This article sets out to uncover the role that educational activities for members play in the construction of identities in political parties. Guided by a framing perspective, the study focuses on five left-leaning parties in Sweden and Spain and their intra-party education, and interviews have been conducted with party representatives and study leaders. The analysis reveals that the educational activities provided by the parties for their members are intended to create a sense of belonging and connect the members to the parties. Three different tendencies for creating a sense of we-ness in the parties unfold - (i) Welcome!, (ii) Get in line! And (iii) Unite! - which mirrors how identities are constructed within the education to reinforce the members relationships with their parties. Emphasising these three identities serves to distinguish how frames are integrated into educational settings and how the parties motivate their members to become engaged in the party collectives.

This article interprets how five left-leaning parties in Sweden and Spain intend to politically socialise their members through the use of educational activities. By applying a framing perspective on interviews with leading party representatives from the five parties, the analysis theoretically illuminates how educational activities can be a tool for mobilisation. While the interviewed party representatives stress that educating their members has several functions for a party, three salient frames about party education are identified in the interview data as follows: education as (i) movement building, (ii) training members and leaders and (iii) deliberative reflection. Categorising the different ways that in which education is understood shows how different political motives are integrated into parties education. Hence, the findings emphasise the intermediating role that education plays between a party organisation and its members in left parties.

Syftet med den här avhandlingen är att bidra med kunskap om hur politiska partier motiverar och formulerar internutbildningar för sina medlemmar. Genom att undersöka partiers medlemsutbildningar riktas strålkastarljus mot dessa utbildningars avsedda roll i den politiska socialiseringen som sker inom ramen för politiska partier. För att förstå hur utbildningar formuleras och motiveras appliceras ett inramningsperspektiv som brukar användas inom sociala rörelse-forskning för att analysera hur rörelsers budskap ramas in. I den här studien tillämpas inramningsperspektivet för att tolka partiutbildningens potentiella identitetsformerande betydelser och roll i politisk mobilisering i fem vänsterorienterade partier med stark rörelseanknytning i Sverige och Spanien: det svenska Socialdemokratiska arbetarepartiet (SAP), Vänsterpartiet (V), det spanska Socialdemokratiska arbetarepartiet (PSOE), Enad vänster (IU) och Podemos (P). Hur dessa fem partier motiverar och formulerar sin internutbildning tolkas i analyser av intervjuer med ledande partiföreträdare och studieledare, utbildningsmaterial och andra interna dokument som styr partiutbildningsverksamhet.   

Avhandlingen är utformad som en sammanläggningsavhandling med fyra delstudier som belyser och diskuterar olika aspekter av de fem partiernas motiv bakom sina internutbildningar. Delstudie 1 och 2 bygger på textmaterial och åskådliggör hur utbildningsmaterial används för att etablera narrativ som kan konstruera kollektiva partiidentiteter och medverkar till att rama in olika typer av idealmedlemmar. Delstudie 3 och 4 bygger på intervjumaterial och visar att partiutbildning förstås som ett sammanhang som stärker rörelsen runt partierna, lär ut viktiga kunskaper till framtida ledare och medlemmar och ger rum för politisk reflektion, samt att utbildningen tillskrivs en roll i att stärka medlemmarnas relation till partierna. I tolkningen av partiernas förståelse av sin egen utbildning framträder en utbildningssituation som nyttjas för att införliva medlemmar i den kollektiva partigemenskapen.  

Sammantaget bidrar den här avhandlingen till att framhäva hur utbildningssituationer i dessa fem partier potentiellt har stor betydelse för hur partiaktiva socialiseras in i det demokratiska systemet. Genom att teoretiskt belysa hur partiutbildning motiveras och formuleras i relation till dess identitetsformerande betydelser bidrar avhandlingen också till att fördjupa den teoretiska förståelsen och  inomvetenskapliga diskussionen om denna underforskade utbildningspraktik.    

This article explores how the three Spanish parties that formed a coalition government at the beginning of 2020 - (i) the Spanish Social Democratic Party, (ii) the United Left and (iii) Podemos - organise education for their members. With frame analysis as a theoretical itinerary, the study begins to outline what the parties schools are about, how they are organised, and why parties provide education for their members. The analysis reveals that the weekend schools vary between ideological and policy-orientated content. These schools are similar in form, but differ in terms of the student-teacher relationships and whether they focus on theory or practice, implying different pedagogical methods. The motivation for party education is framed as fulfiling participatory functions or providing members with the right to education. Thereby, by identifying frames and uncovering different tendencies for how parties organise their party schools, the descriptive framing perspective allows for a broader discussion of how members are socialised into their parties.

Föreningen för Folkbildningsforskning har under flera år drivit frågan om praktiknära forskning eftersom det har ansetts betydelsefullt att skapa sammanhang där praktik och forskning möts på lika villkor. Det finns en tendens att de mötesplatser som skapas för att sammanföra forskningens och praktikens villkor utgår ifrån forskningens och forskarens frågeställningar. Inte lika ofta lyfts verksamhetsnära frågor som praktiker vill (och behöver) ha svar på. I denna artikel reflekterar Maria Arriaza Hult och Filippa Millenberg, doktorander i vuxenpedagogik, Linköpings universitet om begreppet praktiknära forskning med utgångspunkt från ett seminarium och andra perspektiv.

Det är få sammanhang som kommer i närheten av att samla så många vuxenstuderande som studieförbunden. Ett studieförbund är en organisation som organiserar fri och frivillig bildningsverksamhet för huvudsakligen vuxna, i form av studiecirklar, föreläsningsserier, samtal och andra folkbildnings- eller kulturrelaterade evenemang. I Sverige deltar årligen drygt 600 000 personer bara i studiecirklar. Räknar vi in all annan verksamhet blir antalet mångdubbelt större. Det finns när detta skrivs tio studieförbund. Dessa har olika profil och ideologisk särart och består, med något undantag, av medlemsorganisationer, vilket gör att studieförbunden är förbundna med stora delar av det svenska föreningslivet. Tillsammans med folkhögskolorna utgör studieförbunden den organisatoriska stommen för den statsbidragsfinansierade folkbildningen i Sverige.

This article discusses how study material created for intra-party education for the Swedish Social Democratic Party and the Swedish Left Party constructs party identities, by analysing how study material developed for instructing new party members frames the party’s organisation, history, and ideology. While the analysis reveals that both parties frame their organisations as popular movements, they differ in their framing of history and ideology: the Social Democrats articulate their position as a governing party, whereas the Left Party situates itself in relation to a broader left-leaning movement and discusses contemporary political issues. Regardless of these differences, both parties construct flexible identities without clear excluding mechanisms. In short, everyone is welcome. The sparse emphasis on persuading members of the parties’ policies suggests that the parties assume that new members already agree with the righteousness of their politics. This leads to an educational situation that predominantly aims to create a feeling of belonging and to make members feel engaged in ‘the movement’.