liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 65
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ågren, Axel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Krevers, Barbro
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för åldrande och social förändring.
    Nedlund, Ann-Charlotte
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Policy Narratives on Palliative Care in Sweden 1974–20182023Ingår i: Health Care Analysis, ISSN 1065-3058, E-ISSN 1573-3394Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden, efforts to govern end-of-life care through policies have been ongoing since the 1970s. The aim of this study is to analyse how policy narratives on palliative care in Sweden have been formulated and have changed over time since the 1970s up to 2018. We have analysed 65 different policy-documents. After having analysed the empirical material, three policy episodes were identified. In Episode 1, focus was on the need for norms, standards and a psychological end-of-life care with the main goal of solving the alleged deficiencies within end-of-life care in hospital settings. Episode 2 was characterised by an emphasis on prioritising end-of-life care and dying at home, and on the fact that the hospice care philosophy should serve as inspiration. In Episode 3, the need for a palliative care philosophy that transcended all palliative care and the importance of systematic follow-ups and indicators was endorsed. Furthermore, human value and freedom of choice were emphasised. In conclusion, the increase of policy-documents produced by the welfare-state illustrate that death and dying have become matters of public concern and responsibility. Furthermore, significant shifts in policy narratives display how notions of good palliative care change, which in turn may affect both the practice and the content of care at the end of life.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Sax, Åsa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Primärvårdscentrum, Vårdcentralen Ljungsbro.
    Nord, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Primärvårdscentrum, Vårdcentralen Valla.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Olaison, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sverker, Annette
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Region Östergötland, Primärvårdscentrum, Centrumledning PVC. Region Östergötland, Sinnescentrum, Smärt och rehabiliteringscentrum. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Rörelse och Hälsa.
    Kastbom, Lisa
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Primärvårdscentrum, Vårdcentralen Ekholmen.
    Trustful conversations: a qualitative interview study on older patients experiences of the intervention Proactive healthcare in a Swedish primary care setting2023Ingår i: Primary Health Care Research and Development, ISSN 1463-4236, E-ISSN 1477-1128, Vol. 24, artikel-id e53Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: To explore older patients experiences of the intervention Proactive healthcare for frail elderly persons. Background: Previous research has indicated that continuity and good access to primary care can improve satisfaction in older people seeking care. However, little is known about the older patients experiences in taking part of interventions aiming to enhance the care. Methods: Individual interviews were conducted with 24 older patients who participated in the intervention Proactive healthcare for frail elderly persons, selected from nine Swedish primary care centres. Interviews were analysed using qualitative content analysis. Findings: Older patients experiences of the intervention involved five manifest categories: Ways of naming the elder care team, covering the older patients lack of understanding regarding their connection to the team, and the need for clarity on this and on how the specialised care provided differed from conventional care; Availability, indicating how older patients associated easy access and a direct telephone number with a team nurse available at certain times with a sense of security; The importance of relations, covering how patients appreciated continuity in their personal and professional conversations with staff; A feeling of safety and trust, stressing the value of older persons attach to being given enough time, to be listened to and being recognised as people; and Finiteness of life, which refers to the difficulty of having end-of-life conversations and the need for experienced staff with personal knowledge of the patients. The latent theme Trustful conversations was created to give a deeper meaning to the content of the categories.Trustful conversations, created through good personal knowledge of patients and continuity of contact, engender a feeling of safety in older patients. Using elder care teams could result in a better quality of care, with increased satisfaction and feelings of security among patients, and a reduction in healthcare needs.

  • 3.
    Olaison, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Marcusson, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Medicinska och geriatriska akutkliniken.
    Nord, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Primärvårdscentrum, Vårdcentralen Valla.
    Sverker, Annette M.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Rörelse och Hälsa.
    ‘Do you have a future when you are 93?’ Frail older person’s perceptions about the future and end of life – a qualitative interview study in primary care2022Ingår i: Scandinavian Journal of Primary Health Care, ISSN 0281-3432, E-ISSN 1502-7724, Vol. 40, nr 4, s. 417-425Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: To explore frail older persons’ perceptions of the future and the end of life.

    Design: Qualitative content analysis of individual semi-structured interviews.

    Setting: Nine primary health care centres in both small and middle-sized municipalities in Sweden that participated in the intervention project Proactive healthcare for frail elderly persons.

    Subjects/Patients: The study includes 20 older persons (eight women and 12 men, aged 76–93 years).

    Main outcome measures: Frail older persons’ perceptions of the future and end of life.

    Results: The analysis uncovered two main categories: Dealing with the future and Approaching the end of life. Dealing with the future includes two subcategories: Plans and reflections and Distrust and delay. Approaching the end of life includes three subcategories: Practical issues, Worries and realism, and Keeping it away.

    Conclusion: This study highlights the diverse ways older people perceive future and the end of life. The results make it possible to further understand the complex phenomenon of frail older persons’ perceptions on the future and the end of life.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Ågren, Axel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nedlund, Ann-Charlotte
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för åldrande och social förändring.
    Krevers, Barbro
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Dying as an issue of public concern: cultural scripts on palliative care in Sweden2021Ingår i: Medicine, Health care and Philosophy, ISSN 1386-7423, E-ISSN 1572-8633, Vol. 24, s. 507-516Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden, palliative care has, over the past decades, been object to policies and guidelines with focus on how to achieve“good palliative care”. The aim of this study has been to analyse how experts make sense of the development and the currentstate of palliative care. Departing from this aim, focus has been on identifying how personal experiences of ‘the self’ areintertwined with culturally available meta-level concepts and how experts contribute to construct new scripts on palliativecare. Twelve qualitative interviews were conducted. Four scripts were identifed after analysing the empirical material: 1.script of paths towards working within palliative care; 2. script of desirable and deterrent reference points; 3. script of tensions between improvement and bureaucracy; and 4. script of low status and uncertain defnitions. The fndings of this studyillustrate how experts in complex ways intertwine experiences of ‘the self’ with meta-levels concepts in order to make senseof the feld of palliative care. The participants did not endorse one “right way” of “good” deaths. Instead, palliative care wasconsidered to be located in a complex state where the historical development, consisting of both desirable ideals, death denialsand lack of guidelines, and more recent developments of strives towards universal concepts, “improvement” and increasedbureaucracy altogether played a signifcant role for how palliative care has developed and is organised and conducted today.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Ågren, Axel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nedlund, Ann-Charlotte
    Cedersund, Elisabet
    Krevers, Barbro
    ”Expert” scripts on the past and present developments of palliative care in Sweden2021Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för åldrande och social förändring.
    Olaison, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sverker, Annette M.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Finding the right care path: Experiences of participation in care by older persons with complex health problems: A Focused Primary Care Intervention2021Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Despite evidence that older persons want to be involved in care, little is known about how older people with complex health problems living at home experience participation in care provided by different stakeholders. This study investigates the experiences of participation in care by older people, following their involvement in a proactive intervention based on a new health care model called Focused Primary Care. Material and methods: Individual semi-structured interviews were conducted with 20 older persons in five municipalities in Sweden. All the interviewees had participated in the intervention. Results: The older persons highlighted opportunities and limitations for participation on a personal level i.e. conditions for being involved in direct care and in relation to independence. Experiences of participation on an organisational level were reported to a lesser degree. In order to keep care contacts together and improve participation, a coordinating person (called “the spider in the net”) was requested who could safeguard the staff’s relationship with the older person. Conclusions: Primary care should to a greater extent involve older persons more directly in the planning and execution of care. There is considerable potential for developing the health and primary care sector to better target the needs of older persons with complex health problems, and to enhance their participation and independence. Interventions, like the one followed in this project, can play a critical role in realising the needs of older persons, where providing participation in care is recognised as a significant goal to assist them in navigating the care system. 

