In many European countries, Sweden included, social inclusion of adult migrants has come to mean second language learning and labour market establishment. This understanding of social inclusion has been problematised by previous research as it reinforces a deficit discourse where migrants are depicted as lacking skills or incentives, and social inclusion is seen merely as a matter of adjusting to society. This study aims to examine migrants’ positioning in relation to language learning and social inclusion. It is based on a longitudinal interview study with adult migrants, first when being enrolled in second language education, and later in the continuing process of making a life in a new country. We analyse five migrant narratives, drawing on the concepts of positioning, agency, rights, duties, and capital in relation to their past, present, and future aspirations. The results show that the position of the “good migrant” taking responsibility for language learning and job seeking is prominent. At the same time, positioning is also constructed in relation to individual aspirations and opportunities, depending on one’s circumstance of life and capital, such as previous education or social networks. Thus, inclusion is closely related to being recognised, not primarily as a migrant, but as the person one strives to be, both professionally and personally.

Adult education has been used as a means to enhance citizens' opportunities to participate and be included in society, but adult education may also construe students as excluded. This study focuses on how teachers in second language education for migrants conceptualise and enact teaching for social inclusion. It draws on Fraser's concept of social justice and Biesta’s aims of sound education. The article is based on observations and interviews with teachers. The findings highlight that the teaching is enacted to develop the students’ language skills for formal qualification and everyday life as well as their knowledge of Civics and norms in Swedish society. Thus, conceptualising the students as emerging participants, lacking skills and knowledge as language users and citizens. This teaching enactment reflects qualification and socialisation as central aims of education, but less of subjectification processes. Consequently, social inclusion is conceptualised as migrants adjusting to society in predefined ways.

This chapter aims at describing the ways in which folk high school teachers in Sweden understand and claim themselves and their mission. Besides existing literature on the subject, the analysis is based on interviews with 12 teachers, located at different folk high schools and working with different courses and subjects.

Kommunerna är ansvariga för att erbjuda språkutbildning till migranter i behov av kunskaper i svenska. Komvux i svenska för invandrare (sfi) är en insats som över tid har tagit form både som formell språkutbildning och som en insats för att öka migranters möjligheter att försörja sig och delta i samhället och för kommuner att förse arbetsgivare med arbetskraft (Carlson, 2004; Lindberg & Sandwall, 2007; Rosén 2014). Ett grundläggande syfte i utbildningen är att eleverna ska utveckla språkkunskaper för deltagande i studie-, arbets-, vardags- och samhällsliv (Skolverket, 2018a). I denna rapport undersöker vi hur sfi organiseras på lokal nivå med fokus på om och i så fall på vilket sätt sfi kan bidra till migranters sociala inkludering. Följande forskningsfrågor ställs:

1. Hur organiseras sfi för att bidra till migranters sociala inkludering?
2. Hur beskriver migranter sitt deltagande i sfi och dess betydelse för social inkludering?
3. Vilka deltagarbanor kan identifieras bland de migranter som deltar i sfi?
4. På vilka sätt möjliggör eller begränsar sfi migranters sociala inkludering?

I följande punkter sammanfattas rapportens centrala resultat.

