I denna rapport presenteras resultaten från projektet ”Kunskapsbildning i samverkan om uppdragsutbildning”, finansierat av Vinnova (2017-03531). Projektet har syftat till att bidra med ökad kunskap om hur universitet och företag tillsammans kan utveckla uppdragsutbildning.

I rapporten beskrivs arbetsgången i projektet, och samverkan om uppdragsutbildning presenteras och diskuteras utifrån en övergripande modell bestående av fyra delar:

1. en särskild modell för samverkans- och utbildningsprocesser i uppdragsutbildningsprojekt 
2. ett antal framgångsfaktorer i dessa processer
3. betydelsen av att arbeta systematiskt utifrån de didaktiska frågorna VARFÖR, VAD och HUR
4. rekommendationer för planering och genomförande.

Dessutom redogörs för en uppdragsutbildning som är ett direkt resultat av projektet. Översiktskurs i AI och digitalisering är den uppdragsutbildning som avses och den erbjöds företagen första gången våren 2019. Utifrån det arbete som har gjorts inom ramen för detta projekt diskuteras avslutningsvis vikten av att uppdragsgivare, inför en utbildningssatsning, har reflekterat över syftet med att anställda genomgår utbildningen: Vad ska fortbildningen leda till på individ- respektive verksamhetsnivå?

För att en verksamhet ska utvecklas och arbetet som utförs där ska hålla hög kvalité, behövs engagerade och aktiva medarbetare. Två medarbetare som i hög grad har bidragit till att äldreomsorgen i Linköpings kommun, och då framförallt omsorgen om demenssjuka personer, har utvecklats är Eva-Lena Lundberg och Kerstin Angvik.

Avhandlingen, som är en kvalitativ studie, rör yrkesgruppen undersköterskor inom hälso- och sjukvården. Syftet med studien har varit att studera och bidra med ökad kunskap, dels om villkoren för lärande och kunskapsbildning i arbetslivet, dels mer specifikt om undersköterskors arbete, arbetsvillkor samt villkor för lärande och utveckling på arbetsplatsen.

Avhandlingens teoretiska referensram utgår från tidigare forskning och teoribildning om arbetsrelaterat lärande som kunnat sammanfattas i en modell, i vilken fyra olika grupper av faktorer, som är betydelsefulla för lärande i och genom arbetet, beskrivs. De fyra är: 1) Arbetets och organisering 2) Formell och icke-formell utbildning 3) Sociala aspekter och 4) Individuella faktorer.

Tre olika sjukvårdsenheter; en akutsjukvårdsenhet, en barnsjukvårdsenhet och en operationssjukvårdsenhet, samtliga vid ett större sjukhus, ingår i studien. 17 undersköterskor och 5 vårdenhetschefer har intervjuats.

Avhandlingen visar att undersköterskor som verkar inom akut eller traumatisk sjukvård också har ett varierat och oförutsett arbete, vilket ger dem goda möjligheter till lärande och utveckling. Vidare har undersköterskor som arbetar med uppgifter inom vårdens kärnverksamhet möjlighet att lära i arbetet. Avgörande i sammanhanget är att dessa arbetsuppgifter uppfattas som intressanta, meningsfulla och stimulerande. Lärande underlättas för de undersköterskor som arbetar vid en vårdenhet där de görs delaktiga i vårdarbetet och arbetsgemenskapen. Undersköterskor som arbetar tillsammans med andra yrkesgrupper kan ha möjlighet att lära i arbetet. Även delegering av arbetsuppgifter har betydelse för möjligheterna att lära. Avhandlingen visar också att undersköterskor kan hindras från att lära i arbetet om den sjuksköterska som de arbetar närmast (i vårdpar eller i team) inte tillåter dem att utföra vissa arbetsuppgifter. Det framkommer också att undersköterskor som saknar intresse, eller ork hindras från att lära och utvecklas i arbetet. Undersköterskor har begränsade möjligheter att delta i, och utvecklas genom formella läraktiviteter. Kursutbudet är litet och en del av de kurser som erbjuds rör inte vårdens kärnverksamhet.

Idag finns det påtagliga brister i hur företag och andra organisationer använder och utvecklar medarbetarnas kunskaper och kompetens. Att förbättra lärande och kompetensutveckling är därför en viktig utmaning. Hur kan satsningar på kompetensutveckling lyckas? Hur ska företaget gå till väga för att stärka olika gruppers möjligheter till ett utvecklingsinriktat lärande i arbetet, ökad anställningsbarhet och en i övriga avseenden starkare position på arbetsmarknaden? Boken svarar på frågor som:- Varför satsar företag på kompetensutveckling?- Hur går företag konkret tillväga, vilka metoder och angreppssätt  används?- Vilka resultat och effekter når man?- På vilket sätt stödjer företaget bäst lärande och kompetensutveckling på arbetsplatsen? Boken är lämplig för studenter i pedagogik, vuxnas lärande och arbetslivets pedagogik och den vänder sig till företrädare för arbetsmarknadens parter samt de som arbetar med HR-frågor i företag och andra organisationer