Ända sedan Simunic (1980) har ett stort antal studier undersökt prissättningen av revisionstjänster. Avsaknaden av företagsintern data över de faktiska revisionskostnaderna har tvingat majoriteten av alla forskare att använda revisionskostnadsmodeller, vilka länkar teoretiska koncept med observerbar data. För att göra prissättningen av revision mer transparant finns det ett behov av att ytterligare undersöka revisionskostnadernas bakomliggande faktorer med hänsyn till exempelvis olika organisationsformer, institutionella miljöer och styrningsmekanismer. Gällande informationsgivning från företag, har en stor andel av tidigare forskning undersökt olika bakomliggande faktorer, dock existerar det fåtalet fältstudier med fokus på den faktiska processen som ligger till grund för offentliggörande av information. Genom att fokusera på informationsgivning i praktiken är det möjligt att utforska rollen av väsentliga aktörer som är inblandade i framtagandet av årsredovisningar. Det övergripande syftet med denna avhandling är tudelat, först att utforska teoretiskt betydande influenser på bolags revisionskostnader genom att analysera effekterna av klienters affärsrisk, kommunalt ägande och innehållet i upplysningar kring internrevision, och för det andra, att förbättra vår förståelse för hur företag hanterar sitt informationsgivande.

Den här avhandlingen består av fyra artiklar och en sammanfattande kappa. Varje enskilt syfte i respektive artikel och det nuvarande evidensläget gällande studiefenomenet har legat till grund för de metodologiska övervägandena (intervjuer, innehållsanalys, och regressionsanalys). Det empiriska materialet består i huvudsak av publikt tillgänglig data från årsredovisningar och intervjuer med anställda på noterade bolag, revisionsbyråer, och kommunikationsbyråer. Med hänsyn till studiens tudelade syfte, påvisas följande resultat: (i) de bakomliggande faktorerna som förklarar en sänkning av revisionskostnaderna och en relativ press av revisionskostnaderna är betydligt olika, speciellt med hänsyn till olika faktorer relaterade till företags affärsrisk; (ii) kommunalägda fastighetsbolag har lägre revisionskostnader jämfört med likvärdiga privata bolag; (iii) det är en betydande heterogenitet gällande upplysningar kring internrevision och företag med mer transparanta företags-specifika upplysningar betalar lägre revisionskostnader jämfört med bolag utan dessa upplysningar; och (iv) styrningen av företags informationsutgivande i årsredovisningen är starkt influerad av projektledarens kunskap, kompetens och personliga karaktärsdrag.

This study analyses whether municipal ownership affects and determines audit fees. Our model of the determinants of audit fees was tested on data from 249 Swedishmunicipal and 240 private corporations within the real estate industry, thus extendingthe study of audit fees to hybrid organizations. The statistical analysis was followedup with interviews of five partners from five different audit firms. The resultof the study shows that municipal corporations are paying significantly lower auditfees than equivalent private corporations. This finding is primarily explained bylower perceived business risk and by the fact that municipalities are able to pushprices by coordinating procurements of audit services.

The aim of this study is to explore the content of internal audit (IA) disclosures in annual reports and explain the relationship between IA disclosures and external audit fees. A content analysis of the IA disclosures made it possible to generate inductive categories that were used as a basis for statistical analysis. The findings show a large variation in disclosure practices, and only a small portion of all disclosures contain firm‐specific information related to IA. Evidence is provided that the use of an IA function (IAF) is associated with higher external audit fees. However, companies that disclose firm‐specific information related to IA pay lower audit fees than those not providing this disclosure. Overall, the results of this study indicate that firm‐specific IA disclosures most likely represent actual investments in IA and can be used as a proxy for IAF quality.