I Den okunnige läraren. Fem lektioner i intellektuell frigörelse beskriver Jacques Rancière (2011 [1987]) hur en lärare vid 1800-talets början kunde resonera om sin undervisning. Det viktigaste, tycks denne lärare mena, är att förmedla sin egen kunskap till sina elever. Det gäller för dem att gradvis uppnå samma nivå som läraren: ”… lärarens väsentliga handling var att förklara: att frilägga kunskapens enklaste element och få deras principiella enkelhet att stämma överens med den faktiska enkelhet som kännetecknar unga och okunniga människors medvetanden” (9). Denna imaginäre lärares pedagogiska grundsyn har ekon in i vår egen tid och det som denne säger framstår troligen som rimligt även för många idag. Enligt denna grundsyn handlar undervisningen om att förmedla kunskap och att forma medvetanden, att successivt leda eleverna från det till synes enkla till det mer sammansatta genom en process som kännetecknas av kunskapsprogression. Rancière kallar detta för ”förklararens ordning” eftersom det anses vara nödvändigt att just förklara. Det räcker inte med undervisningsmaterialet vilket vanligen är boken, utan det anses även krävas en muntlig intervention. Förklararens egenartade konst, skriver Rancière, är samtidigt avståndets konst: ”Lärarens hemlighet är att han vet hur man identifierar avståndet mellan det undervisade materialet och det subjekt som instrueras, samt avståndet mellan att lära sig och att förstå. Förklararen är den som upprättar och upphäver avstånd, som mäter upp det och sedan låter det sugas upp i sina egna ord.” (11–12)...

Visuality is a concept that crosses boundaries of practice and meaning, making it an ideal subject for interdisciplinary research. In this article, we discuss visuality using a fragment from a video meeting of television producers at Swedish Televisions group for programming in Swedish Sign Language. This example argues for the importance of recognizing the diversity of analytical and practice-derived visualities and their effect on the ways in which we interpret cultures. These different visualities have consequences for the methods and means with which we present scholarly research. The role of methods, methodology, and analysis of visual practices in an organizational and bilingual setting are key. We explore the challenges of incorporating deaf visualities, hearing visualities, and different paradigms of interdisciplinary research as necessary when visibility, invisibility, and their materialities are of concern. We conclude that in certain contexts, breaking with disciplinary traditions makes visible that which is otherwise invisible.

Kommunikation och rätt är ett ständigt aktuellt ämnesområde i såväl den vardagliga som den offentliga debatten och det är ett ämne där många har mycket bestämda synpunkter. Det kan exempelvis gälla frågor om vad man får och inte får säga i vissa rättsliga, politiska eller sociala sammanhang, hur man får säga vissa saker och framförallt hur man inte får säga dessa, samt frågor om vem eller vilka som har rätt att uttrycka någonting överhuvudtaget. Det handlar om rätten till det egna uttrycket och om normer för kommunikation men även om hur normer för interaktion i allmänhet kommuniceras. Inte minst syns detta intresse inom populärkulturen med det massiva publikstöd som finns för nästan allting som har med kriminalitet och rätt att göra, vare sig det tar formen av litteratur, film och TV eller dataspel. I denna samling essäer adresseras flera av dessa frågor på ett teoretiskt och empiriskt sätt. De teorier som berörs sträcker sig från Austin och talaktsteorin, till Bourdieu, Foucault och vidare till Lévinas. De empiriska områden som behandlas är olika situationer där paradoxer lyfts fram: t ex rättsliga situationer där ord står mot ord eller politiska situationer där man kan fråga sig rättvisan i att använda vissa ord. Den tänkta publiken för denna bok är människor som i sina studier, sin forskning eller i sin yrkesutövning kommer i kontakt med frågor om kommunikation och rätt och som vill ta del av några aktuella teoretiska och empiriska reflektioner. Essäerna presenterar inte forskningsresultat i den meningen att de leder till konkreta slutsatser och handfasta råd om hur man bör göra i vissa situationer, utan syftar snarare till att gå in i några olika debatter för att ställa frågor, presentera tolkningar och utveckla vilka problem som aktualiseras i dem. Värdet av ett sådant tillvägagångssätt blir troligen tydligast för den som vill bilda sig och fördjupa sin kunskap inom området.

The mission of the world wide movement of skeptics is to combat pseudo science. Skeptics in Sweden are organized in the association Vetenskap och Folkbildning (Eng. Science and Popular Education) and around the journal Folkvett (Eng. Popular Wisdom). The active members of the organization intervene in the public sphere through revealing and ”debunking” claims to scientificness that do not match the standards of scientific epistemology and methods set up by the organization. These revelations are often pronounced in dramatic and moralizing terms where distinctions are made between science that is good or bad, true or false. The revelations and debunkings are made with the motivation that they perform an important function in order to maintain belief and legitimacy in science and democracy. The organization has received ideological support both from the scientific community and from the media. In this study skeptics in Swedish society are focused in order to understand their conceptions of science and of science communication. Analytical focus is on their epistemology, their methods for revealing and debunking pseudo science, and the narrative structure that such revelations are following. Furthermore, focus is also on their conceptions of the public and of the public sphere. This critical study is grounded in science communication and science and technology studies. The critique is that skeptics are monopolizing science as well as popular education and that they thereby show intolerance for varieties and differences in both these realms. They are also criticized for assuming a role of acting as the epistemological police unit in the public sphere.

Boundary crossing in undergraduate and graduate learning environments is still a relatively unstudied phenomenon, at least in comparison with the attention given to studies of interdisciplinary research. The research reported here focuses on learning environments in the context of Swedish higher education and is based on interviews and fieldwork at two interdisciplinary programs at two universities. The main findings are summarized in twelve themes which represent different ways of understanding the complexity of boundary crossing in pedagogical practice. We identify the shifting conjunctures of higher education in which key notions such as boundary crossing can demonstrate a strong attraction as well as its opposites in the form of strong rejection.

Det offentliga samtalets dynamik och förändring står i blickpunkten för projektet Samtal i samhället. På vems villkor? Forfattarnas intresse är att med dialogteoretiska och samtalsanalytiska begrepp och metoder studera dynamiken inom och mellan olika offentliga arenor. Delprojekten inriktar sig på diskurser där frågor om ansvar, säkerhet och risk, moral och politik står i fokus. Artikeln avslutas med en jämförelse mellan retorik och kommunikationsforskning.

Vid ett flertal tillfällen under ett pågående projektarbete om moralisk diskurs, avseende empiriska studier av Samtal om moral och samtal som moral (Adelswärd & Forstorp 1992), har vi med stor nyfikenhet närmat oss olika sociokulturella kontexter för insamling av data och fördjupat studium av sådana samtal. Projektets uppläggning har varit av sådan art att tillgången till empiriska fält varit avgörande för den kommunikativa och kontextuella inriktning som valts vid studiet av kommunikation och moral. Vår bedömning var att det i det moderna samhället med dess institutioner och ritualer återfinns mängder av sådana situationer, exempelvis där känsliga ämnen omtalas, där värderingar är en viktig del av den kommunikativa agendan eller där människor moraliserar kring användningen av kommunikativa handlingar.

This thesis is based on two years of participant observation in two Christian congregations in a Swedish town. The Book-congregation represents the core of Swedish Free Churches (baptism), the Life-congregation (faith community) belongs to a movement inspired by North American Fundamentalism. During the 1980s, a cult controversy has emerged in Sweden, concerning the legitimacy of the new congregations, to which the latter belongs. "Ways of taking" from the Bible, that haveimportance for ideologizing processes, is part of the agenda of the controversy.

The aim of the thesis is to Study the ethnography of Bible reading, is similar to that in other studies within ethnography and sociology of culture, aiming at exploring the "ideological" and sociocultural embeddedness of communication. Other analytical concepts used, such as interpretive communities,strategies and narratives, are derived from literary theory and reception analysis.

Analyzing Bible reading from this perspective leads to a rich portrayal of the literacy practices of the members. Various literacy events in the communicative economy are highlighted, including interviews, Bible classes, healing classes and the members reading of certain texts from the New Testament (chapters 3-6). This leads to the decentering ofthe notion of "interpretation", which has been the major· focus in previous studies. The keywords of living and reading the Bible are illustrative of the literacy practices in the congregations.

The literacy practices are discussed in relation to the members attitudes towards society and modernity. The poetics and politics of Bible reading involve different conceptions of the role of the Bible in contemporary moral discourse; as a "tool" or as a "weapon" in the competition for cultural legitimacy. Throughout the thesis, the practice of re-presentationin science and religion is discussed. It is argued that methodological reflexivity facilitates an understanding of modern and anti-modern communicative cultures as realities lived.