This study explores literature reading and reception of narrative texts among Swedish middle school students. Through a written assignment and a think-aloud protocol, students’ comprehension and interpretation of narrative texts are investigated. The study shows that Swedish middle school students tend to focus mainly on the plot. The main comprehension hindrance is at the lexical level, but cultural aspects, such as general knowledge of the surrounding world, are also crucial. The students also tend to have difficulties interpreting the gaps in the text and making meaning from the implicit. However, the students are also capable of interpretations and conclusions that go beyond the text. The study suggests that literature teaching in middle school should strive to activate both syntagmatic and paradigmatic thinking [Bruner, J. (1986). Actual minds, possible words. Harvard University Press] to help students to a better comprehension of the literary text, but that the syntagmatic reading should be emphasised to encourage the joy of reading.

I den undersökning som presenteras i artikeln görs en tematisk analys (Robinson, 2021) av 28 elevtexter, så kallade läsarbiografier (Golland, 2019; Millard, 1997a; Mossberg Schüllerqvist & Olin-Scheller, 2011). Dessa är skrivna av elever som går på IB-programmets (International Baccalaureate Diploma Program) förberedande år på två skolor i Sverige. Analysen visar att elevernas läsning från barndomen fram till idag kan delas in i perioder som präglas av högläsning, bokslukande och avbrott. Samtliga elever i undersökningen har positiva minnen från de yngre årens högläsning. Efter denna period följer de fem olika spår, där perioder av avbrott kan varvas med bokslukarperioder. En del elever slutar läsa helt efter en period av bokslukande medan andra återkommer till läsningen efter ett avbrott. Fritidsläsningen konkurreras i många fall ut av såväl skolläsning som andra fritidsintressen, samtidigt som eleverna beskriver att de gärna vill identifiera sig som läsare. Skälen till att eleverna läser beskrivs som en vilja att fly verkligheten en stund, men de framhåller även bildningsskäl. Eleverna visar medvetenhet om vad som i den aktuella kontexten är ett värdefullt kulturellt kapital (Bourdieu, 1977). Studiens resultat kan ha betydelse för hur litteraturundervisningen läggs upp, då det starka bildningsidealet kan utnyttjas, samtidigt som man som lärare måste vara medveten om konkurrensen från såväl annat skolarbete som fritidsintressen.

I svenskämnet ingår att elever ska få stifta bekantskap med och få kunskap om skönlitteratur från olika tider. Eftersom äldre litterära texter är skrivna i och för en annan tid kan både deras innehåll och form uppfattas som främmande för dagens elever. Detta kan beskrivas som att den unga mottagarens förväntningshorisont kolliderar med den äldre kanoniserade texten. Kapitlets syfte är att visa och diskutera bildens didaktiska potential som kulturell och kunskapsmässig möjliggörare i svenskämnets litteraturundervisning, med särskild tonvikt på arbetet med äldre litterära texter. Kapitlet synliggör att lärarens val - och då inte enbart val av litterära texter utan också val av bilder och när dessa presenteras - påverkar hur elever kan ta till sig en äldre litterär text. I kapitlet ska vi titta närmare på hur det är möjligt att genom medvetna val och medveten planering designa för ett lärande som underlättar och möjliggör elevers möte med den äldre litterära texten. I kapitlet exemplifieras och diskuteras bildens potential utifrån en undersökning som genomfördes i en årskurs 9 i en mindre F-9-skola i början av höstterminen 2021. Eleverna fick i grupper ta del av ett textavsnitt ur Iliaden. Tre av fyra grupper fick en bildsatt version av texten och förväntades därmed skapa mening utifrån både text och bild. En grupp fick enbart den litterära texten. I kapitlet diskuteras elevernas möte med text och bild i olika kombinationer.

