BackgroundDespite the proven cost effectiveness of mechanical thrombectomy (MT) in patients with acute ischemic stroke (AIS) due to large vessel occlusion, treatment within 6 hours from symptom onset remains inaccessible for many patients. We aimed to find the optimal number and location of treatment facilities with respect to the cost effectiveness of MT in patients with AIS, first by the most cost effective implementation of comprehensive stroke centers (CSCs), and second by the most cost effective addition of complementary thrombectomy capable stroke centers (TSCs). MethodsThis study was based on nationwide observational data comprising 18 793 patients with suspected AIS potentially eligible for treatment with MT. The most cost effective solutions were attained by solving the p median facility location-allocation problem with the objective function of maximizing the incremental net monetary benefit (INMB) of MT compared with no MT in patients with AIS. Deterministic sensitivity analysis (DSA) was used as the basis of the results analysis. ResultsThe implementation strategy with seven CSCs produced the highest annual INMB per patient of all possible solutions in the base case scenario. The most cost effective implementation strategy of the extended scenario comprised seven CSCs and four TSCs. DSA revealed sensitivity to variability in MT rate and the maximum willingness to pay per quality adjusted life year gained. ConclusionThe combination of optimization modeling and cost effectiveness analysis provides a powerful tool for configuring the extent and locations of CSCs (and TSCs). The most cost effective implementation of CSCs in Sweden entails 24/7 MT services at all seven university hospitals.

Introduction Shortening the time from stroke onset to treatment increases the effectiveness of endovascular stroke therapies. Aim This study aimed to predict the modified Rankin Scale score at 90 days post-stroke (mRS-90d score) in patients with acute ischaemic stroke (AIS) with respect to four types of treatment: conservative therapy (CVT), intravenous thrombolysis only (IVT), mechanical thrombectomy only (MT) and pretreatment with IVT before MT (IVT+MT). Patients and methods This nationwide observational study included 124 484 confirmed cases of acute stroke in Sweden over 6 years (2012-2017). The associations between onset-to-treatment time (OTT), patient age and hospital admission National Institutes of Health Stroke Scale (NIHSS) score with the five-levelled mRS-90d score were retrospectively studied. A generalised linear model (GLM) was fitted to predict the mRS-90d scores for each patient group. Results The fitted GLM for CVT patients is a function of age and NIHSS score. For IVT, MT and IVT+MT patients, GLMs additionally employed OTT variables. By reducing the mean OTTs by 15 min, the number needed-to-treat (NNT) for one patient to make a favourable one-step shift in the mRS was 30 for IVT, 48 for MT and 21 for IVT+MT. Discussion and conclusion This study demonstrates linear associations of mRS-90d score with OTT for IVT, MT and IVT+MT, and shows in absolute effects measures that OTT reductions for IVT and/or MT produces substantial health gains for patients with AIS. Even moderate OTT reductions led to sharp drops in the NNT.

Sms-livräddare är ett system som utvecklats för att stödja och komplettera befintlig ambulanssjukvård med potentiellt livräddande frivilliginsatser av civila insatspersoner i det akuta omhändertagande av patient vid misstanke om hjärtstopp utanför sjukhus. Systemet koordinerar frivilligt anslutna insatspersoner, så kallade Sms-livräddare, via en särskilt utvecklad mobilapplikation. Rapporten är producerad i syfte att bemöta efterfrågan på hälsoekonomiska utvärderingar av Sms-livräddare som komplement till regionernas befintliga ambulansdirigering vid larm om misstänkt hjärtstopp utanför sjukhus, och på uppdrag av SOS Alarm Sverige AB. Mot bakgrund av tillgängliga data från Hjärtstoppscentrum vid Karolinska Institutet (KI), Heartrunner Sweden AB och Svenska Hjärt-lungräddningsregistret har en förenklad kostnadseffektivitetsanalys av Sms-livräddare som tilläggsintervention till prehospitalt, akut omhändertagande av patient vid misstanke om hjärtstopp utanför sjukhus kunnat genomföras. En kortfattad epidemiologisk översikt av hjärtstopp utanför sjukhus, i riket och på regionnivå ges tillsammans med beskrivning av data på tilldelade uppdrag i Sms-livräddare som tjänat underlag för estimering av hälsoeffektmått och de kostnader som införts analysen. Efterföljande metodbeskrivning redogör för de underliggande antaganden och avgränsningar som påförts modellerna i den förenklade kostnadseffektivitetsanalysen. Rapporten presenterar resultatberäkningar av den förenklade kostnadseffektivitetsanalysen på regionnivå och avslutas med en allmän diskussion av resultatens relevans och begränsningar i estimering av Sms-livräddares kostnadseffektivitet som tilläggsintervention till befintlig ambulansdirigering på regionnivå. Resultaten indikerar att Sms-livräddare är en kostnadseffektiv tilläggsintervention till prehospitalt akut omhändertagandet av hjärtstoppatient utanför sjukhus, och visar att systematiserade och tydligt avgränsade räddningsinsatser av frivilligpersoner i prehospitalt omhändertagande av patient med ett livshotande tillstånd kan ha livsavgörande betydelse för den hjälpsökande i väntan på avancerad akutsjukvård.

Background: Breakfast is often described as the most important meal of the day. Several studies have focused on examining if breakfast habits have any short-term effects on school attendance, academic achievement, and general health in children and adolescents. Informed decisions of whether to promote eating breakfast or not require a more long-term perspective. Objective: The aim of this study was to conduct a systematic review of scientific publications studying the effects identified as potentially relevant for the economic evaluation of eating breakfast in children and adolescents. Design: A systematic literature review was conducted. Studies were identified by searching the electronic databases PubMed, CINAHL, Web of Science, and PsycINFO between January 2000 and October 2017. The inclusion criteria applied were published articles from peer-reviewed journals with full text in English, quantitative studies collecting primary data with school-aged children, and adolescents aged from 6 to 18 years as participants, performed entirely or partly in countries with advanced economies, except Japan and Taiwan. Results: Twenty-six studies fulfilled the inclusion criteria, and studies that were judged to be of at least moderate quality were included in the analysis. The results of the review of eating breakfast studies showed positive and conclusive effects on cognitive performance, academic achievement, quality of life, well-being and on morbidity risk factors. Conclusions: The overall assessment of the studies indicated positive effects of eating breakfast. How the identified effects influence societal costs and an individuals quality-adjusted life years require further research.

Initiatives with mobile phone dispatched volunteers to out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) cases, can be found today in some countries, e.g. Sweden, the Netherlands, Switzerland and Italy. When an OHCA case is reported, an alarm is sent to the registered volunteers’ phones. However, the allocation of which volunteers to send to the automatic external defibrillator (AED) and who to send directly to the patient, is today based on simple rules of thumb. In this paper, we propose a model to optimally select how many and which volunteers to send directly to the patient, and who should pick up and deliver an AED. The results show that the model can help increase the survivability of the patients, compared to simple decision rules.

Bakgrund: Frukost beskrivs ofta som dagens viktigaste måltid och flera studier har visat att kostintag har en positiv effekt på barn och ungdomars såväl fysiska som mentala utveckling. Ett sätt att öka barn och ungdomars frukostintag är att servera frukost på skoltid. Idag finns flera publicerade översiktsatiklar som har granskat effekterna av att äta frukost såväl som effekterna av skolfrukostprogram. För att kunna fatta ett beslut om huruvida man ska lägga resurser på att främja frukostätand eller servera frukost på skoltid krävs dock ytterligare information.

Syftet med rapporten är att systematiskt granska de vetenskapliga publikationer som studerar effekter av att äta frukost eller effekter av implementering av skolfrukostprogram potentiellt relevanta att inkludera i en ekonomisk utvärdering.

Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes. Studierna identifierades genom att söka de elektroniska databaserna PubMed, CINAHL, Web of Science och PsycINFO från januari 2000 till oktober 2017. De inklusionskriterier som tillämpades var: artiklar på engelska publicerade i granskade tidskrifter, artiklar som presenterar primärdata, kvantitativa studier, studier jämförbara med Sverige gällande näringsintag, ekonomiska och sociala förhållanden samt publikationer som studerar minst ett av ämnena; akademisk prestation, livskvalitet och välbefinnande, riskfaktorer/morbiditet eller kognitiv prestanda.

Resultat: Tjugosex artiklar som studerade effekter av att äta frukost samt elva studier som studerade effekter av skolfrukostprogram uppfyllde de uppsatta inklusionskriterierna och bedömdes vara av minst måttlig kvalitet inkluderades i analysen. Studierna som studerade effekter av att äta frukost var samstämmiga. De visade att frukostätande hade positiva effekter på kognitiv prestanda, akademisk prestation, livskvalitet och välbefinnande samt på morbida riskfaktorer. Artiklar som studerade effekter av skolfrukostprogram visade på varierande resultat. Ett fåtal studier fann att skolfrukostprogram hade positiva effekter på kognitiv prestanda och akademisk prestation men majoriteten av studierna kunde inte påvisa några effekter. Flertalet av studierna var dock behäftade med metodologiska svagheter.

Slutsats: Äta frukost har överlag positiva effekter på de studerade utfallsmåtten. Skolfrukostprogram har små till måttliga effekter på de studerade utfallsmåtten. Majoriteten av studierna som undersökte skolfrukostprogram visade dock inga effekter och alla studier var behäftade med metodologiska svagheter. För att kunna bedöma kostnadseffektiviteten av att äta frukost och skolfrukostprogram, behöver vi mer kunskap om hur de identifierade effekterna påverkar samhällets kostnader och en individs livskvalitet och levnadsår, på såväl kort som lång sikt.