liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 2 av 2
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Larsson, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för omvårdnad och reproduktiv hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hjelm, Carina
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för omvårdnad och reproduktiv hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Hjärtcentrum, Thorax-kärlkliniken i Östergötland.
    Lilja, Gisela
    Lund Univ, Sweden.
    Strömberg, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för omvårdnad och reproduktiv hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Hjärtcentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Arestedt, Kristofer
    Linnaeus Univ, Sweden; Reg Kalmar Cty, Sweden.
    Differences in self-reported health between cardiac arrest survivors with good cerebral performance and survivors with moderate cerebral disability: a nationwide register study2022Ingår i: BMJ Open, E-ISSN 2044-6055, Vol. 12, nr 7, artikel-id e058945Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective The aim was to compare self-reported health between cardiac arrest survivors with good cerebral performance (CPC 1) and survivors with moderate cerebral disability (CPC 2). Methods This comparative register study was based on nationwide data from the Swedish Register of Cardiopulmonary Resuscitation. The study included 2058 in-hospital and out-of-hospital cardiac arrest survivors with good cerebral performance or survivors with moderate cerebral disability, 3-6 months postcardiac arrest. Survivors completed a questionnaire including the Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) and EQ-5D five-levels (EQ-5D-5L). Data were analysed using ordinal and linear regression models. Results For all survivors, the prevalence of anxiety and depression symptoms measured by the HADS was 14% and 13%, respectively. Using the EQ-5D-5L, the cardiac arrest survivors reported most health problems relating to pain/discomfort (57%), followed by anxiety/depression (47%), usual activities (46%), mobility (40%) and self-care (18%). Compared with the survivors with good cerebral performance, survivors with moderate cerebral disability reported significantly higher symptom levels of anxiety and depression measured with HADS, and poorer health in all dimensions of the EQ-5D-5L after adjusting for age, sex, place of cardiac arrest, aetiology and initial rhythm (p<0.001). Conclusions These findings stress the importance of screening for health problems in all cardiac arrest survivors to identify those in need of professional support and rehabilitation, independent on neurological outcome.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Larsson, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för omvårdnad och reproduktiv hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Bremer, Anders
    Linnaeus Univ, Sweden.
    Arestedt, Kristofer
    Linnaeus Univ, Sweden; Res Sect, Sweden.
    Gunnarsson, Lise-Lotte
    Linnaeus Univ, Sweden.
    Strömberg, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för omvårdnad och reproduktiv hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Hjärtcentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Hjelm, Carina
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för omvårdnad och reproduktiv hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Hjärtcentrum, Thorax-kärlkliniken i Östergötland.
    Ways of understanding cognitive impairment in cardiac arrest survivors: A phenomenographic study2021Ingår i: Intensive & Critical Care Nursing, ISSN 0964-3397, E-ISSN 1532-4036, Vol. 63, artikel-id 102994Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: To describe the variation in ways that registered nurses perceive and understand cognitive impairment in cardiac arrest survivors. Design: A qualitative, inductive design with individual semi-structured interviews was applied. Data was analysed using a phenomenographic approach. Setting: The participants were nineteen Swedish registered nurses, experienced in cardiovascular care and providing follow-up care. Findings: The nurses perceived the cognitive impairment of the survivors in qualitatively different ways, as illustrated in two categories: The perceptible and obvious and The elusive and challenging. The nurses perceived a variety of signs of cognitive impairment, emotional expressions related to these, and recovery from cognitive impairment. They perceived confidence in capturing cognitive function when they understood the signs of cognitive impairment as severe and obvious. However, it was perceived as difficult to assess cognitive function when impairments were subtle, resulting in uncertainty in terms of how to make assessments. Nurses made use of their own strategies for assessments, which were sometimes found to be inadequate when they understood that they had misinterpreted the survivors cognitive impairment. Conclusion: Nurses feel uncertainty regarding detecting mild impairment in cardiac arrest survivors. By involving next of kin, nurses will gain a broader understanding of survivors cognitive function. (C) 2020 The Author(s). Published by Elsevier Ltd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 2 av 2
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf