-prospecting tool. The approach is two-phased and couples spatially informed size estimates of urban metal stocks (phase 1) to the equally spatially contingent efforts required to extract them (phase 2). Too often, even the most advanced MFA assessments stop at the first of these two phases, meaning that essential information needed to facilitate resource recovery, i.e., urban mining, is missing from their results. To take MFA one step further, our approach is characterized by a high resolution that connects the analysis of the stock to the social practices that arrange material flows in the city, thereby enabling an assessment of the economic conditions for secondary resource recovery.

To exemplify, we provide a case study of the hibernation stock of copper found in disconnected power cables in Linköping, Sweden. Since 1970, 123 tonnes of copper or ≈1 kg per person have accumulated underneath the city, predominantly in old, central parts of the city and industrial areas. While shorter cables are more numerous than long ones, the longer ones contribute to a larger share of the stock weight. Resource recovery in specific projects reliant on digging comes at great costs, but integrating it as an added value to ordinary maintenance operations render eight locations and 2.2 tonnes of copper (2% of the stock) profitable to extract. Compared to the budget sizes of regular maintenance projects, the integrated recovery of a significant share of the stock comes with relatively small economic losses. Therefore, we suggest integrated resource recovery and regular maintenance as an interesting environmental measure for any infrastructure provider to engage with.

Denna studie behandlar ägarförändringar på den svenska fjärrvärmemarknaden. Avregleringen av den svenska elmarknaden, och tillika kommersialiseringen av fjärrvärmemarknaden (denna period av omregleringar kallas sammantaget i rapporten för liberaliseringar) medförde en rad försäljningar av kommunala energibolag men även förvärv och avyttringar av energirörelser i privat regi. Tidigare har ingen fullständig genomgång gjorts över hur liberaliseringen påverkade fjärrvärmemarknaden och denna rapport ämnar bidra till den kunskapen.

Syftet med rapporten är att beskriva och analysera hur ägandeförhållanden på den svenska fjärrvärmemarknaden förändrats sedan 1990. Frågeställningarna är följande: Vilka år har fjärrvärmerörelserna sålts? Hur har ägarformerna och ägarförhållandena för svenska fjärrvärmerörelser förändrats till en följd av liberaliseringen? Vilka politiska majoriteter har styrt i kommunerna vid försäljningen? Vilka mönster kring ägarförändringar går att urskönja?

Studien har genomförts genom en systematisk genomgång av de 290 svenska kommunerna och sammanställning har då gjorts för vilka energibolag som bedriver fjärrvärmeverksamhet idag, hur ägandet ser ut, när eventuella ägarförändringar ägt rum samt vilka politiska majoriteter som rått vid försäljningen. Materialet har inhämtats via kommuners hemsidor, energibolags hemsidor och årsredovisningar, genom sökningar i mediedatabasen Retriever samt via kontakter med kommuner och energibolag. Insamlingen avslutades 31 maj 2014 och ägarförändringar därefter är således inte med i rapporten.

Resultatet från studien visar att det kommunala ägandet fortsatt dominerar men att det var en stor mängd kommunala fjärrvärmerörelser som avyttrats, totalt 83 stycken. Särskilt många avyttringar gjordes perioden från 1995 och framåt och efter 2005 har enbart åtta kommunala bolag avyttrats. De politiska majoriteterna vid avyttringarna visar på att den politiska färgen varierat, då det i 45 kommuner var rött styre vid tidpunkten för försäljning, i 26 kommuner var det blått och i 12 blocköverskridande styre. Tidigare studier har visat att ideologi inte varit viktigaste skäl till försäljning utan snarare ofta ansträngd kommunal ekonomi.

Sammanställningen visar även att det kommunala ägandet fortsatt dominerar, då det i 148 kommuner (52 % av de 283 kommuner som har fjärrvärme) är helägda kommunala bolag som bedriver fjärrvärmeverksamhet, i ytterligare 20 är det bolag som samägs av kommuner och i 58 kommuner (20 %) är det helägt privata. I ytterligare 29 kommuner är bolaget delägt kommunalt, tillsammans med antingen privata eller statliga ägare. Största ägaren är numera tyskägda privata bolaget E.ON som bedriver fjärrvärmeverksamhet i 22 kommuner, som antingen ensam ägare eller delägare.

Det utländska ägandet har ökat det senaste åren men det svenska dominerar fortsatt, genom ägande i 201 kommuner. I 27 kommuner är det norskt ägande, i 20 helägt tyskt, i 19 delat svenskt och utländskt och i 16 kommuner är ägaren utländsk (ej inkluderat Tyskland och Norge).

De senaste åren har visat på fortsatt rörlighet på marknaden, särskilt genom kommunala återköp av fjärrvärmerörelser. Detta har skett i 21 kommuner, antingen genom återköp av tidigare privatiserat bolag eller att bolag som de etablerat bolaget tillsammans med köpts ut.

De tre stora ägarna, E.ON, Fortum och Vattenfall, har de senaste åren gjort strategiska storskaliga avyttringar av mindre fjärrvärmerörelser, varav flertalet av avyttringarna gjordes på ett bräde till ett och samma bolag. Det var på detta sätt som Solør, Neova och Värmevärden snabbt etablerade sig som ägare i många kommuner, men med begränsade sammanlagda värmeleveranser.

Energiförsörjning har under lång tid främst varit en fråga om central styrning med litekommunikation mellan producent och konsument. Värme, el och andra tjänster har produceratsav offentligt ägda bolag med litet utrymme för alternativa lösningar. Detta har dock börjatförändras, genom allt mer gräsrotsrörelser som siktar på större grader av självförsörjning avenergiproduktion. Trenden är tydlig i både Sverige och internationellt.

Denna studie fokuserar därför på denna typ av rörelser, för att förstå avgörande faktorer för enuppskalning av högre grad av självförsörjning. Vi är intresserade att förstå drivkrafter bakomolika typer av gemenskaper med höga ambitioner gällande hållbarhet och självförsörjning.Studien genomfördes i två faser. I fas ett har vi studerat sammanlagt fem samhällen i Danmark,Tyskland och Storbritannien som vidtagit omfattande åtgärder för ökad självförsörjning avenergi för att förstå hur de skapades, varför och hur de fungerar idag. I fas två har vi genomförten web-baserad enkätundersökning till boende i svenska ekobyar, för att förstå motiven för attflytta dit och erfarenheter av boendet. Det övergripande syftet med studien är att förståmedborgares engagemang i gemenskaper för hållbarhet och analysera vad detta kan betydagällande tillgång och efterfrågan på hållbar energi.

Resultatet från fas ett, där intervjuer genomfördes med nyckelaktörer i förnybara samhällen,visar att dessa samhällen tog sina steg mot ytterligare hållbarhet på grund av antingenomvälvande händelser, såsom oljekriserna på 1970-talet, eller genom nationella”energitävlingar”; de startade på grund av särskilda händelser. Av största vikt för lyckade projektvar ett tätt samarbete mellan kommuner och medborgare, särskilt genom medborgarägande. Detskapade intresse, insyn och säkerhet i projekten. Utvecklingen skapade även nya arbeten ochattraherade nya arbetstillfällen till orterna på grund av den kompetens som fanns där. Även omdet är stora fördelar med stort medborgarinflytande har det visat sig vara mer tidskrävande. I allafallen har de lyckats bli i princip självförsörjande på förnybar energi, i ett fall producerar det.o.m. 500 procent av deras elbehov, men en ytterligare utmaning har varit att anpassa desjälvständiga systemen till existerande centraliserade system vilka är anpassade efter andraförutsättningar.

Enkäten i fas två skickades ut till 17 ekobyar. Vi fick en svarsfrekvens på cirka 30 procent ochfrågorna berörde exempelvis motiv att flytta till ekobyn, miljöintresse och upplevd belåtenhetmed boendet. Resultatet visade att de boende är välutbildade med ett stort miljöintresse och attäven om det i många fall uttrycktes att uppoffringar får göras på grund av boendet så är det värtdet. I svaren uttrycktes lite sociala konflikter men att de tekniska systemen gav upphov tillmycket arbete och diskussioner. I några fall verkar systemen varit feldimensionerade från startoch något som behövts hanteras lång tid framöver. Just de tekniska systemens prestanda är någotsom är av stor betydelse för huruvida boende trivs i by eller ej. Det går att sammanfatta det somatt byarna startade som en rörelse där det fanns en vilja att göra något annat och vara mersjälvständig.