  • 7.
    Ågren, Axel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fremstillinger af aeldre menneskers ensomhed i dansk dagspresse2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [da]

    I studiet indgår 77 nyhedsartikler fra danske aviser, der udkom i 2016 og 2017.Gennem en analyse af materialet, som fokuserer på mediers anvendelse af ord og begreber, er der identificeret tre temaer:Aktiviteter mod ensomhed.Hvad er ensomhed?Boliger og betydningen af det fysiske miljø for ensomhed.Artiklerne er domineret af et fokus på aktiviteter, der skal imødegå ensomhed, og en opfat-telse af ensomhed som et problem, der skal løses. I de fleste artikler findes en mere dybde-gående diskussion af, hvad ensomhed er i nutidens samfund. Selvom ensomhed beskrives som et samfundsøkonomisk problem og et problem for folkesundheden, handler mange ar-tikler om behovet for at se ensomhedens sociale sider, og at ensomhed udspringer af sam-fundets udvikling og af synet på (tabuet om) ensomhed.De fleste artikler er kendetegnet ved, at flere perspektiver på ensomhed eller aktiviteter gi-ves plads i samme artikel. Det drejer sig ofte om, at ældre mennesker, forskere, engagerede borgere, de ansvarlige for en aktivitet og de ansvarlige i en kommune eller organisation får mulighed for at udtrykke deres syn på ensomhed og specifikke aktiviteter samt initiativer rettet mod ensomhed.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Olaison, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Marcusson, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Medicinska och geriatriska akutkliniken.
    Valtersson, Eva
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Rörelse och Hälsa. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård.
    Sverker, Annette M.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Rörelse och Hälsa.
    Maneuvering the care puzzle: Experiences of participation in care by frail older persons with significant care needs living at home2021Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 16, nr 1, artikel-id 1937896Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: Despite evidence that older persons want to be involved in care, little is known about how frail older people with significant care needs living at home experience participation in care provided by different stakeholders. This study investigates the experiences of participation in care by older people following their involvement in an intervention of a health care model called Focused Primary care (FPC).'Methods: Individual semi-structured interviews were conducted with 20 older persons in five municipalities in Sweden.Results: The results show that older persons highlighted opportunities and limitations for participation on a personal level i.e., conditions for being involved in direct care and in relation to independence. Experiences of participation on organizational levels were reported to a lesser degree. This included being able to understand the organizational system underpinning care. The relational dimensions of caregiving were emphasized by the older persons as the most central aspects of caregiving in relation to participation .Conclusions: Primary care should involve older persons more directly in planning and execution of care on all levels. An ongoing connection with one specialized elderly team and a coordinating person in Primary care who safeguards relationships is important fo rproviding participation in care for frail older persons with significant care needs living at home.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Ågren, Axel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Representations of loneliness among older people in the Swedish and Danish news media2021Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Ågren, Axel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Krevers, Barbro
    Cedersund, Elisabet
    Nedlund, Ann-Charlotte
    Steering of end of life care through policies – constructs of home, autonomy and old age as constituting a ”good death”2021Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Ågren, Axel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Reducing loneliness among older people – who is responsible?2020Ingår i: Ageing & Society, ISSN 0144-686X, E-ISSN 1469-1779, Vol. 40, nr 3, s. 584-603Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the Swedish news-press, loneliness among older people is presented as a severe problem that needs to be solved. The issue of who is responsible for reducing loneliness and how this responsibility is designated is, however, rarely discussed. In this study, we have analysed how responsibility is designated and constructed in articles from the Swedish news-press. Focus has been on identifying responsibility in discourses proceeding from the concept of subject positions. This concept has enabled analysis on how responsibility is negotiated and who is positioned as a responsible actor with the ability to perform actions that reduce loneliness. Three dominating discourses were found. In the discourse of responsibility within politics and the welfare state, the responsibility is both self-taken and designated to other institutions held responsible for not initiating sufficient measures to reduce loneliness. In the discourse of responsibility within societal and evolutionary perspectives on loneliness, developments beyond the individual's control are considered to contribute to loneliness. At the same time ‘we’ in ‘society’ are considered capable of reducing loneliness, thereby constructing individuals as responsible actors. Within the discourses of responsibility within senior organisations, both senior organisations and people who participate in activities are constructed as responsible actors. In conclusion, the responsibility for reducing loneliness is, apart from the discourse on senior organisations, designated to those working with older people.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Mahrs Träff, Annsofie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Abramsson, Marianne
    Stockholm Univ, Sweden.
    What Promotes and What Limits Physical Activity in Assisted Living Facilities?: A Study of the Physical Environments Design and Significance2020Ingår i: Journal of Housing for the Elderly, ISSN 0276-3893, E-ISSN 1540-353X, Vol. 34, nr 3, s. 291-309Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The design of assisted living facilities is an issue that has engaged architects and contractors since they began building the first residential homes. Previous research has shown that participation in everyday activities promotes wellbeing in older people. Many assisted living facilities have locked units that limit the individuals ability to move freely. Our interest is directed towards older peoples opportunities to be physically active in assisted living facilities and how the physical environment affects these opportunities. The aim of this study was to increase the understanding of the importance of the physical environment to enable physical activities in assisted living facilities. The empirical material consists of observations and semi-structured interviews with thirteen residents and seventeen staff in four assisted living facilities in Sweden. The results show how the physical environment influences the opportunities for physical activity. Certain factors in the physical environment can be both promoting and limiting. An unsuitable environment limits the ability of older people to be physically active.

  • 13.
    Mahrs Träff, Annsofie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Larsson, Ann-Christine
    The Research and Development Unit for Eastern Östergötland, Norrköping, Sweden.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Approaches to physical activity at assisted living facilities: from the perspective of older people and physiotherapists2019Ingår i: European Journal of Physiotherapy, ISSN 2167-9169, E-ISSN 2167-9177, Vol. 21, nr 1, s. 27-34Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: Physical activity has been described as important for the well-being of all individuals, including the very old. The aim of this study was to investigate how physical activity is performed at assisted living facilities, the situations in which older people were and wanted to be physically active and the role of the physiotherapist at each facility.

    Methods: To achieve this aim, an ethnographic study including observations and interviews was conducted at four assisted living facilities.

    Results: The results show that physical activity neither was an issue in focus at any of the assisted living facilities, nor were recommendations on physical activity followed. Individuals that were able to exercise themselves could do so, whereas those in need of assistance had but limited possibilities to be physically active. There was a need for physical activity that the staff do not necessarily and sufficiently identify.

    Conclusion: The study illustrated that there were major variations in how older people engaged in physical activity and how physical activities were part of everyday life. Physiotherapists played no clear role at the facilities, especially with regard to preventive exercise. Older individuals were not involved in determining which activities should be made available to the residents.

  • 14.
    Ågren, Axel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Cultural Context Makes a Difference: A Comparison of Loneliness in Later Life in Swedish and Danish News-press2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Marcusson, Jan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neuro- och inflammationsvetenskap. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Medicinska och geriatriska akutkliniken.
    Nord, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neuro- och inflammationsvetenskap. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Johansson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neuro- och inflammationsvetenskap. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Medicinska och geriatriska akutkliniken.
    Alwin, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Dannapfel, Petra
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neuro- och inflammationsvetenskap. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Medicinska och geriatriska akutkliniken.
    Thomas, Kristin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Poksinska, Bozena
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Sverker, Annette M.
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Rörelse och Hälsa.
    Olaison, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kelfve, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Motel-Klingebiel, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hellström, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för omvårdnad. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Kullberg, Agneta
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Böttiger, Ylva
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för läkemedelsforskning. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Diagnostikcentrum, Klinisk farmakologi.
    Dong, Huan-Ji
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Sinnescentrum, Smärt och rehabiliteringscentrum.
    Peolsson, Anneli
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för fysioterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Wass, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutet för handikappvetenskap (IHV).
    Lyth, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Ledningsstab Region Östergötland, Enheten för forskningsstöd.
    Andersson, Agneta
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Ledningsstab Region Östergötland, Enheten för forskningsstöd.
    Proactive healthcare for frail elderly persons: study protocol for a prospective controlled primary care intervention in Sweden2019Ingår i: BMJ Open, E-ISSN 2044-6055, Vol. 9, nr 5, artikel-id e027847Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction The provision of healthcare services is not dedicated to promoting maintenance of function and does not target frail older persons at high risk of the main causes of morbidity and mortality. The aim of this study is to evaluate the effects of a proactive medical and social intervention in comparison with conventional care on a group of persons aged 75 and older selected by statistical prediction.

