This article is about the pedagogical potentials and challenges of co-drawing in science education. It builds on video data from three primary school classrooms where students worked in pairs to draw some science content on a shared paper. Grounded in a sociomaterialist approach, we analyse how students, drawing tools, paper templates, visual resources, and science concepts collaborate during drawing activities. Our findings reveal that even though two students share a paper they do not necessarily negotiate their understandings of the science content they are asked to draw. For example, one student may shape a verbal and visual narrative about the science content with little input from the other, or negotiations may focus more on drawing techniques and composition than on understanding the science content. However, the article identifies a promising scenario in terms of science learning opportunities, when both students draw within a confined space on the paper. In such cases, it seems that science learning emerge while drawing and that both students are involved in a joint learning process.

Studien belyser utifrån ett arbetsmiljöperspektiv förändringar i lärarstudenters och universitetslärares arbetspraktiker under den oförutsedda övergången till distansutbildning. Studiens tematiska analys av kvalitativa enkäter förankras teoretiskt i Karaseks och Theorells (1990) tredimensionella modell bestående av komponenterna krav, kontroll och socialt stöd i det egna arbetet. Studien visar att övergången till distansundervisning har skapat svårigheter på grund av bristande kontroll över nya studie- och undervisningsrutiner samt minskad tillgång till olika former av kollegialt stöd. Deltagarna ser samtidigt vissa pedagogiska och effektiviseringsmässiga förtjänster med bruket av ny teknik. I båda grupperna poängteras därtill att tid sparas genom distansundervisningens frånvaro av resor och pauser på campus, vilket tycks minska kraven och öka kontrollen över arbetet. Svårigheten att väga dessa förtjänster och förluster mot varandra betonas i studien då positiva upplevelser av ökad arbetsflexibilitet kontrasteras av deltagarna med upplevelser av minskat stöd när campusstrukturen försvinner och ökade krav tillkommer i form av extraarbete, större ansvarstagande och ökad kognitiv arbetsbelastning. Studien fokuserar även distraktioner i hemmiljön och hur avsaknad av informella möten påverkar studiemotivationen och försämrar arbetsmiljön. I studien framhävs övergången till distansläge emellertid som en process där vissa studenter har utvecklat olika strategier för att öka kontrollen.

K-ULF, ”Kompensatorisk undervisning för lärande och forskning”, är KTHs del i den nationella försöksverksamheten ULF, eller ULF-avtal (”Utbildning, Lärande, Forskning”), som en del av Uppsala-noden. K-ULF-projektet startade våren 2020. Projektets organisation bygger på mötesplatser för lärare, lärarstudenter, lärarutbildare och forskare, där de tillsammans kan arbeta på lika villkor. Mötesplatserna som finns inom K-ULF är: Vetenskapens Hus (VH), en strategisk styrgrupp och en didaktisk arbetsgrupp. Dessa mötesplatser utgör grunden för ett systematiskt utvecklingsarbete för lärarprofessionen (Olsson & Brunner Cederlund, 2021). I linje med det nationella målet med ULF är K-ULFs syfte att ”utveckla och pröva hållbara samverkansmodeller mellan akademi och skola vad gäller forskning, skolverksamhet och lärarutbildning ge-nom att tydligare forskningsintegrera utbildningen och verksamhetsförlagd utbildning, och att studenters examensarbete (självständiga arbete) kan länkas till praktiknära forskning och skolutveckling utifrån veten-skaplig grund” (Institutionen för lärande, KTH, 2022). Benämningen ”Kompensatorisk undervisning för lärande och forskning” antyder också att man tar sig an skolans s.k. kompensatoriska uppdrag, nämligen att skapa förutsättningar för att alla elever ges goda förutsättningar att nå de nationella kunskapskraven. K-ULFs verksamhet har sedan 2020 växt och drivs nu av KTH i samarbete med Vetenskapens Hus och fem kommuner (huvudmän): Stockholms stad, Haninge kommun, Lidingö stad, Nynäshamns kommun och Värmdö kommun.

Denna rapport är en utvärdering av K-ULF projektets första fas (juni 2020–2022). Utvärderingen fokuserar K-ULF-projektets samverkans-modell utifrån deltagarnas perspektiv: huvudmän, rektorer, lärare, lärarstudenter, universitetslärare och forskare. Syftet med utvärderingen är att undersöka hur K-ULF har bidragit till att uppnå målen för ULFs försöksverksamhet, från deltagarnas perspektiv. I rapporten fokuseras:

• hur K-ULF bidrar till att uppnå målen för ULFs försöksverk-samhet – den hållbara samverkansmodellen – från deltagarnas perspektiv,
• den praktiknära forskningen inom K-ULF,
• K-ULFs uppskattade impact på lärare och elever på deltagande skolor,
• rekommendationer om prioriteringar i nästa fas.

För att få reda på deltagarnas perspektiv ombads samtliga deltagare i projektet att besvara en kvalitativ enkät. Enkäten var uppdelad i tre om-råden som rör K-ULF-projektet: syfte, organisation och innehåll. Totalt 25 deltagare besvarade enkäten och svar erhölls från samtliga grupper eller roller inom projektet, med en jämn fördelning mellan dem.

Resultatet visar att K-ULF-projektets organisation upplevs som mycket positiv av deltagarna och här nämns ord som funktionell och genomtänkt och att organisationen ger stora möjligheter till kunskapsutbyte. De re-gelbundna mötena i den didaktiska arbetsgruppen och i den strategiska styrgruppen utgör viktiga delar i organisationen. Dessa regelbundna mö-ten ger projektet kontinuitet i form av samarbete vilket utgör en god för-utsättning för att hålla fokus och styrfart i projektet. Idén om att skapa mötesplatser verkar således fylla sin funktion. Samarbetet upplevs väl-fungerande med ett stort engagemang och kontakten mellan organisationens olika delar fungerar mycket bra. Kommunikationen mellan deltagarna upplevs som positiv och man upplever att man får stöd, hjälp och feedback från olika arbetsgrupper. Kollegialt stöd lyfts fram som särskilt värdefullt och då framför allt om man är kollegor och har samma roll i projektet. Vidare känns innehållet intressant och innehållet sprids även vidare till andra lärare och huvudmän som inte deltar i projektet. Ibland kan det som kommuniceras upplevas som svårt att förstå och det nämns i detta sammanhang som ett ”forskarspråk”. Samtidigt uttrycks att ”forskarspråket” utgör en viktig del i kunskapsutvecklingen.

En svårighet i organisationen är en brist på engagemang från skolledningen som det upplevs av en del deltagare. Här nämns två förklaringar: 1) rektorer som slutar och 2) att K-ULF behöver få en tydligare plats i huvudmännens organisation, vilket verkar vara lättare hos mindre huvudmän och en större utmaning hos större huvudmän. Ytterligare en aspekt som lyfts bland deltagarna handlar om att det förefaller finnas otydligheter avseende uppdrag, roll och arbetsfördelning; här önskas en diskussion om forskares roll i projekten och vad man förväntas bidra med.

När det gäller den praktiknära forskningen så upplever deltagarna att K-ULF har utgått från lärarnas frågeställningar men att betydelsen av forskningen ofta är mer personlig. Flera av skollärarna vittnar om kon-kreta men fortfarande ganska personliga implikationer som att komma ”ur gamla hjulspår” och få ”nya idéer”. Å andra sidan finns också ett par kritiska synpunkter som just berörde att inte allas röster blev hörda. Här ifrågasätts huruvida enskilda lärares önskemål verkligen kan sägas spegla större frågeställningar som berör fler. I detta sammanhang ifrågasätts också om examensarbeten kan sägas vara forskning. Även om examensarbeten kanske inte formellt kan anses vara ”akademisk” forskning, så har i alla fall många av de lärare som deltagit i studien uttryckt att examensarbetena har bidragit med att:

• kunna förstå och se undervisningen i nytt ljus,
• få tankar om hur de kan utveckla undervisningen,
• kunna eller i alla fall velat diskutera dessa tankar vidare (McIntyre, 2005).

Resultaten pekar alltså på att examensarbetena kan vara ett fruktbart sätt att utföra praktiknära forskning i lärares vardagliga miljö, förutsatt att de får inflytande över arbetenas problemställningar. Problemet ver-kar snarare ha varit att inte alla delar av skolorganisationen (ännu) tagit del av möjligheten att inom K-ULF delta i praktiknära forskning. 

När det gäller impact och rekommendationer baseras de på resultat från vår enkätundersökning samt den ganska omfattande dokumentation som finns om K-ULF genom tidigare ULF-utvärderingar, forskningsrap-porter och konferenspaper. I korthet visar resultatet att deltagarna som besvarat enkäten önskar behålla strukturen och en långsiktig satsning med stabil finansiering och ett långsiktigt förhållningssätt även för den forskning som är knuten till projektet. K-ULFs impact har varit stark inom KTH och på huvudmannanivå i kommunerna och projektet har integrerats väl i KTHs lärarutbildning och ämnesdidaktiska forskning. Ge-nom styrgruppen och arbetsgruppen har också huvudmännens utbildningschefer och lärare involverats på ett tydligt sätt. 

Det finns också utvecklingsmöjligheter, och denna sammanfattning fokuserar på två sådana. Den första handlar om att skapa förutsättningar för ett större engagemang och en bättre förankring hos huvudmän och rektorer. I detta sammanhang nämns även att det behövs någon form av strategi för att informera och involvera deltagare som kommer in i en senare fas i projektet för att på så vis förankra och skapa goda förutsättningar. Den andra utvecklingsmöjligheten handlar om examensarbetenas utformning där det finns önskemål om mer delaktighet när det gäller hur skolornas ledning kan involveras i att identifiera kunskapsbehov som är relaterade till skolornas systematiska kvalitets- och utvecklings-arbete. Här lyfts en utmaning i att föra samman forskningsfokus som överensstämmer med skolornas kvalitets- och utvecklingsarbete med lärarnas behov och forskarnas intressen. Vidare behöver förutsättningarna för att locka studenter att skriva examensarbeten inom teknikämnet och naturvetenskapliga ämnen ses över då det fram till idag endast skrivits inom ämnesområdet matematik. 

Det finns flera delar i organisationen som fungerar mycket väl och som deltagarna önskar ha kvar i nästa fas. Deltagarna önskar behålla: 

• strukturen och en långsiktig satsning på samverkansmodellen med stabil finansiering,
• det verksamhetsnära perspektivet med det praktiknära samarbetet,
• de regelbundna mötena och att dessa även fortsättningsvis ska präglas av jämbördigt deltagande,
• ett fortsatt samarbete med lärarutbildning där K-ULF fortsätter utgöra en del av VFU-kurserna och examensarbeten,
• att skolorna även fortsättningsvis ges möjlighet till ett fortsatt samarbete och att den täta kontakten mellan KTH och VFU-skolor behålls.

Sammanfattningsvis är de flesta deltagare väldigt positiva till K-ULF som helhet. Deltagarnas inställning är i stort att K-ULF-projektet har ut-gått från skollärarnas dagliga behov i sina klassrum, och att de ingående projekt som initierats är grundade i verkliga behov och därför är praktiknära.

This paper presents a study of children’s ideas of the body’s internal structure. Children between four and 13 years (N = 170) individually produced drawings. During each drawing session the children explained their drawings to a facilitator and added written labels either by them- selves or, if they were too young to write, with the facilitator’s help. The results provide an updated comprehensive picture of children in differ- ent age groups and their views on the internal structure of the body. The type and numbers of organs drawn are similar to those documented in previous studies. However, in comparison to recent studies, the children drew more organs, the brain was indicated almost as often as the heart, and the Valentine heart was frequently used as a symbol. In contrast with previous research, children drew connections between organs. This result calls for caution regarding conclusions made from decontextua- lized questions. The importance of providing children with the opportu- nity to clarify their drawings is emphasised since it otherwise becomes a question of the researcher’s interpretation. The connections they draw, and explanations they give to their drawings, have interesting implica- tions for understanding children’s ideas, and hence both for teaching and learning and for science education research.

Barns föreställningar utgör en viktig del i deras begreppsbildning inom naturvetenskap vilket betonas inom konstruktivismen. I denna avhandling utgör en socialkonstruktivistisk syn på lärande det teoretiska ramverket. Det övergripande syftet med avhandlingen är att i samtal med barn i åldrarna 4–13 år och med utgångspunkt i deras teckningar, utveckla kunskap om de föreställningar de ger uttryck för inom fyra naturvetenskapliga områden: värme, blandning, människokroppen och vad som är levande/inte levande. Två forskningsfrågor behandlas i avhandlingen: Vilka föreställningar ger barn uttryck för i teckningar och i samtal om naturvetenskapliga fenomen? Vilka metodologiska förutsättningar och utmaningar finns det när det gäller att använda teckningar som utgångspunkt och som meningsskapande redskap för att fånga barns föreställningar? En multimodal metod bestående av teckningar, samtal och barnens aktivitet användes vid datainsamlingen, vilket är i linje med ett socialsemiotiskt perspektiv.

Avhandlingen består av fyra studier. Resultatet i de två första studierna visar att barns föreställningar om blandningar var något mer utvecklade än vad som visats i tidigare studier, medan deras föreställningar gällande värme överensstämde med vad som tidigare rapporterats.Den tredje studien visar att barnen känner till fler organ i människokroppen och visar, till skillnad från vad som framkommit i tidigare forskning, förmåga att rita kopplingar mellan organen. I den fjärde studien talar en majoritet av barnen om död som en motsats till liv och några ritade att det som inte lever tidigare har levt. Barn som är medvetna om mikroskopiska objekt klassificerar dem som levande. Förklaringarna visar på en inkonsekvens i barnens resonemang om växter lever eller inte.