Genom en komparativ analys av två läroböcker i svenska för högskoleförberedande respektive yrkesförberedande program undersöks likheter och skillnader avseende litteratursyn och förväntningar på böckernas mottagare. I artikeln diskuteras på vilket sätt den litteratursyn som präglar respektive bok kan relateras till textval och uppgifter, på vilket sätt detta skiljer sig mellan de två böckerna och vad det får för konsekvenser för litteraturundervisningen. I analysen används begreppen modelläsare och litterär kompentens. Undersökningen visar att även om den grundläggande litteratursynen i de två böckerna delvis är densamma skiljer sig modelläsaren åt så till vida att i läroboken för högskoleförberedande program förväntas denna vara analytisk och strukturerad, medan modelläsaren i boken för yrkesförberedande program är kreativ och nyskapande. Det finns skilda förväntningar på vilken litterär kompetens modelläsaren besitter, men också på vilken kompetens som ska utvecklas, vilket riskerar att missgynna elever ur båda kategorier.

När de första åren i grundskolan är avklarade och nästa steg ska tas är det mycket som är nytt: ny lärare, nya klasskamrater och kanske en ny skola. Dessutom ökar svårighetsgraden i de olika ämnena. Lärarna vid Rimforsa skola i Östergötland har i ett skolutvecklingsprojekt inom ramen för den statliga satsningen på Utveckling, Lärande Forskning (ULF) arbetat med att försöka överbrygga glappet mellan årskurs 3 och 4 i ämnet engelska.

Different ways of teaching literature in school are often a result of tradition, cultural heritage, and theunderlying assumptions of the motivating reasons for studying literature at all. This paper presents resultsfrom a comparative study of Swedish and French upper secondary school students’ reception of anarrative text and discusses the impact of literary socialisation in relation to curricula. In the first part ofthe paper, Swedish and French upper secondary school students’ written comments on a short story areanalysed in terms of literary socialisation, comprehension and interpretation. The study displaysdifferences in the way the students interact with the text. The French students pay more attention toliterary aspects, such as style and language, whereas Swedish students tend to focus more on content andextratextual aspects. In the second part of the paper, the Swedish curriculum for the subject Swedish forupper secondary school is analysed. The study argues that a combination of analytic and emotionalreading seems to be the most efficient way to create skilful readers. Reading for pleasure in a schoolcontext is challenged by the strong framing provided by knowledge requirements and examinations. Thestudy concludes that this paradox of literature education can be met by focusing on the readingexperience as a point of departure for in-depth literature studies.

This study aims to shed light on the cultural models of literature and literature education reflected in Nordic L1 curricula by investigating how literature is given discursive significance in the Danish, Finnish, Norwegian and Swedish L1 curricula for lower-secondary school, both within and across those four countries. Education in the Nordic countries is a field well suited for comparative analysis as the languages used are closely related and the countries’ educational systems and policies are similar. In the study, we discuss how literary texts are given significance compared with other texts and what purposes of literature education are given a prominent place in the L1 curricula. The theoretical framework used derives from Gee’s (2014) description of cultural models; we understand the national curricula as linguistically created realms of reality. The comparative analysis suggests that there are similar tendencies as well as distinct national differences. Prominent cultural models identified across the countries are a double position of literary texts and a high expectation on literature education. The study points to a need to discuss the status and purpose of literary texts in the Nordic L1 subjects in order to promote further mutual understanding and inspiration across borders.

I denna intervjustudie undersöks litteraturundervisningen i svenska på IB-programmet ur ett lärarperspektiv. Vi intresserar oss för vad lärare som undervisar i litteratur på IBprogrammet menar kännetecknar litteraturundervisningen där, utifrån ämnesinnehåll och undervisningsmetoder. Intervjustudien visar att litteraturundervisningen på IB utgår ifrån vad som kan karaktäriseras som komplexa texter, och att undervisningen präglas av djup snarare än bredd. En viktig faktor är det stora utrymme som litteraturundervisningen har. En annan faktor är att den djupgående undervisningen kräver komplexa texter med möjlighet både till analys och fördjupande diskussioner. En annan slutsats som kan dras utifrån intervjuerna är att de texter som läses har potential att bidra till en litteraturens främmandegöringseffekt. Därtill påverkar de slutprov som eleverna genomgår i slutet av utbildningen undervisningens innehåll och upplägg