• Båda kommuner som ingår i studien erbjuder plats på sfi för migranter som är i behov av språkutbildning inom den tid som regleras enlig lag. Vidare har de ett kursutbud som anpassas efter olika elevgruppers utbildningsbakgrund och de följer upp studieavbrott för att utveckla kunskap om hur dessa kan förebyggas. Kommunerna har även en, i nationell jämförelse, hög andel behöriga lärare.
• En utmaning i organiseringen av sfi handlar om hur kommunerna ska lyckas erbjuda en likvärdig utbildning till en heterogen elevgrupp. Detta då elevunderlaget varierar över tid både vad gäller storlek och elevernas förutsättningar och behov.
• Kommunernas mål och uppdrag med sfi är att öka migranters anställningsbarhet och därigenom tillgodose den lokala arbetsmarknadens behov av arbetskraft. I den meningen handlar social inkludering först och främst om försörjning och sysselsättning.
• Sfi-undervisningen fokuserar på ett funktionellt språkbruk och att utveckla elevernas kunskaper om och för deltagande i arbete och samhälle. På så sätt kan sfi potentiellt bidra till social inkludering. Undervisningen präglas även av en normativ ansats där lärarna föreskriver vad eleverna bör göra för att bli inkluderade i samhället. På så sätt osynliggörs elevernas erfarenheter och tankar.
• De nationella sfi-provens form och innehåll styr vilka kunskaper som värdesätts och ges utrymme i undervisningen. Godkända prov och betyg från sfi tillskrivs betydelse som en slags entrébiljett till fortsatt deltagande i studier och arbetsliv. Samtidigt fungerar sfi som ett hinder. Långdraget deltagande för att nå upp till kraven i sfi, och misslyckanden på prov hindrar elever från vidare deltagande i en rad samhälleliga sammanhang.
• Sfi beskrivs av migranterna som betydelsefullt för att utveckla språkkunskaper och kunskap om utbildning och arbetsliv i Sverige. För vissa elever fungerar läraren som vägvisare in i det svenska samhället. Inte sällan är läraren en av få personer med svenska som modersmål som migranterna möter i sin vardag. Vidare beskrivs sfi som ett socialt rum där det är möjligt att öva svenska i en trygg miljö, och få hjälp med att orientera sig i samhället och vardagslivet. I detta rum erbjuds dessutom möjligheter att skaffa vänner som delar erfarenhet av att migrera och att skapa ett liv i Sverige.
• Att lära sig språket och försörja sig själv är centrala inslag i migranternas deltagarbanor och i deras strävan att känna sig och erkännas som inkluderade i Sverige. Vidare är en god boendesituation och möjlighet att delta i meningsfulla sammanhang viktiga förutsättningar för att kunna vara del i samhället. Gemensamt för deltagarbanorna är att migranterna beskriver sig som aktiva när det gäller att ta sig vidare genom att lära sig svenska och visa att de vill bli del av samhället. Ett hinder i deras banor är avsaknaden av sociala sammanhang utanför sfi där det är möjligt att öva på svenska språket och skapa sociala kontakter med svensktalande.
• Sfi organiseras framför allt som en formell språkutbildning präglad av läroplan och nationella prov. Inom ramen för utbildningen framställs social inkludering ske främst genom kunskap i svenska språket och framgång i att erhålla anställning. Språket förs med andra ord fram som nyckeln till inkludering. En sådan framställning delas i stort av migranterna i vår studie. Samtidigt kan vi se hur migranterna i vår studie även lyfter fram boende, trygghet och social gemenskap som centrala förutsättningar för social inkludering. Språkutbildning är således inte den enda nyckeln in i det svenska samhället.

Folkhögskolan har på senare tid definierats som en "särskild utbildningsform" som främst riktar sig till vuxna. Många studeir om folkbildning fokuserar på vad folkbildning och folkhögskola är och om de kan sägas ha någon särart i förhållande till andra utbildningar. Flera av dessa studier fokuserar på folkbildning mer brett och de har ofta en historisk utgångspunkt. Med det här kapitlet vill vi dock ge en överblick av vad forskningen säger mer specifikt om och för folkhögskolan i Sverige idag och dess verksamhet inom en rad olika områden. Vi fokuserar på de idéer, organisatoriska förutsättningar och aktörer som är med och gör folkhögskolan till vad den är.

Föregående kapitel handlade om SI och lärarnas ambitioner. I det här kapitlet fokuserar vi i stället på sfi, lärarnas uppfattning om sfi:s uppdrag och hur de iscensätts i mötet mellan lärare och elever. Vi illustrerar den mångfacetterade roll som sfi spelar för det övergripande målet att eleverna ska ges språkliga verktyg för ett aktivt deltagande i samhället. Sfi organiseras i ett spänningsfält mellan nationell och lokal styrning, mellan olika myndigheters intressen samt mellan synen på sfi som en rättighet och en skyldighet.

I det här kapitlet undersöker vi den återkommande metaforen språket som nyckel och hur den används både i politisk argumentation och nyanlända migranters berättelser om sin tillvaro här och nu, och i deras förhoppningar inför framtiden. I kapitlet visar vi hur de nyanlända tillmäter språkinlärning stor betydelse. Språket förväntas öppna dörrar till olika rum, men förutsättningarna för att få tillgång till nyckeln har att göra med faktorer som ofta ligger utanför de nyanländas möjligheter att påverka, varav många finns utanför utbildningens kontext. Genom att tala om språket som nyckel till samhället framhävs språkets betydelse samtidigt som de villkor och förutsättningar som påverkar språkinlärningen osynliggörs.