Metodologiskt framkom att barns föreställningar med fördel fångas genom deras egna teckningar tillsammans med deras förklaringar av dessa. Teckningarna fungerar även som hjälpmedel för att föra fram och delge olika resonemang. I avhandlingen diskuteras barns lösningar på rittekninska problem som de mötte vid sidan av den naturvetenskapliga uppgiften. I studien om människokroppen handlar dessa problem om svårigheten i att överföra den tredimensionella människokroppen till två dimensioner. En annan svårighet var att kroppens organ, skelett, muskler och vävnader ligger ovanpå varandra. Där använde barnen strategin att rita röntgenbilder för att visa det som ligger dolt. Barn i olika åldrar löste ofta dessa rittekniska problem på ett mycket kreativt sätt i kombination med deras muntliga/skriftliga kommentarer. Förutom teckningarnas betydelse diskuteras skillnaden mellan kontextualiserade och dekontextualiserade uppgifter. De olika områdena som studerats i avhandlingens artiklar befinner sig på olika abstraktionsnivåer vilket påverkar barnens föreställningar och hur detta uttrycks in bilder. Naturvetenskap innefattar olika dimensioner där det handlar om att både lära sig strukturell och processuell kunskap. Den multimodala metoden gav barnen hjälp med att samla, strukturera och uttrycka sina tankar

This study investigates primary school children’s (7-8 year-old, N = 25) ideas of mixing of marbles and of heat, expressed in small-group predict-observe-explain exercises, and drawings representing the children’s own analogies in a classroom setting. The children were typically found to predict that marbles of two different colours would mix when rocked back and forth on a board. This idea of mixing is slightly more advanced than previously reported in the literature. The children’s ideas of heat included reference to warm objects, their own bodies when exercising, and the process of one warm solid object heating another object in direct contact. In addition, through scaffolding, some of the children expressed a substance view of heat. Finally, the potential and challenges in probing children’s ideas through a combination of data collection techniques in a classroom setting are reflected upon

Understanding of the concept ‘life’ and what characterise ‘living things’ is important as a foundation for learning in biology. In a more general view, this understanding can make children develop awareness, respect and responsibility for life as members of a society and in decision making for sustainable development. The present pilot study aim to investigate 5-6 year old pre-school children’s reasoning and representations about living and nonliving things. In cognitive developmental research, the concept of life is well investigated but, questions still remain regarding how children reason around and represent these concepts. Previous research has found that children have difficulties in including plants as living things. Moreover, it is found that young children include e.g. the sun, clouds and rocks as living things. The methods that have been used are often quantitative and use picture-cards with different objects for the children to categorize. In the present pilot study a modified methodology was applied. Children’s drawings of what they consider as living and non-living were collected and picture-cards were used as point of departure for reasoning. In interviews the children were encouraged to explain and express their ideas. The drawings and the cards mainly worked as a meaning making tool for the children. Results from the study will be presented and discussed. 

The importance of living a healthy life in an everyday context is promoted in schools and preschools. The discussion often focuses on what food is healthy, and that one should eat enough but not too much. The connection between food and beverages and their role in the body is seldom discussed. Students’ ideas about how the human body functions have been investigated in several studies but few have focused on young children. In this study, we investigate young children’s conceptions related to this topic and how their ideas develop. Seventy-nine pre- and primary school children, aged 4-11, participated in individual focus interviews wherein the children were asked to draw and explain their understanding. Our results confirm several findings observed by other workers. However, in contrast with earlier studies, 10 of seventeen 4-5 year-old children indicated the stomach, and more than half of those children described how food can be utilized in the body to extract energy. Furthermore, the brain was among the most commonly mentioned organs cross all age groups. Interestingly, the level of expertise varied and did not covariate with age. For example, five of eight of the 4 year-old children draw 5-8 organs, while a single 10 year-old child could only mention three. Similarly, two of thirteen 7-year old children provided an almost completely correct description of the digestive tract and its function, while most of the older children expressed a much less developed understanding. The results reflect the wide range of different conceptual ideas that teachers confront in a day-to-day classroom context.

This exploratory study in a classroom setting investigates first graders (age 78 years, N = 25) ability to perform analogical reasoning and create their own analogies for two irreversible natural phenomena: mixing and heat transfer. We found that the children who contributed actively to a full-class discussion were consistently successful at making analogical comparisons between known objects provided by a researcher and that some of the children could come up with their own analogies for the abstract natural phenomena with which they interacted. The use of full-class and small-group settings, shared laboratory experiences of the phenomena and childrens drawings as different kinds of scaffolding was found to be helpful for the childrens analogical reasoning. As an implication for science education, self-generated analogies are put forward as a potential learning tool within a constructivist approach to education.