Denna rapport är en sammanfattning av de huvudresultat och praktiska implikationer som forskningsprojektet Controllern – en outforskad aktör i omställningen mot hållbara energisystem (CONSENSYS) [2019-006322] resulterat i. CONSENSYS har pågått 2020-2023 och har finansierats av Energimyndighetens forskningsprogram MESAMs (Människa, Energisystem och Samhälle) andra omgång (Energimyndigheten, 2019). En controller är en specialist inom ekonomistyrning och agerar vanligtvis som rådgivare för ledningen eller ekonomichefen. Controllern ansvarar för att samla in ekonomisk information från olika avdelningar och presentera resultatet för ledningsgruppen eller ekonomiavdelningen inom större organisationer. Allt fler controllers arbetar idag även med hållbarhetsarbete som att upprätta en organisations hållbarhetsredovisning enligt internationella ramverk och att utveckla hållbarhetsarbetet. I det här arbetet är det även centralt att integrera finansiella data med olika typer av hållbarhetsdata.

Projektets syfte har varit att studera controllerns roll i energiintensiva företags energi- och hållbarhetsstyrning. Med den här rapporten hoppas vi kunna sprida insikter och kunskap om energi- och hållbarhetsstyrning med ett särskilt fokus på controllerns roll. Rapporten riktar sig därmed i första hand till controllers och ekonomichefer, men också till andra funktioner såsom energi- och hållbarhetsansvariga som i sitt arbete på olika sätt samarbetar med controllers. Projektet har studerat företag inom svensk energiintensiv industri. I ljuset av det ökade fokus energi- och hållbarhetsfrågor får idag bör dock flera av de utmaningar vi identifierar förekomma även i andra industrier och projektets resultat och praktiska implikationer bör därför vara till nytta även för företag i andra industrier.

Circular business models are increasingly seen as enablers for the transition towards a circular economy. Perceiving financial benefits is an important driver for companies to make this transition, which is why knowledge of financial performance is required to support decision-makers. However, a lack of understanding of financial performance for circular business models has been identified as a barrier to transitioning. Therefore, this paper uses a systematic literature review to identify the state-of-the-art of how financial performance and its underpinnings are addressed concerning circular business models for each transition phase (i.e., ideate and design, implement and test, evaluate and improve). By analyzing the extent, context, and content of the financial performance discussions in relation to circular business models, the review identifies reasons for perceiving the transition as financially challenging and suggests specific research paths for each phase of the transition, to pinpoint where more efforts are needed. First, there is a lack of studies on prospective financial performance evaluation in the ideate-and-design phase. Second, retrospective evaluation of prototypes for circular business model experimentation lacks guidelines, and evidence and further investigations are needed on upscaling outcomes. Third, although retrospective evaluation gains more interest in the literature, guidelines and empirical evidence on selecting and designing prospective and retrospective indicators are still needed. Fourth, setting the evaluation scope is a key area for future studies. This involves having a long-term perspective and considering the offering from a business model level.

Denna studie har bl.a. lett till nya insikter och en fördjupad förståelse för energiledning ur ett styrningsperspektiv. Det finns idag endast ett fåtal studier på energiledning med liknande perspektiv (Schulze et al., 2018, 2016; Virtanen et al., 2013) varför fortsatt forskning starkt rekommenderas. Den multipla fallstudien visade att det finns skillnader i organisering och styrning för energiledning även mellan liknande företag inom samma industri. Dessa skillnader kan till synes härledas till den strategiska riktning respektive företag tagit i sitt energiarbete. Ett ramverk har utvecklats som visar på vilka aktiviteter som bör prioriteras för att möjliggöra för ett proaktivt energiarbete. Fallstudien som fokuserade på investeringsprocessen och dess aktiviteter och procedurer stärker dessa slutsatser: energi bör på operativ nivå integreras som ett kriterium vid investeringar samt på strategisk nivå som en strategisk prioritet.