Denna artikel redovisar resultat från en studie inom litteraturdidaktik med fokus på litterära begrepp. I studien används två kombinerade metoder, ett begreppsförståelsetest och ett tänka-högt-test, för att undersöka gymnasieelevers litterära begreppsanvändning och begreppsförståelse. Studien syftar till att undersöka hur eleverna förstår och använder litteraturvetenskapliga begrepp vid analys av en litterär text, i detta fall en dikt. Resultaten visar att begrepp i form av ”gloslistor” är svåra att hantera för eleverna. De kan ibland ge korrekta definitioner men de flesta ger vaga eller felaktiga svar på begreppsdefinitionstestet. Tänka-högt-testet visar att eleverna har svårt att tillämpa begreppen i en analys och att när de väl använder begrepp, leder det till ett starkt fokus på textens yta. Det innebär att eleverna främst fokuserar på att identifiera och namnge stilgrepp i texten. Att enbart beskriva texten utan att reflektera över vilken betydelse eller effekt ett visst stilgrepp har leder inte till en djupare förståelse. Studiens resultat visar att överföringen mellan en passiv begreppskunskap och en aktiv användning av begrepp, vilket skulle kunna öka förståelsen, är långt ifrån självklar.

The study aims to explore literary text-talk in higher education and how some students’ reception of a poem is influenced by their interaction with each other. A particular focus is on whether and how the students use a set of literary conceptual tools when they talk about the poem. The study also illuminates factors that prompt the students perform close readings of the text. The data comes from four recorded and transcribed text-talks, where the students from different teacher training programs in Sweden, Denmark and Norway talk about a poem. These text-talks have been analysed through a thematic analysis. The results show that the students start by focusing on details and try to interpret the vocabulary rather than trying to understand the poem in its entirety. Initially, they also perform close readings and then continue with more extra-textual interpretations. However, because of the interactive nature of the text-talk, the students keep returning to the text. All the four groups use quite a few literary concepts, but they hesitate about the meaning and the use of these concepts. The results further show that the students help each other achieve a deeper understanding of the poem, and the talk itself has an impact on their reception of the poem.

”Läslyftet” är en statlig kompetensutvecklingssatsning baserad på arbetet av Timperley et al. (2007). Syftet är att genom kollegialt lärande utveckla lärarnas didaktiska kunskaper för att förbättra elevernas läs- och skrivförmåga. Denna artikel redovisar en studie av hur satsningen genomförs på en gymnasieskola. Syftet är att förstå och diskutera genomförandet genom att undersöka det pedagogiska material som studeras av lärarna och hur det uppfattas av dem. Det analyserade materialet är 1) artikeln ”Att bearbeta text – före läsandet” (Hallesson & Visén, 2016) och 2) en gruppdiskussion i en grupp av sju lärare, en bibliotekarie och en samtalshandledare, om samma artikel. Studien använder två metoder: en textanalys (Hellspong & Ledin, 1997) av artikeln och en kritisk diskursanalys (Winther Jørgensen & Phillips, 2000) av lärarnas diskussion. Analysen av lärarnas diskussion visar en avsaknad av matchning mellan lärarna och texten. Denna kan delvis förklaras av textanalysens resultat som visar att texten innefattar ett antal abstrakta begrepp och saknar tydlig röst. Analysen av lärarnas samtal visar att samtalshandledaren endast delvis kan överbrygga denna distans till texten. Lärarna utvecklar i samtalet en överenskommelse om att det är svårt att se det som erbjuds i texten som användbart i den egna praktiken. Vår tolkning är att lärarnas mottagande av texten kan beskrivas som motstånd och att de upplever texten som ett hot mot sina identiteter som lärare. I analogi med Timperley et al. (2007) visar vår studie också att kompetensutveckling och kollegialt lärande är komplext och beroende på olika kontextuella faktorer som behöver undersökas ytterligare.

