Bakgrund: Efter en främre korsbandsskada syftar behandlingen att återställa knäfunktionen. Utvärdering av framstegen är av vikt, och adekvata mätmetoder för detta är nödvändigt. International Knee Documentation Committtee Subjective Knee Form (IKDC-SKF) är ett patientskattningsformulär som är välanvänt över hela världen vid främre korsbandsskador. Det utvärderar symptom, funktion och fysisk aktivitet. Det har inte funnits tillgängligt på svenska tidigare och det har heller inte funnits någon sammanställning över formulärets mätegenskaper.
Efter en främre korsbandsskada måste förr eller senare beslut om behandling fattas, om patienten ska genomgå en rekonstruktionsoperation för främre korsbandet, med efterföljande rehabilitering, eller enbart rehabilitering. Det finns riktlinjer som gör gällande att en korsbandsrekonstruktion kan vara ett adekvat alternativ när patienten har höga aktivitetskrav eller lider av instabilitet i knäleden. Det är dock ej fastställt vilka faktorer ortopedläkare och fysioterapeuter anser viktiga för att rekommendera rekonstruktionsoperation. Det är inte heller klargjort när efter skada och på vilka grunder faktiska behandlingsbeslut fattas, och hur orsaken till beslutet hänger samman med patientens självrapporterade symptom och funktion.
Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen var att utvärdera mätegenskaper för ett patientskattningsformulär som utvärderar funktion efter en främre korsbandsskada, samt att överblicka beslutsprocessen för behandling efter en främre korsbandsskada.
Metod: En systematisk genomgång utfördes av studier som utvärderat mätegenskaper för IKDC-SKF. Studierna värderades avseende metodologi och resultat. IKDC-SKF översattes till svenska, och den svenska versionens mätegenskaper prövades.
En enkätstudie utfördes där 98 svenska ortopedläkare och 391 svenska fysioterapeuter fick skatta 21 faktorers betydelse för valet att rekommendera rekonstruktionsoperation av främre korsbandet. Ortopedläkare och fysioterapeuter fick även skatta vikten av sin egen och motpartens bedömning samt patientens önskan, i valet av behandling.
I en prospektiv kohortstudie följdes 219 patienter med en främre korsbandsskada, från 6 veckor och upp till 12 månader efter skadan. Data om vilken behandling patienten genomgått, när behandling valdes och grunder för behandling samlades in från patient och ortopedläkare och jämfördes med patientskattad aktivitetsnivå innan skada, instabilitet och funktion.
Resultat: Den systematiska genomgången av IKDC-SKF och prövningen av den svenska versionens mätegenskaper visade att IKDC-SKF uppvisar goda mätegenskaper och går att tolka i kliniken?
Svenska ortopedläkare och fysioterapeuter anser att ung ålder, höga aktivitetskrav, knäkrävande arbete och instabilitet trots adekvat rehabilitering är faktorer som indicerar behov av rekonstruktionsoperation av främre korsbandet.
Ett tidigt beslut för rekonstruktionsoperation efter främre korsbandsskada fattas i hög grad på grund av höga aktivitetskrav, och dessa patienter har även högre aktivitetsnivå innan skada. Ett senare beslut för rekonstruktionsoperation fattas i hög grad på grund av instabilitet och höga aktivitetskrav, medan ett sent beslut fattas i hög grad på grund av instabilitet. Ett beslut att enbart behandla med rehabilitering fattas i hög grad på grund av att patienten har tillräckligt god funktion eller inte har några besvär från instabilitet. Det var inga skillnader i patientskattad funktion och instabilitet mellan de patienter där rekonstruktionsoperation valdes och de som valde att behandla med enbart rehabilitering.
Sammanfattning: IKDC-SKF visar goda mätegenskaper och kan rekommenderas för användning hos patienter med en främre korsbandsskada och andra knärelaterade diagnoser.
Efter en främre korsbandsskada fattas ett tidigt beslut för rekonstruktionsoperation på grund av höga aktivitetskrav. Ett senare beslut för rekonstruktionsoperation fattas när patienten lider av instabilitet och nedsatt knäfunktion, medan ett beslut för enbart rehabilitering valdes när funktion och knästabilitet var god. Det var inga skillnader mellan patienter där man valt rekonstruktionsoperation och enbart rehabilitering, avseende skattad funktion och instabilitet. Både ortopedläkarens och fysioterapeutens bedömning samt patientens önskan är viktig i valet av behandling.