    Methods and analysis In a pragmatic multicentre primary care setting (n=1600), a prediction model to find elderly (75+) persons at high risk of complex medical care or hospitalisation is used, followed by proactive medical and social care, in comparison with usual care. The study started in April 2017 with a run-in period until December 2017, followed by a 2-year continued intervention phase that will continue until the end of December 2019. The intervention includes several tools (multiprofessional team for rehabilitation, social support, medical care home visits and telephone support). Primary outcome measures are healthcare cost, number of hospital care episodes, hospital care days and mortality. Secondary outcome measures are number of outpatient visits, cost of social care and informal care, number of prescribed drugs, health-related quality of life, cost-effectiveness, sense of security, functional status and ability. We also study the care of elderly persons in a broader sense, by covering the perspectives of the patients, the professional staff and the management, and on a political level, by using semistructured interviews, qualitative methods and a questionnaire.

    Ethics and dissemination Approved by the regional ethical review board in Linköping (Dnr 2016/347-31). The results will be presented in scientific journals and scientific meetings during 2019–2022 and are planned to be used for the development of future care models.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Avdelningen för socialt arbete, Hälsohögskolan, Jönköping University.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik, Institutionen för individ och samhälle, Högskolan Väst, Trollhättan.
    Ringsby Jansson, Bibby
    Institutionen för individ och samhälle, Högskolan Väst, Trollhättan.
    Svensson, Lars A.
    Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik, Institutionen för individ och samhälle, Högskolan Väst, Trollhättan.
    Renässans för socialpedagogik?: En bok om socialpedagogisk bildning2019Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna bok söker vi samla idéer och tankar från olika tidsepoker för att formulera en socialpedagogik för framtiden. För att de idéer som historiskt formulerats om socialpedagogiken ska vara användbara måste de förstås utifrån och kopplas till den nutida situationen. Boken tecknar en aktuell bild av socialpedagogisk verksamhet och forskning i Sverige, kompletterad med internationella utblickar.

    Socialpedagogiken och socialpedagogerna verkar i ett samhälle som är statt i förändring. Det gör att socialpedagoger i allt högre utsträckning än förr möter grupper av människor som befinner sig på andra samhällsarenor och i förändrade livssituationer. Detta ger upphov till och ett behov av att beskriva och förstå socialpedagogik på ett förändrat och fördjupat sätt. En ambition med boken är att skapa en förståelse för socialpedagogik och dess kopplingar till människors lärande. Detta sätt att tänka kring socialpedagogik ger en bra grund för den som vill utveckla ett socialpedagogiskt tänkande och förhållningssätt. Boken lyfter fram det socialpedagogiska perspektivets styrkor i dagens och morgondagens välfärdsarbete och ger en ram för det som benämns socialpedagogisk bildning.

    Boken vänder sig i första hand till studerande på socialpedagogiska högskoleutbildningar, men även till studenter på socionomprogram och lärarprogram. Boken kan med fördel läsas på avancerad nivå och forskarnivå, men även av studenter på grundnivå.

     

    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 17. Bulow, Pia
    et al.
    Persson-Thunqvist, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sätta ord på föräldrars psykiska problem för barnens skull: Familjestöd som professionell praktik2019Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, Vol. 26, nr 1, s. 43-64Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 18.
    Ågren, Axel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nedlund, Ann-Charlotte
    Cedersund, Elisabet
    Krevers, Barbro
    The Becoming of Palliative care - Between Policies, Knowledge Production and Moral Values2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Ågren, Axel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Äldres ensamhet - vems ansvar?2019Ingår i: Äldre i centrum, ISSN 1653-3585, nr 4, s. 4s. 44-47Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I en aktuell studie av artiklar om ensamhet i svensk press framträder personer, institutioner och organisationer som är ”icke-äldre” som ansvariga för att genomföra åtgärder för att motverka ensamhet.

  • 20.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för åldrande och social förändring.
    Hagberg, Jan-Erik
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring.
    Boende och bostäder för äldre på framtidens landsbygd2018Ingår i: Nya visioner för landsbygden / [ed] Josefina Syssner, Boxholm: Linnefors förlag , 2018, Vol. Sidorna 95-117, s. 95-117Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sverker, Annette M.
    Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Rehabgruppen NSC.
    Olaison, Anna
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Bridging between social and medical perspectives: Old people´s experiences of a new health care model. 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 22.
    Mahrs Träff, Annsofie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fysisk aktivitet för äldre på särskilda boenden: Om inställningar och handlande i svensk äldreomsorg2018Ingår i: Journal of Care Research, ISSN 2387-5976, E-ISSN 2387-5984, Vol. 4, nr 2, s. 165-176Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Fysisk aktivitet för äldre beskrivs i litteraturen som något positivt och viktigt och har kommit i fokus under senare år. I svensk äldreomsorg dominerar ett aktivitetsteoretiskt synsätt och det finns även internationella rekommendationer om fysisk aktivitet för äldre. Få studier har dock undersökt hur behovet av fysisk aktivitet tillfredsställs i det särskilda boendet.

    Syftet med denna studie var att undersöka hur äldreomsorgens personal tänker och agerar när det gäller fysisk aktivitet för äldre. Det empiriska materialet består av observationer och intervjuer på fyra särskilda boenden i två olika svenska kommuner.

    Resultaten visar betydelsen av rådande kulturer och normer för hur personalen tänker och agerar kring fysisk aktivitet. Det finns en motsättning mellan hur personalen diskuterar äldres önskemål om stöd för fysisk aktivitet och hur hänsyn tas till fysisk aktivitet i det dagliga arbetet. Denna motsättning visar sig genom att personalen beskriver vikten av fysisk aktivitet för de äldre personerna samtidigt som denna prioriteras bort till förmån för andra arbetsuppgifter. Det förefaller ha skapats en acceptans för att äldres individuella önskemål inte kan tillgodoses om personalen har andra uppgifter att utföra.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fysisk aktivitet för äldre på särskilda boenden: Om inställningar och handlande i svensk äldreomsorg
  • 23.
    Ågren, Axel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Ensommes gamle vaern, Danmark..
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Who is designated responsibility for reducing loneliness among older people?2018Ingår i: Lessons of a lifetime, Oslo, 2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Ågren, Axel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Swane, Christine
    Ensomme gamles vaern, Denmark.
    Constructions of loneliness in Swedish and Danish daily-press2017Ingår i: 13th ESA Conference: Abstract book, 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 25.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring.
    Rapp, Gunilla
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Holmquist, Carin
    Handelshögskolan i Stockholm, Sweden.
    Sundin, Elisabeth
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Old Age as a Market Advantage: The Example of Staffing Agencies in Sweden2017Ingår i: Ageing, Organisations and Management : Constructive Discourses and Critical Perspectives / [ed] Aaltio, Iiris; Mills, Albert J.; Helms Mills, Jean, Cham, Switzerland: Palgrave Macmillan, 2017, 1, s. 183-210Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 26.
    Mahrs Träff, Annsofie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nord, Catharina
    Blekinge Institute Technology, Sweden.
    Perceptions of physical activity among elderly residents and professionals in assisted living facilities2017Ingår i: European Review of Aging and Physical Activity, ISSN 1813-7253, E-ISSN 1861-6909, Vol. 14, artikel-id 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Physical activity is often described as being important for people of all ages, but what different people mean when they talk about physical activity is unclear. A phenomenographic method was used to analyze how 13 older people and 17 professionals answer the question, "If I say physical activity, what does the concept mean to you?" as part of semi-structured interviews conducted in four assisted living facilities in two different municipalities. We identified a number of different perceptions of physical activity, with the older people and professionals having different responses. Elderly and professionals alike, define physical activity as a requirement for life and as an opportunity to maintain the body although they define the concepts in different ways. Elderly define the concept as a way to create meaning and the professionals have the attitude that the concept means everyday activities. The concept of physical activity may be defined in many different ways. This study has shown that elderly and professionals do not define physical activity in the same way. Therefore, professionals need to be aware of these differences when talking with elderly about individual needs in everyday life.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Bulow, Pia
    et al.
    Avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete Hälsohögskolan i Jönköping .
    Thunqvist Persson, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Samtal som familjestödjande praktik: barn som anhöriga när föräldrar har psykiska problem2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar resultatet av en forskningsstudie om familjestödjande samtal med barn och föräldrar i familjer där mamma och/eller pappa har psykiska problem som föranleder kontakt med vuxenpsykiatrin. Det studerade familjestödet bygger på ett utvecklat samarbete mellan en landstingsdriven vuxenpsykiatrisk mottagning och en familjeenhet inom socialtjänsten i en medelstor kommun i Mellansverige. Den del av familjestödet som har studerats är den serie samtal som erbjuds genom familjeenheten och som genomförs där.