Resultaten från de två studierna visar bland annat vikten av kommunikation med och inkluderingav boende. Människor är också villiga att anpassa sig till nya situationer så länge det intepåverkar komforten allt för mycket eller om det är för en god sak. Det finns dock stor kunskapbland alla dessa gemenskaper som borde tas tillvara på i andra sammanhang.

Denna sammanläggningsavhandling analyserar hur fjärrvärmesystemen iStockholmsregionen vuxit och förändrats, mellan 1978 och 2012. Avhandlingen består av fyra artiklar som analyserar hur fjärrvärme hanterats i kommunal och regional planering, hur aktörer samarbetat för att skapa regionala, sammankopplade fjärrvärmesystem med ekonomiska, tekniska och miljömässiga vinster som följd, hur elavregleringen, och den påföljande kommersialiseringen av fjärrvärmemarknaden, påverkade planering och samverkan kring dessa system, samt fjärrvärmemarknadens nuläge och framtid.

Avhandlingen visar att energibolagen samarbetat på regional nivå för att skapa sammanhängande regionala system, genom öppet samarbete och att man tack vare hög beslutskompetens kunnat implementera de regionala strategierna på kommunal nivå. Det var en form av regional planering underifrån, då initiativet kom från kommunerna och samarbetsorganet lyckades med vad regionala planorgan haft svårt att genomföra under flertalet decennier i Stockholmsregion, nämligen att samla och ena kommunerna kring strategier som implementerats.

Detta samarbete förändrades vid tiden runt liberaliseringen av energimarknaden, som genomfördes 1996, vilket ledde till försäljning av flertalet kommunala energibolag och en efterföljande koncentration av ägandeskapet i regionen. Det organisatoriska avståndet mellan energibolag och kommun har därmed blivit längre och påverkat kommunikationen dem emellan. Det regionala samarbetet kunde därmed inte fortsätta som tidigare och detta gör att möjligheterna och verktyg att implementera regionala energistrategier idag är svaga. Detta var ett fall av ”regional splintering”. Liberaliseringen av energimarknaden hade således stor påverkan påfjärrvärmesektorn.

This paper argues that Sweden’s old and established district heating sector is heading into a stagnation phase. The aim is to analyse the factors influencing this development as well as the strategies used by involved parties to prevent stagnation. Using large technical system theory, I analyse internal and external factors potentially causing stagnation. The most obvious external factors are: an increase in the number of energy-efficient buildings, in response to stricter energy policies, which reduces the future potential for district heating in new and existing buildings; climate change; competition from other heating systems; and market saturation in the key sector, multi-dwelling buildings. The main internal factor is changed business strategies following electricity market deregulation, when energy companies were supposed to be run on businesslike terms. I also argue that stagnation can be defined as occurring when the key measure feature of a system, in this case, heat load is starting to stagnate or decline, even though the trend is positive in other areas. The strategies for avoiding stagnation are various forms of broadening scope, primarily by focusing more on electricity production by building combined heat and power plants, or using the alternative value of the technical system for new applications.

District heating (DH) is an important part of the Swedish energy system and one of the most important climate measures at the municipal level. The Swedish planning system gives a large amount of power to municipalities, thus leaving the regional level weak. Despite this, the DH systems in Stockholm have developed into regional systems; how has this development occurred and what made it possible? Regional and municipal strategies concerning DH and energy from 1978 to 2010 have been studied through Regional plans and comprehensive plans. The conclusions show that the municipal DH systems have grown and become interconnected, thus fulfilling one of the most important regional strategies: to expand and interconnect the systems to be able to build combined heat and power plants. This is not entirely due to the regional strategies, however; the local importance of the system, economic reasons and supply security are other explanations. The study shows that regional importance generally has grown, and thus also the regional focus on DH. As environmental and climate issues have risen on the agenda, the importance of DH from the municipal perspective has become more evident, as well as a shift from supply orientation to more focus on energy efficiency.

