n/a

Parent education surfaced as a political question in Sweden in the 1960s and support for parents has since remained on the political agenda. Despite different views on the ideal relationship between the welfare state, the family and children, support for parents has been advocated by parties from all over the political spectrum. By tracing the political debate, this article addresses the question of how the notion of support for parents was adapted to different political ideas, ideologies and ways of defining the relationship between state, family and children from the 1960s until the 2000s in Sweden. We analyse the arguments that different political parties offered and the varying meanings attributed to terms like ‘parent education’ (föräldrautbildning) and ‘parenting support’ (föräldrastöd) during three different phases in the transformation of the Swedish welfare state: the final period of its expansion in the 1960s and 1970s; the economic crisis and retrenchments of welfare services in the 1990s; and the era of individual responsibility in the 2000s. Support for parents has been actualised as a solution to different social and political problems and the notions of parent education and parenting support have proven the capacity to accommodate different political ideas, ideologies and visions.

I den här avhandlingen granskas den politiska debatten om föräldrautbildning och föräldrastöd mellan 1964 och 2009 i ljuset av välfärdssamhällets utveckling och förändring. Studien bygger på en analys av betänkanden från statliga utredningar och riksdagstryck i frågan om föräldrautbildning och föräldrastöd. I studien granskas vilka vägval i organiseringen av välfärden kring barn och familj som politiska aktörer har argumenterat för och vilken syn på relationerna mellan barn, föräldrar, familj och välfärdsstat som kommit till uttryck i argumentationen. Föräldrautbildning och föräldrastöd syftar till att förändra barns villkor genom att påverka föräldrarna. Analysen visar att intresset för denna typ av åtgärd har delats av såväl vänster som borgerliga, men utifrån skilda argument och politiska visioner för hur välfärden kring barn och barnfamiljen ska organiseras, såväl som utifrån olika sätt att se på föräldrautbildningens och föräldrastödets roll i välfärden.

n/a

I artikeln studeras den samtida politiken kring föräldrastöd i Sverige med utgångspunkt i den statliga utredningen SOU 2008:131 Föräldrastöd en vinst för alla. Här förordas ett utbyggt och generellt föräldrastöd riktat till alla föräldrar med barn mellan 0 och 18 år. Välfärdsstaten har under de senaste decennierna genomgått ett antal förändringar. Staten har allt mer fått rollen att möjliggöra för individen att själv skapa sin välfärd, bland annat genom förebyggande insatser. De ökande satsningarna på föräldrastödet kan ses som en del av den här förändringen. Syftet med artikeln är att, i ljuset av de pågående förändringsprocesserna, studera vilka typer av relationer mellan stat/samhälle, familj, föräldrar och barn som förhandlas och omförhandlas i den statliga utredningen om föräldrastöd SOU 2008:131 samt en proposition (Prop. 2007/2008:110), ett direktiv (Dir. 2008:67) och en regeringsskrivelse (Skr. 2007/2008:111), vilka samtliga ligger till grund för det samtida föräldrastödet. Här studeras hur barn, barndom, familj och föräldraskap görs i det offentliga materialet om föräldrastöd och hur satsningarna på föräldrastöd motiveras. Det som anges ligga till grund för satsningarna på stöd till föräldrar är vad som identifieras som barns och ungas försämrade psykiska och fysiska hälsa. Analysmetod såväl som teoretiska utgångspunkter ligger i Norman Faircloughs kritiska diskursanalys (CDA). Analysen visar att trots att stödet riktas till föräldrarna läggs inte skulden direkt på föräldrarna utan på ett samhälle som beskrivs som komplext och kravfyllt. För att hantera föräldraskapet i ett sådant samhälle anses föräldern behöva stöd för att kunna bygga självkänsla och lita till sin kompetens. Förälderns ansvar betonas i texterna och identifieras på tre nivåer. De handlar om ansvar för sina barns välfärd, för samhällets välfärd och för att som förälder ta del av den kunskap och stöd som samhället erbjuder. Barnen skrivs fram som sårbara och formbara i relation till familjen och på så vis identifieras föräldrarna både som ett potentiellt problem och en lösning i relation till barns försämrade hälsa. Barnkonventionen ges en central roll i texterna och här etableras en syn på barn som kompetenta att vara delaktiga i utformandet av föräldrastödet vilket inte bara innebär ökade möjligheter för barn utan i viss mån också ett krav på deltagande.