    Studiens övergripande syfte var att undersöka hur familjestödjande samtal fungerar och organiseras i samspel mellan barn, föräldrar och professionella. Mer specifikt avsåg studien belysa om och hur barn genom dessa samtal får stöd att prata om föräldrars psykiska problem samt huruvida och på vilket sätt familjestödet kan bistå föräldrarna i deras föräldraskap.

    Inom ramen för forskningsstudien samlades data in från 21 familjestödssamtal samt intervjuer med sju föräldrar och fyra barn efter avslutat familjestöd. Dessutom genomfördes sju intervjuer med samtalsledarna som medverkat vid de studerade familjestödssamtalen. Tre familjer följdes genom hela samtalsserien som för dessa familjer omfattade mellan sex och åtta samtal. Samtliga familjestödssamtal spelades in med ljud och bild medan enbart ljud gällde för intervjuerna.

    Familjestödssamtalen analyserades med samtalsanalytiska och narrativa metoder. Viktiga teoretiska utgångspunkter var det som brukar kallas institutionella samtal och teorier om socialt samspel i interaktion. Av betydelse var också tidigare forskning om barnsamtal och familje-samtal som kommunikativ praktik och i institutionella kontexter t.ex. familjeterapi, samt internationella och nationella studier om familjestödjande interventioner av typen Beardslees preventiva familjeinterventionoch den finska kortversionen Föra barnen på tal.

    Analysen av de studerade familjestödssamtalen – som enskilda samtal och som samtalsserier – visar att familjestödet på flera sätt skiljer sig från många andra institutionella samtal som beskrivs i forskningen, genom att till sin karaktär vara samarbetsinriktade och samtidigt både kartläggande och rådgivande. Familjestödet liknar istället mer terapeutiska möten såsom familjeterapeutiska samtal med den avgörande skillnaden att det i familjestödssamtal är föräldrars psykiska problem som står i fokus medan det klassiska i familjeterapi är att barn är den identifierade patienten.

    Inom familjestödet har framför allt föräldrar, men också barn i viss utsträckning, möjlighet till stort inflytande när det gäller upplägg av samtalsserien som trots ett tydligt gemensamt mönster modifieras utifrån varje familjs livsomständigheter och konstellation. Både barn och föräldrar kan också styra vilken information som föras vidare från enskilda samtal till övriga i familjen.

    Att det studerade familjestödet har formen av en serie samtal med det övergripande målet att stödja barn genom att ge föräldrar stöd i att samtala med barnet/barnen om sina psykiska problem, innebär också att de olika samtalen i serien – som sker i varierande konstellationer avseende personer och antal deltagare – knyts till varandra genom ett fokus på barnet/barnen och dess/deras behov av information om föräldrars psykisk hälsa/ohälsa.

    Tre viktiga aspekter på familjestödet som identifierades var: 1) hur det tycktes öka barns möjlighet att prata om föräldrars psykiska problem utifrån sitt behov av information samt att tydliggöra barns position som anhörig med rätt att få vetskap; 2) den lärande dimensionen av familjestödsamtal; och 3) hur familjestödet realiseras genom en balansakt av de professionella men där barn och föräldrar aktivt deltar.

    I relation till andra institutionella samtal med barn och föräldrar, tycktes barnen i familjestödet få sitt perspektiv belyst i relativt hög utsträckning, och barn kom till tals särskilt i barnsamtalen. Ett viktigt tema i familjestödet och speciellt i enskilda samtal med barn, handlade om huruvida barn tog eller kände ett för sin ålder alltför stort ansvar för sin/sina föräldrar. Analysen av barnsamtalen tydliggör dock att det kan krävas mycket samtalstid för att barn på eget initiativ ska ta upp frågor om oro beroende av föräldrars sjukdom. För barn är det krävande att förmedla sina funderingar kring svåra frågor till andra vuxna och särskilt i ett institutionellt sammanhang.

    Samtidigt indikerar analysen att barns roll som anhörig inte är självklar eller oproblematisk då barn i hög grad tycktes medverka utifrån föräldrars önskan snarare än en egen uttalad vilja att delta. Inte heller stod det helt klart att barnen fullt ut förstod vilken typ av samtal de skulle medverka i när de kom till sitt första samtal inom ramen för familjestödet.

    Den lärande dimensionen av familjestödet hör delvis ihop med den seriekoppling som tydligt skedde mellan olika samtal genom att samtalsledare rekapitulerade tidigare möten, återberättade vad andra familjemedlemmar hade sagt i tidigare möten samt upprepade planen för nästkommande samtal liksom målet för familjestödet i sin helhet. I detta märktes även den utmaning det innebar för de professionella när det gällde att anta ett barnperspektiv då flertalet samtal utgjordes av föräldrasamtal. Anläggandet av ett barnperspektiv kan därför ses både som en professionell hållning och som en del av den lärande aspekten i familjestödssamtalen där just barnperspektivet tycktes bidra till att konstituera familjestödet som en helhet genom t.ex. att hålla fokus och att seriekoppla möten.

    Till skillnad från den kamp mellan ett professionellt perspektiv och klientens livsvärlds-perspektiv som ofta beskrivs i tidigare forskning som gällt samtal och samtalsserier inom välfärdsinstitutioner som socialtjänst, hälso- och sjukvård, försäkringskassan och arbetsförmedlingen, visar analysen av familjestödet hur samtalsledaren växlar mellan flera olika perspektiv – föräldraperspektivet, barnperspektivet och ett professionellt perspektiv. Detta sker på ett flexibelt sätt anpassat till samtalens dynamik och föräldrars och barns individuella förutsättningar och utgör på övergripande plan den balansakt de professionella utför.

