Snöröjning i en stad är ett oundvikligt problem i nordiska länder som Sverige. Ett antal gator i ett område behöver röjas från snö av ett begränsat antal fordon och turerna för fordonen måste planeras för att minimera tiden och/eller kostnaden. Eftersom snömängden kan variera avsevärt från ett år till ett annat kan ett visst års planer inte alltid användas nästa år. Därför måste nya turer kunna planeras vid behov. I denna avhandling studerar vi snöröjning i tätorter efter ett snöfall, vilket är annorlunda än snöröjning på landsbygden eller under pågående snöfall.
Vid snöröjning i städer finns gator av olika bredd som behöver olika mycket arbete för att få bort snön. Dessutom måste vissa uppgifter utföras innan andra uppgifter kan påbörjas, såsom att röja en gata innan anslutande korsningar röjs. Dessutom behöver varje fordon ofta en viss tid för att byta från en uppgift till en annan uppgift, speciellt om de inte är närliggande. Problemet kan formuleras som en stor tidsindexerad blandad heltalsprogrammeringsmodell, som oftast inte är direkt lösbar med standardmetoder.
Denna avhandling inkluderar studier av olika relaxationer och heuristiker för att hitta tillåtna lösningar och förbättra gränserna för det optimala målfunktions-värdet. Artikel I handlar om snöröjning med enstaka fordon. En så kallad branch-and-dive-heuristik baserad på trädsökningsprinciper används för att förbättra lösningarna och gränserna.
I artikel II behandlas koordinationsproblemet att planera för flera fordon sam-tidigt i samma område. En sammansatt metod används. Först delas arbetet upp i mindre delar, en för varje fordon, och bra rundturer finnes för varje del. Därefter samordnas de olika turerna i tid och rum, vilket inte är så enkelt. Trots indelning finns alltid ett stort antal beröringspunkter där fordonen påverkar varandra.
I artikel III utnyttjas det faktum att moderna stadsnätverk ofta innehåller delar, ofta bostadsområden, som är träd, det vill säga inte tillåter rundturer. I sådana områden kan optimeringen göras på ett enklare sätt, vilket förenklar optimering av hela problemet, och möjliggör optimering av större områden.
I artikel IV görs en jämförelse av två olika metoder som används i praktiken då stora mängder av snö har kommit. Den första är att först röja mitten av gatorna i ett område, så att trafik överhuvudtaget kan komma fram, och sedan därefter göra finröjningen längs sidorna samt i korsningarna. Den andra är att inte röja mitten först. Det visar sig att optimering utan mittröjning är enklare än med mittröjning, och att vår metod fungerar bättre.
Artikel V studerar olika typer av relaxation av den blandade heltalsprogrammeringsmodellen för hela problemet, och artikel VI studerar Lagrangerelaxation med subgradientoptimering. Det finns många olika möjligheter att relaxera problemet, och de undersöks med avseende på˚ lösningstid och målfunktionsvärde.