I denna artikel diskuteras inledningsvishur man kan se på förhållandet mellan läsare och texter och samspelet mellan dem. Därefter berörs elevers förståelse av skönlitterära texter, samt hur lärarekan förhålla sig till begrepp och begreppsinlärning i relation till litteraturun-dervisning.

Syftet med den avslutande delen i modulen är att du som lärare ska få möjlighet attsammanfatta och reflektera över ditt lärande under arbetet med modulen. Artikeln ochfilmen visar hur man kan arbeta elevaktivt, textnära och utforskande.Du inbjuds att använda ett sådant mer övergripande arbetssätt i moment C. Detinnebär att de upptäckter som du gjort och de tankar som väckts under arbetet medmodulen får möjlighet att komma till uttryck i denna uppgift och i den gemensammauppföljningen av den.

Syftet med avhandlingen är att bidra till en ökad kunskap om hur litterär socialisation genom undervisning i olika kontexter påverkar elevers sätt att förhålla sig till en narrativ text och vilka konsekvenser den litterära socialisationen får för olika aspekter av litteraturreception, såsom tolkning, förståelse och begreppshantering. I denna komparativa studie används Sverige och Frankrike som exempel. Det huvudsakliga empiriska materialet består av 223 gymnasieelevers skriftliga reception av en novell. Elevernas texter har analyserats ur olika perspektiv relaterade till litterära receptionsteorier. Avhandlingen innehåller också en analys av undervisningsrelaterade aspekter som kan påverka elevens reception på den lästa texten. Analyserna visar att när man utbildas inom ett system som bygger på strukturalism och formalism, som det franska, blir huvudintresset i interaktionen med den skönlitterära texten närläsningar med fokus på berättarstrukturer och -teknik. Detta är till stor hjälp för att förstå exempelvis den yttre handlingen och berättarperspektivet. En annan aspekt är att eleverna håller sig inom de ramar som litteraturundervisningen ställer upp. Det finns också en risk för att det leder till en teknisk läsning där känslomässiga inslag utesluts. När man utbildas i ett system som likt det svenska fokuserar mer på en upplevelse- och erfarenhetsbaserad läsning, blir elevernas interagerande med texten friare. Analysen visar dock att även om en emotionell läsning kan vara nödvändig för att ge berättelsen liv, riskerar den att utgöra hinder för förståelsen. En litteraturundervisning som kombinerar läsning för nöje, förståelse och analys framstår därmed som mest effektiv för att främja såväl analytisk förmåga som läsglädje.

Abstract för boken:

Dagens samhälle karakteriseras av föränderlighet, rörlighet och ökad mångfald. Det innebär stora utmaningar och delvis nya förutsättningar, inte bara för samhälle och arbetsliv, utan också för utbildning och forskning inom flera olika områden. Den här antologin belyser mångfaldens möjligheter för språk- och litteraturdidaktik i Norden. De sjutton artiklarna i volymen, sprungna ur Den fjärde nordiska konferensen i modersmålsdidaktik och Den elfte konferensen för svenska med didaktisk inriktning, betonar såväl intersektionella perspektiv som metodologisk mångfald. Det handlar om vad som för olika elever får betydelse i deras möten med skolans språk- och litteraturundervisning (”klassrummens mångfald”) samt hur de använder sig av olika slags texter, semiotiska resurser och digitala verktyg för att skapa mening (”texternas mångfald”). Därutöver behandlas hur olika vetenskapliga perspektiv kan berika och utveckla fältet (”mångfald i synsätt”). Boken Mångfaldens möjligheter riktar sig till verksamma lärare och forskare inom fältet litteratur- och språkdidaktik.

lärarutbildning och erfarenhet av yrket, och av fler med olika lärarbakgrund. Det genomförs även betydligt fler projekt med nära anknytning till skol- och förskolepraktiker. Den pådrivande kraft i denna riktning som tillkomsten av pedagogiskt arbete inneburit har säkerligen också stimulerat och bidragit till en ökning av praktiknära forskning även utanför ämnet.