    Analysen av familjestödet visar att det finns tydliga likheter med den struktur som beskrivs för Beardslees preventiva familjeintervention. Därmed kan studien av familjestödet bidra till ökad förståelse också för den typen av samtalsserier med barn och föräldrar och för vilken det saknas naturalistiska studier av autentiska möten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Samtal som familjestödjande praktik: barn som anhöriga när föräldrar har psykiska problem
  • 28.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ågren, Axel
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Äldre människor i ensamhet och gemenskap2017Ingår i: Vem är den äldre?: Äldrebilder i ett åldrande Sverige / [ed] M. Abramsson, L-C. Hydén, A. Motel-Klingebeil, Stockholm: Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande, NISALn , 2017, 1, s. 73-84Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kapitlet innehåller en sammanställning över kunskapsläget när det gäller äldre personers upplevelse av ensamhet. Ensamhet kanbeskrivas som en negativ känsla vilken uppkommer och hörsamman med människors brist på sociala relationer. Det kan röra sig om brister när det gäller relationernas antal och/eller kontinuitet. Ensamhet är ett komplext fenomen, och mätningar av andelenäldre som upplever negativ ensamhet ger olika resultat beroende påstudie. Studier genomförda i Sverige har visat att cirka 10 procentav gruppen äldre (65+) uppger att de ofta har en känsla avensamhet. Till detta kan läggas att cirka 40 procent uppger att de ibland upplever ensamhet. Det finns ännu få svenska effektstudierav de satsningar som genomförts med syfte att motverka äldresensamhet.

  • 29.
    Elmqvist, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Omsorgen om landsbygdens äldsta: Kommuner och civilsamhälle i fokus2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna skrift redovisas resultat från projektet ”Omsorgen om landsbygdens äldsta. Kommunens och civilsamhällets omsorgsnätverk i semi-rurala miljöer”. Syftet med projektet är att öka kunskapen om hur äldre som bor på landsbygden själva ser på sitt åldrande, vad man är engagerad i, hur man vill bo och vilket stöd och vilken hjälp man har och ger till andra. I projektet studeras hur några mindre landsbygdskommuner ordnar äldreomsorgen och hur kommunerna och vissa lokala aktörer förhåller sig till äldres behov och intresse.

    Fokus i denna skrift riktas mot kommunens sätt att organisera och genomföra omsorg, samt hur den är kopplad till det civila samhällets aktörer. Materialet som ingår har insamlats i de tre kommunerna Valdemarsvik, Ydre och Åtvidaberg. I denna skrift redovisas resultat från intervjuer som genomförts med representanter för dessa kommuner (kommunalråd, kommunchef, omsorgschef ). Redovisningen av intervjuerna berör de intervjuades syn på den egna kommunens förutsättningar, kommunernas strategier och framtidssyn. Skriften innehåller också resultat från intervjuer med representanter från civilsamhället, seniorföreningar (PRO:s och SPF:s ordförande, vice ordförande, styrelseledamot) och kyrka (diakon, präst). I dessa intervjuer berörs synen på förhållandena för kommunens äldsta, samt civilsamhällets roll som omsorgsaktör.

    Trots att de tre kommunerna kan förefalla likartade, visar studiens resultat på skillnader dem mellan. I Åtvidaberg finns ett tydligare centralortsfokus än i de andra två kommunerna. Även om Ydre som är en liten kommun också har en given centralort dit verksamheter koncentreras, finns ett tydligare landsbygdsfokus. Ydre är en skogs- och jordbrukskommun med en hög andel egna företagare. Inom kustkommunen Valdemarsvik förs ett tydligare resonemang om hur man ska kunna erbjuda service i olika kommundelar, något som man upplever att kommuninvånarna är angelägna om. Valdemarsvik består av flera relativt självständiga samhällen vilka tidigare var egna kommuner och som månar om sin egen självständighet. Arbetet i kommunen har även präglats av resonemanget ”hela kommunen ska leva”. I de två kommunerna Ydre och Valdemarsvik, har man poängterat att närheten till sitt lokalsamhälle liksom personkännedom är viktiga faktorer i äldreomsorgen, medan man i Åtvidaberg i större utsträckning har utgått från att man bättre tillfredsställer äldre personers behov genom att äldre kommer närmare service och tillgänglighet i centralorten. Den stora frågan i alla tre kommunerna är hur man ska kunna erbjuda äldreomsorg med samma kvalitet som idag till en växande andel äldre men med minskande skatteintäkter. Här är dock inställningen att det är något som måste lösas på nationell nivå t ex genom utjämningsbidrag för att man ska kunna åldras på jämlika villkor nationellt.

    Frågor som är ständigt aktuella i kommunerna gäller hur man ska kunna tillfredsställa tillgänglighet till servicefunktioner för dem som bor längre ut i kommunerna, utanför centralorten eller de större samhällena. Kollektivtrafiken på landsbygden utgör en stor kostnad och turtätheten minskar kontinuerligt. För dem som inte längre kan köra bil kan detta bli en avgörande fråga för om man kan bo kvar eller ej. Färdtjänst täcker en del av behovet liksom anropsstyrd trafik, men fungerar sämre för att upprätthålla sociala kontakter som huvudsakligen sker på kvällstid eller helger. Att kunna erbjuda äldre bra och funktionella bostäder är ytterligare en fråga som tas upp. Man är beroende av att någon vill erbjuda bostäder samt att det finns en betalningsvilja hos äldre personer för den typen av bostäder, båda dessa faktorer upplevs som problematiska. Idén att främja kvarboende kan å ena sidan förstås i ljuset av att det är en kostnadseffektiv strategi i en tid där decentralisering ställer ökade krav på kommuner att själva sörja för sin välgång och där medborgarnas resurser och hälsa blir allt viktigare för utvecklingen i lokala miljöer. Å andra sidan kan kvarboendeprincipen ses som en form av nyliberal vision som betonar inte bara regioners utan också enskilda individers egenansvar, självtillräcklighet och valfrihet.

    Sammantaget ter sig ett friskt och aktivt åldrande – förkroppsligat i kvarboende – ofta både nödvändigt och önskvärt. Mycket av strategierna går ut på att den äldre människans vardag ska kunna fortsätta att fungera som förut. Omsorgen går ut på att bevara förmågor. När det gäller att skapa ett äldrevänligt samhälle med goda kommunikationer kommenterade exempelvis en av studiens informanter: ”Så folk ska kunna få sin vardag att, så länge som möjligt, vara ganska lik den man har haft förut”.

    Från kommunernas sida räknar man med att verksamheten i större utsträckning kommer att koncentreras till att möta äldres grundläggande behov, något som i skriften betecknas anpassningslogik. Man förutsätter då att andra aktörer än kommunerna ska tillfredsställa övriga behov, men riktigt hur det ska gå till är ibland oklart. Det kan gälla dels privata marknadsaktörer som dock är beroende av ekonomisk lönsamhet, dels frivilligorganisationer och anhöriga. Föreningsliv och kyrkan uppfattas som viktiga komplement av såväl kommunen som av organisationerna själva. De äldre ses som en resurs för den egna gruppen, samtidigt som representanter för kyrkan och frivilligorganisationerna menar att människor inte alltid är benägna att be om hjälp ens av närstående. Föreningar och frivilligverksamheter står för en stor del av aktiviteterna på landsbygden men är beroende av eldsjälar och kontinuiteten är därför osäker. Det finns dock en optimism om att det sker generationsskiften även inom dessa verksamheter som bidrar till att göra fortlevnaden möjlig. Föreningsliv och dylikt blir ett sätt att skapa ringar på vattnet, att vara ett forum där sociala nätverk kan etableras och fortsätta växa på egen hand. I studien framgår även att många äldre själva fyller en viktig roll både som omsorgsgivare och för det sociala livet i stort.