In this paper, we explore the impact of uncertainties on energy prices by measuring four types of Delta Conditional Value-at-Risk (Delta CoVaR) using six time-varying copulas. Three different measures of uncertainty (economic policy, financial markets and energy markets) are considered, and the magnitude and asymmetric effects of their influence are investigated. Our results suggest that there generally exists negative dependence between energy returns and changes in uncertainty. The risks of clean energy and crude oil returns are more sensitive to uncertainties in the financial and energy markets, while the impact of economic policy uncertainty is relatively weak. The upside and downside CoVaRs and Delta CoVaRs demonstrate significant asymmetric effects in response to extreme uncertainty movement. Our findings therefore have important implications for energy portfolio investment. (C) 2018 Elsevier B.V. All rights reserved.

Current research points to a large energy efficiency potential in industry which is still left unexploited. One of the most promising means of reducing energy consumption and related energy costs is implementing an energy management. This paper provides a systematic review of existing academic journal publications on energy management in industry. Five essential key elements of an energy management based on overarching themes are identified within the body of literature (strategy/planning, implementation/operation, controlling, organization and culture) and the specific findings relating to each key element are synthesized. Subsequently a conceptual framework of an energy management is developed which illustrates that a comprehensive approach is necessary in order to effectively exploit the existing energy efficiency potential. Finally implications for further research are described.

This doctoral dissertation provides an extensive analysis of Activity-Based Costing, one of the most discussed management accounting models during the 90's. The aim of the study is to analyse the prerequisites for the design, integration and use of Activity-Based Costing systems. Three perspectives are used in the analysis:

Correspondente perspective - referring to the ability of integrated ABC-systems to depict the reality they intend to describe.

Integration perspective - referring to the possibilities of integrating ABC-systems with other systems in an organisation.

Usefulness perspective - referring to the user needs for activity-based information, the value/usefulness of activity-based information and the method's effects on user behaviour.

The results of the dissertation show that an effective ABC-system has a low degree of sophistication, allocation and integration. Yet such ABC-systems have a higher information value compared to more complex systems. These simple integrated ABC-systems also show positive volume and standardisation effects. This dissertation contributes with empirical descriptions of advanced integrated Activity-Based systems and models that are generated from each of the above mentioned analytical perspectives. Moreover, the dissertation's synthesis is presented as a three dimensional model showing the effective ABC-system. Finally, a two-piece model is suggested as a possible solution to the problems associated with the ABC-model.

Activity-Based Costing - En kvantitativ studie kring spridning, användning, utformning och implementering i svensk verkstadsindustri är en licentiatavhandling som syftar till att beskriva och förklara spridningen av ABC i svensk verkstadsindustri samt förklara varför företag använder ABC. Vidare syftar avhandlingen till att beskriva hur företagen har utformat sina ABC-system samt beskriva och förklara implementeringen av ABC-system. Till sist syftar avhandlingen till att relatera resultaten till andra kvantitativa undersökningar i andra länder. Studiens resultat visar att spridningen av ABC har varit relativt blygsam i svensk verkstadsindustri. De faktorer som förklarar användningen av ABC var storlek, kalkylens strategiska betydelse samt om kalkylen används för budgetstyrning. Ett intressant resultat var att de klassiska Relevance Lost- och ABC variablerna (produktdiversifiering) ej var statistisks signifikanta. Avhandlingen beskriver hur företagen har utformate sina ABC-system, exempelvis antalet huvudaktiviteter, kostnadsdrivare samt uppdateringsfrekvens. Det är uppgiftsrelaterade faktorer (tillräckligt med resurser och utbildning) som förklarar en "lyckad" implementering av ABC i svensk verkstadsindustri. Resultaten i denna studie (kring spridning, användning, utformning samt implementering) avviker till stor del från resultaten i ett flertal angosaxiska studier. En förklaring till dessa avvikelser är att det råder en skillnad mellan tysksvensk och anglosaxisk kalkyltradition.