The Swedish energy sector has gone through a number of major changes over the last 15 years. In 1996, the electricity market was deregulated, and at the same time the prerequisites for district heating were changed, as the heat was now supposed to be sold at market price rather than self-cost price. In this chapter we analyse the process of market transformation in the district heating sector following deregulation, by using case studies on the development in Stockholm and media reports on district heating. As a theoretical framework we use the theories of Large Technical Systems and Splintering Urbanism. We show that after deregulation, a major market transformation occurred, as many municipalities sold their energy companies, either to private actors or larger municipally-owned energy companies. Following this, the price of district heating increased rapidly, especially in Stockholm and Uppsala, where both municipalities sold their energy company. The price increases led to protests and debate in the media, where it became clear that there is a significant disparity in the interpretation of the market for district heating. The protesters argue that the energy companies are taking advantage of the natural monopoly that the district heating systems constitute. The energy companies on the other hand argue that they are acting in a heating market, where they are competing with other heating systems, such as heat pumps. However, the protesters argue that the lock-in effects are such that once district heating is chosen, it is almost impossible to change systems because of the high investment costs. It is also clear that customers have not accepted the new market structure. Rather, many are arguing in favor of the “old system”, with municipally-owned companies. The protests have also led to two government investigations regarding the possibility of an introduction of obligatory Third Party Access to the district heating systems, as a way to create competition within the market. Some of the energy companies oppose such an introduction, while others are in favor, as they see an opportunity to enter the market and compete for customers. However, there is no clear evidence that prices would actually decrease. Nevertheless, the processes over the last few years have shown how energy has gone from an invisible product that is simply “there” to something that is debated with a higher degree of public awareness.

In this paper, a combination of methods from social science (interviews) and technical science (modelling) have been used to analyse the potential for cooperation in the present and future district heating system in Stockholm. The aim of the paper is to explore barriers and driving forces for energy cooperation in the Stockholm district heating system and to analyse the potential for combined heat and power generation in the system. In the study it was found that with better connectivity in existing systems, the annual system cost would decrease by approximately 10 million €, and with new CHP plants a similar potential exists. There is also a large potential for decreasing the local and global emissions of CO₂ with CHP plants. The results from the interviews showed that the existing cooperation has a long history and is working well today. The advantages are higher supply security and economic benefits, while disadvantages are a need for more administration and control because of a more complex system. That the barriers to cooperation are seldom technical is another conclusion. With the combination of methods, we have gained a better understanding of the actual potential for the development of the system.

District heating is an old and established energy system in Sweden, accounting for 9 % of the national energy balance. The systems have traditionally been built, planned and managed by the municipalities and over the years the district heating systems in Stockholm have grown into each other and later been interconnected. This have led to that there today are three large systems with eight energy companies and the system can be considered a regional system. The strategy to create a regional system has existed for a long time from regional planning authorities. However, since the municipalities have planning monopoly the regional planning is weak. The overall aim for this study is to analyse the planning and development of an important regional energy system, the district heating system in Stockholm, to understand how the municipal and regional planning have related to each other. The study is conducted through studying municipal and regional plans in Stockholm’s county between 1978 and 2010. The results show that district heating has been considered important all along and that a regional, or rather inter-municipal, perspective has existed throughout the period, although with large differences between different municipalities. Regional strategies for an interconnected system and combined heat and power plants have been realised gradually and district heating have throughout the period been considered important for different environmental reasons.

Swedish district heating is an old and established heating system. The first municipality owned system was built in 1948 and since then there have been a relatively stable expansion of the system. In this paper I will use statistics and interviews to discuss from a Large Technical System-perspective whether district heating is heading towards a phase of stagnation. The aim of the paper is to analyse whether Swedish district heating is heading towards stagnation and discuss the strategies used by the energy companies to avoid stagnation. The focus is on a national level, although with interviews from the largest energy companies in Stockholm. The results show that internal and external factors influence that a stagnating trend is started and can be expected to continue. The external trends are more energy efficient buildings, competition, saturated markets and climate change. The internal are business strategies and pricing leading to a demand for Third Part Access. The strategies used to avoid a stagnation is changing markets by building combined heat- and power plants, trying to expand into new markets such as district cooling, using district heating in householdappliances, absorption cooling and using district heating in industrial processes.