    I skriften skisseras olika vägar för att lösa den brännande frågan om hur den mindre kommunen kan möta en framtid med krympande kommunstorlek och samtidigt tillförsäkra god service till en åldrande befolkning. Sannolikt är det så att olika lösningar passar olika väl i olika typer av kommuner och för olika typer av frågor. Ett resultat som framkommer i skriften är att de lokala förhållandena behöver bli en utgångspunkt för den planering som sker för att möta framtiden. Kan hända är det olika lokala initiativ som gör en verklig skillnad, initiativ som kan genomföras med stöd från regional och statlig nivå. Lösningen kan i många fall handla om att finna en balans mellan politiska ambitioner, framåtanda och anpassningslogik.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Omsorgen om landsbygdens äldsta: Kommuner och civilsamhälle i fokus
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 30.
    Kvarnström, Susanne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Självpresentationer i vårdteam2016Ingår i: Team i vård, behandling och omsorg: Erfarenheter och reflektioner / [ed] Johan Berlin, Håkan Sandberg, Lund: Studentlitteratur AB, 2016, 2:1, s. 163-186Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I detta kapitel diskuteras hur teamets identitet och medlemmarnas självuppfattning skapas och formas genom språkliga förhandlingar och positioneringar mellan och inom gruppen och gentemot gruppens omgivning. Vilka ord väljer teammedlemmar när de talar om sig själva och om teamet? Beskrivningarna visar att dessa ”självpresentationer” kan vara en resurs för medlemmarna i det tvärprofessionella teamet i det vardagliga arbetet.

  • 31.
    Börjesson, Ulrika
    et al.
    The Department of Behavioral Science and Social Work, The School of Health Sciences Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bengtsson, Staffan
    The Department of Behavioral Science and Social Work, The School of Health Sciences Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Reflection in action: Implications for care work2015Ingår i: Reflective Practice, ISSN 1462-3943, E-ISSN 1470-1103, Vol. 16, nr 2, s. 285-295Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper addresses the issue of reflective practice, as suggested by Schön. Theaim is to analyze instances of reflective practice in elder care, in order to depictindividual and collective work. Reflective practice is prevailing as a way ofemphasizing the value of practical knowledge and enhancing its status. Reflexivityis thinking about what and why we do something. Moreover, reflexivity is away of incorporating knowledge with our own personal selves, making it a verypersonal matter. Using reflective practice in elder care enables learning, leadingto improved quality of care. However, individual reflection must be accompaniedby collective reflection; this is crucial to improve quality of care.

  • 32.
    Ågren, Axel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nord, Catharina
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Utvärdering av projektet Testmiljö Norrköping Etapp 1. 2013-20142015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande utvärdering har avsett att värdera de resultat som framkommit under första året för Testmiljö Norrköping. En viktig del av utvärderingen har utgjorts av att förstå och reflektera kring nyckelaktörers och deltagares resonemang kring sitt deltagande, sina upplevelser av och syn på projektet. I utvärderingens syfte ingick även att lyfta vilka mervärden och bieffekter som kommit fram under projektets första år.

    Vid genomförande av föreliggande utvärdering har sammanlagt 14 kvalitativa intervjuer genomförts. Nio av dessa intervjuer har varit med personer som är nyckelaktörer inom projektet. Fem intervjuer har utförts med personer som deltagit i surfplatteutbildningen. Utöver de kvalitativa intervjuerna har en enkät delats ut till samtliga personer som deltagit i surfplatteutbildningen. Enkätens svarsfrekvens var hög, då 45 av 54 tillfrågade besvarade enkäten.

    Utifrån utvärderingens resultat- och analysdel är vår bedömning att man inom projektet Testmiljö Norrköping uppnått det övergripande målet att under projektets första år etablera stadsdelarna Såpkullen och Vilbergen som testmiljöer för digitala tjänster och lösningar riktade till personer över 75 år. Denna bedömning motiveras av att man etablerat kontakter med intresserade företag som vill genomföra olika tester inom ramen för projektet samt att man arrangerat surfplatteutbildningar där sammanlagt 64 personer deltog. Genom att man lyckats nå ut till denna grupp av personer och koppla dem till testmiljön har man lagt en viktig grund för testmiljöns framtid. Vår bedömning är även att bredden i styrgruppen och det stora externa intresset för testmiljön innebär potentialer till att länka till andra aktiviteter, yrkesområden, organisationer och projekt.

    Vad gäller deltagarnas uppfattningar av och syn på utbildningen var de överlag nöjda med utbildningens uppläggning och innehåll. Övergången från att gå en surfplatteutbildning till att faktiskt använda en surfplatta i vardagen har visat sig vara komplex och varierande mellan informanterna. Utbildningen har bidragit till att deltagarna vågat pröva sig fram på surfplattan på egen hand. Att man genom utbildningen upplever sig vara delaktig i samhället och att man tack vare utbildningen upplever att man följer med i samhällsutveck-lingen, var något majoriteten av deltagarna tog upp i intervjuerna samt i enkätsvaren.

    Beträffande nyckelaktörernas perspektiv på projektets första år framgick att styrgruppens sammansättning uppfattades som relevant. Alla i styrgruppen upplevde projektets innehåll och mål som betydelsefulla utifrån den verksamhet man representerade.

    Under projektets första år har flera oväntade resultat och ändringar i inriktning uppkommit. Att kalkylera och ge utrymme för oväntade resultat är svårt då man på förhand inte kan veta vilka oväntade resultat och händelser som kan inträffa. Att synliggöra dessa förändringar kan bidra till en förståelse för hur komplex framväxten av projektet varit. Det kan även bidra till att identifiera oväntade hinder som kan vara tidskrävande att överkomma, men även till att belysa vilka positiva resultat och mervärden som kan komma ur det oväntade.

    Utvärderingen är författad av Axel Ågren, Catharina Nord och Elisabet Cedersund (alla verksamma vid NISAL, Linköpings universitet) på uppdrag av vård- och omsorgskontoret och PUFF-enheten, Norrköpings kommun. PUFF-enheten är en forsknings- och utvecklingsverksamhet inom välfärdsområdet. Inom PUFF-enheten ingår Norrköpings, Söderköpings, Finspångs och Valdemarsviks kommun i samverkan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Börjesson, Ulrika
    et al.
    Jönköping University, Sweden .
    Bengtsson, Staffan
    Jönköping University, Sweden .
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    “You Have to Have a Certain Feeling for This Work”: Exploring tacit knowledge in elder care2014Ingår i: SAGE Open, ISSN 2158-2440, E-ISSN 2158-2440, Vol. 4, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Increased care worker knowledge has been emphasized for improving quality of care for older persons in organized elder care in Sweden. However, care workers and national policies are not always corresponding, with observations suggesting that care workers emphasize tacit knowledge. The aim of this article is to explore the nature of this kind of knowledge and how it can be identified and described. Field notes from participant observations at two elder care units in Sweden serve as the empirical material. Knowledge use for staff in elder care is part of a process of knowledge making and knowledge shaping. Analysis of the field notes identified the themes of “feeling for work” and “acting and artistry” as parts of a tacit knowledge in elder care. The processes of knowledge and job execution are closely intertwined, making them difficult to separate or even understand without a deeper insight.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Categories of otherness: on the use of discursive positioning and stories in social work research2013Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 3, nr 2, s. 130-138Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article has a focus on how discursive positioning is carried out during encounters between people in the daily routine of social work, and how a basis for “otherness” can be created through positioning during the social work encounters. Social work practice includes discursive activity between social workers and clients, and the occurrence of stories is seen as a central element in this activity. Narratives have in earlier studies been described as tools used in social work practice, and parts of the narrative are often documented and compiled with the rest of the information gathered to serve as a basis for professionals’ actions. Theories relating to the narrative relayed during the encounter between social worker and client have evolved over the past few decades, and this development is also reflected in social work research. One key theme that has emerged in this research is the use of narratives to categorize the clients in the social services. Analyses carried out in recent years, however, have gradually become ever more refined, and show how people position themselves in relation to others on the basis of words such as “we” and “them”. This article gives an overview of this development in social work research with the use of empirical examples from social work practices in different fields of social services, from the encounters in social work offices, and assessment meetings in eldercare, and from team talk among professionals

  • 35.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Everyday lives of older people with a dementia: studies of interactions in elder care2013Ingår i: New tools in welfare research / [ed] Elinor Brunnberg, Elisabet Cedersund, Köpenhamn: NSU-press , 2013, 1, s. 239-254Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Brunnberg, Elinor
    Mälardalens högskol, Sweden.
    Introduction2013Ingår i: New Tools in Welfare Research / [ed] Brunnberg, Elinor, Cedersund, Elisabet, Uppsala: NSU-Press , 2013, 1, s. 9-16Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The anthology New Tools in Welfare Research presents various tools for qualitative and quantitative research on welfare, building on both new and established theoretical perspectives and research methods. The contributions were developed within the framework of the Nordic Summer University, and were thus influenced by different research traditions at colleges and universities in the Nordic countries.