The Folk Development Colleges (FDCs) have played a part in the adult education system in Tanzania since 1970s. The colleges were established by former `Tanzanian president Julius Nyerere and with inspiration from the Swedish folk high schools. The FDCs have survived several milestones and changes, including a withdrawal of fund from SIDA and shifts from one ministry to another. The aim of this paper is to give a thematic overview of the research conducted on FDCs. One main theme is the relations between various national and international stakeholders. This type of studies, primarily, focuses on how ideas are transferred and developed at a system level. Another theme is the achievements and challenges of running the FDC activities, particularly in relation to (non-)available resources. What seem to be less researched, however, were the actual practices of the FDCs. Since they are influenced both by ideas and actors at the system level and conditioned by the local school community and the resources available, such a focus would contribute to a more comprehensive understanding of the FDC.

The Folk Development Colleges (FDCs) have played a part in the adult education system in Tanzania since 1970s. The colleges were established by former `Tanzanian president Julius Nyerere and with inspiration from the Swedish folk high schools. The FDCs have survived several milestones and changes, including a withdrawal of fund from SIDA and shifts from one ministry to another. The aim of this paper is to give a thematic overview of the research conducted on FDCs. One main theme is the relations between various national and international stakeholders. This type of studies, primarily, focuses on how ideas are transferred and developed at a system level. Another theme is the achievements and challenges of running the FDC activities, particularly in relation to (non-)available resources. What seem to be less researched, however, were the actual practices of the FDCs. Since they are influenced both by ideas and actors at the system level and conditioned by the local school community and the resources available, such a focus would contribute to a more comprehensive understanding of the FDC.

Despite previous critical studies on the method, Suggestopedia has re-emerged as a popular method for second language teaching and learning in Sweden. In this article, we focus on what characterises Suggestopedia teaching in Swedish as a second language for adult migrants. Taking a sociocultural perspective, specifically regarding the concepts of mediation, artefacts and scaffolding, we analyse teaching observations and interviews with teachers and students in four classes. The analysis reveals the existence of several mediational mechanisms, in terms of e.g. different visual, aural and fictive artefacts, as well as of scaffolding through a certain sequencing of tasks and mediational texts to help students learn Swedish. Although Suggestopedia as an approach serves to facilitate the students learning in many ways, greater attention can be paid to the students experiences when conducting the lessons.

This study explores how bilingual teachers with an immigrant background construct professional identity in the context of initial literacy and second language teaching of adults. Specifically, the study seeks to understand what the teachers’ membership of different work-related communities means for their professional identity and what capital the teachers use, negotiate and acquire to strengthen their positions in this professional field. The study is based on interviews with seven bilingual teachers. The data has been analysed from the perspective of situated learning theory and by employing some complementing concepts of Bourdieu used as thinking tools. The findings illustrate how the teachers construct their professional identity in relation to their students and by positioning themselves in different teacher communities. Moreover, the findings stress how the local school community plays a crucial part in determining the position the teachers obtain in the field. But in spite of being acknowledged as professionals, the teachers still need to negotiate their position by acquiring new capital and stressing the capital they already have.

Vad innebär de aspekter som behandlats i i denna bok för folkhögskolans framtid? Vilka möjligheter står folkhögskolan inför när det gäller att möta deltagarnas och samhällets behov? Vilka utmaningar innebär styrning utifrån och ekonomiska begränsningar för folkhögkolans verksamhet? Det är frågor som vi lyfter upp i detta avslutande kapitel. Vi visar även på de skillnader som finns mellan folkhögskolor utifrån olika huvudmän och lokala förutsättningar, samt på hur deras gemensamma villkor och strävanden verkar sammanhållande.

Går det att tala om en särskild pedagogik och didaktik för folkhögskolan? Vilket pedagogiskt och didaktiskt idégods kan ses i folkhögskolans framväxt och utveckling, samt i den samtida folkhögskolan? Vilka förutsättningar inverkar på folkhögskolans pedagogik och didaktik? I detta kapitel lyfter vi inledningsvis fram några pedagogiska och didaktiska idéer som successivt utvecklats inom folkhögskolan, för att sedan identifiera några tankelinjer i dagens folkhögskola. Slutligen tittar vi närmare på hur olika förutsättningar gör att det, trots en gemensam historisk utveckling och vissa gemensamma ideér, finns en stor didaktisk och pedagogisk variation.

Folkhögskolan är en utbildningsform som framför allt erbjuder vuxna människor en mängd utbildningar inom olika områden. Verksamheten inom folkhögskolan kännetecknas av stor frihet. Varje skola har sin unika profil, där lärare och deltagare formar utbildningarna utifrån intressen, ideologier och kunskapsbehov. Grundläggande utbildningar för personer som saknar grundskola eller gymnasieskola, yrkesutbildningar, kvalificerade musikutbildningar eller utbildningar för ideella ledare i olika rörelser – allt detta och mer därtill ryms i den svenska folkhögskolan. I den här boken behandlas olika aspekter av folkhögskolan med avseende på de idéer, aktörer och organisatoriska förutsättningar som formar och omformar dess verksamhet.