Syftet med detta projekt är att analysera hur fjärrvärme framställs i nationella dagstidningar och periodika som når en stor allmänhet, samt i två lokaltidningar i Uppsala respektive Karlstad under perioden 1996-2007. På den nationella nivån valdes följande tidningar: Vår Bostad (som senare delades upp och ersattes med Hem och Hyra och Hemma hos HSB), Vi i Villa, Expressen, Aftonbladet och DN. På lokal nivå har Upsala Nya Tidningar och Nya Wermlands-Tidningen studerats.

I vårt material har vi hittat 8 olika ämnesområden eller ramkonstruktioner inom vilka fjärrvärme diskuteras. Dessa är: Kärnkraft, Ekonomi, Miljö, Sopförbränning, Jämförelse olika system, Risk, Utbyggnad och Försörjningstrygghet.

Det vanligaste ämnesområdet vid rapporteringen av fjärrvärme är att diskutera fjärrvärmesystemet i relation till olika ekonomiska faktorer. Taxornas nivå är ett återkommande inslag framförallt i nationell media och i Uppsala. Upsala Nya Tidningar har haft stort fokus på utförsäljningen av det kommunala energibolaget till Vattenfall och de därpå stora höjningar som har gjorts av taxan. Även nationell media har stort fokus på utförsäljningen av Birka Energi till Fortum och de därpå följande taxehöjningarna. Både i nationell media och i Uppsala diskuteras att de höga taxorna beror på att bolagen har monopol på fjärrvärme lokalt. Bolagen försöker framhäva att de konkurrerar med andra uppvärmningsformer, men detta har svårt att få acceptans hos både reportrar och övriga aktörer. Kritiken mot monopolsituationen är kopplad till ägarfrågan, att det i Uppsala och Stockholm inte är kommunen som äger eller är ensam ägare av bolagen. Detta är förmodligen också förklaringen till att kritik mot för höga taxor inte alls återfinns på samma sätt i Karlstad som behållit sitt bolag i kommunal ägo.

Den näst vanligaste frågan som fjärrvärme relateras till är miljö. I miljöramen ses fjärrvärme alltid som något positivt och både i Uppsala och Karlstad anses systemen som fördelaktiga att ha i städerna. I nationell media presenteras gärna olika familjer som får berätta om att de fått eller förväntar sig bättre närmiljö tack vare utbyggd fjärrvärme.

Kärnkraftsavveckling som ramkonstruktion finns främst på nationell nivå där en utbyggnad av fjärrvärme framställs som avgörande för att kunna reducera elanvändningen. Här är fjärrvärmesystemet ofta beskrivet i positiva ordalag.

Framställningen av fjärrvärme i relation till soppsortering är olika i nationell och i lokal press. I nationell media problematiseras import av avfall och att svenska bolag för in farligt avfall som ger utsläpp i landet med enda syftet att tjäna pengar. I andra artiklar ses sortering som mer miljövänligt än förbränning eftersom sortering anses ingå i kretsloppet. Samtidigt finns debatten att förbränning är både miljömässigt och ekonomiskt gynnsamt. I lokalpressen kritiseras sopförbränning i princip aldrig, utan här finns konsensus om att avfall är ett bra bränsle som tack vare bra rening ger miljövänlig fjärrvärme.

När fjärrvärme jämförs med andra system både i nationell och lokal media står sig fjärrvärme relativt bra i jämförelse med andra uppvärmningssystem. I Uppsala framställs värmepumpen som den största konkurrenten medan pellets är framhålls något mer i Karlstad. Fjärrvärme framställs ofta som miljövänligt, samhällsekonomiskt riktigt med en driftkostnad som står sig väl i relation till alternativen och som ett bekvämt system som sköter sig själv. Nackdelarna är installationskostnaden, främst för de som saknar vattenburet system och att man blir beroende av en leverantör på en monopolmarknad.

Att diskutera fjärrvärme och risk är förvånansvärt lite förekommande. I lokalpressen finns inga exempel. I nationell press uppkommer den när det hänt någon större incident.

Fjärrvärmens utbyggnad är en ram som är vanligast på lokal nivå, även om den också förekommer på nationell nivå. Det dominerande temat är att utbyggnad av fjärrvärmenätet är något som efterfrågas av medborgarna och är eftersträvansvärt av miljöskäl. Den negativa aspekten är att bolagen inte hinner bygga ut i den takt som efterfrågas och att medborgarna känner att de har svårt att påverka bolagen i denna fråga. I Karlstad har också problemet med uppgrävda gator diskuterats i samband med utbyggnader.

Försörjningstrygghet och kapacitetsbrist är främst diskuterat i relation till Stockholmsområdet och då är det svårigheten för existerande verk att försörja nybyggda områden i Stockholm. När det gäller Fortums indragna gassatsning framhålls också risken för att kunderna inom relativt kort tid riskerar att stå utan gasleverans.

Fjärrvärme framställs olika beroende på vilken ramkonstruktion fjärrvärmen sätts i. Fjärrvärmesystemet som räddning är tydlig, främst i nationell media, i relation till den energiöverenskommelse som 1997 inkluderade en plan för avvecklingen av kärnkraften. I relation till miljöramen uppges fjärrvärme vara förklaringen till minskade utsläpp och bättre luft i kommunerna. Fjärrvärme anses också vara en starkt bidragande orsak till att politiskt uppsatta miljömål nås.

Framförallt i samband med att höjning av fjärrvärmetaxan diskuteras framställs fjärrvärmebolagen ofta som giriga monopolister som försöker ta ut så mycket pengar som möjligt från sina kunder. Ägandeförhållandena är centrala och privata ägare framställs som mindre tillförlitliga än kommunalt ägda. Fortum och Uppsala Vattenfall framställs ofta negativt i media och deras uttalanden underbygger ofta tesen av maktmissbrukande monopolister. Oviljan till dialog är ett återkommande tema. Ett annat tema är att fjärrvärme är ett monopol och att kunderna inte kan byta leverantör av fjärrvärme och på det sättet är utelämnade till ett bolag.

Ett budskap är att fjärrvärme är politiskt ogynnat bland annat i jämförelse med Danmark, men även i samband med införandet av utsläppsrätter. Ytterligare ett budskap rör fjärrvärme som en etablerad, pålitlig teknik som inte behöver ifrågasättas. Det är sällan fjärrvärme framställs som tekniskt spännande med många utmaningar och det är ingen artikel som berör någon intressant innovation som gjorts inom systemet. Tryggt och säkert är ledorden som ligger som en underton i många artiklar.

Beroende på vilken ram eller vinkling som en artikel lägger på fjärrvärme så framställs fjärrvärmen som positiv eller negativ. Miljöramen medför i princip alltid en positiv underton medan den ekonomiska ramen ofta medför en negativ framställning av fjärrvärme.

Lärdomar fjärrvärmebolagen kan dra inför framtiden är:

• Anställ en informatör för effektiv kommunikation med media
• Ta fram en strategi för hur kommunikationen med media ska ske
• Hur bolagen kommunicerar prishöjningar borde vara en prioriterad fråga eftersom det saknas goda exempel på när bolagen lyckats förklara och motivera sina höjningar. Här borde en gemensam strategi för branschen vara till hjälp för alla.
• Gör en konsekvensanalys av uttalanden i media innan de görs. Flera svar som bolagen ger i artiklar saknar en genomtänkt analys av hur media och indirekt kunden ska förhålla sig till budskapet bolaget ger. Flera uttalanden ger märkliga budskap främst när bolagen svarar på kritik av taxehöjningar. Till exempel svaret att befintligt regelverk säger att bolagen ska agera affärsmässiga och att bolagen har ”rätt” att ta ut så högt pris som de bara kan av kunden. Vad fjärrvärmebolaget vill förmedla är oklart, men budskapet här är att kunden inte har en chans att föra en dialog med bolaget, utan kunden bör vända sig till politikerna och ser till att få fjärrvärmemarknaden reglerad.
• Bygg vidare på och utveckla den positiva bild som ges av fjärrvärme i media. Att öka kommunikationen till media kring hur och varför fjärrvärme är ett bra miljöalternativ kan bidra till att dessa miljöartiklar fokuserar fjärrvärme mer.
• Branschen borde också söka positiva budskap att förmedla till media. Att försöka hitta för kunden positiva aspekter av fjärrvärme att förmedla såsom att kunderna gör en god miljöåtgärd som diskuterats ovan. Men även andra insatser där kunderna får en positiv koppling till sitt fjärrvärmebolag.

Fjärrvärme spelar en viktig roll i strävan mot ett hållbart samhälle. Därför har vi i denna studie studerat Stockholms fjärrvärmenät och de aktörer som påverkar dess utformning. Syftet med studien har varit att undersöka drivkrafter och hinder för att utveckla fjärrvärmenäten i Stockholm. Vidare har syftet varit att studera hur aktörerna samverkar på kommunal och regional nivå för att bibehålla och/ eller vidareutveckla energisamarbeten.

Fjärrvärmenätet har modellerats utifrån sex olika scenarier i optimeringsprogrammet MODEST. Genom scenarierna har vi kunnat testa dagens nät med bättre sammankopplingar, byggande av kraftvärmeverk samt naturgas som bränsle i kraftvärmeverken. Vidare har kvalitativa intervjuer med kommuner, energibolag, intresse- och branschorganisationer samt regionala aktörer genomförts.

Studien visar att Stockholms fjärrvärmenät redan idag är väl sammankopplat vilket innebär att de ekonomiska vinsterna med ytterligare sammankopplingar inte är särskilt stora. Modelleringarna pekar dock på att byggande av kraftvärme, både med biobränsle och med naturgas, har en viss ekonomisk potential. En positiv effekt är också minskningen av de globala utsläppen av växthusgaser. Vinster med samarbeten och sammankopplingar från energibolagens sida är framförallt ökad driftsäkerhet och driftsoptimering samt möjligheten att samordna revisioner. För att samarbeten ska fungera är dock ekonomisk vinst för samtliga parter samt jämlika förhållanden dem emellan en förutsättning. Det är inte tekniska problem som hindrar utökade sammankopplingar, snarare är det ökat behov av planering och administration som försvårar utökat samarbete mellan bolag.

Genom resultatet från intervjuerna kan slutsatsen dras att ett glapp finns i synen på samverkan mellan bolag och kommuner. Detta oavsett om bolagen är kommunalt eller privat ägda. Att energibolagen ska drivas på bolagsmässiga grunder kan vara en förklaring till detta. Energiplanering från kommunernas perspektiv har kommit att handla om klimatfrågan i hög utsträckning och ses ofta som synonymt med miljöarbete. Energiplaneringen har därmed fått högre status och flyttats närmre kommunledning. Samtidigt sker energiplanering på många olika nivåer, inom och mellan kommunerna samt på regional nivå, vilket gör det svårt att få ett samlat grepp om frågan. Också bolagen har olika syn på det regionala perspektivet vilket pekar på att det saknas ett fungerande regionalt organ där bolag och kommuner kan samverka.

Även om både energibolagen och kommunerna är positivt inställda till fjärrvärme som teknik ser framtiden för fjärrvärmebranschen något osäker ut. Minskade värmelaster på grund av energieffektiviseringar och klimatförändringar bidrar till osäkerheten. Samtidigt väntar en utredning om tredjepartstillträde som potentiellt kan innebära stora förändringar för branschen. Genom att alla bygger kraftvärme kan det vara ett sätt att ändra marknadsinriktning från värme till el för att ge ökad lönsamhet. Det går inte heller att bortse från att Stockholmsregionen har goda förutsättningar för att införa ett tredjepartstillträde där kunderna själva kan välja fjärrvärmeleverantör.

The accessibility and affordability of infrastructure service after liberalization and deregulation are central to the splintering urbanism (SU) thesis. Liberalization and deregulation are not well studied in Swedish contexts, especially from a historical perspective. This article explores the applicability of the SU-concept modern infrastructure ideal in district heating (DH) expansion, using the concepts of cherry-picking and bypass, by historically analysing DH systems in Swedish municipalities. Using statistical and GIS analyses of digitized DH maps, I found that cherry-picking and bypassing strategies existed well before the liberalization of the Swedish energy market in 1996. This means that, though DH network access has never been universal, the effects have not been infrastructural ‘cold spots’, as the bypassed areas have other heating options. Traces of the modern infrastructure ideal are evident in Sweden, as public ownership and management, standardized and affordable service, and integrated comprehensive planning have been the guiding logics. The cherry-picking and bypass strategies arose for systemic and historical reasons, as high investment costs and heat loss per installed meter of the pipe network are important considerations, as is competition from other heating systems. There are signs of new business logics arising due to higher prices and the creation of premium network spaces.