    Research tools that get people involved are described; people's own statements and experiences are utilized and interpreted on the basis of established theoretical perspectives such as phenomenology, hermeneutics, and interactionism. The research approaches presented enable people of different ages to participate in formulating the image of their living conditions. This can be done together with children, adults, or old people in different life situations. It is also shown that comparative approaches may offer new insight into the various dimensions of the welfare system as a cultural practice.

  • 37.
    Strand, Anne-Sofie M
    et al.
    Jönköping University, Sweden.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    School staff’s reflections on truant students: a positioning analysis2013Ingår i: Pastoral Care in Education, ISSN 0264-3944, E-ISSN 1468-0122, Vol. 31, nr 4, s. 337-353Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to explore how school staff members involved in Student Health and Welfare conferences reflect on individual students with high levels of truancy based on their personal relationships. Using positioning analysis, the transcriptions of 15 interviews with staff were analysed. The school staff’s reflections on the individual students covered three areas: health, social well-being and education. The results show the ways in which positions were shaped and illustrate a reflexive process that developed continually throughout the staff’s relationships with the students. The staff positioned the students and indicated attributions of the students; however, the attributions were predominately negative. With each position, the staff’s view of students as subjects or objects and their relationships to the students are described in terms of mutual or one-way dialogue.

  • 38.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Socialpedagogik och socialgerontologi - hur kan de mötas?: om äldre människor i ensamhet och gemenskap2013Ingår i: Gemenskaper: socialpedagogiska perspektiv / [ed] Lisbeth Eriksson, Gunilla Nilsson, Lars A. Svensson, Göteborg: Daidalos, 2013, 1, s. 65-81Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Discursive positioning in everyday encounters in elder care2012Ingår i: Book of Abstracts at the 2nd ISA Forum of Sociology: Social Justice and Democratization, Buenos Aires: ISA , 2012, s. 109-109Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This is a study of talk between older persons and care staff in encounters in elder care. The empirical data consist of 20 dyadic audio-taped conversations between older persons and care staff.

    The conversations were studied as acts of narrative identity positioning in which the participants in the dialogue take positions in order to argue for a specific identity in the context of care.

    A discourse analysis of interpretive repertoire subject positions and narrative identity construction were undertaken (Davies and Harré 2001). The results summarize the interpretive repertoires used by old persons and the care staff high-light the construction of subject positions using discursive recourses.

    While focusing on communicative practices in the context of elder care, the paper address methodological issues, but the intention is to open up also for discussions on theoretical as well as empirical matters in the study of ageing and later life.

  • 40.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Olaison, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Needs assessment, documentation, and social networks - analysis of care management in elder care2012Ingår i: Abstract book at the 2012 Joint World Conference on Social Work and Social Development: Action and Impact / [ed] Holmberg-Herrström, Eva, Stockholm, 2012, s. 223-224Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Karnström, Susanne
    et al.
    Jönköping University, School of Health Sciences, Sweden.
    Hedberg, Berit
    Jönköping University, School of Health Sciences, Sweden.
    Cedersund, Elisabet
    Jönköping University, School of Health Sciences, Sweden.
    The dual faces of service user participation: Implications for empowerment processes in interprofessional practice2012Ingår i: Journal of Social Work, ISSN 1468-0173, E-ISSN 1741-296X, Vol. 13, nr 3, s. 287-307Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Summary: This article reports on an empirical research study exploring and describingvariations in how front-line practitioners perceive service user participation (SUP),specifically in interprofessional practice. The settings comprised three Swedish healthand social care organizations where the professionals worked in interprofessionalteams: a program for chronic pain rehabilitation, a program for surgical treatment ofobesity, and a short-term municipal home for older adults. The qualitative study designwas informed by a phenomenographic approach and conducted as semi-structuredindividual interviews with 15 professionals representing nine professions, includingsocial work.

    Findings: The main findings show seven qualitative variations in understanding of SUP:1) inclusion in activities and social events, 2) obtaining guidance, 3) having self-determination and choice, 4) getting confirmation from and contact with professionals, 5)negotiating for adjustment, 6) personal responsibility through insight, and 7) circumstance surrounding SUP.

    Applications: The interprofessional dimensions discerned in the meaning attributed toSUP are mainly described in terms of amplified opportunities for participation.An interesting aspect of the findings is that in all the variations of perceptions of SUP,there are potentials to reverse to their opposites, that is, paradoxes that can be termed‘the dual faces of service user participation’. These aspects stress the need for continuing reflection on practices among both front-line practitioners and managers in empowering and paternalistic processes and on constantly improving organizational andpolicy conditions to facilitate SUP

  • 42.
    Bülow, Pia
    et al.
    Jönköping University, School of Health Sciences.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Brukarens perspektiv och röst: Forskning och utvecklingsarbete med samtalet som grund2011Ingår i: Brukarens roll i välfärdsforskning och utvecklingsarbete / [ed] Lars Rönnmark, Borås: Högskolan i Borås , 2011, 1, s. 79-87Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Rapporten, är ett resultat av doktorandkursen: Brukarmedverkan i forskning och utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvård, socialt arbete och omsorg, som gavs under våren 2009 i samverkan mellan fem lärosäten. Antologin bygger på kursens föreläsningar och examinationer och riktar sig till forskare och andra som är intresserade av att arbeta utifrån ett brukarperspektiv. Den riktar sig även till studenter inom vård, omsorg och socialt arbete och verksamma inom olika brukarorganisationer. Boken ger en bild av hur arbetet kan se ut och en vägledning i hur brukare kan vara delaktiga inom forskning.

    Pia Bülow och Elisabet Cedersund har tillsammans skrivit kapitlet Brukarens perspektiv och röst. Forskning och utvecklingsarbete med samtalet som grund. Kapitlet Framtidsverkstad som resurs för volontärsarbete vid kvinnojour är skrivet av Birgitta Ander och Ulla Åhnby

  • 43.
    Wilinska, Monika
    et al.
    Jönköping University, School of Health Sciences.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Stay healthy, be active and work!: Motive analysis of policy proposals on old age2011Ingår i: Language, Discourse & Society, ISSN 2239-4192, Vol. 1, nr 1, s. 55-79Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article discusses the motives of ageing policies, based on two cases of national policy documents, from Sweden and Poland. The discourse analysis applied in this study follows the key principles of motive analysis. The main findings indicate that neither document is primarily concerned about older people and their well-being. People and their lives are secondary to the main focus of the analysed policy proposals. Ageing is feared in those documents, and imagined consequences of the population ageing are attenuated.This study offers an insight into discursive spaces of old age in Poland and Sweden. Furthermore, it presents motive analysis as a valuable method for studying ways of problematising social policy issues. The article draws attention to discourses that shape social policy and are reinforced by it. It also shows the process of enacting a precautionary principle in social policy that often leads to reductionist and simplistic perspectives that focus on only one aspect of a given phenomenon.