Hur går det till att bli lärare för vuxna? Vilka krav på kompetens finns för denna yrkesgrupp? Vad innebär det att vara lärare för vuxna i olika utbildningsformer och utifrån att deltagaren är just vuxen? Förutsättningarna för lärare i den kommunala vuxenutbildningen (komvux), yrkeshögskolan, folkhögskolan respektive studieförbunden varierar när det gäller bland annat kompetenskrav, uppdrag och handlingsutrymme. Att deltagarna är vuxna innebär ofta en större åldersspridning än i utbildning för barn och ungdomar, vilket också för med sig en större variation i bakgrunder och erfarenheter. Samtidigt handlar lärarens samspel med sina deltagare om relationer med andra vuxna och i den meningen jämbördiga medmänniskor. Allt detta innebär olika utmaningar och dilemman i arbetet.

Vilka vägar finns in i folkhögskolläraryrket? Vilka är det som arbetar som lärare på folkhögskolan och vilka villkor finns för deras arbete? Vad får det för konsekvenser för lärarrollen att folkhögskolan är en egen utbildningsform? I tidigare kapitel har folkhögskolans frihet från nationella regelverk beskrivits. Detta är något som också får konsekvenser för lärarnas anställningar och yrkesutövande. I det här kapitlet kommer vi att diskutera dessa frågor och även resonera kring folkhögskollärarens yrkesetik. Det senare blir särskilt aktuellt i en utbildningsform där deltagare och lärare tillbringar mycket av sin tid tillsammans och där läraren förväntas möta deltagarna som vuxna individer i jämlika relationer.

This paper takes a perspective on professional identity in times of change to explore what societal changes of significance for second language education for adults mean for the teacher’s professional identity. It differs, thus, from many other studies on teacher identity, which concentrate on one educational reform. The study, which applies situated learning theory, is built on semi-structured interviews with 13 teachers in this sector. The results show that migration, marketization and streamlining, and digitalisation imply changes, which have a profound effect on the teachers. Whereas some changes mean that the teachers can develop their teaching or strengthen their position in work-related communities, other changes restrict them. Moreover, the response of the teachers depends on their judgement about what the changes mean for their teaching and the learners. Teachers position themselves by, for example, claiming to possess the competence they see as essential to meet the learners’ needs.

Given that it is a delicate task to meet the educational needs of adult emergent readers in a second language setting, this study serves to explore the teaching practice of teachers working with Low Educated Second Language and Literacy Acquisition learners. Based on a situated learning perspective, data from 16 lesson observations of nine teachers is analysed. The findings show that teachers initiate and negotiate learning activities, strive to get the students to understand words and other symbols, facilitate participation within and outside the classroom and negotiate the acceptable student behaviour. These findings suggest that LESLLA teaching and learning is a particular practice, where the teachers actions are intertwined with those of the learners and with the teachers’ conceptions of the learners. In that way, the teachers’ actions do not only speak of the learners, but also on their own professional identity.

Syftet med den här avhandlingen är att utforska vad det innebär att vara och bli lärare för kortutbildade vuxna inom svenska som andraspråksutbildning. Med hjälp av situerat lärande som övergripande teoretiskt perspektiv, och några av Bourdieus begrepp som kompletterande tankeverktyg, analyseras hur den professionella identiteten för den här lärargruppen kan förstås utifrån deras medlemskap i olika professionella praktikgemenskaper. Denna empiriska studie är baserad på data från observationer och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare konstruerar sin professionella identitet i relation till sina deltagares särart, d.v.s. kombinationen av att dessa är kortutbildade vuxna som ska lära sig grundläggande litteracitet och ett andraspråk, samtidigt som de etablerar sig i ett nytt samhälle. Detta ses t.ex. i lärarnas undervisning, i hur de tar till vara på möjligheter till lärande och bemöter förändringar. Resultatet illustrerar också att även om vissa perioder betyder mer för deras yrkesidentitet så är denna något som utvecklas hela tiden. Detta sker i många olika praktikgemenskaper parallellt. Undervisningspraktiken är den mest centrala, men i övrigt varierar betydelsen av de olika praktikerna från lärare till lärare. Läraridentiteten formas också av olika maktaspekter. Samhälleliga krafter, liksom ens egen position i de olika gemenskaper som finns inom andraspråks- och vuxenutbildning, bidrar till formandet av den.

n/a