  • 44.
    Laragy, Carmel
    et al.
    Royal Melbourne Institute of Technology.
    Fisher, Karen
    University of New South Wales.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Campbell-McLean, Carolyn
    Disability Studies and Research Institute, Sydney.
    Support as a complement, intrusion and right: Evidence from ageing and disability support service users in Sweden and Australia2011Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 25, nr 4, s. 745-753Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    How service users conceptualise their personal support services is under researched, even though this understanding is important for responsive policy development and service implementation. This paper tests the proposition that service users understand formal support in three ways: support is a complement to their other arrangements, an intrusion into their personal life and a right. These three concepts were identified using discourse analysis in a Swedish study of older people wanting in-home support services. To test generalisability of these concepts, they were applied to data from an Australian study of people using disability personal support. The analysis found that the three concepts were core to people's views of their support, although the construction of the concepts differed in the two countries. Service users in Sweden asserted their right to services more forcefully than those in Australia, and they had higher expectations that their support needs would be met. These differences reflect the impact of each country's social policy environment on service users' expectations. The analysis suggests that service users and their families want to control their formal support arrangements to complement their informal care and their life preferences and to minimise the intrusive aspects of formal support. The findings imply that the three concepts have utility for theorising service users' perspectives, informing policy and developing implementation strategies which enhance peoples' quality of life.

  • 45.
    Wilińska, Monika
    et al.
    Department of Behavioural Science and Social Work, School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Cedersund, Elisabet
    Department of Behavioural Science and Social Work, School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    "Classic ageism" or "brutal economy"?- Old age and older people in the Polish media2010Ingår i: Journal of Aging Studies, ISSN 0890-4065, E-ISSN 1879-193X, Vol. 24, nr 4, s. 335-343Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores media discourse of ageing, taking the example of Poland and relating it to a broader discussion of ageing policy. The discourse in news magazines appears both to reflect and create attitudes towards older people, which in turn has implications for ageing policy. To reveal the nature of these attitudes, we use a method of attitudinal positioning. The study analyzes articles that appeared in the four largest Polish weekly opinion news magazines, in the 2004–2007 period. Various domains in the discourse of ageing are identified, yet only the family and market domains seem to be described in exclusively positive terms: the authors discuss the implications of this for ageing policy.

  • 46.
    Rytterström, Patrik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Äldre - vård - civilsamhälle (ÄVC). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Arman, Maria
    Karolinska Institutet, Stockholm.
    Care and caring culture as experienced by nurses working in different care environments: A phenomenological-hermeneutic study2009Ingår i: International Journal of Nursing Studies, ISSN 0020-7489, E-ISSN 1873-491X, Vol. 46, nr 5, s. 689-698Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: The aim is to understand and develop the concept of care and caring Culture and to do so based on the empirical/phenomenological standpoint of nurses lived experiences of working in different environments.

    Background: Culture, care and caring are significant concepts mentioned and used in connection with nursing practice. In the nursing literature, the caring culture as a concept is mostly taken for granted, and it is up to the reader to determine what caring culture means.

    Method: A phenomenological-hermeneutic method was used to uncover the meaning of lived experiences though interpretation of interviews transcribed as text. Seventeen nurses working oil different wards were interviewed in 2006. A follow-up focus-group discussion was conducted with seven of the nurses I year later for validation of the findings.

    Findings: Thematic analyses revealed five themes: you have to adapt to the existing care Culture: seeing the invisible: being Yourself; the strong personalities; the patients must adapt themselves to the circumstances. Adaptation to unwritten routines entails adaptation to the culture and the common value system. On wards described as "homelike", nurses may act in a way that reflects their own values.

    Discussion: The care and caring culture can be understood from the perspective of what it means to care and from the perspective of how care provision is accomplished. To attain a caring Culture founded on certain values, for example caritas, love and charity, we must first understand how the organization and personnel understand caring.

  • 47.
    Lundborg, Katarina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Hälsohögskolan i Jönköping.
    Anbäcken, Els-Marie
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Garnisonen - ett steg på väg!: om starten av ett kortidsboende för äldre personer på väg hem från sjukhus : rapport om de första årens verksamhet på Garnisonens vårdboende i Linköping = Garnisonen - a step ahead! : on the launch of a short term living for older people heading for home after hospital stay : report from the first years of work at Garnisonen care living in Linköping2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Olaison, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Äldre - vård - civilsamhälle (ÄVC). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kommunikation i livet på äldre dagar: Om användningen av samtalsanalys i forskning om äldreomsorgens vardag2009Ingår i: Åldrande, åldersordning, ålderism / [ed] Håkan Jönson, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2009, 1, s. 176-190Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kapitlet inleds med en beskrivning av det forskningsprogram med rubriken Kommunikation i äldre människors livsmiljö, som bedrivits vid Tema Äldre och åldrande/NISAL sedan starten år 2000. Därefter ges ett exempel från vår forskning om behovsbedömning i äldreomsorgen där samtalsanalys är den metodologiska ansats som används. Vi visar här hur denna typ av forskning kan användas som verktyg för att studera situationer där samtalens deltagare – de äldre själva, deras närstående och handläggarna – har delvis olika åsikter om de äldre personernas hjälpbehov. Kapitlet avslutas med några tankar om vad samtalsanalytisk forskning kan bidra med för typ av kunskap och vad sådana studier i sin tur kan få för konsekvenser för utformningen av äldreomsorgen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kommunikation i livet på äldre dagar : Om användningen av samtalsanalys i forskning om äldreomsorgens vardag
  • 49.
    Eriksson, Iréne
    et al.
    Jönköping University.
    Aronsson, Kerstin
    Östergötlands Läns Landsting, Centrum för hälso- och vårdutveckling, Folkhälsocentrum.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Jönköping University.
    Hugoson, Anders
    Jönköping University.
    Jonsson, Margareta
    County Council of Jönköping.
    Wärnberg Gerdin, Elisabeth
    Östergötlands Läns Landsting, Centrum för hälso- och vårdutveckling, Folkhälsocentrum.
    The meaning of oral health-related quality of life for elderly persons with dementia2009Ingår i: Acta Odontologica Scandinavica, ISSN 0001-6357, E-ISSN 1502-3850, Vol. 67, nr 4, s. 212-221Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective. Studies of oral health developments increasingly include self-reported assessments of how oral health affects quality of life (QoL), referred to as “oral health-related QoL”. People with dementia are often excluded in studies of oral health-related QoL and thus our aim in this study was to explore this area in elderly persons with dementia. Material and methods. Eighteen elderly individuals (aged between 78 and 94 years) with dementia of varying degrees of severity were interviewed with the aid of an interview guide; pictures and objects were used as stimulus material (triggers). The material was analyzed using grounded theory as point of departure, and a professional assessment of the oral health of the participants was used as reference. Results. Four categories were identified: the ability to chew and eat, independence, oral problems, and teeth are important. These factors are largely consistent with those that have emerged in earlier studies of the elderly, but in some cases less pronounced in persons with dementia. Conclusion. The use of triggers is a positive way to communicate oral health-related QoL among persons suffering from dementia, although the material used in this study needs further evaluation and development.

  • 50.
    Olaison, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Äldre - vård - civilsamhälle (ÄVC).
    Home care as a family matter?: Discursive positioning, storylines and decision-making in assessment talk2008Ingår i: Communication & Medicine: An Interdisciplinary Journal of Healthcare, Ethics and Society, ISSN 1612-1783, E-ISSN 1613-3625, Vol. 5, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Home care arrangements for older people are coordinated via a client-centred assessment process. This article describes how storylines and discursive positioning are used among older people and their relatives when divergent opinions of care needs are expressed. Eleven assessment interviews were studied using discourse analysis. The results show that relatives and older people advanced three major storylines, and positioned themselves within them with respect to the need for help. These storylines were based on whether the persons viewed home care as an intrusion into daily routines and relationships or as a complement and support in everyday life, or as a right. The content of the storylines and the ways in which positions were shaped within them illustrate how positioning is incorporated as part of the ongoing reflexive process in interaction in which participants form an image of the older person's needs. Assessments clarify the views of the participants on home care, but they also reflect the discourses that are prevalent in the aged care community and in society in general. The article raises questions about strengthening older people’s participation in the decision making process and also whether a new communicative practice is needed for assessments, i.e., one that proceeds on the basis of a broader family perspective.

12 1 - 50 av 65
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf